Naturbruksgymnasiets verksamhetsplan 2015 inklusive årsbudget

Transkript

1 Naturbruksgymnasiets verksamhetsplan inklusive årsbudget Naturbruksgymnasiet D

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 3 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET... 4 NYCKELINDIKATORER MEDBORGARE/KUND... 5 PROCESSPERSPEKTIVET... 6 NYCKELINDIKATORER PROCESS... 9 MEDARBETARPERSPEKTIVET NYCKELINDIKATORER MEDARBETARE EKONOMIPERSPEKTIVET NYCKELINDIKATORER EKONOMI ÅRSBUDGET FÖRSLAG TILL BESLUT

3 VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ) Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Landets ledande aktör inom yrkesutbildning Naturbruksgymnasiet i Östergötland är med sina verksamheter vid Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta naturbruksskolor. Med vårt breda utbud av yrkesutbildningar, i huvudsak riktade mot de gröna näringarna, är vår vision att vara Landets ledande aktör inom yrkesutbildning. Vårt uppdrag är att bedriva utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå inom naturbruksbranschens olika sektorer. Våra gymnasiala utbildningar bedrivs inom ramen för ett samverkansavtal med länets kommuner samt ytterligare två kommuner. Förutom Naturbruksprogrammet erbjuder vi även Fordons- och transportprogrammet, iiktning transport, samt Hantverksprogrammet-Florist. För elever med ofullständig behörighet till gymnasieskolan finns möjlighet att studera inom ett introduktionsprogram med anknytning till de nationella gymnasieprogram som vi erbjuder. Nationell idrottsutbildning inom ridsport finns på Vretagymnasiet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds de nationella programmen Skog, mark och djur, Hantverk och produktion samt Individuellt program. Inom ramen för den gymnasiala vuxenutbildningen finns exempelvis möjlighet att läsa yrkeskurser inom hantverk-florist, trädgårdsodling, skog samt jordbruk. En ny vuxenutbildning inom djurvård planeras att starta i januari. Med fokus på kundperspektivet är vår utgångspunkt att alla elever skall nå sina kunskaps- och utvecklingsmål i en trygg och säker skolmiljö, med ledning och stöd av personal med hög kompetens. Vi bedriver vår verksamhet i nära samverkan med de aktuella branscherna för att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet, erbjuder aktuell kunskap, samt leder till arbete och/eller vidare studier. Med fokus på arbetsmarknadens behov av långsiktig kompetensförsörjning är samverkan mellan skola och närings-/arbetsliv av största vikt. Yrkesprogrammen inom gymnasieskolan skall förbereda eleverna för yrkeslivet och leda till skicklighet i yrket. Alla elever på ett yrkesprogram har också rätt att välja de kurser som krävs för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. För att ytterligare förbereda för vidare studier på högskolor och universitet erbjuds också möjlighet till komplettering inom naturvetenskapliga ämnen samt moderna språk. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att möta våra elevers och arbetslivets behov. Vi bedriver vår verksamhet på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. I samband med att Region Östergötland bildas övertar den nyiättade Regionutvecklingsnämnden ansvaret som skolstyrelse för Naturbruksgymnasiet. 3

