2013 09 30 Naturbruksgymnasiet i Östergötland Inklusive årsbudget
Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 3 Medborgar kundperspektivet 4 Processperspektivet 7 Medarbetarperspektivet 11 Ekonomiperspektivet 14 Årsbudget 16 Förslag till beslut 17 Nyckelindikatorer 18 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 2014 Bilaga 2 Investeringsplan 2014 2016
3 Vision (och verksamhetsidé) BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning Naturbruksgymnasiet i Östergötland är med sina verksamheter vid Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta skolor i sitt slag. Med våra utbildningar riktade mot den gröna sektorn är vår vision är att vara Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning. Vårt uppdrag är att bedriva utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå inom naturbruksbranschens olika sektorer. Nära angränsande till naturbrukssektorn erbjuder vi även Fordons och transportprogrammet, inriktning transport, samt från och med höstterminen 2013 också Hantverksprogrammet, inriktning Florist. För elever med ofullständig behörighet till gymnasieskolan finns möjlighet att studera inom ett introduktionsprogram med anknytning till Naturbruksprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds det nationella programmet för skog, mark och djur. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns exempelvis möjlighet att läsa yrkeskurser inom hantverk florist, trädgårdsodling samt jordbruk. Med fokus på kundsperspektivet är vår utgångspunkt att alla elever skall nå sina kunskaps och utvecklingsmål i en trygg och säker skolmiljö, med ledning och stöd av personal med hög kompetens. Vi bedriver vår verksamhet i nära samverkan med branschen för att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet, erbjuder aktuell kunskap, samt leder till arbete och/eller vidare studier. Yrkesprogrammen inom gymnasieskolan skall förbereda eleverna för yrkeslivet och leda till skicklighet i yrket. Alla elever på ett yrkesprogram har också rätt att välja de kurser som krävs för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att möta våra elevers och arbetslivets behov. Vi bedriver vår verksamhet på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Vår verksamhet styrs bland annat av kommunallagen, skollagen, förordningar för gymnasieskolan och vuxenutbildningen, lag och förordning om yrkeshögskolan, läroplaner, examensmål samt ämnesoch kursplaner.
4 1. Medborgar kundperspektivet Naturbruksgymnasiet i Östergötland erbjuder ett brett utbildningsutbud inom naturbrukssektorn till både ungdomar och vuxna. Utbildningarna bedrivs på gymnasial nivå i form av gymnasieskola, gymnasiesärskola och gymnasial vuxenutbildning, samt på eftergymnasial nivå i form av yrkeshögskoleutbildningar. Vidare erbjuds uppdragsutbildningar riktade mot branschen. Alla elever skall nå sina kunskapsmål i en trygg och säker skolmiljö, med ledning och stöd av personal med hög kompetens. Vi strävar efter att möta våra elevers förutsättningar, behov och intressen. Våra utbildningar skall ge eleverna goda förutsättningar att efter avslutad skolgång erhålla ett arbete, starta en egen verksamhet eller studera vidare. En målsättning är också att möta naturbruksbranschens behov av kompetensförsörjning. Med dessa målsättningar arbetar Naturbruksgymnasiet i Östergötland för att vara en aktiv aktör i den regionala utvecklingen och tillväxten. I vårt arbete med att utveckla och förbättra våra utbildningar samverkar vi med lokala programråd, branschorganisationer, andra skolhuvudmän inom naturbrukssektorn samt avsändande kommuner i regionen. Vår vision konkretiseras i medborgarperspektivet genom fyra strategiska och långsiktiga mål: Väl fungerande elevstöd Elevers kunskaps och utvecklingsmål Effektiv resultatuppföljning Aktivt elevinflytande, samt samverkan och kommunikation De två skolenheterna fastställer egna verksamhetsmål, vilka skall bidra till uppfyllelse av de fyra strategiska målen ovan. Valet av dessa verksamhetsmål grundar sig såväl på nationella styrdokument för gymnasieskola och vuxenutbildning, som på vår egen erfarenhet av vad som karaktäriserar en bra utbildningsverksamhet ur olika perspektiv. Uppföljning och analys Uppföljning av måluppfyllelse genomförs årligen i form av en omfattande elevenkät riktad till samtliga elever på de gymnasiala programmen, kompletterad med samtal med elevråd samt kursvärderingar efter avslutade kurser. Utfallet av den årliga elevenkäten jämförs internt över tid samt, i de fall det är möjligt, även mot andra skolor i riket. Elevenkäten fokuserar främst mot områdena trivsel, trygghet, inflytande, personlig utveckling, arbetsformer, relationer, personlig handledning och elevstöd. För elever inom gymnasiesärskolan görs kompletterande enkäter, liksom för elever inom den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskoleutbildningen. Uppföljning av måluppfyllelse sker vidare genom statistik gällande bland annat andel gymnasieelever med slutbetyg, genomsnittlig betygspoäng, genomströmning samt högskolebehörighet. Detta statistikmaterial hämtas främst från Skolverkets statistik och jämförelser gällande gymnasieskolan. Det samlade underlaget presenteras för personal och elever. Analys sker i olika grupperingar såsom elevgrupp med mentor, utbildningslag och ledningsgrupper.
