Naturbruksgymnasiets verksamhetsplan 2018 inklusive årsbudget

Transkript

1 s verksamhetsplan 2018 inklusive årsbudget NBG

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Presentation av produktionsenheten... 3 Vision (och verksamhetsidé)... 4 Produktionsenhetens verksamhetsidé... 4 Perspektivet Samhälle... 6 Nuläge/bakgrund... 6 Strategiska mål och framgångsfaktorer... 7 Nyckelindikatorer Samhälle... 9 Perspektivet Medborgare/Kund Nuläge/bakgrund...10 Strategiska mål och framgångsfaktorer...10 Uppföljning och analys...11 Nyckelindikatorer Medborgare/Kund...12 Perspektivet - Process Nuläge/bakgrund...14 Strategiska mål och framgångsfaktorer...15 Nyckelindikatorer Process...18 Perspektivet - Medarbetare Nuläge/bakgrund...19 Strategiska mål och framgångsfaktorer...19 Nyckelindikatorer Medarbetare...21 Perspektivet - Ekonomi Nuläge/bakgrund...22 Strategiska mål och framgångsfaktorer...23 Nyckelindikatorer Ekonomi...24 Årsbudget Förslag till beslut Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning.27 Bilaga 2 Investeringsplan

3 Presentation av produktionsenheten i Östergötland består av två skolenheter; Himmelstalunds Utbildningscentrum, beläget i Norrköpings kommun, samt Vreta Utbildningscentrum, beläget i Linköpings kommun. Genom ett samverkansavtal med länets kommuner, samt ytterligare tre kommuner, regleras vårt uppdrag att bedriva utbildning inom naturbruk, fordon-transport samt hantverk-florist. erbjuder utbildningar på både gymnasial och eftergymnasial nivå. Vidare erbjuds uppdragsutbildningar i enlighet med branschernas behov och efterfrågan. Antal medarbetare vid uppgick i augusti 2017 till ca 174, uttryckt i heltidsmått. Skolstyrelse för är Regionutvecklingsnämnden. s organisation och utbildningsvägar Stab Skolchef Rektor Himmelstalundsgymnasiet Administratio n och Elevhälsa Trädgård och Florist Djurvård Rektor Vretagymnasiet Administration, och tid/lokalvård Transport, Häst Utbildningar vid Vretagymnasiet: Naturbruksprogrammet o Inriktning djur o Inriktning lantbruk o Inriktning skog Fordons- och transportprogrammet o Inriktning transport Gymnasiesärskolan o Program skog, mark och djur Kommunal vuxenutbildning o Lantbruk o Skog o Häst Yrkeshögskoleutbildning o Häst/Ridlärare o Lantbruk/Driftsledning o Skog/Skogsplanerare Uppdragsutbildningar Djursjukvård och djurpark GySär Service och underhåll Lantbruk Skog GySär, Fritid och skolbibliotek Service och underhåll Skoljordbruk, drift Utbildningar vid Himmelstalundsgymnasiet: Naturbruksprogrammet o Inriktning djur o Inriktning trädgård Hantverksprogrammet o Inriktning florist Gymnasiesärskolan o Program Skog, mark och djur o Individuellt program Kommunal vuxenutbildning o Djur o Trädgård o Hantverk-florist Uppdragsutbildningar 3

4 Vision (och verksamhetsidé) Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd som vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med gemensamma krafter. Produktionsenhetens verksamhetsidé Verksamhetsplanens syfte är att tydliggöra s övergripande mål samt strategier och processer vilka skall skapa förutsättningar för att goda resultat och likvärdighet uppnås inom vår verksamhet. Vår verksamhetsplan skall möta Regionfullmäktiges och Regionutvecklingsnämndens mål- och strategidokument, och bidra till en långsiktig och hållbar utveckling av Region Östergötland. i Östergötland är med sina verksamheter vid Himmelstalundsgymnasiet och Vretagymnasiet en av landets största och mest kompletta naturbruksskolor. Med vårt breda utbud av yrkesutbildningar, i huvudsak riktade mot de gröna näringarna, är vår vision att vara Landets ledande aktör inom yrkesutbildning. Vårt uppdrag är att bedriva utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå inom naturbruksbranschens olika sektorer. Våra gymnasiala utbildningar bedrivs inom ramen för ett samverkansavtal med länets kommuner samt ytterligare tre kommuner. Förutom Naturbruksprogrammet, erbjuder vi också Fordons- och transportprogrammets inriktning transport, samt Hantverksprogrammets inriktning florist. För elever med ofullständig behörighet till gymnasieskolan finns möjlighet att studera inom ett introduktionsprogram med anknytning till de nationella gymnasieprogram som vi erbjuder. Nationell idrottsutbildning inom ridsport finns på Vretagymnasiet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds det nationella programmet Skog, mark och djur samt Individuellt program. Inom ramen för den gymnasiala vuxenutbildningen finns möjlighet att läsa yrkeskurser inom hantverk-florist, trädgårdsodling, djurvård, skog, häst samt jordbruk. Dessa utbildningar erbjuds såväl som distansutbildning som i sammanhållen och skolbunden form, beroende på inriktnings- och kursval. Eftergymnasiala utbildningar i form av yrkeshögskoleutbildningar ges inom häst, lantbruk och skog. Med fokus på kundperspektivet är vårt övergripande mål att alla elever skall nå sina kunskaps- och utvecklingsmål i en trygg och säker skolmiljö, med ledning och stöd av personal med hög kompetens. 4

