2 Bakgrund och motiv 2.1 Motiv och syfte Bakgrund Transportsystemet har avgörande betydelse för människors tillgång till arbetsplatser, service samt kultur- och fritidsutbud. En god tillgänglighet och en hög transportkvalitet är också avgörande förutsättningar för näringslivets utveckling. Pågående förändringar inom näringslivet medför krav på större arbetsmarknadsregioner, vilket kräver snabba och säkra transporter. Vägtransportsystemet är och kommer inom överskådlig framtid att vara den dominerande delen av transportsystemet. E4 utgör en ryggraden i det nätverk av vägar som täcker landet. I sin nord- sydliga sträckning är den av avgörande betydelse för utvecklingsmöjligheterna för stora delar av Norrland, norra Norge och norra Finland. I ett allt mer integrerat Europa, vilket bland annat innebär en utveckling av tjänste- och handelsutbytet med Ryssland, kommer E4:an att få en förstärkt roll. På motsvarande sätt har väg 95/372 en viktig roll i de öst- västliga förbindelserna. Viktiga transporter går mellan Skelleftehamn och gruvorna i inlandet. Omfattande transporter av skogsråvaror sker också från inlandet till kustnära industrier samt kraftvärmeanläggning, som nyttjar flis som råvara. Aktualitet Det är i första hand de ovan beskrivna bristerna och problemen, som initierat arbetet med att upprätta en förstudie. Förstudien har också aktualiserats av ett antal andra planeringsinsatser, varav de viktigaste är: Förstudie Norrbotniabanan Banverket Fördjupning av Översiktsplanen Skellefteå kommun delen Skelleftedalen Ny väg till flygplatsen Vägverket Brister och problem Framkomlighet/tillgänglighet Vägsystemet i centrala Skellefteå karakteriseras av att det finns endast en fullgod förbindelse över älven: E4:an (Viktoriagatan). De övriga förbindelserna Lejonströmbron och Parkbron har inskränkningar avseende både tillåtna fordonsbredder och tillåtna axeltryck. Detta medför att huvuddelen av trafiken i nord-sydlig riktning måste passera älven på Viktoriabron (E4:an), vilket leder till mycket stora trafikmängder på E4:an (Viktoriagatan) med stort inslag av tung trafik. En annan konsekvens av bristen på förbindelser över älven är ett i förhållande till tätortens storlek stort trafikarbete. Även för gång- och cykeltrafikanterna saknas det förbindelser över älven. Det gäller särskilt öster om E4:an (Viktoriagatan). Eftersom gång- och cykeltrafikanter är mer känsliga för vägförlängningar torde detta medföra en låg andel gång- och cykeltrafik i de nordsydliga förbindelserna. På Viktoriagatan, den centrala delen av nuvarande E 4 mellan älven och järnvägen, uppgår trafiken till cirka 27 000 fordon per vardagsdygn. På de anslutande gatorna Kanalgatan och Storgatan uppgår trafiken till cirka 9 000 respektive 6 000 fordon per vardagsdygn. Väg 95/372, som korsar E4:an planskilt, har trafikmängden cirka 15 000 fordon per dygn öster om E4:an och cirka 10 000 väster därom. I korsningen mellan väg 95/372 och E4 saknas ramper mot norr. Det finns således bara kopplingar mellan väg 95/372 och E4:an söderut. Viktoriagatan har två genomgående körfält i vardera riktningen samt i korsningen med Kanalgatan separata fält för svängande trafik. Den breda gatusektionen med separata fält för svängande trafik i kombination med långa omloppstider i trafiksignalerna gör att framkomligheten är relativt god även under högtrafiktid. De stora trafikmängderna medför dock att små störningar i trafiken kan medföra långa köer. Söderifrån sträcker sig dubbla köer vanligtvis ut över Viktoriabron och ytterligare drygt hundra meter längre söderut. Redan med dagens trafikmängder på E4:an uppstår således periodvis problem med framkomligheten i form av långa köer under de mest belastade timmarna. Problemen med framkomligheten hämmar tillgängligheten till centrum, busstation, etc. Den bristande framkomligheten drabbar även kollektivtrafiken. Troligtvis kommer även relativt små ökningar av trafikmängderna medföra väsentligt försämrad framkomlighet. Hälsa Biltrafiken påverkar människors hälsa dels genom buller, vibrationer och luftföroreningar dels genom att trafiklederna och dess trafik skapar barriärer i samhället. I