Delårsrapport 2013
Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Organisation... 1 Allmän översikt... 2 Finansiell analys... 3 Driftredovisning... 7 Investeringsredovisning... 7 Ekonomiska nyckeltal... 8 Kommunstyrelse... 9 Bildningsnämnd... 15 Omsorgsnämnd... 22 Kommunrevision... 27 Val- och Demokratinämnd... 28 Bergslagens Räddningstjänst... 30 Bergslagens Kommunalteknik... 32 Bergslagens Miljö och Byggnämnd... 35 Överfömyndarnämnd... 37 Hällefors Bostads AB... 39 Övriga kommunala äganden... 41 Siffersammanställning Redovisningsprinciper... 42 Resultaträkning... 44 Kassaflödesanalys... 45 Balansräkning... 46 Nothänvisningar... 47 Delårsrapporten har producerats av Hällefors kommuns Kommunförvaltning i samarbete med övriga förvaltningar. Layout och sammanställning: Jessica Jansson, ekonomichef, Kristina Andersson, ekonom Foto: Laila Sandberg
Organisation - 1 -
Allmän översikt Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning För Hällefors kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunens ekonomiska resultat under det senaste året visar att kommunen uppfyller de fastställda målen för en god ekonomisk utveckling. Det justerade egna kapitalet har ökat med 21,8 miljoner kronor under de tre senaste åren. Det behövs ett överskott för att leva upp till kommunallagens krav om en god ekonomisk hushållning. Avsättningar måste göras för framtida pensionsutbetalningar vilka kommer att öka, kommunens tillgångar bör värdesäkras och det bör finnas en buffert för oförutsedda händelser. Befolkningsutveckling Kommunen har minskat sin befolkning med 71 personer under de första sex månaderna. Minskningen beror till övervägande del på flyttningsnettot, d v s fler flyttar från kommunen. Totalt har det föds 37 barn för första halvåret i kommunen. Det negativa flyttnettot uppgick totalt till -22 personer efter första halvåret. Örebro län som helhet ökade sin befolkning med 941 personer under första halvåret. Detta beror till största delen på det positiva flyttningsnettot. 2009 2010-06 2011-06 2012-06 2013-06 Befolkning 7333 7233 7129 6980 6917 Födelseöverskott -52-21 -22-47 -25 Flyttnetto 24-79 -69-113 -22 Föränding totalt -28-100 -91-160 71 Antal födda 73 27 35 21 37 Antalet invånare är en faktor som påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna i kommunen. Framtagna prognoser till år 2031 visar på en fortsatt befolkningsminskning. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Befolkningsutveckling 1950-2031 Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten i kommunen har minskat med 30 personer sedan augusti 2012. Samtidigt har antalet personer som har någon form av stöd ökat med 3 personer. På länsnivå har den öppna arbetslösheten ökat med 0,3 procent mot augusti 2012 och uppgår till 6 938 personer. 2009 2010-08 2011-08 2012-08 2013-08 Öppet arbetslösa 267 203 178 189 159 Aktivitetsstöd 229 226 165 197 200 Summa 496 429 343 386 359 Politisk mandatfördelning Genom fria val ger kommunmedborgarna kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt fastställda riktlinjer och tilldelade anslag. Kommunens mandatfördelning framgår av tabellen nedan. kommun- kommunfullmäktige styrelse Socialdemokraterna 11 4 Moderaterna 4 2 Grythyttelistan 3 2 Kristdemokraterna 1 0 Hällefors oberoende 4 1 Vänsterpartiet 4 1 Centerpartiet 3 1 Sverigedemokraterna 1 0 Totalt 31 Mandatfördelning 11-2 -