5 Vi bedriver vår verksamhet i nära samverkan med de aktuella branscherna för att säkerställa att utbildningarna håller hög kvalitet, erbjuder aktuell kunskap, samt leder till arbete och/eller vidare studier. Med fokus på arbetsmarknadens behov av långsiktig kompetensförsörjning är samverkan mellan skola och närings-/arbetsliv av största vikt. De nationella yrkesprogrammen inom gymnasieskolan skall förbereda eleverna för yrkeslivet och leda till skicklighet i yrket. Alla elever på ett yrkesprogram har också rätt att välja de kurser som krävs för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. För att ytterligare förbereda för vidare studier på högskolor och universitet erbjuder även möjlighet till komplettering inom naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, samt i moderna språk. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet och vårt utbildningsutbud för att möta våra elevers och arbetslivets behov. Vi bedriver vår verksamhet på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. I början av oktober, under den nationella konferensen Transportkompetens 2017, fick Vretagymnasiets transportutbildning ta emot utmärkelsen Årets Transportskola Till Anders Jonzons minne. I konkurrens med 100 andra transportskolor i Sverige tog Vretagymnasiet förstaplatsen. Bakom utmärkelsen står TYA Transportfackens Yrkes och Arbetsmiljönämnd. Juryns motivering för årets vinnarskola lyder: En skola med allt på plats. Ett fantastiskt engagemang från lärare, elever och transportbranschen utvecklar förare i toppklass. Skolan står som ett föredöme för andra skolor när nya förare ska utbildas. 5

6 Perspektivet Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Nuläge/bakgrund Nationell nivå Skolverket har i sin lägesbedömning för år 2017 konstaterat att för första gången sedan 20 ökar nu elevantalet i gymnasieskolan. En snabbare ökning än tidigare prognosticerat förklaras av ett stort antal nyinvandrade ungdomar i gymnasieåldern. Sedan den reformerade gymnasieskolan (Gy2011) infördes har fram till år 2016 andelen elever på yrkesprogrammen minskat samtidigt som andelen elever på högskoleförberedande program och introduktionsprogram har ökat. Det senaste året har framför allt antalet elever på introduktionsprogram ökat påtagligt, i synnerhet på språkintroduktion där nyanlända elever går. Vid antagningen till gymnasieskolan hösten 2017 kunde dock ett trendbrott noteras på nationell nivå. Skolverkets preliminära statistik över hur elever sökte till gymnasieskolans nationella program inför läsåret 2017/18 visar att andelen förstahandssökande till yrkesprogram har ökat något jämfört med föregående år. 36,8 % av alla sökande till ett nationellt program sökte i första hand ett yrkesprogram inför läsåret 2017/18. Förra året var motsvarande andel 36,3 %. Antalet elever i gymnasiesärskolan fortsätter dock att minska, vilket delvis kan förklaras av att kraven på mottagande i skolformen har skärps för att säkerställa att endast elever som tillhör målgruppen skall börja i gymnasiesärskolan. Det relativt låga intresset för gymnasieskolans yrkesprogram stärker behovet av yrkesutbildning inom vuxenutbildningen. I Yrkesprogramsutredningen Välja yrke (SOU 2015:97) noteras att matchningsproblemen på arbetsmarknaden inte enbart kan lösas inom gymnasieskolan, utan att även vuxenutbildning är av stor betydelse. Regional nivå En god kompetensförsörjning är en förutsättning för ett hållbart näringsliv i utveckling. Vår målsättning är att möta branschernas behov av välutbildade medarbetare och företagare. Med denna målsättning arbetar i Östergötland för att vara en aktiv aktör i den regionala utvecklingen och tillväxten. I vårt arbete med att utveckla och förbättra våra utbildningar och vårt utbildningsutbud samverkar vi med lokala och regionala programråd, branschorganisationer, andra skolhuvudmän inom naturbrukssektorn, högskolor och universitet, samt med de kommuner med vilka vi har tecknat samverkansavtal. Arbetet med att utveckla och förbättra våra utbildningar avser såväl de nationella programmen inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, som kursutbudet inom den kommunala vuxenutbildningen samt inom yrkeshögskoleutbildningen. Elever vid naturbruksprogrammet erbjuds möjlighet att läsa naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig komplettering för ökade möjligheter att söka till högskolor och universitet efter avslutad gymnasieutbildning. Från och med det kommande läsåret kommer även behörighetsgivande kurser för högskolestudier inom ekonomi att erbjudas vid några av profilerna inom naturbruksprogrammet. 6

7 Den nya utbildningsprofilen inom trädgård, Mark och entreprenad, har startats på Vretagymnasiet läsåret 2017/2018 med 12 elever. Profilen syftar till att möta den stora efterfrågan som finns på kompetens inom anläggningsbranschen. Planering för start av en ny fördjupning inom skogs- och lantbruksinriktningarna vid Vretagymnasiet, mekaniker inom skogs- och lantbruksmaskiner, pågår för att möta en stor efterfrågan på kompetens inom detta område. har en låg andel nyanlända elever och speglar därmed inte demografin i vår region. Ett målmedvetet arbete för ökad mångfald pågår, och inbegriper aktiviteter som exempelvis deltagande i arbetsmarknadsdagar och studieinformation i skolor med hög andel nyanlända samt mottagande av studiebesök av grupper med unga nysvenskar. En uppdragsutbildning inom trädgård riktad mot nyanlända, samt andra grupper med svagt fäste på arbetsmarknaden, planeras starta i slutet av år 2017 för att sedan pågå under ca 40 veckor. Utbildningen genomförs på uppdrag av Arbetsförmedlingen. rekryterar främst elever från de kommuner med vilka samverkansavtal tecknats. I september 2017 var 81 % av eleverna inom gymnasieskolan och 100 % av eleverna inom gymnasiesärskolan hemmahörande i dessa kommuner. Av eleverna inom den kommunala vuxenutbildningen kom 66 % från samverkansområdet vid samma tidpunkt. Gymnasieelever utanför samverkansområdet utgörs bland annat av ungdomar som studerar på djurparksutbildningen vid Himmelstalundsgymnasiet samt den nationella idrottsutbildningen inom ridsport vilken är förlagd till Vretagymnasiet. Strategiska mål och framgångsfaktorer Utbildningsutbud som matchar arbetslivets behov av kompetens Från år 20 fram till år 2015 minskade antal åringar i Östergötland från ca till ca individer, varefter årskullarna börjat öka i storlek, se tabell 1. Det skall noteras att Östergötland i stort följer trenden för avseende ungdomskullarnas storlek. För gymnasieskolorna, såväl regionalt som nationellt, har de små årskullarna under de senaste åren medfört en påtagligt ökad konkurrens om eleverna. Mot bakgrund av stora kompetensförsörjningsbehovet som föreligger såväl regionalt som nationellt inom de branscher mot vilka vi utbildar, är det av stor vikt att andelen unga som väljer att utbilda sig inom den gröna sektorn samt transportsektorn bibehålls eller ökar. Det är därvid av stor betydelse att strävar efter att nå grupper av unga som hittills varit underrepresenterade i de utbildningar som erbjuds vid de två skolenheterna. Att utifrån ett regionalt perspektiv samverka med kommunerna gällande utveckling av vuxenutbildningar riktade mot de ovan nämnda, samt angränsande, branscher är också mycket angeläget. Samverkan för hållbar utveckling En målsättning är också att i samverkan med företag, branschorganisationer samt högskolor och universitet stödja och bedriva utvecklingsarbete riktat mot hållbar produktion inom de gröna näringarna, varvid såväl ekonomisk hållbarhet som ekologisk och social hållbarhet skall beaktas. En viktig plattform för detta utvecklingsarbete är skolornas programråd för de gymnasiala utbildningarna, samt ledningsgrupperna för de yrkeshögskoleutbildningar som bedriver, då detta arbete även syftar till att perspektivet hållbar utveckling lyfts fram och genomsyrar all utbildning som bedriver. 7

