TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl

Relevanta dokument
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

Givet: ṁ w = 4.50 kg/s; T 1 = 20.0 C; T 2 = 70.0 C; Voil = 10.0 dm 3 /s; T 3 = 170 C; Q out = 11.0 kw.

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

T1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation:

p + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):

Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:

p + ρv ρgz = konst. Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt): Om hastigheten ökar minskar trycket, och vice versa.

-rörböj med utloppsmunstycke,

Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:

Lösningar/svar till tentamen i MTM119/052 Hydromekanik Datum:

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

MMVF01 Termodynamik och strömningslära Lösningar till exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

1. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens inlopp ges av. p = d

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Termodynamik Föreläsning 5

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.


Re baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν

bh 2 π 4 D2 ] 4Q1 πd 2 =

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Lite kinetisk gasteori

MMVF01 Termodynamik och strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Kap 4 energianalys av slutna system

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

v = dz Vid stationär (tidsoberoende) strömning sammanfaller strömlinjer, partikelbanor och stråklinjer. CH Strömningslära C.

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Lösningar/svar till tentamen i F0031T Hydromekanik Datum:

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:

B1 Vatten strömmar i ett rör som är 100 m långt och har en diameter på 50 mm. Rörets ytråhet, e, är mm. Om tryckfallet i röret inte får

Processens entropigenerering är här lika med systemets entropiändring ty omgivningens entropi är konstant (isolerat system), S ( S)

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

2. Vad innebär termodynamikens första lag? (2p)

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) för K2 och Kf2 i V-huset.

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng

2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.

KOMPRESSIBEL STRÖMNING I RÖR OCH KANALER, KONSTANT TVÄRSNITT

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Hydraulik - Lösningsförslag

4 Varför känner du dig frusen då du stiger ur duschen? Detta beror på att värmeövergångstalet är mycket större för en våt kropp jmf med en torr kropp?

Arbetet beror på vägen

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

WALLENBERGS FYSIKPRIS

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik Göteborg. TME055 Strömningsmekanik

Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 2/TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 2009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen)

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Termodynamik Föreläsning 3

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

ÖVNINGSUPPGIFTER GRUNDLÄGGANDE STRÖMNINGSLÄRA

LEONARDO DA VINCI ( )

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I

DIMENSIONSANALYS OCH LIKFORMIGHETSLAGAR

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

ÖVNINGSUPPGIFTER GRUNDLÄGGANDE STRÖMNINGSLÄRA

Räkneövning 2 hösten 2014

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

Transportfenomen i människokroppen

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

kanal kanal (Totalt 6p)

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Transkript:

TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl. 14.00 18.00. P1. En sluten cylinder med lättrörlig kolv innehåller 0.30 kg vattenånga, initiellt vid 1.0 MPa (1000 kpa) och 400 C. Inuti cylindern finns stoppklossar; när kolven vilar på dessa är volymen 60% av den initiala. Vattnet kyls långsamt och kylningen avbryts då trycket är 500 kpa. Bestäm (a) temperaturen i sluttillståndet (b) kylvärmet under processen Givet: vatten, m = 0.30 kg, P 1 = 1.0 MPa, T 1 = 400 C, P 2 = 500 kpa. Sökt: (a) T 2, (b) Q out. (2p) (6p) (a) Så länge kolven hänger fritt är trycket konstant och eftersom P 2 < P 1 har kolven i sluttillståndet stannat på falsarna, V 2 = 0.6V 1, d.v.s. v 2 = 0.6v 1 (konstant massa). Tillstånd 1 är överhettad ånga; Table A-6: v 1 = 0.30661 m 3 /kg, vilket ger v 2 = 0.18397 m 3 /kg. Table A-5 (500 kpa) visar att sluttillståndet är mättad blandning, v f < v 2 < v g. Temperaturen i sluttillståndet är alltså lika med mättnadstemperaturen, T 2 = T sat@500kpa = 151.83 C. (b) Slutet enkelt kompressibelt system = vattnet, energibalans: Q W = U, där W = W b, d.v.s. Q = U + W b = m(u 2 u 1 + w b ). Med Q = Q out ochw b = w b,in fåsq out = m(u 1 u 2 +w b,in ).Volymändringsarbete sker endast under processens isobara fas innan kolven når falsarna. Eftersom kylningen är långsam kan processen dessutom förutsättas vara kvasistatisk, d.v.s. w b,in = P 1 (v 1 v 2 ) = P 1 v 1 (1 0.6) = 122.64 kj/kg. Table A-6: u 1 = 2957.9 kj/kg; u 2 = u f + x 2 u fg, där x 2 = (v 2 v f )/(v g v f ). Med v f = 0.001093 m 3 /kg, v g = 0.37483 m 3 /kg, u f = 639.54 kj/kg, u fg = 1921.2 kj/kg fås x 2 = 0.4893, vilket ger u 2 = 1579.6 kj/kg. Insättning ger Q out = 0.30(2957.9 1579.6+122.64)kJ = 450.28 kj. Svar: (a) T 2 = 152 C, (b) Q out = 450 kj.