4 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Naturbruksgymnasiet i Östergötland erbjuder ett brett utbildningsutbud inom, och angränsande till, naturbrukssektorn till både ungdomar och vuxna. Utbildningarna bedrivs på gymnasial nivå i form av gymnasieskola, gymnasiesärskola och gymnasial vuxenutbildning, samt på eftergymnasial nivå i form av yrkeshögskoleutbildningar. Vidare erbjuds uppdragsutbildningar riktade mot yrkesverksamma inom branscherna. Strategiska mål och framgångfaktorer Ett övergripande mål är att alla elever skall nå sina kunskapsmål i en trygg och säker skolmiljö, med ledning och stöd av personal med hög kompetens. Vi strävar efter att möta våra elevers förutsättningar, behov och intressen. Våra utbildningar skall ge eleverna goda förutsättningar att efter avslutad skolgång erhålla ett arbete, starta en egen verksamhet eller studera vidare. Vår målsättning är också att möta branschens behov av kompetensförsörjning. Med dessa målsättningar arbetar Naturbruksgymnasiet i Östergötland för att vara en aktiv aktör i den regionala utvecklingen och tillväxten. I vårt arbete med att utveckla och förbättra våra utbildningar samverkar vi med lokala programråd, branschorganisationer, andra skolhuvudmän inom naturbrukssektorn samt avsändande kommuner i regionen. Vår vision konkretiseras i medborgarperspektivet genom fyra strategiska och långsiktiga mål: Elevers kunskaps- och utvecklingsmål Elevers delaktighet och inflytande Väl fungerande elevstöd Trivsel och trygghet De två skolenheterna fastställer egna verksamhetsmål, vilka skall bidra till uppfyllelse av de fyra strategiska målen ovan. Valet av dessa verksamhetsmål grundar sig på nationella styrdokument för gymnasieskola och vuxenutbildning, på EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet, samt i dialog och samverkan med arbetslivet. Uppföljning och analys Uppföljning av måluppfyllelse genomförs årligen i form av en elevenkät riktad till samtliga elever på de gymnasiala programmen, kompletterad med kursvärderingar efter avslutade kurser. Utfallet av den årliga elevenkäten jämförs internt över tid, samt mot andra skolor i riket. Vår elevenkät baseras på den enkät som Skolinspektionen årligen sänder till elever i de skolor som skall genomgå en så kallad regelbunden tillsyn, vilket innebär att möjligheten för jämförelse och benchmarking med andra gymnasieskolor i riket är god. Vidare genomförs en enkät till elever i avgångsklasserna avseende sysselsättning efter avslutad utbildning. För elever inom gymnasiesärskolan görs kompletterande enkäter, liksom för elever inom den kommunala vuxenutbildningen och yrkeshögskoleutbildningen. Uppföljning av måluppfyllelse sker vidare genom statistik gällande exempelvis andel gymnasieelever med slutbetyg/yrkesexamen, genomsnittlig betygspoäng, genomströmning samt högskolebehörighet. Detta statistikmaterial hämtas främst från Skolverkets statistik och jämförelser gällande gymnasieskolan. Resultat med uppföljning och analys sammanställs i en årlig kvalitetsrapport, vilken finns tillgänglig bland annat via Naturbruksgymnasiets hemsida. 4

5 er Medborgare/Kund Strategiskt mål 1: Elevens kunskaps- och utvecklingsmål 1 Elever vid de nationella gymnasieprogrammen avgår med yrkesexamen efter avslutad utbildning 2 Hög andel godkända betyg i genomförda gymnasiekurser 3 Behörighet till vidare studier på eftergymnasial nivå Andel elever med yrkesexamen från nationellt gymnasieprogram skall vara högre än genomsnittet för motsvarande program i riket. Genomsnittlig betygspoäng skall vara högre än för motsvarande program i riket Andel elever med behörighet till vidare studier på högskola och universitet skall vara högre än för motsvarande program i riket 84 % vid Vreta 83 % vid Himmelstalund 13,5 vid Vreta 14,0 vid Himmelstalund 70 % vid Vreta 85 % vid Himmelstalund > motsv program i riket > motsv progam i riket > motsv program i riket > motsv program i riket > motsv program i riket > motsv program i riket Skolverket skolblad och jämför. statistik Skolverket skolblad och jämför. statistik Skolverket skolblad och jämför. statistik jan 2016 jan 2016 jan 2016 Strategiskt mål 2: Elevers delaktighet och inflytande 4 Elevens möjligheter att påverka sin studiesituation och skolmiljö Elevens syn på sina möjligheter att påverka och ha inflytande över sin studiesituation och skolmiljö, index ,6 7,0 7,5 Elevenkät 08/15 Strategiskt mål 3: Väl fungerande elevstöd 5 Anpassning av undervisningen efter elevers behov och förutsättningar 6 Elevhälsans arbete för eleverna Elevers syn på möjligheten av att få stöd, att undervisningen anpassas till behov och förutsättningar, index 0-10 Elevers syn på elevhälsans arbete och tillgänglighet, index ,0 7,2 7,5 Elevenkät 08/15 7,2 7,4 7,5 Elevenkät 08/15 Strategiskt mål 4: Trivsel och trygghet 7 Trygghet och trivsel Eleven känner sig trygg och trivs på sin skola, index Aktiva elevskyddsombud Årlig utbildning av elevskyddsombud vid båda skolenheterna 8,4 8,5 8,5 Elevenkät 08/15 Samtliga elevskyddsombud har ej genomgått utbildning Samtl. elevskyddsombud har erhållit utbildn. Samtl. elevskyddsombud har erhållit utbildn Skolenheternas rapportering efter avslutat läsår 08/15 5