8 Tabell 1. Antal personer år i Östergötland Antal år Prognos År (Källa: Region Östergötland, 2017) 8

9 Nyckelindikatorer Samhälle Strategiskt mål: Utbildningsutbud som matchar arbetslivets behov av kompetens Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 1 Matchning mellan utbildning och arbetslivets behov av kompetens 2 Nya utbildningskoncept på såväl gymnasial, som eftergymnasial nivå i enlighet med arbetslivets behov av kompetens Elevers sysselsättning efter avslutade studier vid Start av nya utbildningskoncept på gymnasial och eftergymnasial nivå % för båda skolenheter Ingångsvärde Vreta: 86 % till studier eller arbete Him: 87 % Befintligt utbildningsutbud Breddning av utbildningsutbud Strategiskt mål: Samverkan för hållbar utveckling Nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 3 Samverkan med arbetsliv och branscher Aktiva programråd för gymnasieprogram samt ledningsgrupper för YHutbildningarna. Ingångsvärde Program-råd och ledningsgrupper finns vid båda skolor. Möten minst en gång per termin Programråd och ledningsgrupper finns vid båda skolor. Möten minst en gång per termin % för båda skolenheter 2020 Programråd och ledningsgrupper finns vid båda skolor. Möten minst en gång per termin. Källa Särskild elevenkät, juni 2018 Skolornas rapport efter avslutat läsår Källa Skolornas rapport efter avslutat läsår Period Breddning av utbildningsutbud Period 9

10 Perspektivet Medborgare/Kund Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Nuläge/bakgrund i Östergötland erbjuder ett brett utbildningsutbud inom, och angränsande till, naturbrukssektorn. Utbildningarna bedrivs på gymnasial nivå i form av gymnasieskola, gymnasiesärskola och gymnasial vuxenutbildning, samt på eftergymnasial nivå i form av yrkeshögskoleutbildningar. Vidare erbjuds uppdragsutbildningar riktade mot yrkesverksamma inom branscherna. Vi utbildar för morgondagens kompetensbehov och strävar efter att våra elever efter avslutad utbildning vid skall ha goda förutsättningar att realisera sina målsättningar avseende arbete eller fortsatta studier. Strategiska mål och framgångsfaktorer Elevers kunskaps- och utvecklingsmål Ett övergripande mål är att alla elever och studerande skall nå sina kunskaps- och utvecklingsmål i en trygg och säker skolmiljö med ledning och stöd av personal med hög kompetens. Vi strävar efter att möta våra elevers förutsättningar, behov och intressen. Våra utbildningar skall ge eleverna goda förutsättningar att efter avslutad skolgång erhålla ett arbete, starta en egen verksamhet eller studera vidare. Oavslutade gymnasiestudier minskar möjligheten till inträde och varaktigt fäste på arbetsmarknaden, och som en konsekvens härav minskar även möjligheten till egen försörjning samt god inkludering i samhället. strävar därför efter att eleverna skall stödjas att hålla fast vid sin valda studieväg och avgå med yrkesexamen. För att säkerställa att elever ges goda förutsättningar att nå sina kunskapsmål ställs krav i Skollagen rörande den garanterade undervisningstiden, vilken för yrkesprogrammen uppgår till timmar. Av denna tid skall minst 345 timmar avsättas till arbetsförlagt lärande, APL, vilket motsvarar 15 veckor. Elevers delaktighet och inflytande Elevers möjlighet att påverka sin studiesituation och skolmiljö ökar deras motivation och ansvarstagande för sin lärandeprocess. Inflytande kan avse exempelvis val av arbetsuppgifter, arbetssätt och former för kunskapskontroll. Väl fungerande elevstöd strävar efter att vara en skola som möter varje elev och utformar undervisningen efter elevernas behov. Elevhälsan utgör en mycket viktig resurs för att skapa en god miljö för lärande, utveckling och hälsa, och skall i första hand arbeta förebyggande och hälsofrämjande, och i nära samverkan med lärare, mentorer och skolledning. God lärmiljö En trygg och säker lärmiljö, god trivsel och studiero är grundförutsättningar för elevers lärande och utveckling. Vid skolenheterna bedrivs ett målinriktat och strukturerat arbete för 10