Skellefteå bedöms de barriärer, som de stora lederna skapar, vara det största problemet. Den stora barriären är E4 Viktoriagatan, som med sin breda gatusektion, långa omloppstider i trafiksignalerna och stora trafikmängd, utgör en mycket kraftig barriär för oskyddade trafikanter. Preliminära resultat av pågående mätningar av luftmiljön visar på halter av kvävedioxid som klart överskrider gällande miljökvalitetsnormer. Kommunen skall rapportera överskridandet av miljökvalitetsnormen till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket utreder sedan behovet av ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 Miljöbalken och rapporterar till regeringen. De uppmätta värdena kan jämföras med de värden som uppmäts vid de mest belastade gatorna i landets storstäder (SCB, Statistiska meddelanden MI 24 SM 0001). På senare tid har hälsoriskerna med andra luftföroreningar såsom bensen och partiklar uppmärksammats allt mer. Mätningar av partiklar genomfördes under våren 2006. Säkerhet Såväl E4 som väg 95/372 har på delarna genom centrala Skellefteå en utformning som medför stora brister i trafiksäkerhetsstandard. Faktorer som bidrar till detta är bland annat att det är tätt mellan korsningarna. Dessutom saknas planskilda passagemöjligheter för oskyddade trafikanter längs delar av vägavsnitten. Det kan konstateras att E4 och väg 95/372 på delarna genom Skellefteå är mycket olycksbelastade. En bidragande orsak till detta kan vara blandningen mellan övergripande trafik med höga krav på framkomlighet och trafik med lokala mål samt det stora inslaget av tung trafik. De olyckor som inträffar här utgör en mycket stor del av de trafikolyckor med personskador som inträffar i Skellefteå tätort. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns endast en fullgod förbindelse i nord-sydlig riktning i de centrala delarna av Skellefteå. På denna förbindelse, Viktoriagatan, samlas därför såväl den övergripande E4-trafiken som den regionala och lokala trafiken. De höga trafikmängderna med stort inslag av tung trafik tillsammans med gatans utformning leder till: Kraftiga barriäreffekter för de som går och cyklar Bristande framkomlighet för biltrafikanterna med tidvis långa köer Dålig luftmiljö Miljökvalitetsnormen avseende kvävedioxider överskrids Stora brister i trafiksäkerhetsstandard med hög olycksbelastning som följd Ovanstående bister gäller i första hand E4 genomfarten men även väg 372/95 och då särskilt bristerna avseende barriärverkan samt trafiksäkerhet. Syfte Syftet med förstudien är att den skall (se även avsnitt 2.2 Planeringsprocessen). utgöra en plattform för den fortsatta planeringen Förstudien skall därför bland annat innehålla: - en beskrivning av bristerna med dagens vägtransportsystem bland annat avseende säkerhet, framkomlighet samt hälsa och miljö. - en översiktlig studie av möjliga åtgärder - översiktliga bedömningar av de olika åtgärdernas konsekvenser
2.2 Planeringsprocessen Enligt väglagen ska den som planerar bygga en väg genomföra en förstudie. Förstudien syftar till att belysa områdets förutsättningar och utgöra en plattform för den fortsatta planeringen. Förstudien inleds med en problemanalys, där brister t ex i form av låg framkomlighet och säkerhet samt miljöstörningar i dagens trafiksystem identifieras. Därefter följer en översiktlig studie av möjliga åtgärder för att förbättra situationen Förstudien innehåller även en tidig miljökonsekvensbeskrivning där intressen inom förstudieområdet identifieras och de olika åtgärdernas konsekvenser för dessa intressen beskrivs. I den tidiga miljöbeskrivningen ligger fokuseringen främst på allmänna intressen. Under förstudien hålls ett tidigt samråd (Miljöbalken 6 kap. 4 ). Syftet med det tidiga samrådet är att allmänhet, myndigheter och organisationer ska bidra med sin kunskap om förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet och att deras synpunkter ska kunna beaktas tidigt i planeringen innan låsningar har skett. Förstudien kompletteras efter det tidiga samrådet och sammanställs i en förslagshandling som skickas på remiss till Länsstyrelsen och berörda kommuner. Vid detta samråd