P2. Vattenånga strömmar in i en diffusor vid trycket 10 kpa, temperaturen 50 C och hastigheten 300 m/s. Vid utloppet, där ångan är mättad vid temperaturen 50 C, är hastigheten reducerad till 50 m/s. Diffusorns utloppsarea är 2.0 m 2. Omgivningens tryck och temperatur är 100 kpa resp. 25 C. Bestäm (a) massflödet (b) värmeutbytet med omgivningen (c) processens totala entropigenerering per tidsenhet (2p) (3p) (3p) Givet: Diffusor; vattenånga; inlopp: P 1 = 10 kpa, T 1 = 50 C, V 1 = 300 m/s; utlopp: x 2 = 1, P 2 = 50 C, V 1 = 50 m/s, A 2 = 2.0 m 2 ; omgivning: P 0 = 100 kpa, T 0 = 25 C. Sökt: (a) ṁ, (b) Q out, (c) Ṡgen,tot. (a) Stationär strömning, d.v.s. ṁ 1 = ṁ 2 = ṁ. Förutsätt homogena förhållanden över in- och utlopp; ṁ = ṁ 2 = V 2 A 2 /v 2 ; Table A-4: v 2 = v g@t2 = 12.026 m 3 /kg, vilket ger ṁ = 8.315 kg/s. (b) Energibalans vid stationära (tidsoberoende) förhållanden, kontrollvolym runt diffusorn: Ė in = Ėout. Inget tekniskt arbetsutbyte (Ẇother = 0), försumbara (eller inga) ändringar i potentiell energi innebär: ṁ(h 1 + V1 2/2) = ṁ(h 2+V2 2/2)+ Q out, d.v.s. Q out = ṁ(h 1 h 2 +V1 2/2 V2 2 /2). Table A-5 visar att tillstånd 1 är överhettad ånga, T 1 > T sat@10kpa = 45.81 C; Table A-6: h 1 = 2592.0 kj/kg; Table A-4: h 2 = h g@50 C = 2591.3 kj/kg, d.v.s. h 1 h 2 = 0.7 kj/kg = 700 J/kg; V 2 1 /2 V 2 2 /2 = 43.75 10 3 J/kg. Insättning ger Q out = 369.6 kw. (c) Kontrollvolymen utvidgas så att kontrollytor (utom vid in- och utlopp) hamnar i omgivningens konstanta temperatur T 0. Entropibudget vid stationära förhållanden: Ṡ in Ṡout + Ṡgen,tot = 0, d.v.s. Ṡ gen,tot = ṁ(s 2 s 1 ) + Q out /T 0. Table A-4/6: s 2 = s g@t2 = 8.0748 kj/(kgk), s 1 = 8.1741 kj/(kgk). Insättning med T 0 = 298.15 K ger Ṡgen,tot = ( 0.8257 + 1.23970) kw/k = 0.41399 kw/k. Svar: (a) ṁ = 8.3 kg/s, (b) Q out = 0.37 MW, (c) Ṡgen,tot = 0.41 kw/k.

P3. En flyttbar vägskylt är monterad på en stolpe med tillhörande(armerad) cementplatta och placerat på ett horisontellt underlag, se figur. Skyltanordningens totala höjd är H = 2.50 m, skyltens ytterdiameter d = 50 cm; cementplattanshöjd är t = 10 cm, diameterd 0 = 40 cm. Stolpens tvärsnitt är kvadratiskt med rundade hörn, sidlängd s = 50 mm; en av sidorna är parallell med skyltens frontyta. Skylten är utsatt för vind vinkelrätt mot dess frontyta och det finns då risk att hela skyltanordningen välter. Detta sker när det momentet kring kontaktpunkten vid A blir noll (moment = kraft hävarm). För stolptvärsnittet i denna anströmning gäller att motståndskoefficienten är C D = 1.9, förutsatt Re > 10 4 (baserat på s). Vindhastigheten kan förutsättas konstant i höjdled. Interferenseffekter mellan skyltanordningens olika delar kan försummas, liksom cementplattans strömningsmotstånd. Skyltanordningens totala vikt är 25 kg. Luftens tryck och temperatur är 99.5 kpa och 15.0 C. Friktionen mellan cementplatta och underlag är så stor att anordningen inte glider. Bestäm vindhastigheten U då skyltanordningen välter. (8p) Givet: H = 2.50 m, d = 50 cm, t = 10 cm, d 0 = 40 cm, s = 50 mm, C D,stolpe = 1.9 (Re s > 10 4 ), m = 25 kg; luft, p = 99.5 kpa, T = 15.0 C. Sökt: U som ger M = 0 vid A. Strömningsmotståndet på anordningen kan delas upp i två delar: (1) F D,skylt,varseffektivaangreppspunktärmittpåplattan,på höjdenh 1 = H d/2 = 2.25m(=hävarm),(2)F D,stolpe varsd:oärpåmittpunktenav stolpen, vars längd är l = H d t = 1.90 m; hävarm, H 2 = t+l/2 = 1.05 m. Masscentrum för anordningen ligger längs dess centrumlinje, hävarm d 0 /2.