11 att motverka kränkande behandling av elever, varvid mål, rutiner och uppföljning av arbetet mot kränkande behandling beskrivs i form av en årlig plan. De två skolenheterna fastställer egna verksamhetsmål, vilka skall bidra till uppfyllelse av de strategiska målen nedan. Valen av dessa verksamhetsmål grundar sig på nationella styrdokument för gymnasieskola, vuxenutbildning samt yrkeshögskoleutbildning, på den regionala utvecklingsplanen, på EU:s nyckelkompetenser för det livslånga lärandet, samt i dialog och samverkan med arbetslivet. Uppföljning och analys Uppföljning av måluppfyllelse genomförs årligen i form av en elevenkät riktad till samtliga elever på de gymnasiala programmen, kompletterade med kursvärderingar efter avslutade kurser. Utfallet av den årliga elevenkäten jämförs internt över tid, samt mot andra gymnasieskolor i. Vår elevenkät baseras på den enkät som Skolinspektionen årligen sänder till elever i de skolor som skall genomgå en så kallad regelbunden tillsyn, vilket innebär att möjligheten för jämförelse och benchmarking med andra gymnasieskolor i landet är mycket god. Vidare genomförs en enkät till elever i avgångsklasserna avseende planerad sysselsättning efter avslutad utbildning. För elever inom gymnasiesärskolan görs kompletterande enkäter, liksom för elever inom den kommunala vuxenutbildning och studerande på yrkeshögskoleutbildningarna. Uppföljning av måluppfyllelse sker vidare genom statistik gällande exempelvis andel gymnasieelever med slutbetyg/yrkesexamen, genomsnittlig betygspoäng, genomströmning samt högskolebehörighet. Detta statistikmaterial hämtas huvudsakligen från Skolverkets statistik och jämförelser gällande gymnasieskolan. Resultat med uppföljning och analys sammanställs i en årlig kvalitetsrapport, vilken bland annat finns tillgänglig vida s hemsida och lärplattform. 11

12 Nyckelindikatorer Medborgare/Kund Strategiskt mål: Elevers kunskaps- och utvecklingsmål nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 4 Elever vid de nationella gymnasieprogrammen avgår med yrkesexamen efter avslutad utbildning 5 Hög andel godkända betyg i genomförda gymnasiekurser Andel elever med yrkesexamen från nationellt program skall vara högre än genomsnittet för motsvarande program i. Genomsnittlig betygspoäng skall vara högre än för motsvarande program i. Ingångsvärde 2016/12 92 % vid Vreta 80 % vid Himmelstalund 2016/12 13,7 vid Vreta 13,9 vid Himmelstalund 2018 > motsv program i > motsv program i 2020 > motsv program i > motsv program i Källa Skolverket, skolblad och jämförande statistik Skolverket, skolblad och jämförande statistik Period 6 Behörighet till vidare studier på eftergymnasial nivå 7 Garanterad undervisningstid Andel elever med behörighet till vidare studier på högskola och universitet skall vara högre än för motsvarande program i. Andel elever som vid avslutad utbildning erhållit minst undervisningstimmar 2016/12 41 % vid Vreta (NBprogrammet) 22 % vid Himmelstalund > motsv program i > motsv program i Skolverket, skolblad och jämförande statistik Strategiskt mål: Elevers delaktighet och inflytande nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 8 Elevers möjlighet att påverka sin studiesituation och skolmiljö Elevers syn på sina möjligheter att påverka och ha inflytande över sin studiesituation och skolmiljö, index 0-10 Ingångsvärde Strategiskt mål: Väl fungerande elevstöd nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 9 Anpassning av undervisningen efter elevers behov och förutsättningar 10 Elevhälsans arbete för eleverna Elevers syn på möjligheten att få stöd, samt att undervisningen anpassas till behov och förutsättningar, index 0-10 Elevers syn på elevhälsans arbete och tillgänglighet, index ,3 > Genomsnitt för Ingångsvärde ,7 > Genomsnitt för 7,2 > Genomsnitt för 2020 > Genomsnitt för 2020 > Genomsnitt för > Genomsnitt för Källa Elevenkät Källa Elevenkät Elevenkät 100% 100 % 100 % Skolornas schemaprogram Period Period 12

13 Strategiskt mål: God lärmiljö nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 11 Bemötande Elevers syn på bemötande. Elever ges samma förutsättningar. Lärare och elever respekterar varandra. Index Trivsel och trygghet Elever känner sig trygga och trivs på sin skola, index Arbete mot kränkande behandling Aktivt arbete mot kränkande behandling, index 0-10 Ingångsvärde ,3 > Genomsnitt för 8,1 > Genomsnitt för Ny indikator > Genomsnitt för 2020 > Genomsnitt för > Genomsnitt för > Genomsnitt för Källa Elevenkät Elevenkät Elevenkät Period 13

14 Perspektivet - Process Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. Nuläge/bakgrund Kvalitetsarbete Enligt Skollagen skall systematiskt kvalitetsarbete bedrivas vid alla skolor inom hela skolväsendet. Kvalitetsarbetet skall bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på långsiktig utveckling. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Arbetsprocesser som stödjer målen inom medborgar- och samhällsperspektiven Huvudprocessen i s verksamhet består i genomförande av de utbildningar som bedrivs på gymnasial och eftergymnasial nivå. Huvudprocessen omfattar såväl styrning och ledning av processen (strategisk process) som processen med planering och genomförande av undervisningen (operativ process). I den strategiska processen utvecklas verksamhetsmål och planer utifrån omvärldsanalys, nationella och regionala styrdokument, elevers/kunders behov samt strategiska val för att på bästa sätt uppfylla dessa behov. Stödprocesser utgörs bland annat av skoljordbruk, skolträdgård, djurstallar, skoladministration, IT-stöd, elevhälsovård, elevinternat och fritidsverksamhet. Internationalisering och omvärldskunskap bedriver sedan ett flertal år en omfattande projektverksamhet avseende utlandspraktik för elever, samt utveckling av pedagogik och metodik genom erfarenhetsutbyte och jobbskuggning för pedagoger. Denna verksamhet syftar till ökad utbildningskvalitet genom ökade kontakter och utbyten med skolor och andra utbildningsinstitutioner i ett tiotal europeiska länder. Vidare syftar det internationella arbetet till ökad omvärldskunskap för elever, bland annat i form av kunskap, erfarenhet och förståelse för arbetslivets innehåll och villkor i de länder som de besöker och genomför APL (arbetsplatsförlagt lärande) i. Ett mål är också att stärka elevers språkkunskaper, såväl i yrkesspråket som i vardagsspråket. För att stärka det internationella arbetet finns en EUambassadör utsedd vid vardera skolenhet med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet att undervisa om EU och Europa. har vidare deltagit i ett EU-finansierat partnerskapsprojekt vilket syftat till att ta fram en modell för kvalitetssäkring av utbildningssteg inom floristutbildningen. Med en gemensam standard för olika utbildningssteg ökar möjligheten för elever att genomföra delar av sin utbildning i ett annat europeiskt land, och därvid kunna tillgodoräkna sig dessa studier i sin samlade yrkesutbildning. Som ett resultat av arbetet inom partnerskapsprojektet har ett utvecklingsarbete rörande s vuxenutbildning inom florist skett, varvid utbildningen nu utökats med en tredje termin i syfte att eleverna skall nå en kunskaps- och färdighetsnivå som ger möjlighet att avlägga floristbranschens yrkesbevis. Denna kvalitetssäkring bidrar till ökad anställningsbarhet. Vidare har ett utvecklingsarbete rörande vuxenutbildningen inom trädgård pågått under år 2017, varvid en översyn av kurssammansättning samt starttider för kommande utbildningar skett. 14