ska länsstyrelsen fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt väglagen ska en vägutredning genomföras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Eventuellt tillåtlighetsprövning Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Ingen åtgärd eller påverkansåtgärder Enligt miljöbalken ska regeringen pröva tillåtligheten av vissa vägprojekt. Detta gäller motorväg, motortrafikled eller fyrfältsväg med en längd på tio km eller mer. Om länsstyrelsen utifrån förstudien beslutat att objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska ett utökat samråd, kungörelse och utställelse (miljökonsekvensbedömning enligt Miljöbalken 6 kap 5 ) genomföras i inledningen av den fortsatta processen (vägutredningsskedet eller under arbetsplaneskedet i de fall vägutredning inte erfordras). Fyrstegsprincipen Genom hela planeringsprocessen ska Vägverket arbeta med den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att Vägverket skall pröva alla möjligheter att lösa de konstaterade bristerna inom befintligt vägsystem. Se vidare avsnitt 2.4 Fyrstegsprincipen. Samordning med den kommunala planeringsprocessen Den fysiska planeringen i en kommun regleras av plan- och bygglagen (PBL). Enligt PBL ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen redovisar huvuddragen i användningen av mark och vatten, ger kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser tillgodose riksintressena. Aktualiteten i översiktsplanen prövas minst en gång per mandatperiod. Översiktsplanen är också ett avtal mellan stat och kommun om hur de statliga intressena i kommunen skall tillgodoses. Vägverkets planeringsprocess Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Översiktsplan (ev. kompletterad med områdesbestämmelser) Detaljplan (områdesbestämmelser) Bygglovhandling Bygghandling Kommunal markanvändningsplanering Intresseaspekt Enskilda intressen väger tungt Allmänna intressen väger tungt 2.3 Fyrstegsprincipen När den nya transportpolitiken utformades (se proposition Transportpolitik för en hållbar utveckling 1997/98:56), uttalades krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. Enligt propositionen skall också planeringssystemet utformas så att det medger en samordning av och avvägning mellan olika typer av åtgärder inom transportsektorn. Mot bakgrund av denna betoning på en helhetssyn inom transportsektorn utarbetade Vägverket den så kallade fyrstegsprincipen, som innebär: Först skall sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. I det tredje steget kan förbättringsåtgärder prövas. Först i fjärde och sista hand bör nyinvesteringar övervägas. Som exempel på åtgärder i de fyra stegen kan nämnas: Steg 1 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Lite mera konkreta exempel på åtgärder kan vara: Hastighetsreglering och - övervakning, väginformatik, styrning av transporter med farligt gods och prioritering av kollektivtrafiken Steg 3 Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Exempel på åtgärder: Anläggande av stigningsfält, busskörfält och parkeringar för pendlare samt ombyggnad av trafiksignalanläggningar. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Den svenska planerings- och projekteringsprocessen. 6
2.4 Tidigare utredningar och beslut I detta kapitel redovisas vilka väglösningar som har studerats tidigare samt vilka av dessa som fortfarande är aktuella respektive har valts bort. Vidare ges en översiktlig redovisning av skälen till dessa ställningstaganden. I kapitlet redogörs även för beslutade åtgärder för att exempelvis höja säkerheten eller minska barriäreffekterna utefter befintliga vägar. Uppgifter som kan vara intressanta för framtida ställningstaganden. Redovisningen av de tidigare utredningarna är indelad i: enligt väglagstiftningen övriga utredningar Enligt väglagstiftningen Väg E4 och 95/372 - förstudie till Lokaliseringsplan, januari 1993 Väg 95/372 i Skellefteå, delen Klockarbergsvägen - Grenvägen. - vägutredning mars 1995 Väg till Skellefteå flygplats - vägutredning, mars 2004 Väg 364, Travbanan E4 - arbetsplan klar 2006 Väg 372, Skellefteå (E4) Skelleftehamn - Förstudie/beslutshandling, maj 2002 Väg