6 PROCESSPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Från år 2008 fram till år bedöms antalet åringar i Östergötland ha minskat från ca till ca individer, varefter årskullarna sakta ökar igen. Prognos och framräkning av årskullarna visar att det är först år 2032 som årskullen motsvarar storleken på 2008 års årskull. Det skall noteras att Östergötland i stort följer trenden för riket. För gymnasieskolorna, såväl regionalt som nationellt, har de minskande årskullarna inneburit en påtagligt ökad konkurrens om eleverna. En annan utmaning är det minskade intresset från ungdomar att söka till yrkesprogrammen inom gymnasieskolan sedan den allmänna högskolebehörigheten togs bort från dessa program i samband med införandet av gymnasiereformen Gy11. Naturbruksprogrammet gavs, tillsammans med några av de övriga yrkesprogrammen, från och med höstterminen 2013 åter möjlighet att erbjuda allmän högskolebehörighet inom ramen för de gymnasiepoäng som ett fullständigt program består av. Diskussioner pågår nu på nationell nivå avseende möjligheten att införa en särskild naturvetenskaplig iiktning inom naturbruksprogrammet för att säkra naturbrukselevers möjlighet att erhålla särskild högskolebehörighet till bland annat SLU:s (Sveriges Lantbruksuniversitet) utbildningar. Läsåret 2013/2014 startades den nya gymnasiesärskolan med ny läroplan, nya program och nya ämnes- och ämnesområdesplaner. Programmet som är riktat mot naturbrukssektorn heter Programmet för skog, mark och djur, medan programmet riktat mot hantverkssektorn heter Hantverk och produktion. Program inom gymnasiesärskolan omfattar 4 års studier. Ny läroplan för den kommunala vuxenutbildningen började gälla från och med I den gymnasiala vuxenutbildningen är ämnes- och kursplaner nu desamma som i ungdomsgymnasiet. Vuxenutbildning erbjuds inom Naturbruksgymnasiet såväl som distansutbildning som i sammanhållen form, beroende på iiktnings- och kursval. Yrkeshögskoleutbildningar erbjuds inom häst, skog och lantbruk. Ansökan om förnyad start av yrkeshögskoleutbildning inom trädgård har sänts in under hösten IT och digital kompetens För ökad flexibilitet och effektivitet i undervisningen utrustas gymnasieeleverna med en egen bärbar dator. Från och med läsåret 2014/ har samtliga gymnasieelever inom Naturbruksgymnasiet tillgång till egen bärbar dator. Pedagogik- och metodikutveckling för att utveckla den digitala kompetensen hos eleverna samt stärka elevers lärande genom användning av IT i skolan är ett viktigt kompetensutvecklingsområde. Internationalisering och omvärldskunskap Naturbruksgymnasiet har under år 2014 ansökt om, och blivit beviljat, EU-medel för att bedriva ett tvåårigt internationaliseringsprojekt i form av utlandspraktik för elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, samt studiebesök för pedagoger. Syftet med projektet är att öka kvaliteten på våra utbildningar genom ökade kontakter och utbyten med skolor och andra utbildningsinstitutioner i ett tiotal europeiska länder. Vidare syftar projektet till ökad omvärldskunskap för elever, bland annat i form av kunskap, erfarenhet och förståelse för arbetslivets innehåll och villkor i de länder som de besöker och genomför APL (arbetsplatsförlagt lärande) i. 6