15 Förbättrat studieresultat och minskat antal avhopp från gymnasieskolan Vretagymnasiet fortsätter sitt arbete inom ramen för det EU-finansierade projektet #jagmed med syfte att utveckla strategier och metoder för att stödja ungdomar som hamnat i, eller riskerar att hamna i, utanförskap på grund av att de ej har påbörjat eller fullföljt sina gymnasiestudier. Vretagymnasiet har, utifrån hypotesen att skolinternatet kan utgöra en riskfaktor för elevers studieresultat, valt att arbeta med de ungdomar vilka bor på skolans elevinternat, och därvid ökat bemanningen under nätterna, öppnat en fritidsgård, samt anställt en studiecoach med uppdrag att stödja elever i deras studier och studieplanering efter skoltid. Vid uppföljning av elevers frånvaro och studieavbrott framkommer att eleverna som bor på Vretagymnasiets internat har såväl en lägre frånvaro som avhoppsfrekvens än övriga elever vilka dagpendlar till skolan. Detta förhållande pekar på att Vretagymnasiets insatser inom projektet #jagmed ger en önskad effekt. Himmelstalundsgymnasiet har haft ett relativt högt antal studieavbrott under föregående år, varför skolan ha initierat ett strukturerat utvecklingsarbete för att minska antal avhopp. s studie- och yrkesvägledning syftar till att stödja elever att göra väl underbyggda val inför kommande studie- och yrkesinriktning. För att främja hållbara val, och därvid undvika kostsamma felval och studieavbrott, erfordras samsyn och nära samarbete i skolans samlade vägledningsarbete, som såväl vänder sig till presumtiva elever som till de elever som finns i vår verksamhet. Strategiska mål och framgångsfaktorer Kunskapsbaserad verksamhet Vår verksamhet skall utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet, såväl inom pedagogik och metodik, som i de specifika ämnesområdena som utbildar inom. För att säkra en hög utbildningskvalitet skall andelen behöriga och legitimerade lärare vara hög. har för det innevarande läsåret ansökt om, och blivit beviljat, statsbidrag för 8 karriärstjänster, s k förstelärare. Vid läsårsstarten 2017 var 7 av dessa tjänster tillsatta, och har inriktats bland annat på användning av IT i undervisningen, kollegialt lärande samt att följa aktuell forskning inom pedagogik och metodik. Vretagymnasiet deltar i Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet, vilket syftar till ökad kunskap i språk-, läs- och skrivdidaktik genom kollegialt lärande. Genom samverkansavtal med Linköpings universitet avseende verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter ges ytterligare kontaktytor mot universitetet. Från och med det innevarande läsåret kommer en av lärarna vid att ha ett särskilt uppdrag som fältmentor för de lärarstudenter som har sin verksamhetsförlagda utbildning förlagd till någon av våra skolenheter. Effektiv verksamhet En gemensam värdegrund och väl förankrad vision med övergripande mål skapar grunden för en fungerande operativ huvudprocess med stödprocesser. Huvudprocessen med dess delprocesser och flöden behöver kartläggas och beskrivas på ett sådant sätt att uppföljning och utvärdering för fortsatt utvecklingsarbete kan göras på ett tydligt och strukturerat sätt. Detta innebär att verksamheten behöver fortsätta att ta fram och fastställa mätbara mål på såväl övergripande nivå som på lokal nivå inom de olika enheterna. Jämförelser över tid samt med andra skolhuvudmän är en viktig del i resultatuppföljningen. 15