E4 och 95/372 Förstudie till lokaliseringsplan Resultatet av denna förstudie till lokaliseringsplan (fram till år 1993 benämndes det första steget i Vägverkets planeringsprocess för Lokaliseringsplan) dels i en sammanfattning samt i tre separata rapporter. De separata rapporterna är: Översiktlig systemanalys, Miljökonsekvensbeskrivning samt Studerade korridorer. I delrapporten redovisas ett mycket stort antal alternativa systemlösningar: Vad gäller E4 resulterade utvärderingen i rekommendation av tre alternativa korridorer, som benämns: E4 Gunsen Nord E4 Gunsen Syd E4 Tuvan Bland de alternativ som sorterades bort i 1993 års utredning var: E4 Degerbyn Detta är ett alternativ som går väster om Skellefteå och som ansluter till E4:an norr om Kåge. Detta och andra västliga alternativ sorterades bort p g a stor vägförlängning och höga anläggningskostnader. E4 Sundgrundsleden Alternativet har samma sträckning över älven som väg 827 (Sundgrundsleden) och ansluter till E4:an norr om Solbacken. Nyttorna bland annat förbättrad tillgänglighet till Skelleftehamn bedömdes som små i förhållande till stor vägförlängning och höga anläggningskostnader. E4 Östra Leden Endast möjligt att uppnå minimikravet avseende hastighetsstandard (90 km/tim). Även med en minimistandard på utformningen vad gäller korsningsavstånd erhålls en låg tillgänglighet till viktiga målpunkter (få kopplingar till stadens trafiknät). Väg 95/372 föreslogs ligga kvar i nuvarande sträckning genom centrum. Alternativa mera perifera lägen undersökts men dessa bedöms ge för liten trafikavlastning i förhållande till anläggningskostnader och intrång. Även en förlängning av Torsgatan diskuteras. En sådan lösning bedöms dock inte vara genomförbar p g a ny bebyggelse intill gatan. I utredningen föreslås även en ny väg till flygplatsen med utgångspunkt från korsningen mellan E4 och väg 827 (Sundgrundsleden). De förslagna lösningarna i 1993 års utredning var rekommendationer. Vidare bör påpekas att det sedan 1993 skett väsentliga förändringar av vägnätet i Skelleftedalen: - E4:an är utbyggd i hög standard från Tjärn och söderut - E4:an är utbyggd i motorvägsstandard från Solbacken och norrut E4 Väg 95 dimensionerande hastighet 110 km/tim. Planskilda korsningar med miniavstånd på 2,5 km. (I undantagsfall accepteras 90 km/tim och 1,5 km korsningsavstånd). dimensionerande hastighet 90 km/tim. Korsningar kan utformas i plan men i så fall som cirkulationsplatser. Undantagsvis kan hastighetskravet sänkas till 70 km/ tim. Föreslagna korridorer. De alternativa systemlösningarna utvärderades sedan mot ett antal mål, t ex genhet och trafikavlastning av centrum. 7
Väg 95/372 i Skellefteå, delen Klockarbergsvägen - Grenvägen. - vägutredning Enligt rapporten var motivet till att upprätta vägutredningen var ett antal brister: nedsatt framkomlighet för såväl genomgående som korsande trafik låg säkerhetsstandard till följd av låg separeringsgrad och hög korsnings- och utfartstäthet betydande barriäreffekter för oskyddade trafikanter och närboende höga bullernivåer I vägutredningen ges ett förslag till helhetslösning. De viktigaste delarna i denna helhetslösning är: Vägen flyttas till ett sydligare lägen på delen Lasarettsvägen E4 samt utformas med 4 körfält på delen E4-Morögatan Korsningar Lasarettsvägen sammanlänkas med Nordlandervägen. Den nya länken, som får planskild korsning med järnvägen, kopplas till väg 95/372 med en plankorsning. Den planskilda korsningen med E4 kompletteras med ramp för trafik från norr mot respektive mot norr. Morögatan kopplas ihop med Grenvägen och får en planskild korsning med järnvägen. Väg 95/372 i Skellefteå, delen Klockarbergsvägen - Grenvägen. Gång- och cykelnät Gång- och cykeltrafik medges ej längs väg 95/372. Passage av vägen skall ske planskilt. Planskildheter anordnas vid: Nordlandergatan/Lasarettsvägen rampen till Nordlandergatan/ Lasarettsvägen Skeppargatans förlängning Fabriksgatan samt Grenvägen Anläggningskostande bedömdes till 95 mkr (prisnivå 1994). Vägutredningen skall enligt förordet ligga till grund för beslut om åtgärder samt för detaljplanläggning av vägavsnittet med omgivningar.