7 Strategiska mål och framgångfaktorer Vår vision konkretiseras i processperspektivet genom följande strategiska mål: Attraktiva och moderna utbildningar Utvecklings- och förbättringsarbete Minskad miljöpåverkan Attraktiva och moderna utbildningar Huvudprocessen i vår verksamhet består i genomförandet av de utbildningar som bedrivs på gymnasial och eftergymnasial nivå. Huvudprocessen innefattar såväl styrning och ledning av processen (strategisk process) som processen med planering och genomförande av undervisningen (operativ process). I den strategiska processen utvecklas verksamhetsmål och planer utifrån omvärldsanalys, nationella styrdokument, elevernas/kundernas behov, samt strategiska val för att på bästa sätt uppfylla dessa behov. Stödprocesser utgörs bland annat av skoljordbruk, skolträdgård, djurstallar, skoladministration, IT-stöd, elevhälsovård, elevinternat och fritidsverksamhet. Vår verksamhet syftar till att ge eleverna goda förutsättningar att nå sina kunskaps- och utvecklingsmål för att efter avslutad skolgång kunna erhålla en anställning, starta eget företag eller studera vidare. För ökade möjligheter att studera vidare på högskola och universitet erbjuds naturvetenskaplig komplettering i form av utökad studieplan inom Naturbruksprogrammet. Systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete En gemensam värdegrund och väl förankrad vision med övergripande mål skapar grunden för en fungerande operativ huvudprocess och stödprocesser. Huvudprocessen med dess delprocesser och flöden behöver kartläggas och beskrivas på ett sådant sätt att uppföljning och utvärdering för fortsatt förbättringsarbete kan göras på ett tydligt och strukturerat sätt. Detta innebär att verksamheten behöver fortsätta att ta fram och fastställa mätbara mål på såväl övergripande nivå som på lokal nivå inom de olika enheterna. Jämförelser över tid samt med andra skolhuvudmän är en viktig del i resultatuppföljningen. Exempel på mätbara mål är andel elever med slutbetyg/yrkesexamen, genomströmning, avhoppsfrekvens, lärartäthet och personalkostnader i förhållande till intäkter. Naturbruksgymnasiet har under år 2014 övergått till att nyttja samma elevenkät som Skolinspektionen använder vid sin regelbundna tillsyn av skolor i syfte att med större säkerhet kunna jämföra vårt resultat med andra skolors. Ett naturbruksgymnasium med dess omfattande drift i form av skoljordbruk, djurstallar med såväl produktionsdjur som sällskapsdjur, skolträdgård, skog, fordon och maskinpark bör vidare arbeta för att också dessa stödprocesser skall ha ett fungerande flöde, tydliga standards och rutiner samt god effektivitet. Jämförelser med andra aktörer inom naturbruksbranschen samt med andra skolhuvudmän är viktiga i förbättringsarbetet. Driften av skoljordbruket, fordonsoch maskinparken m fl stödprocesser skall utföras med god kostnadseffektivitet och låg miljöpåverkan, samt spegla de förhållanden och förutsättningar som eleverna möter i arbetslivet under sina praktikperioder samt efter avslutad utbildning. Minskad miljöpåverkan Verksamheten skall sträva efter en minskad användning av fossila bränslen, minskad förbrukning av energi i lokalerna, samt en ökad andel hållbart producerade livsmedel till skolluncherna. Vid Himmelstalundsgymnasiet är skolans odlingar i växthus och på friland KRAV-certifierade, och på Vretagymnasiet odlas ca 30 hektar ekologiskt. Utbildning i sparsam körning erbjuds elever och personal inom transport och jordbruk. Genom användning av moderna fordon och motorredskap med mer utvecklade och bränsleeffektiva motorer minskar bränsleåtgången. En förstudie avseende placering av solceller för elproduktion på Vretagymnasiets skolhus är planerad att genomföras under vintern 2014/. Samverkan med 7