16 Exempel på mätbara mål är andel elever med slutbetyg/yrkesexamen, genomströmning, avhoppsfrekvens samt lärartäthet. Ett naturbruksgymnasium, med dess omfattande drift i form av skoljordbruk, djurstallar med såväl produktionsdjur som sällskapsdjur, skolträdgård, fordons- och maskinpark, bör vidare arbeta för att dessa processer skall ha ett fungerande flöde, tydliga standards och rutiner samt god effektivitet. Jämförelser med andra aktörer inom naturbruksbranschen samt med andra skolhuvudmän med motsvarande utbildningsutbud är viktiga i det fortsatta förbättringsarbetet. Driften av skoljordbruket, fordons- och maskinparken med flera stödprocesser skall utföras med god kostnadseffektivitet och låg miljöpåverkan, samt väl spegla de förhållanden och förutsättningar som eleverna möter i arbetslivet under sitt arbetsplatsförlagda lärande samt efter avslutad utbildning. s arbete med det systematiska förbättringsarbetet bygger på de värderingar, principer och metoder som finns inom Lean. En utredning om s verksamhet har genomförts och presenterats för Regionutbildningsnämnden, varvid förslag rörande utbildningsutbud och investeringar i stödprocesser har lagts fram. Utredaren pekar särskilt på djurstallarna vid Vretagymnasiet samt djurhuset och växthusen med tillhörande utrymmen på Himmelstalundsgymnasiet mot bakgrund av att dessa byggnader är gamla, slitna och därför ej speglar hur moderna ekonomibyggnader för en effektiv produktion är utformade och utrustade. Minskad klimatpåverkan Utgångspunkten för Region Östergötlands hållbarhetsarbete är Agenda Planering för införande av ett miljöledningssystem för ett ständigt förbättrings- och utvecklingsarbete inom miljöområdet, samt för att säkerställa att miljölagstiftningen följs, pågår inom i enlighet med Region Östergötlands intentioner. Samtliga verksamheter inom arbetar med förbättringsarbete avseende minskad miljö- och klimatpåverkan i form av Regionens koncept Vårda miljön. skall arbeta för att ge eleverna god beredskap för att i sin framtida verksamhet arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling inom sitt valda yrkesområde. Som ett pedagogiskt redskap för att åskådliggöra, problematisera och diskutera exempelvis produktion och förbrukning av energi i ett naturbruksföretag kan visualisering av utdata i s egen verksamhet nyttjas. Som ett exempel på hur visualisering av utdata kan ske kan nämnas Region Östergötlands pilotanläggning för produktion av solel på Vretagymnasiet. Elproduktionen per dag och månad presenteras i diagram på en bildskärm vilken satts upp i skolhusets entré, så att elever, personal och besökare kan ta del av denna information. Verksamheten skall sträva efter en fortsatt minskad användning av fossila bränslen, minskad förbrukning av el och fjärrvärme, samt en ökad andel hållbart producerade livsmedel till skolluncherna. Ur folkhälsoperspektiv är en minskad förskrivning av antibiotika till produktionsdjur en mycket angelägen åtgärd för att minska risken för uppkomst av antibiotikaresistens. strävar därför efter att hålla antibiotikaanvändningen till sina produktionsdjur på så låg nivå som möjligt. Vid upphandlingar och inköp skall hållbarhetsaspekter alltid beaktas, vilket innebär att varor och tjänster med minsta möjliga miljöpåverkan, samt etiskt/rättvist producerade varor och tjänster, skall efterfrågas och väljas så långt detta är tillämpligt och möjligt. 16

17 Uppföljning och analys Internkontrollen utgör ett viktigt verktyg i förbättringsarbetet med bland annat riskbedömningar och uppföljningar avseende exempelvis ansvarsfördelning, delegeringsordningar, rutiner och avvikelsehantering. gör också årliga kvalitetsrapporter efter avslutat läsår. Rapporterna presenteras bland annat i Utvecklingsrådet för Naturbruk; en grupp av utbildningschefer eller motsvarande från länets kommuner med uppdrag att följa s resultat avseende kvalitets- och utvecklingsarbetearbete, elevvolymer, utbildningskostnader mm. I Skolverkets jämförands statistik framgår skolornas resultat avseende exempelvis lärartäthet och andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, varvid såväl jämförelser över tid, som med andra skolenheter, kan göras. Avseende skoljordbrukets växt- och djurproduktion följs resultatet upp och presenteras av externa rådgivare. Skolans resultat jämförs därvid med resultatet för företag med samma produktionsinriktning. 17

18 Nyckelindikatorer Process Strategiskt mål: Kunskapsbaserad verksamhet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 14 Lärare med pedagogisk högskoleexamen Hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 15 Karriärstjänster Tillsatta karriärstjänster (förstelärare och lektorer) Strategiskt mål: Effektiv verksamhet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 16 Utvecklings- och förbättringsarbete 17 Minskat antal och andel studieavbrott Enheterna bedriver ett aktivt förbättringsarbete enligt metoder och principer enligt Lean. Aktivt arbete för att motverka studieavbrott Ingångsvärde 90 % vid Vreta 81 % vid Himmelstal und Skolverkets angivna maxantal vid ansökan om statsbidrag Ingångsvärde 2020 Källa Skall öka Skall öka Skolverket 2018 Skolverkets angivna maxantal vid ansökan om statsbidrag 2020 Period Kvalitetsrapport efter avslutat läsår. Källa 100 % 100 % 100 % Skolenternas rapportering Läsåret 2016/2017: 19 avhopp vid Vretagymn asiet och 30 avhopp från Himmelstalundsgymn asiet Strategiskt mål: Minskad miljöpåverkan nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 18 Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet 19 God hushållning med energi och naturresurser Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag Förbrukning av fjärrvärme Förbrukning av el Ingångsvärde Ny indikator MWh MWh Skall minska 2018 Skall minska 2020 Kvalitetsrapport efter avslutat läsår. Källa 100 % 100 % Upphandlings underlag Reduc 1 % per år Reduc 1 % per år Reducera 1% per år Reducera 1% per år Vitec Vitec Period Period 20 Ökad andel hållbart producerade livsmedel till skolluncher 21 Minskad risk för resistenta bakterier ur ett folkhälsoperspektiv Andel fossilfritt bränsle till fordon och maskiner Andel etiskt, ekologiskt producerade eller närproducerade livsmedel Egenproducerat kött, s k återtag Minskad förskrivning av antibiotika till skolans produktionsdjur 1 % 25 % 50 % BI 20 % 25 % 25 % BI Ny indikator Bibehållen eller minskad nivå. Bibehållen eller minskad nivå. Skoljordbrukets rapport. Ekonomisystemt 18