SUNNANÅ Väg till Skellefteå flygplats vägutredning/förslagshandling, mars 2004 Vägutredningen föregicks av en förstudie, vars beslutshandling är daterad december 2002. Sk ellefteälv en Väg 364 Travbanan E4 En arbetsplan för omläggning av väg364 i ny sträckning är fastställd. Ombyggnaden påbörjades hösten 2006. ED L Under punkten förslag till beslut och fortsatt arbete sägs att inraatt T komna yttranden kommer beaktas i det fortsatta arbetet. ANDERSTORP ÖS SÖRBÖLE Skellefteå flygplats är belägen cirka 15 km sydost om Skellefteå centrum och cirka 5 km väser om Bureå. För trafikanter från Skellefteå går den skyltade tillfarten via E4:an, Väg 364 (Burträskvägen) samt väg 774 över Östra Falmark. I utredningen redovisas följande studerade vägkorridorer: HEDEN Förstudien innehåller ingen bedömning av anläggningskostnaderb na. EN Anderstorp S Torsgatans förlängning Skellefteå kommun planerar för en förlängning av Torsgatan. TUVANTorsgatan kopplas till Järnvägsleden i korsningen med Bergsbyvägen öster om Bergsbyn. Övriga utredningar A E4 N kan nämnas: Bland övriga utredningar E Centrumplan Skellefteå kommun ED L A Resvaneundersökning TR S Ö TJÄRN Upprättad av Sweco på uppdrag av Skellefteå kommun - november 2003 Resmålsanalys E4 väg 364 i ny sträckning Bristanalys för Skellefteåprojektet Vägverket - juni 2004 ll Vägverket avvaktar med sitt ställningstagande tills Banverket fattat beslut om Norrbotniabanans sträckning. Utredningen innehåller ett antal förslag till åtgärder, varav de viktigaste bedöms vara: Mötesfri landsväg 4- fältsväg på delen Mullbergsvägen Svedjev 3 fältsväg på delen Svedjevväg 827 Vägverket och Skellefteå kommun - februari 1999 sva Som framgår av ovanstående kartskiss redovisas tre huvudprinciper: Förbättring av väg 774 samt eventuellt ombyggnad av delen vid Falmark Ny väg med anslutning vid E4:an vid korsningen med väg 827 (Sundgrundsleden) Ny väg med anslutning vid E4:an vid Bureå Väg 372, Skellefteå (E4) Skelleftehamn Väg 372 mellan Skellefteå och Skelleftehamn, som också brukar kallas Järnvägsleden, är cirka 18 km. Motiven till att upprätta förstudien var bland annat att leden utpekas som mycket olycksbelastad samt att det saknas trygga passager för de oskyddade trafikanterna. Trafiknätsanalys d Sun Ny sträckning för väg 364 Skellefteå kommun Alternativa lägen för gång- mars 1998 cykelbro nedströms Viktoriabron Utredning om centrumbron Skellefteå kommun Förstudie Norrbotniabanan, ny järnväg Umeå - Luleå Banverket Järnvägsutredning för sträckan Robertsfors Skellefteå Ostvik pågår Banverket 0 Planskilda passager för oskyddade trafikanter Portar föreslås bland annat vid: Fabriksgatan Östra Leden Svedjevägen Cirkulationsplatser T ex i korsningarna med: (alternativt förskjutna trevägskäl) Mullbergsvägen/Grenvägen Klemensnäsvägen/ mekanvägen
2.5 Pågående och planerade åtgärder i vägtransportsystemet I nedanstående tabell redovisas pågående projekt/aktiviteter samt projekt som kommer att påbörjas inom en relativt snar framtid: AKTIVITETER ALT OBJEKT 1 Framtidsvägen Pågår GENOMFÖRANDE 2 Väg 364 i ny sträckning Utbyggnaden pågår och är klar hösten 2007. 3 Förlängning av Torsgatan Planarbete pågår 4 Ny GC bro över älven Byggstarten är planerad till hösten 2007. 5 Ombyggnad och förbättring av väg 372 Etapp 1 (se nedan) genomförs under 2008/2009 Etapp 2 (se nedan) kommer troligen att påbörjas under 2009. 6 GC- väg längs väg 829 på delen Anderstorp - Stackgrönnan 7 GC väg längs Torsgatan Genomförs år 2008 Cirka halva sträckan kommer att byggas ut under år 2008 8 Ny koppling till E4 Anslutningen skall vara klar att tas i bruk år 2009 Sammanställning över pågående och planerade åtgärder 1 Framtidsvägen Sedan 2005 driver Vägverket Region Norr det fleråriga projektet Framtidsvägen i samarbete med Skellefteå, Umeå, Piteå, Luleå och Boden. Projektet är ett mobility managment projekt, d v s ett synsätt på resor och transporter där man i samverkan försöker ändra efterfrågan och användningen av resor och transporter i riktning mot ett hållbart samhälle. Projektet består av olika påverkansmetoder - informationsinsatser, kampanjer och erbjudanden som via kommunens transportrådgivare riktas till invånare i de medverkande kommunerna som antingen har cykel- eller promenadavstånd till jobbet/skolan/fritidsaktiviteter eller kan nyttja kollektivtrafik/samåkning för sitt dagliga resande. I projektet genomförs endast s.k. mjuka åtgärder. Projektets övergripande mål är att minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken, och framförallt med inriktning att minska andelen persontransporter i egen bil (ensambilåkande). Målet är att genom informationsinsatser, kampanjer och olika erbjudanden öka andelen miljöanpassade resealternativ som t ex cykel, gång, kollektivtrafik eller samåkning. Projektet bidrar främst till nedanstående transportpolitiska delmål: En säker trafik En god miljö Ett jämställt transportsystem. Skellefteå kommun och Vägverket Region Norr strävar efter en helhetslösning i arbetet med förstudie Skellefteå och då verktyget är 4-stegsprincipen är det naturligt att integrera Framtidsvägen med förstudien. Innevarande år skall nedanstående aktiviteter genomföras: Cykla och gå till skolan Testresenärer (kollektivtrafik) Interaktiv teater för ungdom (Unghästen) Cykla och gå till jobbet Cykling för invandrarkvinnor Aktiviteter kring elcykeln 2 Väg 364 i ny sträckning Väg 364, Burträskvägen, läggs om i ny sträckning på en längd av cirka 1.5 km. Den nya kopplingen till E4, en cirkulationsplats, sker i Tjärnvägens södra anslutning till E4:an, knappt en km söder om nuvarande anslutning. Väg 364, nuvarande anslutning till E4 3 Förlängning av Torsgatan För att möjliggöra industrietableringar i den östra delen av staden planerar kommunen för en förlängning av Torsgatan. 4 Ny GC bro över älven En ny bro över älven byggs för att förbättra förbindelserna för gång- och cykeltrafikanter mellan Älvsbacka och Anderstorp. Den nya bron blir cirka 150 meter lång. 5 Ombyggnad och förbättring av väg 372 Vägverket avser att vidta ombyggnader alternativt förbättringar av hela sträckan Skellefteå Skelleftehamn. Åtgärderna kommer att indelas i etapper. I etapp 1 ingår följande delar: Mullbergsvägen/Genvägen Svedjevägen Risbergsgatan/Bergsbyvägen Klemensnäsvägen Under senare etapper kommer vägen att breddas samt förses med mitträcke. 6 GC- väg Anderstorp - Stackgrönnan En förbindelse för gång- och cykeltrafikanter byggs längs väg 829. Objektets totala längd är cirka 8 km, varav halva sträckan kommer att byggas ut under 2008. 7 GC väg längs Torsgatan En cirka 0.6 km lång förbindelse för gång- och cykeltrafikanter byggs längs Torsgatan. Totalt investerar kommunen cirka 5 miljoner kronor i utbyggnad av GC- nätet. 8 Ny koppling av Gymnasievägen till E4 Anderstorps industriområde får en ny koppling till E4:an. Anslutningen sker där väg 364 kommer att kopplas till E4:an hösten 2007 (se punkt 2). Väg 364, planerad anslutning till E4 10
Pågående utbyggnad Planerad utbyggnad 7 GC-väg längs Torsgatan 4 Ny GC bro över älven 3 Förlängning av Torsgatan 8 Ny koppling till E4 5 Ombyggnad och förbättring av väg 372 2 Väg 364 i ny sträckning 6 GC-väg längs väg 829 11
2.6 Utredningsområdet Utredningsområdets omfattning framgår av nedanstående figur: Utredningsområdet 2.7 Tidplan Denna rapport, Förstudie/Beslutshandling är det avslutande tredje skedet i arbetet med en förstudie. Det första skedet avslutades med framtagande av en rapport benämnd Förstudie/Samrådshandling (juni 2006). Samrådshandlingen bearbetades efter en remissbehandling med hänsyn till inkomna synpunkter samt kompletterades med Tänkbara åtgärder och möjliga konsekvenser. Det andra skedet avslutades med en rapport benämnd Förstudie/Förslagshandling. Efter remissbehandling bearbetades förslagshandlingen till nu föreliggande beslutshandling. Denna beslutshandling innehåller Vägverkets ställningstagande. Av ställningstagandet framgår bland annat att Vägverket avser att driva projektet vidare i en vägutredning, som kommer att påbörjas under 2008. Vägprojektet finns inte med i nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015 eller länsplan för regional transportinfrastruktur i Västerbottens län perioden 2004-2015. 2.8 Samråd Arbete med förstudien har bedrivits i nära samarbete med Skellefteå kommun. Från projektets start oktober 2005 fram till och med september månad 2006 har kommunen deltagit i 11 planeringsmöten tillsammans med Vägverket. Den 30 mars 2006 genomfördes ett möte med den externa referensgruppen. I den externa referensgruppen finns bland annat företrädare för Banverket, Skellefteå Erbjuder AB/Stadskärnegruppen samt Svenska Naturskyddsföreningen. Vägverket deltog på Vårmässan den 12-14 Maj i Skellefteå tillsammans med Banverket, Skellefteå kommun. Banverket informerade om arbetet med Norrbotniabanan och kommunen om sitt arbete med översiktsplanen. Vägverket informerade via utställningsmaterial samt dialoger med besökare om sit arbete med förstudien. Detta var även ett sätt att försöka locka besökare att komma till Öppet Hus (se nedan) som genomfördes veckan därpå. Ett så kallat Öppet Hus hölls klockan 15 21 den 23 maj 2006 på Expolaris i Skellefteå. Allmänheten hade bjudits in till denna information bland annat via annonser i dagspressen. Öppet hus bestod dels av en utställning dels av presentationer vid två tillfällen. Vid presentationerna deltog även personal från Skellefteå kommun och Banverket. Utöver personal från Vägverket, Banverket och kommunen tog totalt cirka 50 personer del av informationen. Efter att Öppet hus ställdes utställningen upp på stadshuset i Skellefteå för att ytterligare intresserade skulle kunna ta del av materialet och lämna synpunkter. Förstudien/Samrådshandlingen var under tiden 2006 05 30 06 29 föremål för remissbehandling hos ett antal berörda myndighet och intressenter. Totalt kom det in 12 yttrande, varav 7 från Länsstyrelsen, kommunen och andra myndigheter. Övriga yttranden, dvs 4 stycken, kom från intresseorganisationer eller enskilda personer. Se även bilaga 1 Samrådsredogörelse. Länsstyrelsen anser enligt yttrandet att Förstudien har allt för stort fokus på den centrala delen av staden. Övriga delar av Skelleftedalen borde ägnas större uppmärksamhet enligt Länsstyrelsen. Av samrådshandlingen framgår att Vägverket anser att de problem som är förknippade med vägtransporterna är koncentrerade till de centrala delarna av staden. Enligt Vägverket är det därför naturligt och logiskt att beskrivningar avseende buller, luftmiljö, barriäreffekter samt risker med farligt gods näsan enbart behandlar de centrala delarna. I sitt yttrande påpekar Länsstyrelsen att det i samrådshandlingen saknas en redovisning av riksintresse för rennäringen samt ett Natura 2000 område. Förslagshandlingen kommer att kompletteras i detta avseende. Bland övriga remissvar kan nämnas att Banverket saknar en beskrivning av de valda alternativen vid Skellefteå enligt förstudien för Norrbotniabanan. Förslagshandlingen kommer att innehålla en illustration över valda alternativ. Banverkets övriga synpunkter kommer att beaktas i en eventuell kommande Vägutredning. Det huvudsakliga innehållet i intresseorganisationernas och de enskilda personernas yttranden behandlar val av alternativ. 12