8 högskolor, branschorganisationer, myndigheter och andra skolhuvudmän bidrar i utvecklingsarbetet för förbättrade metoder och arbetssätt. Uppföljning och analys Internkontrollplanen utgör ett viktigt verktyg i förbättringsarbetet med bland annat riskbedömningar och uppföljningar gällande exempelvis ansvarsfördelning, delegeringsordning, rutiner och avvikelsehantering. Naturbruksgymnasiet gör också årliga kvalitetsrapporter efter avslutat läsår. Rapporterna presenteras bland annat i Utvecklingsrådet för Naturbruk, en grupp av skolchefer eller motsvarande från länets kommuner med uppdrag från Östsams skolchefsgrupp att följa Naturbruksgymnasiets resultat avseende kvalitetsarbete, elevvolymer, utbildningskostnader, mm. Denna grupp kommer att bestå även efter nedläggningen av Regionförbundet Östsam vid årsskiftet 2014/. 8

9 er Process Strategiskt mål 1: Erbjuda attraktiva och moderna utbildningar 1 Samverkan med arbetsliv och branscher 2 Elevers sysselsättning efter avslutade studier Väl fungerande lokala programråd, samt ledningsgrupper för YHutbildningarna Andel elever som erhåller arbete eller börjar studera efter avslutad gymnasieutbildning. Andel elever som erhåller arbete eller annan sysselsättning efter avslutad gymnasiesärskola Yrkesråd och ledningsgrupper finns vid båda skolenheterna. Möten minst en gång per termin. Som ingångs värdet. Sm ingångs värdet. Skolornas rapport efter avslutat läsår xx Elevenkät, juni 08/ 08/ Strategiskt mål 2: Utvecklings- och förbättringsarbete 3 Ledningen bedriver utvecklings- och förbättringsarbete 4 Personalen deltar i utvecklings- och förbättringsarbete Medarbetarnas syn på om ledningen bedriver utvecklings- och förbättringsarbete Medarbetarnas syn på om man tillsammans på skolenheten bedriver utvecklings- och förbättringsarbete Medarbeta renkät, april Medarbeta renkät april 08/ 08/ Strategiskt mål 3: Minskad miljöpåverkan 5 Minskad energiförbrukning i lokaler och fordon 6 Hållbart producerade livsmedel till skolmåltider Kostnad för fjärrvärme Kostnad för elförbrukning Förbrukat bränsle till fordon och maskiner Övergång till miljöklassade fordon Andel livsmedel som är ekologiskt och/eller etiskt producerade tkr tkr tkr Minskad förbrukn jmf med 2014 Minskad förbrukn jmf med jan 2016 Ekonomisystemet 20 % 25 % 30 % Ekonomisystemet jan Ekologisk drift inom egen produktion Andel areal som är ekologiskt odlad, på längre sikt 10 % 10 % 15 % Kvalitetsrapport från skolorna efter avslutat läsår jan

10 MEDARBETARPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Naturbruksgymnasiet skall vara en bra arbetsplats för alla såväl medarbetare som elever. Det aktiva och engagerade medarbetarskapet innefattar ansvarstagande för verksamhetens utveckling, och också ett gemensamt åtagande för utveckling av en hälsofrämjande arbetsplats. Ett gott ledarskap som möjliggör och stärker ett gott medarbetarskap Ett gott medarbetarskap som möjliggör och stärker ett gott ledarskap Strategiska mål och framgångfaktorer Vår vision stöds i medarbetarperspektivet av följande strategiska mål: Attraktiv arbetsplats Hög kompetens hos personalen, strategisk kompetensförsörjning Engagerat medarbetarskap Hälsofrämjande arbetsplats Attraktiv arbetsplats En tydlig och öppen kommunikation och dialog mellan alla chefer, medarbetare, kollegor är en förutsättning för en väl fungerande arbetsplats. Medarbetarsamtal och lönesamtal är viktiga verktyg för chefer och medarbetare i kommunikationen rörande verksamhetens uppdrag, mål, utveckling och resultat, samt den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Andel medarbetare som haft utvecklingssamtal samt har en aktuell individuell utvecklingsplan skall öka. Naturbruksgymnasiet skall under år arbeta vidare med att upprätta befattningsbeskrivningar för olika yrkeskategorier i syfte att bättre nyttja de möjligheter som Kompetensportalen medger, varvid en informations- och utbildningsinsats planeras för samtliga chefer med arbetsledande ansvar. Samtliga chefer har under år 2014 också erhållit en utbildning om lönebildningsprocessen; lönesättning som strategiskt ledningsverktyg, Hög kompetens hos personalen, strategisk kompetensförsörjning Skollagens krav på lärarlegitimation medför i vissa fall behov av breddning och fördjupning inom respektive ämnen hos den undervisande personalen. Yrkeslärare omfattas ännu ej av kravet på lärarlegitimation, men utbildning inom pedagogik och metodik utgör fortfarande grund för behörighet och tillsvidareanställning inom undervisning av yrkesämnen. Några yrkeslärare och instruktörer studerar av denna anledning pedagogik/metodik parallellt med sin lärartjänst. Naturbruksgymnasiet har ansökt om, och blivit beviljat, statsbidrag för införande av karriärstjänster för lärare; förstelärare och lektorer. Förstelärare har nu tillsatts vid båda skolenheterna med uppdrag att bland annat arbeta med IT i undervisningen, infärgning av allmänna ämnen i yrkesämnena samt utveckling av pedagogik och metodik i matematikundervisningen. 10

11 Från och med läsåret 2014/ har en modell med heltidsmentorer inom de gymnasiala utbildningarna implementerats vid båda skolenheterna. Vid slutet av innevarande läsår skall en utvärdering av denna modell göras vid Vretagymnasiet, som då har haft heltidsmentorer under en försöksperiod om två år. Vid båda skolenheterna har mentorerna genomgått en utbildning inom samtalsmetodik och coachande förhållningssätt i samband med starten av sina uppdrag. Utbildningsinsatsen fortsätter vid den ena skolenheten för att ytterligare stärka dessa medarbetares ledarskap i klassrummet. Engagerat medarbetarskap Det börjar med oss själva - Ett engagerat medarbetarskap bidrar till ökad arbetsglädje, bättre arbetsmiljö och en mer utmanande samt stimulerande vardag. Ett respektfullt förhållningssätt och gott bemötande mellan alla som verkar på arbetsplatsen - chefer, medarbetare, kollegor och elever för en hälsofrämjande arbetsplats, för trivsel och trygghet, samt för goda resultat. Bemötandet värderas och följs upp, såväl ur medarbetarens som ur elevens/kundens perspektiv. Hälsofrämjande arbetsplats En hälsofrämjande arbetsplats utmärks bland annat av tydliga mål, en stabil värdegrund och delegerat ansvar. Naturbruksgymnasiet har under ett flertal år haft en låg sjukfrånvaro hos personalen, vilket är mycket positivt. Medarbetarna skattar i huvudsak sin hälsa som god. Naturbruksgymnasiets chefer och fackliga företrädare genomgick under år 2014 en utbildning inom samverkan för att ökad kunskap och samsyn kring hur samverkan kan, och bör organiseras, för att främja en god arbetsmiljö samt att verksamheten iakttar arbetslivets lagar och avtal på ett korrekt sätt. Naturbruksgymnasiets samverkansgrupp är tillika skyddskommitté, varför punkten arbetsmiljö alltid skall finnas med på agendan. Andelen medarbetare som utnyttjar friskvårdpeng är en indikator på fysisk aktivitet, vilket i sin tur är en indikator på individers önskan om att erhålla och vidmakthålla god hälsa. Arbetet med att utveckla arbetsplatsen i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats med goda relationer och väl fungerande kommunikation har en mycket viktig grund i medarbetarenkäten. Vi avser att dokumentera vår arbetsprocess med uppföljning och beslut om åtgärder som en följd av utfallet av medarbetarenkäten. 11

12 er Medarbetare Strategiskt mål 1: Attraktiv arbetsplats 1 Utvecklingssamtal genomförs med medarbetarna Andel medarbetare som har haft utvecklingssamtal inom de senaste 12 månaderna 2 Jämställd arbetsplats Ledningen strävar efter likabehandling; lönebildning och lönesättning sker oberoende av kön eller annan grund för diskriminering 08/ jan 2016 Strategiskt mål 2: Hög kompetens hos personalen, strategisk kompetensförsörjning 89 % 90 % 92 % Medarbeta renkät, april 99,5% 100% 100% Lönestatistik och lönekartläggning efter genomförd löneöversyn 3 Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare vid skolenheterna 4 Medarbetare har individuell utvecklingsplan 5 Adekvat kompetensutveckling Andel medarbetare som har en upprättad individuell utvecklingsplan Medarbetares syn på ledningen; stimulerar kompetensutveckling tar tillvara på kompetens 6 Karriärstjänster Antal tillsatta karriärstjänster vid skolenheterna (förstelärare och lektorer) 74,0 % Vreta 68,7 % Him. 80 % 75 % 85 % 85 % Statistik från Skolverket 70 % 75 % 85 % Medarbeta renkät, april Medarbeta renkät, april Kvalitetsrapport efter avslutat läsår 08/ 08/ 08/ Strategiskt mål 3: Engagerat medarbetarskap, index 0-100, Gott bemötande av kunder/elever 8 Grundläggande värden på skolan Medarbetares syn på hur kunder/elever bemöts vid skolan Elevens syn på bemötande; elever ges lika förutsättningar, och lärare och elever respekterar varandra Medarbeta renkät, april 6,1 6,5 7,0 Elevenkät feb 08/ 08/ Strategiskt mål 4: Hälsofrämjande arbetsplats, index Medarbetares hälsa Medarbetares bedömning av sin hälsa (utmärkt hälsa) 11 Friskvård Medarbetare som utnyttjar friskvårdspeng 12 Utvecklingsarbete för minskad stress och ohälsa Arbetsprocess för att minska stress och ohälsa som resultat av utfall av medarbetarenkät Medarbeta renkät, april 119 tkr 130 tkr 150 tkr Ekonomisystemet Nej Upplevd lägre stress Upplevd lägre stress Medarbeta renkät april 9 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, andel 3,1 % oföränd oförändr Personalsystem 08/ samt 12

13 EKONOMIPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Produktionsenheten Naturbruksgymnasiet i Östergötland har inga anslag eller ekonomiska bidrag från Landstinget i Östergötland. Budgeten byggs upp av intäkter för producerade tjänster och varor. Denna form av verksamhetsfinansiering förutsätter ett affärsmässigt förhållningssätt hos chefer och medarbetare, liksom förmåga att ställa om sig efter förändrade förutsättningar. Täta uppföljningar av nyckeltal med åtföljande analys och eventuella beslut om åtgärder erfordras inom samtliga delar av verksamheten för att säkerställa hög kostnadseffektivitet. Huvuddelen av verksamhetens intäkter utgörs av interkommunal ersättning för utbildningsplatser inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Med minskande ungdomskullar i regionen och riket under ytterligare något år framåt i tiden är det både en stor utmaning, och en given målsättning, att behålla nuvarande elevvolym inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I nedanstående diagram beskrivs ungdomskullarnas volymförändringar över tid under åren Linköpings och Norrköping är lägeskommuner för de två skolenheterna inom Naturbruksgymnasiet, och tillika de kommuner som levererar flest elever till våra gymnasieprogram Övriga kommuner i Östergötland + Tranås Norrköping Linköping Strategiska mål och framgångfaktorer Vi förverkligar vår vision i ekonomiperspektivet genom följande strategiska mål: Ekonomi i balans Investeringsförmåga Under år 2013 uppstod ett negativt eget kapital om -1,5 miljoner kronor. sättning för år 2014 har varit att återhämta det negativa egna kapitalet, för att under kommande år kunna bygga upp kapital för att säkra investeringsförmågan samt en buffert för att kunna täcka kostnader för oförutsedda händelser. En långsiktig investeringsplan, kompletterad med plan för leasing av maskiner och fordon, skall upprättas. Verksamheten har ett system för leasing av bland annat skogsmaskiner och tunga fordon för att säkra tillgång på modern teknik i undervisningen. För god förståelse hos chefer och medarbetare för verksamhetens ekonomiska förutsättningar, samt för ett gott engagemang för en fortsatt hållbar utveckling, erfordras att en modell med stor transparens tas fram och implementeras vad gäller resursfördelning till skolorna med respektive delverksamheter. 13

14 er Ekonomi Strategiskt mål 1: Långsiktigt hållbar ekonomi 1 Efter intäkt anpassad verksamhet 2 Långsiktig plan för investeringar (nyanskaffning och reinvesteringar) Eget kapital i relation till omsättningen Investeringar i förhållande till avskrivningar Negativt eget kapital: tkr tkr tkr tkr 3 % 5 % Ekonomidatalagret Ekonomisystemet Strategiskt mål 2: Kostnadseffektiv verksamhet 3. Kostnadseffektiv och konkurrensmässig verksamhet 4 Gynnsam produktivitetsutveckling Resursfördelningsmodell/elevpeng framtagen, kommunicerad och implementerad Personalkostnader i relation till intäkter Nej Införd Införd 58 % 54% 52% Ekonomidatalagret 14

15 ÅRSBUDGET Naturbruksgymnasiets intäkter består av försåld utbildning, samt ersättning för sålda varor och tjänster. Huvuddelen utgörs av interkommunal ersättning från elevernas hemkommuner för utbildningsplatserna på Naturbruksgymnasiet. Därutöver tillkommer statlig finansiering för yrkeshögskoleutbildning samt viss uppdragsutbildning. Övriga intäkter utgörs i huvudsak av intäkter från skoljordbruk, skogsbruk, frilands- och växthusodling samt ersättning för elevboende samt kost. För verksamhetsåret planeras för en ekonomi med ett planerat överskott på 3 miljoner kronor med syftet att bygga upp ett positivt eget kapital. Denna buffert behövs för att kunna klara oförutsedda, kostsamma händelser samt för att kunna möta framtida investeringsbehov. Den överenskommelse som tidigare gjorts med länets kommuner gällande finansiering av nybyggnationen på Vretagymnasiet och återbetalningen av eget kapital är slutförd 2014 och påverkar således inte år. Under de senaste åren har arbetet med att anpassa och optimera elevgruppernas storlek, schemaläggning och kursutbud för gott resursutnyttjande och hög kostnadseffektivitet varit prioriterat. Detta arbete kommer att fortgå under år. Rambudgetar till de två skolenheterna med sina respektive delverksamheter baseras på en resursfördelningsmodell vilken utgår från en elevpeng per utbildningsplats. Kommunernas ansträngda ekonomier har påverkat uppräkningen av elevavgifterna under de senaste åren, vilket har haft högst kännbara konsekvenser för Naturbruksgymnasiets ekonomiska förutsättningar. Elevpriserna för år inom ramen för samverkansavtalet med länets kommuner är ännu ej fastställt, vilket medför viss osäkerhet i planeringsförutsättningarna. En annan osäkerhet i planeringsförutsättningarna är hur marknaden kommer utvecklas vad gäller priser på försålda jordbruksprodukter. 15

16 FÖRSLAG TILL BESLUT Naturbruksgymnasiet föreslår landstingsdirektören besluta att godkänna verksamhetsplanen. Naturbruksgymnasiet Ingela Appelsved Skolchef 16

17 Bilaga Naturbruksgymnasiet Österg Resultaträkning (tkr) Budget HÅ Bokslut 2013 Intäkter Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen:

18 Bilaga Naturbruksgymnasiet Österg Kassaflödesanalys Budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 308 Likvida medel vid årets slut 308 Noter till kassaflödesanalysen:

19 Bilaga 1 Investeringsredovisning Investeringar Budget HÅ Bokslut 2013 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisning:

20 Bilaga Naturbruksgymnasiet Österg Balansräkning (tkr) * *(enl helårsbedömning ) TILLGÅNGAR Inventarier Bilar och andra transportmedel Jord- skogs o trädgårdsmaskin Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen:

21 INVESTERINGPLAN - (tkr) Produktionsenhet: Naturbruksgymnasiet Uppgiftslämnare: A-L Hammarsten Objekt >1000 tkr: Objekt 2016 Investering Kommentarer per objekt Övriga objekt <1000 tkr Ospec investeringar Tidigare beslutade objekt: Summa