19 Perspektivet - Medarbetare Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Nuläge/bakgrund Nuläge/bakgrund skall vara en bra arbetsplats för alla såväl medarbetare som elever. Det aktiva och engagerade medarbetarskapet innefattar ansvarstagande för verksamhetens utveckling och resultat, och också ett gemensamt åtagande för utveckling av en hälsofrämjande arbetsplats. Ett gott ledarskap som möjliggör och stärker ett gott medarbetarskap Ett gott medarbetarskap som möjliggör och stärker ett gott ledarskap Strategiska mål och framgångsfaktorer Hälsofrämjande arbetsplats Ett engagerat medarbetarskap bidrar till ökad arbetsglädje, bättre arbetsmiljö och en mer utmanande och stimulerande vardag. En öppen och tydlig kommunikation, ett respektfullt förhållningssätt och gott bemötande mellan alla som verkar på arbetsplatsen - chefer, medarbetare, kollegor och elever är förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsplats, för trivsel och trygghet samt för goda resultat. Bemötandet värderas och följs upp, såväl ur medarbetarens som ur elevens/kundens synvinkel. Medarbetarsamtal och lönesamtal är viktiga verktyg för chefer och medarbetare i kommunikationen rörande verksamhetens uppdrag, mål, utveckling och resultat, samt den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Andel medarbetare som haft utvecklingssamtal samt har en individuell utvecklingsplan skall öka. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och utmaningar s medarbetare skall ha hög kompetens, vilket innebär att vi strävar efter att våra lärare skall ha behörighet/legitimation för de ämnen inom vilka de undervisar. Skollagens krav på lärarlegitimation medför i vissa fall behov av breddning och fördjupning inom respektive ämnen hos den undervisande personalen. Yrkeslärare omfattas ännu ej av kravet på lärarlegitimation, men utbildning inom pedagogik och metodik utgör fortfarande grund för behörighet och tillsvidareanställning inom undervisning av yrkesämnen inom gymnasieskolan. har sökt, och erhållit, statsbidrag för att stödja obehöriga yrkeslärare att inom ramen för sin anställning genomföra högskolestudier inom pedagogik och metodik för att erhålla behörighet och legitimation för de ämnen i vilka man skall undervisa. 19

20 Chefer skall ges goda förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. rektorer och enhetschefer skall erbjudas kompetensutveckling som stärker deras ledarskap. Exempel på pågående och planerade insatser är statlig rektorsutbildning för tre av enhetscheferna vid Himmelstalundsgymnasiet, samt påbyggnadsutbildning för skolledare för den nytillträdde rektorn vid Himmelstalundsgymnasiet. Vidare skall nytillträdda chefer erhålla möjlighet att genomgå Region Östergötlands utbildningsmoduler och utbildningsprogram för nya chefer. Vid Himmelstalundsgymnasiet planeras fortsatta utbildningsinsatser inom ledarskap, medarbetarskap och samverkan. 20

21 Nyckelindikatorer Medarbetare Strategiskt mål: Hälsofrämjande arbetsplats nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 22 Medarbetare som är delaktiga 23 Delaktighet i förbättrings- och utvecklingsarbete 24 Gott bemötande av kunder/elever 25 Utvecklingssamtal genomförs med medarbetarna 26 Hälsofrämjande arbetsplats i utveckling Medarbetare som upplever arbetsglädje på arbetsplatsen Medarbetare som deltar aktivt i utvecklings- och förbättringsarbete Medarbetarnas syn på hur kunder/elever bemöts Andel medarbetare som har haft medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna Skolenheterna genomför RHcheck 8, Arbetsmiljö Sjukfrånvaro Ingångsvärde Källa 73 > 73 > 73 Medarbetaruppföljning 73 > 73 > 73 Medarbetaruppföljning > 90 Medarbetaruppföljning > 90 Medarbetaruppföljning 50 % 3,4 % 100 % < 3,4 % 100 % > 3,4 % Strategiskt mål: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och utmaningar nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 27 Attraktiv arbetsgivare Medarbetare som upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare 28 Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning 29 Medarbetare har individuell utvecklingsplan 30 Rätt använd kompetens 31 Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling Andel medarbetare som har en individuell utvecklingsplan Medarbetare som upplever att närmaste chef tar tillvara kompetens Chefer som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de har presterat i relation till verksamhetens mål Ingångsvärde Skolenheternas redovisning Personalsystem Källa Medarbetaruppföljning Medarbetaruppföljning >90 Medarbetaruppföljning Medarbetaruppföljning 85 >85 >85 Medarbetaruppföljning Period Period 21

22 Perspektivet - Ekonomi Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Nuläge/bakgrund i Östergötland erhåller inga anslag eller ekonomiska bidrag från Region Östergötland. Budgeten byggs upp av intäkter för producerade tjänster och varor. Denna form av verksamhetsfinansiering förutsätter ett affärsmässigt förhållningssätt hos chefer och medarbetare, liksom förmåga att ställa om sig efter förändrade förutsättningar. Täta uppföljningar av nyckeltal med åtföljande analys och eventuella beslut om åtgärder erfordras inom samtliga delar av verksamheten för att säkerställa hög kostnadseffektivitet. Huvuddelen av verksamhetens intäkter utgörs av interkommunal ersättning för utbildningsplatser inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt den kommunala vuxenutbildningen. Med de små ungdomskullar som varit under de närmast föregående åren, och som nu endast i långsam takt ser ut att öka under de kommande åren, är det både en stor utmaning, och en given målsättning, att behålla den nuvarande elevvolymen inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Verksamhetsåret 2016 innebar ett resultatmässigt underskott på -11 Mkr. I verksamhetsplanen för 2017 planerade för att under en tvåårsperiod anpassa verksamheten kostnadsmässigt för att uppnå ett nollresultat senast år Planen förutsatte att under verksamhetsåret 2017 reducera underskottet till 3 Mkr, vilket också godkändes av regionstyrelsen. Arbetet med kostnadsreduktioner startade under hösten 2016 med fokus på personalkostnadsreduceringar. Det visade sig dock vid den preliminära antagningen i februari-mars att antalet sökande elever till ht 2017 skulle komma att överträffa förväntningarna, vilket innebar att personalkostnadsreduktionsarbetet i viss mån avstannade. För att kunna ta emot ett ökat antal elever krävs nödvändiga och tillräckliga personalresurser för att säkerställa kvalitet i undervisningen. I delårsrapport 04 prognosticerades helårsresultatet för 2017 till 5 Mkr som en direkt följd av att kostnadssänkande åtgärder inom personalstyrkan inte bedömdes som möjliga med tanke på ökat elevantal under hösten. Arbetet med genomförandet av kostnadsreducerande åtgärder och effektivisering fortsätter, men med tanke på kostnadsstrukturen vid med höga fasta kostnader i form av lokaler och anläggningar och en stor personalresurs kräver detta ett långsiktigt reduceringsarbete. I delårsrapport kunde vi konstatera att resultatutvecklingen för året i stort sett förväntas följa prognosen i 04. Det som tillkommit är kostnader av engångskaraktär som inte var förutsägbara i maj. Kostnader för särskilda pensioner och varulagerförändring i samband med att beslut tagits om nedläggning av slaktsvinsproduktionen gör att helårsprognosen för 2017 försämras med 2,5 Mkr till -7,5 Mkr. 22