Moturs moment kring A: M A = F D,skylt H 1 +F D,stolpe H 2 mgd 0 /2. Enligt definition av motståndskoefficient, F D = C D AρU 2 /2; A = frontarea, d.v.s. A skylt = πd 2 /4, A stolpe = ls. M A = 0 U = mgd 0 /ρ H 1 C D,skylt πd 2 /4+H 2 C D,stolpe ls Luften kan behandlas som en ideal gas, ρ = p/(rt), R = 287 J/(kgK). Insättning med T = 288.15 K ger ρ = 1.203 kg/m 3. Tabell 7-1 (tunn cirkelskiva): C D,skylt = 1.1, om Re d = ρud/µ > 10 4. Insättning med g = 9.81 m/s 2, C D,skylt = 1.1, C D,stolpe = 1.9 ger U = 10.99 m/s. Kontrollera om Re s = ρus/µ > 10 4 (Re s < Re d ). Tabell A1: µ = 18.0 10 6 Pas, vilket ger Re s = 3.7 10 4 > 10 4 ; OK! Svar: U = 11 m/s. P4. En horisontell ventilationskanal med kvadratiskt tvärsnitt har längden 250 m och tvärsnittsarean0.81 m 2. Insidan av kanalen har en ekvivalent ytråhet motsvarande ǫ = 2.7 mm. Vid inloppet upprätthålls övertrycket 1.15 kpa gentemot omgivande tryck. Utströmningen sker fritt ut i omgivningen. Engångsförluster mellan in- och utlopp motsvarar ΣK L = 5.5, baserat på medelhastigheten i kanalen. Luftens tryck och temperatur kan sättas till 101 kpa och 25 C. Bestäm volymflödet. Lösningen kan kräva iterativa beräkningar. (8p) Givet: Ventilationskanal med l = 250 m; kvadratiskt tvärsnitt, A = 0.81 m 2 (sidlängd, s = A = 0.90 m); ǫ = 2.7 mm; inlopp: p 1,g = p 1 p a = 1.15 kpa; fritt utlopp till omgivning;σk L = 5.5; luft, p = 101 kpa, T = 25 C. Sökt: V Volymflöde, V = VA, där V är medelhastigheten i kanalen (V2 = V 1 = V). Bernoullis utvidgade ekvation mellan inlopp(1) och utlopp(2); samma hastighet (V 2 = V 1 ), horisontellt (z 2 = z 1 ), inget tekniskt arbete (w t = 0): p 1 = p 2 + p f, där p f = (fl/d h +ΣK L )ρv 2 /2. Fritt utlopp innebär p 2 = p a, d.v.s. 2p 1,g /ρ = (fl/d h + ΣK L )V 2. Friktionsfaktorn f beror av Reynolds tal, Re = ρvd h /µ, och relativ ytråhet, ǫ/d h, f = φ(re,ǫ/d h ). Hydraulisk diameter, d h = 4A/S = 4s 2 /(4s) = s; ǫ/d h = 3.0 10 3.

Ideal gas, R = 287.0 J/(kgK), ger ρ = p/(rt) = 1.180 kg/m 3 ; tabell A1: µ = 18.5 10 6 Pas, d.v.s. Re = 5.742 10 4 V [m/s]. Hastigheten V ingår i f vilket kräver iterativ beräkning (se t.ex. exempel 8.2 och 8.4 i kompendiet); iterationsformel fås ur sambandet ovan: V = 2p 1,g /ρ = fl/d h +ΣK L 44.14 m/s f250/0.90+5.5 Med gissat f = 0.02 fås V = 13.28 m/s, vilket ger Re = 7.623 10 5, d.v.s. fullt utvecklad turbulent strömning(re > 4000). Haalands formel, ekv. (8.16), ger f = 0.02638, vilket insatt ger V = 12.325 m/s och Re = 7.077 10 5.Haalandsformelgerf = 0.02639 V = 12.324m/s,försumbar förändring. Kontrollräkning av Reynolds tal ger samma f = 0.02639 (och därmed V) klart! V = VA = 9.982 m 3 /s. Svar: V = 10 m 3 /s. Kommentar: Rör- och kanalströmning är oftast turbulent. För fall med ǫ > 0 och tillräckligt högt Re är därför friktionsfaktorn f endast beroendeavrelativytråhetǫ/d h,sefig.8-6(tillhögeromstreckadlinje).idetta område (fully rough) kan då f beräknas ur ekv. (8.15/16)med Re. I dettafall med ǫ/d h = 0.003fås f fullyrough = 0.0262,vilketuppnås (inom ca. 1%) om Re > 4 10 5. f = 0.0262 V = 12.35 m/s, vilket innebär Re = 7.1 10 5. Friktionsfaktorn är således oberoende av Re och det behövs därför inga iterationer! V = 12.35 m/s V = 10.0 m 3 /s. Christoffer Norberg