5 Framgångsfaktorer och nyckelindikatorer, medborgarperspektiv Strategiskt mål 1: Väl fungerande elevstöd, gymnasieskolan, skala 1 5 Mentorskapet Elevens syn på mentorskapet 4,0 4,2 4,4 Årlig elevenkät Delårsrapport Kompetent och engagerad personal Elevens syn på personalens engagemang 4,0 4,2 4,4 Årlig elevenkät Delårsrapport Strategiskt mål nr 2 Elevers kunskaps och utvecklingsmål Elever når sina kunskaps och utvecklingsmål; fullständiga slutbetyg vid avslutad utbildning Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan skall vara högre än genomsnittet för NB i riket Vreta: 77,3 % Himmelstalund: 89,5 % > NB i riket > NB i riket Skolverkets Statistik Skolblad, publiceras årligen Elever når kursmålen; hög andel godkända betyg i genomförda kurser Elever når sina kunskaps och utvecklingsmål. Behörighet för vidare studier inom högskolan. Genomsnittlig betygspoäng skall vara högre än genomsnittet för NB i riket Andel elever med behörighet till högskola och universitet högre än genomsnittet för NB i riket Vreta: 13,4 Himmelstalund: 13,6 Vreta: 64,2 % Himmelstalund: 77,5 % > NB i riket > NB i riket > NBi riket > NB i riktet Strategiskt mål 3: Samverkan och kommunikation, gymnasieskolan, skala 1 5 Skolverkets statistik Skolverkets statistik Skolblad, publiceras årligen Skolblad, publiceras årligen Kvalitet i mötet mellan människor på olika nivåer Elevens syn på relationsskapande med mentor 4,0 4,2 4,4 Årlig elevenkät Delårsrapport Strategiskt mål 4: Aktivt elevinflytande, gymnasieskolan, skala 1 5 Arbetsformer utifrån ett demokratiskt perspektiv Elevens uppfattning om inflytande 3,7 3,8 4,0 Årlig elevenkät Delårsrapport Strategiskt mål 1 och 2, YH Ridlärare, skala 1 10 Arbetsformer utifrån ett demokratiskt perspektiv Elevens synpunkter på sina möjligheter att påverka utbildningsupplägg 8,8 9,0 9,1 Elevenkät Delårsrapport Kompetent och engagerad personal Elevens syn på personalens engagemang 8,7 9,0 9,1 Elevenkät Delårsrapport
6 Exempel på resultatuppföljning med avseende på slutbetyg, genomsnittlig betygspoäng och högskolebehörighet. Tabell 1: Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, % Avslutningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Vretagymnasiet 86,7 92,5 89,4 91,9 89,0 77,3 Himmelstalundsgymnasiet 92,8 86,7 91,2 88,2 89,0 89,5 Naturbruksskolor i Sverige 80,0 80,7 82,8 79,7 80,4 80,1 Nationella program i 82,1 82,3 82,7 83,6 84,2 85,2 Sverige Gymnasieskolan i Sverige, totalt 76,2 76,4 75,9 76,0 76,9 76,7 Tabell 2: Genomsnittlig betygspoäng, betygsskala 0 20 Avslutningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Vretagymnasiet 13,6 14,6 14,7 14,2 13,6 13,4 Himmelstalundsgymnasiet 13,6 12,8 14,0 13,6 13,7 13,6 Naturbruksskolor i Sverige 13,6 13,5 13,7 13,6 13,6 13,6 Nationella program i 14,0 13,9 14,0 14,0 14,0 14,0 Sverige Gymnasieskolan i Sverige, totalt 14,1 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 Tabell 3: Andel elever med slutbetyg som är behöriga till högskolan, % Avslutningsår 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Vretagymnasiet 68,8 77,0 90,0 70,9 62,7 64,2 Himmelstalundsgymnasiet 84,6 74,4 84,1 79,1 76,7 77,5 Naturbruksskolor i Sverige 84,3 84,7 87,2 79,1 78,7 76,5 Nationella program i 89,6 89,5 90,5 87,0 87,4 87,1 Sverige Gymnasieskolan i Sverige, totalt 88,9 88,9 90,3 86,8 87,1 86,7
7 2. Processperspektivet Den svenska gymnasieskolan har genomgått ett omfattande utvecklingsarbete i och med reformen Gy11, med förändringar i programutbud, programstrukturer samt utbud och innehåll av ämnen och kurser. Ett nytt betygssystem, som även omfattar grundskola, särskola och vuxenutbildning har också införts under samma tidsperiod. Efter två år med infasning av det nya systemet för gymnasieskolan samt utfasning av det gamla systemet, har läsåret 2013/2014 startats med samtliga gymnasieelever enbart inom det nya systemet Gy11. För verksamheten har det varit kostsamt och tidskrävande att driva gymnasieutbildning i två parallella system under de två föregående läsåren. En annan utmaning är det minskade intresset från ungdomar att söka till yrkesprogrammen inom gymnasieskolan sedan den allmänna högskolebehörigheten togs bort från dessa program i samband med införandet av Gy11. Naturbruksprogrammet har tillsammans med några av de övriga yrkesprogrammen från och med höstterminen 2013 åter givits möjlighet att erbjuda allmän högskolebehörighet inom ramen för de 2 500 gymnasiepoäng som ett fullständigt program består av. Även gymnasiesärskolan har reformerats. Läsåret 2013/2014 startades den nya gymnasiesärskolan med ny läroplan, nya program och nya ämnes och ämnesområdesplaner. Programmet som är riktat mot naturbrukssektorn heter Programmet för skog, mark och djur. Program inom gymnasiesärskolan omfattar 4 års studier. Ny läroplan för den kommunala vuxenutbildningen började gälla från och med 2013 01 01. I den gymnasiala vuxenutbildningen är ämnes och kursplaner desamma som i ungdomsgymnasiet. Vuxenutbildning erbjuds inom Naturbruksgymnasiet såväl som distansutbildning som i sammanhållen form, beroende på inriktnings och kursval. För ökad flexibilitet och effektivitet i undervisningen utrustas gymnasieeleverna med en egen bärbar dator. Från och med läsåret 2014/2015 har samtliga gymnasieelever inom Naturbruksgymnasiet tillgång till egen bärbar dator. Pedagogik och metodikutveckling för att stärka elevers lärande genom användning av IT i skolan är ett viktigt kompetensutvecklingsområde. Våra strategiska mål Vår vision konkretiseras i processperspektivet genom följande strategiska mål: Attraktiva och moderna utbildningar Utvecklade arbetsformer Organisationsutveckling Omvärldsanalys Minskad miljöpåverkan
8 Vår process Huvudprocessen består i genomförandet av de utbildningar som Naturbruksgymnasiet bedriver på gymnasial och eftergymnasial nivå. Huvudprocessen innefattar såväl styrning och ledning av processen (strategisk process) som processen med planering och genomförande av undervisningen (operativ process). I den strategiska processen utvecklas verksamhetsmål och planer utifrån omvärldsanalys, nationella styrdokument, elevernas/kundernas behov, samt strategiska val för att på bästa sätt uppfylla dessa behov. Stödprocesser utgörs bland annat av skoljordbruk, skolträdgård, djurstallar, skoladministration, ITstöd, elevhälsovård, elevinternat och fritidsverksamhet. Vår verksamhet syftar till att ge eleverna goda förutsättningar att nå sina kunskaps och utvecklingsmål för att efter avslutad skolgång kunna erhålla en anställning, starta eget företag eller studera vidare. För ökade möjligheter att studera vidare på högskola och universitet erbjuds naturvetenskaplig komplettering i form av utökad studieplan inom Naturbruksprogrammet. Möjligheten har lockat många elever till våra utbildningsvägar under de senare åren, och även under innevarande läsår, 2013/2014, har ett flertal elever valt denna möjlighet. Systematiskt förbättringsarbete En gemensam värdegrund och väl förankrad vision med övergripande mål skapar grunden för en fungerande operativ huvudprocess och stödprocesser. Huvudprocessen med dess delprocesser och flöden behöver kartläggas och beskrivas på ett sådant sätt att uppföljning och utvärdering för fortsatt förbättringsarbete kan göras på ett tydligt och strukturerat sätt. Detta innebär att verksamheten behöver fortsätta att ta fram och fastställa mätbara mål på såväl övergripande nivå som på lokal nivå inom de olika enheterna. Jämförelser över tid samt med andra skolhuvudmän är en viktig del i resultatuppföljningen. Exempel på mätbara mål är andel elever med slutbetyg, genomströmning, avhoppsfrekvens och personalkostnader i förhållande till intäkter och elevantal. Ett naturbruksgymnasium med dess omfattande drift i form av skoljordbruk, djurstallar med såväl produktionsdjur som sällskapsdjur, skolträdgård, skog, fordon och maskinpark bör vidare arbeta för att också dessa stödprocesser skall ha ett fungerande flöde, tydliga standards och rutiner samt god effektivitet. Jämförelser med andra aktörer inom naturbruksbranschen samt med andra skolhuvudmän är viktiga i förbättringsarbetet. Driften av skoljordbruket, fordons och maskinparken m fl stödprocesser skall utföras med god kostnadseffektivitet och låg miljöpåverkan, samt spegla de förhållanden och förutsättningar som eleverna möter i arbetslivet under sina praktikperioder samt efter avslutad utbildning. Verksamheten skall sträva efter en minskad användning av fossila bränslen, minskad förbrukning av energi i lokalerna, samt en ökad andel hållbart producerade livsmedel till skolluncherna. Vid Himmelstalundsgymnasiet är skolans odlingar i växthus och på friland KRAV certifierade, och på Vretagymnasiet odlas ca 30 hektar ekologiskt. En kartläggning av energiförbrukningen i skolornas lokaler har genomförts, varefter beslut om åtgärder för minskad energiförbrukning har fattats. Utbildning i sparsam körning erbjuds elever och personal inom transport och jordbruk. Genom användning av moderna fordon och motorredskap med mer utvecklade och bränsleeffektiva motorer minskar bränsleåtgången. Samverkan med högskolor, branschorganisationer, myndigheter och andra skolhuvudmän bidrar i utvecklingsarbetet för förbättrade metoder och arbetssätt.
9 Internkontrollplanen utgör ett viktigt verktyg i förbättringsarbetet med bland annat riskbedömningar och uppföljningar gällande exempelvis ansvarsfördelning, delegeringsordning, rutiner och avvikelsehantering. Naturbruksgymnasiet gör också årliga kvalitetsrapporter efter avslutat läsår. Rapporterna presenteras bland annat i Utvecklingsrådet för Naturbruk, en grupp av skol/utbildningschefer från länets kommuner med uppdrag från Östsams skolchefsgrupp att följa Naturbruksgymnasiets resultat avseende kvalitetsarbete, elevvolymer, utbildningskostnader, mm. Framgångsfaktorer och nyckelindikatorer, processperspektiv Strategiskt mål 1: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning, skala 1 5 samt index 0 100 Övergripande kvalitet i relationerna på arbetsplatsen Elevenkät Relationer Medarbetarenkät Bemötande 4,0 93 4,2 94 4,4 95 Elevenkät Medarbetarenkät Delårsrapport Moderna och anpassade lokaler och utrustning Gynnsam produktivitetsutveckl. Elevsyn på lokaler Medarbetarenkät Arbetssituation Personalkostnader i relation till intäkter Lärartäthet 3,9 4,0 4,2 Elevenkät Medarbetarenkät Ekonomisystemet Statistik från Skolverket Delårsrapport Månatlig uppföljning av intäkts och kostnadsutveckl. Strategiskt mål 2: Utveckla arbetsformer, index 0 100 Ledningen driver utvecklings och förbättringsarbete Personalens syn på ledningen 70 75 80 Medarbetarenkät Delårsrapport Medarbetarnas medverkan i utvecklings och förbättringsarbete Personalens syn på gruppen Strategiskt mål 3: Organisationsutveckling, index 0 100 67 75 80 Medarbetarenkät Delårsrapport Flexibel organisation som skapar goda förutsättningar för uppdraget Personalens syn på företaget, 59 65 70 Medarbetarenkät Delårsrapport Strategiskt mål 4: Omvärldsanalys, skala 1 5 Förstå samhällsutvecklingen och sätta i relation till elevernas behov Elevernas syn på skolans förmåga att möta verklighet och tillgodose behov 3,9 4,1 4,3 Elevenkät Delårsrapport
10 Strategiskt mål 5: Minskad miljöpåverkan Minskad energiförbrukning i lokaler och fordon Kostnad för uppvärmning av lokaler 1 928 tkr 1 900 tkr 1 800 tkr Månatlig uppföljning Förbrukning av bränsle till fordon 23 500 l 23 000 l 22 500 l Hållbart producerade livsmedel till skolmåltider Ekologisk drift inom egen produktion Övergång till miljöklassade fordon, andel fordon Andel inköpta livsmedel som är ekologiska eller etiskt producerade Andel areal som är ekologiskt odlad 0 % 10 % 15 % I samband med upphandling av fordon 10 % 11 % 13 % Månatlig uppföljning 10 % 10 % 14 % Årsrapport Jan 15
11 3. Medarbetarperspektivet Naturbruksgymnasiet skall vara en bra arbetsplats för alla såväl medarbetare som elever. En förutsättning för nöjda och motiverade elever är givetvis nöjda och motiverade medarbetare. Det aktiva medarbetarskapet innefattar ansvarstagande för verksamhetens utveckling, och också ett gemensamt åtagande för utveckling av en hälsofrämjande arbetsplats. Ett gott ledarskap som möjliggör och stärker ett gott medarbetarskap Ett gott medarbetarskap som möjliggör och stärker ett gott ledarskap En tydlig och öppen kommunikation och dialog mellan alla chefer, medarbetare, kollegor är en förutsättning för en väl fungerande arbetsplats. Medarbetarsamtal och lönesamtal är viktiga verktyg för chefer och medarbetare i kommunikationen rörande verksamhetens uppdrag, mål, utveckling och resultat, samt den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Fortsatt satsning på utveckling av modeller för dessa verktyg är planerad att ske under det kommande året. Gemensam kompetensutveckling under läsåret 2013/2014 avser bland annat formativ bedömning av lärandet, IT i undervisningen, samt planering, genomförande och bedömning av gymnasiearbetet. Vid den ena skolenheten planeras en gemensam samverkansutbildning för ledningsgrupp och samverkansgrupp, medan den andra enheten genomför en satsning på coachade arbetssätt för pedagogisk personal, fritidspersonal samt skolledning. Skollagens krav på lärarlegitimation medför i vissa fall behov av breddning och fördjupning inom respektive ämnen hos den undervisande personalen. Yrkeslärare omfattas ännu ej av kravet på lärarlegitimation, men utbildning inom pedagogik och metodik utgör fortfarande grund för tillsvidaretjänster inom undervisning av yrkesämnen. Några yrkeslärare studerar pedagogik/metodik parallellt med sin lärartjänst av denna anledning. En organisationsöversyn vid en av skolenheterna under föregående år resulterade i en förändrad ledningsorganisation som nu fortsättar att utvecklas vidare under ledning av en rektor med verksamhetsledare. Vid en skolenhet kommer vidare en ny modell för elevmentorer att implementeras under läsåret 2013/2014 med sex heltidsmentorer med mentorsansvar för samtliga gymnasieelever. Våra strategiska mål Vår vision stöds i medarbetarperspektivet av följande strategiska mål: Attraktiv arbetsplats Engagerade medarbetare
12 Strategiskt mål 1: Attraktiv arbetsplats, index 0 100 Väl fungerande utvecklingssamtal Medarbetarnas synpunkter 87 90 90 Medarbetarenkät Delårsrapport Upprättad individuell utvecklingsplan Medarbetarnas synpunkter 64 80 85 Medarbetarenkät Delårsrapport Adekvat kompetensutveckling Medarbetarnas synpunkter 85 90 90 Medarbetarenkät Delårsrapport God arbetsmiljö Engagerat ledarskap Medarbetarnas synpunkter Skyddsrond Medarbetarnas synpunkter 73 78 80 Medarbetarenkät Delårsrapport 69 75 80 Medarbetarenkät Delårsrapport Strategiskt mål 2: Engagerat medarbetarskap, index 0 100 Positiva medarbetare Motivation Medarbetares självskattning Medarbetares självskattning 96 98 98 Medarbetarenkät Delårsrapport 77 80 85 Medarbetarenkät Delårsrapport Medarbetarnas hälsa Sjukfrånvaro 3,6 % 3,0 % 3,0 % Personaldata Årsredovisn 2014
13
14 4. Ekonomiperspektivet Produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland har inga anslag eller ekonomiska bidrag från Landstinget i Östergötland. Budgeten byggs upp av intäkter för producerade tjänster och varor. Denna form av verksamhetsfinansiering förutsätter ett affärsmässigt förhållningssätt hos chefer och medarbetare, liksom förmåga att ställa om sig efter förändrade förutsättningar. Täta uppföljningar av nyckeltal med åtföljande analys och eventuella beslut om åtgärder erfordras inom samtliga delar av verksamheten för att säkerställa hög kostnadseffektivitet. Huvuddelen av verksamhetens intäkter utgörs av interkommunal ersättning för utbildningsplatser inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Med fortsatt minskande ungdomskullar i regionen och riket under ytterligare ett par år framåt i tiden är det både en stor utmaning, och en given målsättning, att behålla nuvarande elevvolym inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I nedanstående diagram beskrivs ungdomskullarnas volymförändringar över tid under åren 2007 2020. Linköpings och Norrköping är lägeskommuner för de två skolenheterna inom Naturbruksgymnasiet, och tillika de kommuner som levererar flest elever till våra gymnasieprogram. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Antal 16 18 åringar i Östergötland inkl Tranås, 2007 2020 (källa: Östsam) Övriga kommuner i Östergötland + Tranås Norrköping Linköping 2000 0 20072008200920102011201220132014201520162017201820192020 Under 00 talet byggde Naturbruksgymnasiet successivt upp ett eget kapital med syfte att skapa en finansiell buffert för kommande investeringsbehov samt eventuella omställningar inom verksamheten. Detta har skett i samråd med länets kommuner genom Utvecklingsrådet för Naturbruk. Mot bakgrund av det höjda elevpriset i samband med byggnationen av skolhuset på Vretagymnasiet har Utvecklingsrådet föreslagit att del av Naturbruksgymnasiets egna kapital skall användas för att mildra effekten av prishöjningen. 12 miljoner av det egna kapitalet, vilket hade byggts upp till ca 16,5 miljoner kronor, kommer sammantaget att nyttjas för subventionering av elevpriserna. År 2014 är det sista året för denna subventionering, som fördelats på åren 2011 2014.
15 Vi förverkligar vår vision i ekonomiperspektivet genom följande strategiska mål: Ekonomi i balans Investeringsförmåga Strategiskt mål 1: Ekonomi i balans och därmed handlingsfrihet Efter intäkt anpassad verksamhet Lönekostnadsutveckl Bokslut Delårsrapport 03/14 Gynnsam produktivitetsutveckl. Personalkostnader i relation till intäkter Uppföljning per månad i Månatlig ekonomisystem Goda planeringsförutsättningar Lärartäthet Nyckeltalsanalys månadsvis Statistik från Skolverket Årlig statistik Strategiskt mål 2: investeringsförmåga Investeringsutrymme Nyckeltalsanalys 3 milj kr 3 milj kr 3 milj kr Bokslut Mars 14
16 5. Årsbudget Naturbruksgymnasiets intäkter består av försåld utbildning samt ersättning för sålda varor och tjänster. Huvuddelen ca 70 % utgörs av interkommunal ersättning från elevernas hemkommuner för utbildningsplatserna på Naturbruksgymnasiet. Övriga intäkter utgörs i huvudsak av intäkter från skoljordbruk, skogsbruk, frilandsoch växthusodling samt ersättning för boende och kost. För verksamhetsåret 2014 planeras för en ekonomi med ett planerat underskott om 2 miljoner kronor, vilket härrör från den överenskommelse som gjorts med länets kommuner gällande finansieringen av nybyggnationen på Vretagymnasiet. Kommunernas fortsatt ansträngda ekonomiska förutsättningar har påverkat elevavgifterna under de senaste åren. Vi planerar för en fortsatt svag ekonomisk utveckling med målsättningen att anpassa och optimera elevgruppernas storlek, schemaläggning och kursutbud för gott resursutnyttjande och hög kostnadseffektivitet. Elevpriset för 2014 inom ramen för samverkansavtalet med länets kommuner är ännu ej fastställt, vilket medför viss osäkerhet i planeringsförutsättningarna..
17 6. Förslag till beslut Naturbruksgymnasiet i Östergötland föreslår landstingsdirektören besluta att godkänna verksamhetsplanen. Naturbruksgymnasiet i Östergötland Ingela Appelsved Skolchef
18 7. Nyckelindikatorer Nyckelindikatorerna återfinns under respektive perspektiv.
Bilaga 1 567 Naturbruksgymnasiet Österg Resultaträkning (tkr) Budget 2014 HÅ08 2013 Bokslut 2012 Intäkter Försäljning utbildning 123 000 126 200 126 219 Försäljning övriga tjänster 10 000 10 100 9 848 Statsbidrag 0 15 17 Bidrag för personal 1 000 1 200 1 216 Övriga bidrag 1 200 1 600 1 862 Försålt mtrl varor övr intäkt 7 000 6 800 6 818 Summa Intäkter 142 200 145 915 145 979 Personalkostnader Lönekostnader -55 100-57 500-58 807 Arbetsgivaravgifter -24 700-25 215-24 779 Övriga personalkostnader -1 000-850 -270 Summa Personalkostnader -80 800-83 565-83 855 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -2 200-2 400-3 106 Verksamhnära material o varor -7 500-7 600-6 624 Lämnade bidrag -2 200-2 800-3 503 Övriga verksamhetskostnader -46 400-46 500-48 137 Summa Övriga kostnader -58 300-59 300-61 370 Avskrivningar Avskrivningar -4 500-4 600-4 613 Summa Avskrivningar -4 500-4 600-4 613 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 0 50 108 Finansiella kostnader -600-500 -772 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter -600-450 -663 Årets resultat -2 000-2 000-4 522 Noter till resultaträkningen:
Bilaga 1 567 Naturbruksgymnasiet Österg Kassaflödesanalys Budget 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -2 000 Justering för av- och nedskrivningar 4 500 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 500 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 500 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 000 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -3 000 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 318 Likvida medel vid årets slut 318 Noter till kassaflödesanalysen:
Bilaga 1 Investeringsredovisning Investeringar Budget 2014 HÅ08 2013 Bokslut 2012 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 500 700 6 104 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 1 000 1 741 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 1 500 300 2 024 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 3 000 1 000 9 869 Noter till investeringsredovisning:
Bilaga 1 567 Naturbruksgymnasiet Österg Balansräkning (tkr) 2014-12-31 2013-12-31* *(enl helårsbedömning 08 2013) TILLGÅNGAR Inventarier 13 599 15 099 Bilar och andra transportmedel 1 255 1 255 Jord- skogs o trädgårdsmaskin 3 474 3 474 Summa Anläggningstillgångar 18 328 19 828 Förråd mm 8 289 8 289 Övriga kortfristiga fordringar 796 796 Förutbet kostn upplupna intäkt 10 346 10 346 Kassa och bank 318 318 Summa Omsättningstillgångar 19 749 19 749 SUMMA TILLGÅNGAR 38 077 39 577 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 2 586 4 586 Årets resultat -2 000-2 000 Summa Verksamhetens eget kapital 586 2 586 Semlöneskuld okomp övertid mm 1 654 1 654 Upplupna kostn förutbet intäkt 16 16 Övriga kortfristiga skulder 35 821 35 321 Summa Skulder 37 491 36 991 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 38 077 39 577 Noter till balansräkningen:
INVESTERINGPLAN 2014-2016 (tkr) Produktionsenhet: 567 Uppgiftslämnare: Anna-Lena Hammarsten Objekt >1000 tkr: Objekt 2014 2015 2016 Investering Kommentarer Jord-skogsmaskiner 1 500 2 000 2 000 Fordon 1 000 500 500 Invenarier 500 500 500 per objekt Övriga objekt <1000 tkr Tidigare beslutade objekt: Summa 3 000 3 000 3 000