23 Strategiska mål och framgångsfaktorer s har tre strategiska mål i ekonomiperspektivet är Ekonomi som ger handlingsfrihet, Långsiktigt hållbar ekonomi och Kostnadseffektiv verksamhet. Framgångsfaktorerna i Ekonomi som ger handlingsfrihet är Positivt eget kapital och Balans mellan intäkter och kostnader. Ekonomi som ger handlingsfrihet Positivt eget kapital (Avsättningar för framtiden) För är ett eget kapital en förutsättning för att bedriva verksamhet med decentraliserat ansvar. En långsiktigt hållbar ekonomi kräver att en buffert i form av eget kapital byggs upp och vidmakthålls inför utvecklingssatsningar, för att möta svängningar i efterfrågan, hantera oförutsedda kostnader samt säkerställa investeringsförmågan på lång sikt. Balans mellan intäkter och kostnader För med finansiering genom extern ersättning för skolverksamhet och skoljordbruk som styrs av efterfrågan på en marknad är det helt avgörande med ständig balans mellan intäkter och kostnader. Kostnaderna måste kontinuerligt anpassas till den intäktsvolym som efterfrågan skapar. Långsiktigt hållbar ekonomi Långsiktig plan för investeringar I en långsiktigt hållbar ekonomi ingår vår förmåga att ständigt vidmakthålla en investeringsnivå som säkerställer såväl reinvesteringar som nyinvesteringar för ett modernt naturbruksgymnasium i tiden. Kostnadseffektiv verksamhet Gynnsam produktivitetsutveckling och verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen En kostnadseffektiv verksamhet är förutsättningen för att uppnå det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet. Verksamhetens kostnader måste vara anpassade till intäktsutvecklingen. För består en mycket stor del av kostnadsmassan av halvfasta och fasta kostnader. Den största kostnadsposten är personal. Framgångsfaktorn Gynnsam produktivitetsutveckling mäter via nyckelindikatorn Personalkostnader i relation till intäkter vår förmåga att anpassa personalstyrkan till intäktsutvecklingen. Framgångsfaktorn Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen med nyckelindikatorn Lönekostnadsutveckling ger ytterligare ett mått på kostnadskontroll i förhållande till intäktsutvecklingen. 23

24 Nyckelindikatorer Ekonomi Strategiskt mål: Ekonomi som ger handlingsfrihet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Positivt eget kapital Eget kapital i relation till omsättningen -19,0 Mkr * -22,0 Mkr -21,0 Mkr BI, 34 Balans mellan intäkter Resultat -7,5 Mkr * -3,0 Mkr 1,0 Mkr BI, och kostnader *) Ingångsvärde enligt prognos Strategiskt mål: Långsiktigt hållbar ekonomi nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 35 Långsiktig plan för investeringar Ingångsvärde Källa Källa Investeringar enligt plan 3,0 Mkr 3,0 Mkr 3,0 Mkr BI, Strategiskt mål: Kostnadseffektiv verksamhet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 36 Gynnsam produktivitetsutveckling 37 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Ingångsvärde Personalkostnader i relation 60 % (HÅ till intäkter, 2017) Lönekostnadsutveckling 4,4 % (,2017) Källa Period Period Period < 59 % < 55 % BI, < 3,0 % < 2,0 % BI, 24

25 Årsbudget Intäkter I budgeten för 2018 gör vi bedömningen att elevantalet i gymnasieantagningen inför hösten 2018 kommer att öka. Bedömningen utgår från den ökning i elevunderlaget som följer av att vi nu ser större antal ungdomar i årskullarna. För hösten 2018 planerar vi att öka elevintaget med 5-10 % i årskurs 1. Vi räknar också med ett fortsatt stort intresse för vuxenutbildningarna. En omkalkylering av våra elevpriser kommer att ske inför Nuvarande priser, som under de senaste åren bara indexuppräknats, kalkylerades och beräknades för ett antal år sedan och en uppdatering är nödvändig med tanke på att stora förändringar skett i verksamheten. Kostnader Under de senaste åren har våra båda gymnasieskolor arbetat för en optimering av utbildnings- och kursutbudet och strävat efter en anpassning av personalstyrkan i relation till verksamhetens omfattning. Detta arbete har haft utgångspunkt i det vikande elevunderlaget och varit nödvändigt för att anpassa kostnaderna till minskade intäkter. En kostnadspost som ökat under senare tid är kraven på ökad elevassistans för att svara upp mot behov av särskilt stöd för vissa elevgrupper. Det faktum att vi bedömer att få en ökad elevtillströmning under de närmaste åren, kommer inte att reducera arbetet med att effektivisera och optimera verksamheten. Arbetet med att nå det uppsatta målet med att vara i ekonomisk balans och infria ett nollresultat 2019 blir än mer eftersträvansvärt. Infriandet av målsättningen blir visserligen ett år försenat, men vi räknar med att från och med 2020 inrikta oss på att påbörja arbetet med att återställa det egna kapitalet. Resultat Vi räknar med att det prognosticerade resultatet, -7,5 Mkr för 2017 står sig. Med utgångspunkt i bedömningen att elevtillströmningen och intresset för våra utbildningsinriktningar fortsätter, budgeterar vi ett underskott på 3,0 Mkr för verksamhetsåret

26 Förslag till beslut föreslår regiondirektören besluta att godkänna verksamhetsplanen. Ingela Appelsved Skolchef 26

27 Bilaga Östergötland Resultaträkning (tkr) Budget 2018 HÅ 2017 Bokslut 2016 Intäkter Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen:

28 Bilaga 1 Kassaflödesanalys Budget 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 359 Likvida medel vid årets slut 359 Noter till kassaflödesanalysen: