Väg 363 Hissjövägen. N Kullavägen. Västerslätt. E12 Vännäsvägen. Tvärvägen. Backenvägen. Kungsänget. Grustag/Sandtag. Travbanevägen.

Transkript

1 2 Bakgrund och motiv Vägarnas funktion Transportsystemet är av väsentlig betydelse för näringslivet och för att förbättra människors livskvalitet. Transportsystemet har avgörande betydelse för människors tillgång till arbetsplatser, service samt kulturoch fritidsutbud. En god tillgänglighet och en hög transportkvalitet är också viktiga för näringslivets utveckling. Allt snabbare förändringar på arbetsmarknaden kräver större arbetsmarknadsregioner med snabba och säkra transporter. Vägtransportsystemet är och kommer under överskådlig tid att vara den dominerande delen av transportsystemet. Samtidigt som vägtransportsystemet har en mycket stor betydelse medför trafiken svåra problem bland annat för människors hälsa och säkerhet. Det är därför viktigt att åstadkomma ett effektivt och miljöanpassat transportsystem som också är ett viktigt led för att uppnå och efterleva de miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer som antagits av Sveriges riksdag. Transportsystemet är också avgörande i arbetet med att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling på nationell, regional och lokal nivå (sett ur social, ekonomisk som ekologisk synvinkel). transporter av skogsråvaror sker från inlandet till industrier vid kusten. I andra riktningen, från hamnen i Holmsund till Västerbottens inland kommer stora mängder av brandfarliga vätskor. Såväl E4 som E12 är, som huvudvägar för regionens gods- och persontransporter och huvudleder i stadens trafiknät, också mycket viktiga ur regional och lokal synvinkel. Väg 554 Klabböle N Kullavägen Västerslätt E12 Vännäsvägen Klockarbäcken Tvärvägen Kungsänget Travbanevägen Väg 363 Hissjövägen Backenvägen ind. omr. Böle Riksvägen Ny godsbangård E4/E12 Teg E4 Väg 364 Kolbäcksvägen Tillväxtorten Umeå har stor betydelse för utvecklingen i hela norra Sverige och för att möjliggöra fortsatt tillväxt i Umeå måste transportsystemet utformas så att en god funktion, säkerhet och miljö kan säkerställas. E4 kan beskrivas som ryggraden i det förgrenade nätverk av vägar som täcker landet. I sin nord-sydliga sträckning är den avgörande för utvecklingsmöjligheterna för stora delar av Norrland, norra Norge och norra Finland. E4:an kommer att få en förstärkt roll i ett allt mer integrerat Europa. E12 är på motsvarande sätt viktig för de öst-västliga förbindelserna mellan de norra delarna av Norge, Sverige och Finland samt mellan Västerbottens kustregion och inlandet. Omfattande Väg 512 Väg 526 Skravelsjö Nuvarande vägsystem/nollalternativ. E4 Röbäcksslätten E12 E12 Väg 531 Bakgrund 5

2 Brister och problem Två tungt trafikerade Europavägar korsar varandra mitt i centrala stan i Umeå och har dessutom gemensam sträckning längs den så kallade centrumfyrkanten. Detta leder till ett antal brister och problem. De allvarligaste av dessa rör framför allt: Framkomligheten/Tillgängligheten Hälsan Säkerheten Framkomlighet/tillgänglighet På Västra Esplanaden, den centrala delen av nuvarande E 4 mellan älven och järnvägen och som även utgör genomfart för E12, varierade trafiken mellan och fordon per årsdygn år Trafiken på E12:an strax väster om anslutningen till E4:an uppgick till närmare fordon. Dessa trafikmängder förorsakar stora framkomlighetsproblem särskilt på Västra Esplanaden. Under rusningstrafik är de tre genomgående körfälten och flertalet av körfälten för svängande trafik helt belagda och väntetiderna i korsningarna är långa. För trafik norrifrån sträcker sig köerna ofta upp till Hagaskolan och ibland ända upp till Ersboda. Det senare innebär kölängder på cirka två kilometer. För trafik söderifrån sträcker sig dubbla köer vanligtvis ut över Tegsbron och ytterligare drygt hundra meter längre söderut. Redan med dagens trafikmängder uppstår således problem med framkomligheten i form av långa köer under de mest belastade timmarna. Problemen med framkomligheten hämmar tillgängligheten till centrum, resecentra, hamnen, flygplatsen etc. Den bristande framkomligheten drabbar även kollektivtrafiken. Till exempel utgör korsningen mellan E4:an och Skolgatan (som är det stora busstråket i öst-västlig riktning) ett stort problem för busstrafiken. Även transporterna till och från industrierna som exempelvis Volvo och Obbola påverkas av den bristande framkomligheten. Kolbäcksbron, som öppnades för trafik i september 2001, kommer att medföra en trafikavlastning av centrala stan. Det blir emellertid i första hand Kyrkbron som får en trafikavlastning och i andra hand Tegsbron samt Västra Esplanaden. Enligt prognoserna kommer trafiken i Umeå att öka med cirka 40 % fram till år Denna beräknade trafikökning beror till hälften på en förväntad befolkningstillväxt och hälften på socioekonomiska faktorer som exempelvis ökad biltillgänglighet för kvinnor samt äldre män. Trafiktillväxten medför att flödena på Västra Esplanaden förväntas öka till cirka fordon per årsdygn år 2015 (trots tillkomsten av Kolbäcksbron). Motsvarande trafikmängd på E 12:an blir nära Dessa kraftigt ökade trafikmängder kommer att förstärka framkomlighetsproblemen i centrum av Umeå. Hälsa Biltrafiken påverkar människors hälsa dels genom buller, vibrationer och luftföroreningar dels genom att trafiklederna och dess trafik skapar barriärer i samhället. I Umeå bedöms luftföroreningarna tillsammans med barriäreffekterna vara det största problemet. Längs Järnvägsallén har de senaste åren uppmätts halter av kvävedioxid som vida överskrider gällande gränsvärden och kommande miljökvalitetsnormer. De uppmätta värdena kan jämföras med de värden som uppmäts vid de mest belastade gatorna i landets storstäder (SCB, Statistiska meddelanden MI 24 SM 0001). För svenska tätorter som helhet kan konstateras att luften avseende kvävedioxid blivit bättre under senare år trots ökad trafik. Denna förbättring har uppnåtts tack vare att en allt större del av bilparken utrustats med katalytisk avgasrening. Även i Umeå kan en viss förbättring av luftkvalitén konstateras men förbättringen ligger här på en klart lägre nivå. Detta trots att man i Umeå även gjort andra satsningar för att förbättra luftmiljön t ex etanoldrift av lokalbussarna. Att förbättringen av luftmiljön i Umeå är så liten beror troligen på att Umeå har haft en kraftig befolkningstillväxt och därmed en större trafiktillväxt än flertalet andra städer. Förmodligen har även de lokala meteorologiska förhållandena med inversion e t c haft betydelse i sammanhanget. På senare tid har hälsoriskerna med andra luftföroreningar såsom bensen och partiklar uppmärksammats allt mer. Även för dessa ämnen visar mätningar i Umeå på höga värden. Enligt mätningar vid Västra Esplanaden uppgick partikelhalten 70 µg/m 3 (98-percentil med dygn som medelvärdestid ) under perioden 1 september augusti Enligt gällande miljökvalitetsmål får halten av partiklar inte överstiga 40 µg/m 3 (aritmetriskt medelvärde) från och med 1 januari En stor del av partiklarna kommer från slitage av vägbana, däck och bromsar samt från friktionsmaterial (sand och stenflis). En förbättring av fordonsparken (katalytisk avgasrening) påverkar därför inte föroreningshalterna av partiklar i lika stor utsträckning som för kvävedioxid. Den förväntade trafikökningen på 40 % kommer troligen att medföra att luftmiljön i de centrala delarna av Umeå totalt sett inte kommer att förbättras fram till år 2015 trots den kontinuerliga förbättringen av fordonsparken. Säkerhet Såväl E4 som E12 har på delarna genom centrala Umeå en utformning som medför stora brister i trafiksäkerhetsstandard. Faktorer som bidrar till detta är bland annat att det är tätt mellan korsningarna. Dessutom saknas planskilda passagemöjligheter för oskyddade trafikanter längs delar av vägavsnitten. En stor del av de redovisade trafikolyckorna utgörs av upphinnandeolyckor med i många fall wiplash - skador som följd. Sammanfattningsvis är E4/E12 på delarna genom Umeå mycket olycksbelastade. En bidragande orsak till detta kan vara blandningen mellan övergripande trafik med höga krav på framkomlighet och trafik med lokala mål samt det stora inslaget av tung trafik. De olyckor som inträffar här utgör en mycket stor del av de trafikolyckor med personskador som inträffar i Umeå tätort. Även i ett nationellt perspektiv är dessa vägar mycket olycksbelastade och ingår i den så kallade 100-listan över trafikfarliga vägavsnitt. (I kapitel 5 Förutsättningar redovisas fördjupade beskrivningar av bristerna och problemen). 6 Bakgrund

3 3 Ett stort antal alternativa lösningar med nya mer eller mindre avlastande trafikleder (E12, E4 m fl) har prövats (perioden ) med syfte att långsiktigt förbättra trafikmiljön i Centrum m fl områden. Systemlösningar med ny E12 söder alternativt norr om staden och med E4 öster alternativt väster om staden har prövats i Vägverkets lokaliseringsutredningar och kommunens trafikplanearbete under perioden Avlastningseffekten i Centrum har helt naturligt visat sig vara störst för vägsträckningar omedelbart utanför centrala stadsområdet och avtar ju mera perifert läge som väljs. Centrumnära sträckningar innebär genombrott i befintliga bostadsområden med stora intrång och höga byggnadskostnader som följd. Sträckningar längre ut från centrum ger mindre konflikter med bostadsområden och mindre intrång i jordbruksmark och välutnyttjade rekreationsområden. De mer externt lokaliserade sträckningarna skapar dock stora omvägar för den trafik som avses nyttja vägen, och avlastningseffekterna i centrala staden blir mindre. Dessa alternativ erfordrar utbyggnad av ny väg på längre sträckor. Efter ett omfattande utredningsarbete enades Vägverket och kommunen om en systemlösning för E4 och E12. Systemlösningen tillstyrktes också av Länsstyrelsen. En utbyggnad påbörjades. Hösten 2000 invigdes en ny E12 förbindelse till Obbola och Holmsund. En bro över Umeälven i Kolbäcksvägens förlängning invigdes under september Vägverket Region Norr upprättade en arbetsplan för ny E12 väster om nuvarande E4 som en del i ovannämnda systemlösning. Bedömningen var att detta alternativ var en rimlig avvägning mellan intrång och den trafikavlastning av centrum som eftersträvas. Arbetsplanen fastställdes av Vägverket i juni Fastställelsebeslutet överklagades till regeringen, som biföll besvären i sitt beslut den 4 mars Regeringen ansåg att det föreslagna vägbyggnadsprojektet inte på ett avgörande sätt förbättrar trafiksituationen i Umeå; vägbyggnadsprojektet skulle medföra omfattande intrång i - områden av stor betydelse för jordbruket, - miljöer med höga naturvärden. Som en följd av regeringens beslut inleddes därför 1999 en översyn av planeringsförutsättningarna och tidigare föreslagna lokaliseringar av ny E4 och E12 i Umeå. Översynen gjordes i form av en förstudie vars syfte var att klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planeringen och de intressekonflikter som projektet kan orsaka. Samråd skedde med länsstyrelsen, kommunen och de ideella föreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att ta tillvara naturskydds- eller miljöintressen samt med den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd. Denna omstart som inleddes i september 1999 med en förstudie benämns Umeåprojektet 2. Umeåprojektet 1 är de nu avslutade utbyggnaderna av ny E12 till Holmsund respektive Kolbäcksbron. Vägverket överlämnade sommaren 2000 Förstudien/ Förslagshandlingen till Länsstyrelsen för beslut om projektets olika vägnätsalternativ kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken 6 kap. 4. Länsstyrelsen konstaterade i sitt beslut i september 2001 att de åtgärder som föreslås ger enligt utredningsmaterialet positiva effekter på miljösituationen i centrala Umeå men kan också komma att innebära betydande negativa effekter för andra miljöintressen. Vägverket Region Norr tog efter länsstyrelsens beslut att objektet kan medföra betydande miljöpåverkan beslut om att en vägutredning skall upprättas vägutredningen skall behandla de alternativa vägsystem som redovisas i förstudien. Arbetet med att upprätta en vägutredning inleddes hösten 2000 med den så kallade skissfasen. Skissfasen avslutades med en rapport benämnd Underlag för utökat samråd med miljökonsekvensbedömning (april 2001). I skisshandlingen, som remissbehandlades under maj 2001 föreslår Vägverket Region Norr att samtliga alternativ studeras vidare i förslagsfasen med särskilda fördjupningar på: Alternativ 1K Alternativ 2 Alternativ 5/6 Vägverket föreslår dessutom att en ombyggnad av Kolbäcksvägen samt av nuvarande E12 väster om E4:an även skall studeras för alternativen 2, 3, 4, 5 och 6 (detta skall ses i ett samhällsekonomiskt perspektiv och är således inget ställningstagande i finansieringsfrågan). Vägverket föreslår vidare att en mer rakt nord-sydlig sträckning av den västliga länken i alternativ 2 skall studeras. Under sommaren och hösten 2001 har vägutredningens miljökonsekvensbeskrivning upprättats och inlämnats till Länsstyrelsen för godkännande. Länsstyrelsen beslutade den 28 november år 2001 att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. 7

4 De vägnätsalternativ som redovisades i förstudien och som låg till grund för vägutredningens skissfas är följande: Nollalternativet Nollalternativet är lika med det vägsystem som finns hösten 2001 då Kolbäcksbron tagits i bruk. Alternativ 1 Ombyggnad Vännäsvägen/E12 byggs om till mötesfri väg på delen Kullavägen E4 och förses med trafiksäkra korsningspunkter i form av trafikplatser eller cirkulationsplatser. E4:an blir fyrfältig på delen genom staden till och med anslutningen av Kolbäcksvägen. Under Västra Esplanaden byggs en tunnel för genomgående trafik. Alternativ 1K Ombyggnad Kolbäcksvägen breddas till mötesfri fyrfältsväg. Kolbäcksvägen nyttjas tillsammans med den nya Kolbäcksbron som ny E4. För den nuvarande E4-genomfarten genomförs åtgärder för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter samt minska barriäreffekterna. Vännäsvägen E12 byggs om på samma sätt som i alternativ 1. Alternativ 2 Ny sträckning för E4 byggs från norra delen av Stöcksjö via Skravelsjö och en ny bro byggs över Ume älv strax nedströms Baggböle till Vännäsvägen/E12. På delen mellan älven och Vännäsvägen redovisas två alternativa sträckningar: Väster respektive öster om Prästsjön. Norr om Vännäsvägen fortsätter den nya leden väster om Västerslätt och passerar Hissjövägen med en planskild korsning. Därefter passeras SJ/järnvägen strax norr om den planerade nya godsbangården och vidare över gamla I 20:s övningsområde, för att sedan ansluta till nuvarande E4 i Ersboda. Den nuvarande E4:an byggs om till fyra körfält på delen mellan Ersboda och anslutningen av Kolbäcksvägen. Alternativ 3 Ny E4/E12-förbindelse byggs ut från nuvarande väg E4 på Röbäcksslätten. På delen mellan E4:an och Riksvägen ligger vägkorridoren sydväst om Degernäsbäcken. Därefter följer detta alternativ Riksvägen och Skravelsjövägen på en sträcka av cirka en km. Väster om Röbäck är korridoren lokaliserad till grustagen väster om Travbanevägen. Umeälven passeras nedströms Baggböle. Norr om älven är alternativ 3 identiskt med alternativ 2. Alternativ 4 Nybyggnad E4 lokaliseras till Kolbäcksvägen på samma sätt som i alternativ 1K. En ny förbindelse byggs mellan Vännäsvägen och nuvarande E4 i Ersboda. Nuvarande E4 byggs om fram till korsningen med Kolbäcksvägen på samma sätt som i alternativ 2. Alternativ 5 Ny E4/E12-förbindelse bygg ut från nuvarande väg E4 på Röbäcksslätten. Vägförslaget följer Degerbäckens västra sida, ända upp till Ume älv. Älven passeras strax nedströms travbanan. Efter passagen av älven går vägen in i en tunnel under Kungsängetområdet. Tunneln mynnar strax innan vägen ansluter till nuvarande Vännäsvägen/ E12. Från Vännäsvägen fortsätter den nya leden vidare norrut över Västerslätt. Därefter passeras Hissjövägen planskilt i ungefär samma läge som alternativ 2 och 3 och följer sedan alternativen 2 och 3 fram till korsningen med Kolbäcksvägen. Alternativ 6 Ny E4/E12-förbindelse byggs ut från nuvarande E4 vid SLU:s försöksanläggning på Röbäcksslätten. Vägförslaget går i en båge norr om SLU och ansluter till Riksvägen vid Degernäsbäcken. Alternativet följer sedan Riksvägen och Skravelsjövägen österut och vid Travbanevägen dras vägen intill grusgropen väster Travbanevägen. Älven passeras strax uppströms travbanan och fortsätter därefter i en tunnel under Kungsängetområdet. Från och med tunneln till korsningen av Kolbäcksvägen är detta alternativ lika med alternativ 5. På denna utredningsnivå (Vägutredning) studeras korridorer med en bredd på ca 0,5 till 1 km. I vidstående skisser representeras vägkorridorerna av linjer. Linjebredden motsvarar i verkligheten en bredd på ca 50 meter. Alternativ 1 Alternativ 3 8

5 Enligt Vägverkets beslut över skisshandlingen skall förslagshandlingen, utöver de nu presenterade sju systemalternativen, även innehålla variant av alternativ 2 med mer nord-sydlig sträckning. Denna variant, alternativ 2 C (tidigare benämnd Svansen av kommunen), kopplas till E4:an vid Ansmark, drygt 6 km söder om Stöcksjö. Under ett sent skede av förslagsfasen har Umeå kommun fört fram ytterligare en variant av alt 2, som här benämns alternativ 2 B (nedan). Alternativ 1K Alternativ 2 Alt 5 Alt 5 Alt 6 Alt 6 2B 2C Alternativ 4 Alternativ 5 och 6 Alternativ 2B och 2C 9

6 Enligt redovisningen på föregående sidor skall förslagshandlingen utöver nollalternativet behandla nio systemalternativ. Vidare skall ombyggnad av Kolbäcksvägen samt E12 väster om E4:an studeras även för alternativen 2, 3, 5 och 6. För Kolbäcksvägen (den Östra Länken) redovisas två ombyggnadsalternativ: Tillåten hastighet 70 respektive 90 mk/tim. Beaktas alla varianter blir därför antalet systemalternativ mycket stort. Därmed skulle beskrivningar av alternativ och dess konsekvenser bli mycket svåröverskådliga om redovisningen baseras på systemalternativ. Flertalet av systemalternativen innehåller en öslig, en nordlig, en västlig samt en central länk. Trafikprognoserna visar att det inte kommer att bli någon väsentlig skillnad i trafikmängd på respektive länk om dessa länkar ingår i alternativ 2, 3, 4, 5 eller 6. Konsekvenserna av en nordlig länk eller en västlig länk blir därför i huvudsak oberoende av i vilket systemalternativ respektive länk ingår. Sammanfattningsvis baseras därför redovisningen i denna handling (vägutredningens förslagshandling) på länkar. Handlingen behandlar följande länkar med varianter: Länk Östra Länken Variant Standard 90 km/tim Standard 70 km/tim Norra Länken Nybyggnad västlig variant Nybyggnad östlig variant Ombyggnad av E12 (Vännäsvägen) Västra Länken Enligt systemalternativ 2 Enligt systemalternativ 2B Enligt systemalternativ 2C Enligt systemalternativ 3 Enligt systemalternativ 5 Enligt systemalternativ 6 Centrala Länken 10