Finansiell analys Resultat Kartläggning av årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Analysering av investeringar och dess utveckling. Delårsresultat Resultatet t o m augusti år 2013 uppvisar ett underskott på 3,6 miljoner kronor och i resultatet ingår inte den jämförelsestörande intäkt gällande återbetalning av 2005 och 2006 års AFA-försäkring på 7,5 miljoner kronor. Prognostiserat årsresultat Helårsprognosen visar ett positivt resultat på 3,6 miljoner kronor och är sämre än budgeterade 9,3 miljoner kronor. Resultatet vad gäller nämnder och styrelser uppvisar tillsammans ett underskott på totalt -5,3 miljoner kronor. Av dessa står kommunstyrelsen för -3,4 miljoner kronor, omsorgsnämnden för -5,0 miljoner kronor och bildningsnämnden för -4,4 miljoner kronor. Dessa tre underskott vägs dock upp med den återbetalning av 2005 och 2006 års AFA-försäkring som uppgår till 7,5 miljoner kronor. Om kommunen inte erhållit engångsintäkten från AFA-försäkringen hade kommunen behövt prognostisera ett underskott för innevarande år med 3,9 miljoner kronor. Arbetet med att ställa om verksamheterna är långt ifrån färdigt. En del av underskottet vägs dock upp mot ökade intäkter för skatter och statsbidrag. 20 15 10 5 0 1,26 12,5 6,7 15,1 3,6 2009 2010 2011 2012 2013 utfalla för år 2013. En beräkning av semesterlöneskulen har gjorts och ingår i delårsrapporten och helårsprognosen. Återbetalning AFA-försäkring Överenskommelse har träffats mellan arbetsmarknadens parter och AFA Försäkrings styrelse har beslutat att sänka och återbetala premier för åren 2005 och 2006. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska de premier som AFA Försäkrings styrelse beslutat återbetala intäktsredovisas som verksamhetens intäkter i resultaträkningen. Beloppet har klassificeras som en jämförelsestörande post enligt RKR 3.1. Bokslut 12 Prognos 13 Intäkter 7 514 7 547 Kostnader - - Nettokostnad -7 514-7 547 Budgetram - - Resultat 7 514 7 547 Balanskravet Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet reduceras med de realisationsposter som uppstått under året. Hällefors kommuns helårsprognos för 2013 visar på ett positivt resultat på 3,6 miljoner kronor och vid en avstämning av Kommunallagens balanskrav redovisar kommunen ett justerat positivt resultat på 6,4 miljoner kronor. Förändring av kostnader och intäkter En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter vi får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. Nettokostnaderna beräknas öka med 2,9 procent jämfört med år 2012. Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas minska med 0,5 procent. Resultatutveckling 2009-2013 (mkr) Lönerevision för 2013 är inte färdig. I delårsrapporten och helårsprognosen har hänsyn tagits till den lönerevision som kommer att - 3 -
2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostnader 342,0 347,4 347,2 341,4 348,9 Skatter och bidrag 347,0 363,3 358,3 362,5 360,6 Siffrorna ovan är utfall för respektive år förutom 2013 som är helårsprognos. Under perioden från år 2009 till 2013 beräknas ökningstakten för nettokostnaderna uppgå till 2,0 procent, medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 3,9 procent. Nettokostnadsandel Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Tabellen visar hur stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag som ianspråktas av verksamhetens nettokostnader och finansnetto. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen 98 procent eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. 2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostnadsandel 98,5% 95,6% 96,9% 94,2% 96,7% Siffrorna ovan är utfall för respektive år förutom 2013 som är helårsprognos. Av tabellen framgår det att 96,7 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag beräknas användas till verksamheterna. Bortser kommunen från återbetalningen från AFA-försäkringen blir kommunens nettokostnadsandel 98,8 procent. Investering och självfinansieringsgrad Årets nettoinvesteringar prognostiseras till 20,6 miljoner kronor, vilket är 1,1 miljoner lägre än budgeterat. Exkluderas avskrivningarna och pensionsskuldsförändringen från årets resultat beräknas kommunen ha 24,9 miljoner kronor kvar av intäkterna från skatter och generella statsbidrag efter att den löpande verksamheten finansieras. 2009 2010 2011 2012 2013 Medel från verksamhet 16,3 23,8 19,6 28,4 24,9 Nettoinvesteringar 8,3 19,2 70,5 19,1 20,6 Självfinansieringsgrad 100,0% 100,0% 27,8% 100,0% 100,0% Siffrorna ovan är utfall för respektive år förutom 2013 som är helårsprognos. Självfinansieringsgraden för 2011 är extremt låg p g a den stora ombyggnaden av grundskolans lokaler. Redovisas ett värde på 100 procent eller mer innebär det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 procent kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Risk Risk analyseras kommunens finansiella riskexponering. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Finansiella skulder Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till 128,0 miljoner kronor vid årsskiftet 2013/2014. Under perioden har kommunen amorterat 19,9 miljoner kronor. Av beräknade låneskulden avser 119,6 miljoner kronor lån hos låneinstitutet Kommuninvest och 5 miljoner kronor av dessa lån bedöms som kortfristiga skulder för nästa års amortering. 9,9 miljoner kronor består av skuld till VA- och avfallskunder och 3,7 miljoner kronor avser skuld till Bergslagens Räddningstjänst. Siffrorna nedan är utfall för respektive år förutom 2013 som är en helårsprognos. 2009 2010 2011 2012 2013 Långfristiga lån 111,8 111,8 134,5 134,5 114,6 VA- & avfallsfond - 6,6 8,8 8,8 9,7 BRT - 3,0 3,5 3,7 3,7-4 -
Pensionsåtaganden Sedan bokslutet för år 2007 beräknas pensionsskulden enligt en ny modell (RIPS07). Modellen är framtagen och fastställd av SKL för att användas framöver vid värderingen av kommunala pensionsåtaganden. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt, då utbetalningarna kommer att belasta kommunens resultat under många decennier. De totala pensionsförpliktelserna beräknas uppgå till 253,1 miljoner kronor vid utfall delår 2013, vilket är en ökning med 22,6 miljoner kronor i förhållandet till delår 2012. Den största anledningen till skuldökningen beror på sänkningen av diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter i pensionsskuldsberäkningen vilket medför en ökad skuld. Det finns inga medel som är särskilt placerade för kommande pensionsutbetalningar, utan kommunen har återlånat den samlade pensionsskulden i verksamheten. Siffrorna nedan är utfall för respektive år förutom 2013 som är en helårsprognos. 2009 2010 2011 2012 2013 Pensionsskuld 17,5 19,5 22,7 24,8 34,3 Ansvarsförbindelse 197,1 187,6 206,0 204,0 215,9 Borgensåtaganden Kommunens utnyttjade borgensåtagande uppgick till 222,4 miljoner kronor vid årsskiftet. Kommunens prognos för år 2013 är att den minskar med 10,4 miljoner kronor. Stora borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt att ge ägartillskott. Det största borgensåtagandet har kommunen till Hällefors Bostads AB med 144,2 miljoner kronor. Kontroll Med kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Prognossäkerhet Prognossäkerheten hos nämnderna är viktig för kommunens möjligheter att ha kontroll över den finansiella utvecklingen. En god prognossäkerhet skapar möjlighet att korrigera eventuella ekonomiska förändringar under året. Mars Maj Delårsrapport Återbet AFA-försäkring - - 7,5 Kommunstyrelse 0,0 0,0-3,4 Bildningsnämnd -6,8-5,6-4,4 Omsorgsnämnd -2,1-2,5-5,0 Revision 0,0 0,0 0,0 Val- och demokarti 0,0 0,0 0,0 Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år. Löneförändring med 1% inkl PO 2,5 Bruttokostnadsförändring med 1% 4,5 Ränteändring på lån 1% 1,0 Förändring generella statsbidrag med 1% 0,9 Förändring utdebitering med 10 öre 1,0 Avstämning ekonomiska mål Inför budget- och redovisningsåret 2005 reviderades Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning vilket resulterade i ett krav på god ekonomisk hushållning. Det innebar att reglering av negativa resultat förlängdes till tre år och krav på tydligare beskrivning av synnerliga skäl. Konstaterade underskott ska hanteras av kommunen med hjälp av en åtgärdsplan som visar hur och när underskott skall återställas. Kommunen har antagit sju finansiella mål för 2013 enligt uppställningen. - 5 -
Lång- Budget Prognos siktigt 2013 Resultatandel 2,0% 2,6% 1,0% Nettokostnadsandel 96,0% 95,3% 96,7% Investeringsandel 6,0% 5,4% 5,7% Självfinansieringsgrad 100,0% 100,0% 100,0% Amortering av lån (mkr) -6,0-1,5-19,9 Finansnettoandel -2,0% -2,2% Soliditet 26,3% 25,6% Mål 1 Resultatandel Måtten anger redovisade resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet behövs för att bygga upp kommunens egna kapital. Ökar kommunens egna kapital så ökar soliditeten och gör att kommunens betalningsberedskap på lång sikt förstärks. Målet beräknas inte uppfyllas. Budget 2,6 % Prognos 1,0 % Långsiktigt mål 2,0 % Mål 2 Nettokostnadsandel Måttet anger verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet beräknas inte uppfyllas. Budget 95,3 % Prognos 96,7 % Långsiktigt mål 96,0 % Mål 3 Självfinansieringsgrad Måttet visar hur stor del av kommunens investeringar som finansierats med skatteintäkter som återstår när den löpande verksamheten betalts. Målet beräknas uppfyllas. Budget 100,0 % Prognos 100,0 % Långsiktigt mål 100,0 % Mål 4 Investeringsandel Måttet anger investeringsnivån i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet beräknas uppfyllas. Budget 5,4 % Prognos 5,7 % Långsiktigt mål 6,0 % Mål 5 Amortering av lån Kommunens totala låneskuld uppgick till 119,6 miljoner kronor i delårsrapporten 2013. Målet beräknas uppfyllas. Budget Prognos Långsiktigt mål 1,5 mkr 19,9 mkr 6,0 mkr Mål 6 Finansnettoandel Måttet anger finansnettot i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet beräknas inte uppfyllas. Budget -2,0 % Prognos -2,2 % Mål 7 Soliditet Måttet beskriver förhållandet mellan det egna kapitalet och det totala kapitalet; eget kapital i förhållande till alla kommunens tillgångar. Nedan redovisas soliditeten enligt blandad modell och innebär att måttet tar hänsyn till pensionsskulden på balansräkningen. Enligt redovisningslagen är det denna modell som ska användas. Målet uppfylls inte per augusti 2013. Budget 26,3 % Utfall delår 25,6 % Framtida utveckling Kommunernas ekonomiska förutsättningar beräknas vara fortsatt mycket svaga även under åren framöver enligt Sveriges kommuner och landstings senaste prognoser. Kommunen har fattat beslut om en ekonomisk plan som har till syfte att minska verksamheternas kostnader utifrån den invånarstruktur kommunen har idag och därmed skapa en god ekonomisk hushållning. Målsättningen är att skapa en långsiktigt stabil ekonomi genom att öka soliditeten. Som ett led i det har kommunen arbetat fram en soliditetsplan som ska bygga på tre viktiga finansiella målsättningar som påverkar soliditetens utveckling positivt. Fortsatta gemensamma ansträngningar kommer att behövas för att ytterligare effektivisera och förbättra verksamheterna så att kommunen kan ge medborgarna bästa möjliga service inom tillgängliga resurser. - 6 -
Driftredovisning (tkr) Utfall Utfall Prognos Budget Avvikelse 2012-08 2013-08 2013 2013 Återbetalning AFA-försäkring -7 514 - -7 547-7 547 Kommunstyrelse 40 923 43 784 65 080 61 673-3 407 Bildningsnämnd 95 781 95 188 140 796 136 397-4 399 Omsorgsnämnd 97 967 99 287 149 752 144 763-4 989 Revision 252 249 575 575 0 Val- & demokratinämnd 120 126 259 259 0 Summa 227 529 238 634 348 915 343 667-5 248 Investeringsredovisning (tkr) Utfall Utfall Prognos Budget Avvikelse 2012-08 2013-08 2013 2013 Kommunstyrelse 5 490 4 991 19 231 20 331 1 100 Bildningsnämnd 1 769 162 350 350 0 Omsorgsnämnd 35 205 980 980 0 Summa 7 294 5 358 20 561 21 661 1 100-7 -
Ekonomiska nyckeltal aug-09 aug-10 aug-11 aug-12 aug-13 Nettokostnader (tkr) 227 431 229 775 230 884 227 529 238 634 Resultat (före extraordinära poster) (tkr) -46 11 066 4 166 11 374-3 599 Nettoinvesteringar (tkr) 5 010 6 634 45 411 7 294 5 358 Nettoinvesteringar/nettokostnader (%) 2 3 20 3 2 Nettokostnadsandel, nettokostnader i % av skatteintäkter inkl generella statsbidrag (%) 99 94 97 94 99 Soliditet enligt blandad modell, eget kapital i % av totala tillgångar (%) 20,2 22,4 22,6 24,7 25,6 Soliditet enligt fullfonderingsmodell, eget kapital inkl ansvarsförbindelse i % av totala tillgångar (%) -63,61-49,82-44,04-39,76-44,97 Total låneskuld (tkr) 112 800 112 800 129 500 139 500 119 600 Skattedebitering (kr/skkr) 22,42 22,42 22,42 22,08 22,08 Skatteintäkter och generella statsbidrag (tkr) 230 352 243 276 238 023 241 945 240 690 Finansnetto -2 967-2 435-2 973-3 042-5 655 Likvida medel 19 099 56 848 17 489 20 019 20 204 Balanslikviditet, omsättningstillgångar i % av kortfristiga skulder (%) 53 100 82 91 73 Borgensåtagande (tkr) 256 838 249 230 231 607 231 072 211 952-8 -
Kommunstyrelse Ordförande: AnnaHelena Jernberg Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Lena Sahrblom Inledning Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och lyder direkt under kommunfullmäktige som är kommunens högsta beslutande organ. Styrelsen har följt nämndernas och de kommunala bolagens verksamheter under året och bevakat utvecklingsområden som haft betydelse för kommunen. Styrelsen har fungerat som beredningsorgan för alla frågor som behandlats i kommunfullmäktige och verkställt uppdrag inom de områden kommunstyrelsen handhar genom sitt reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning, kommunledningskontoret ansvarar för de övergripande strategiska uppdragen inom vissa områden. Kontoret har en servicefunktion för kommunstyrelse, Val- och demokratinämnd, kommunfullmäktige och den övriga förvaltningsorganisationen inom områdena nämndsekretariat, personal, ekonomi, IT och tillväxt (näringsliv, turism, infrastruktur). Kommunstyrelsens handhar också specifikt verksamhetsområdena arbetsmarknad, kris- och beredskap, växel/reception, arkiv och information/kommunikation (marknadsföring, broschyrer, webb mm). Förutom service mot allmänheten har dessutom kommunförvaltningen ansvaret för kommunens övergripande finansiering. Inom finansieringen har kontakten med det tekniska kommunalförbundet, räddningstjänstförbundet och den gemensamma bygg- och miljönämnden i norra Örebro län skötts. Den kommunövergripande ledningsgruppen arbetar med samordning och effektivisering av de kommunala verksamheterna utifrån det mandat och de uppdrag som lämnas av kommunstyrelsen. Ledningsgruppen utgörs av förvaltningscheferna, enhetschefer på kommunförvaltningen, tillväxtgrupp och kommunsekretariat samt folkhälsoteamets folkhälsostrateg och leds av kommunchefen. - - 9
Måluppfyllelse Mål 1: I december har företagarna i Hällefors tillgång till fullgod service och information från kommunen. Den 10 september 2013 offentliggjorde SKL rapporten Insikt, i vilken de delger resultaten av den mätning av kommunens servicenivå, bedömd av företagare i kommunen, som är gjord. Hällefors kommun landade på plats 30 av 189 deltagande kommuner i landet, en förbättring med över 100 placeringar. Medelvärde NKI för samtliga deltagande kommuner var 67, Hällefors landade på 72, en stor ökning enligt SKL. Det företagarna är mest nöjda med är bemötande. Resultat visar på att ett snabbare resultat har uppnåtts än det satta målet, måluppfyllelse uppnådd på två års arbete istället för fyra. Ett gott samarbete och en god dialog finns mellan tjänstemän och näringsliv. Ett formaliserat samarbete mellan politik och näringsliv blir viktigt att etablera framöver för att måluppfyllelse ska kunna bibehållas. Mål 2: I december har besöksnäringen tillgängliga miljöer för fortsatt utveckling av naturturism. Antalet leder ska öka. Det kommer inte att uppnås 2013 i och med att vandringsleden vid namn Postleden är försenad och beräknas inte att vara klar vid årets slut. Förseningen beror på att kontakt med alla berörda markägare behöver tas och deras godkännande inhämtas. Detta har inte tillfredställande lyckats. I målsättningen ligger också att redan befintliga miljöers nyttjandegrad ska öka och det delmålet är uppnått i och med sommarsäsongens aktiviteter och besöksgrad. Mål 3: Den 31 december har unga arbetssökande (18-24 år) en egen försörjning alternativt är i utbildning. Målet för 2013 är att 30 procent av antalet ungdomar har fortsatt till arbete eller studier efter kommunalt anordnaruppdrag. Måluppfyllelse hittills t o m juni 2013 är 45 procent. Av 46 anordnaruppdrag för ungdomar har 21 ungdomar gått vidare till ett arbete eller studier. Prognosen är att målet för 2013 kommer att uppnås. Mål 4: Den 31 december har identifierade långtidsarbetslösa egen försörjning. Målvärde för 2013 är att 6,72 procent (enligt Arbetsförmedlingens målvärde för arbetsmarknadsområde Svealand, källa AF Hällefors) av antalet långtidsarbetslösa i arbetsmarknadsåtgärd kallad FAS 3 fått arbete efter kommunalt anordnaruppdrag. Måluppfyllelsen hittills t o m juni 2013 är 13,6 procent. Av 22 st FAS 3 anordnaruppdrag har 3 st FAS 3 gått vidare till arbete eller studier. Prognosen är att målet för 2013 kommer att uppnås. Mål 5: Den 31 december har SFI-inskrivna kommuninvånare erbjudits praktikplats. Kommunförvaltningen anordnar praktikplatser för SFI elever på begäran av Bildningsförvaltningen. Målvärdet för 2013 är att 100 procent av SFI-eleverna får anordnade praktikplatser. Målet kommer inte att uppnås. Orsak är att samarbetet inom integrationsprojektet inte kommit igång som önskat. Fortsatt arbete för att optimera kommunens resurser och få fler i praktik fortgår under höstterminen 2013. Mål 6: Den 31 augusti har alla ungdomar, skrivna i kommunen, i år 9 och åk 1 gymnasiet som ansökt om feriepraktik erhållit det. Målet att antal feriearbeten till antal sökanden, som kommunen anordnar för åk 9 och åk 1 gymnasium, ska uppgå till 100 procent kommer inte att uppnås. Resultat detta år t o m juni 2013 är 75 procent. Av 80 sökande var 70 sökande aktuella för de 52 feriepraktikplatser som kunde erbjudas. En anledning till att målet inte uppfylls är att företag och organisationer i kommunen inte till större del kunnat erbjuda platser för antalet sökande. En utvärdering görs och kommer att redovisas i en slutrapport till kommunstyrelsen 22 oktober. I slutrapporten kommer det också att framgå - 10 -
förslag till aktiviteter för att lyckas bättre tillsammans med företagen och organisationer år 2014. Tillgången till ferieplatser i den kommunala organisationen har från år 2011 till 2013 mer än tredubblats. Vilket är glädjande. Från år 2011 med enbart ett tiotal feriepraktikplaster, till 36 feriepraktikplatser år 2013. För kommande rekryteringsbehov inom offentlig sektor är det av stor vikt att ungdomar får tillgång till kommunen som arbetsplats. Mål 7: Den 31 augusti har Hällefors kommun en grafisk profil som täcker såväl interna som externa behov. Inget målvärde finns. Med hjälp av stickprov visar det sig att den grafiska manualen inte används hos flera medarbetare när det gäller t ex att ha en korrekt e-post signatur enligt Hällefors kommuns grafiska manual. Konkreta informations- och upplysningsinsatser med hjälp av direkta mail till berörda, reportage och information på intranät, genomgång och utbildningsinsatser i alla ledningsgrupper i kommunen har genomförts. Mål 8: Den 31 december är kommuninvånaren nöjd med det bemötande och den tillgänglighet som kommunen erbjuder. Målvärde för år 2013 är 60 i Nöjd Medborgar Index SCB medborgarundersökning. Måluppfyllelsen kommer inte att kunna mätas i och med att kommunstyrelsen valt att inte delta i SCB:s medborgarundersökning hösten 2013. Alla som besöker Medborgarplatsen för första gången ger dock uttryck för att platsen är välkomnande, varm och med ett trevligt bemötande. Interiören uppskattas av många och personalen får många frågor kring konstverken som smyckar Medborgarplatsen. Konst som den inhemska, nu bortgångna, konstnären Manfred Lischka skänkte till Hällefors kommun och Medborgarplatsen. Mål 9: Den 30 juni är kommunens Medborgarplats, både fysiskt och digitalt, välbesökt av kommuninvånare och företagare med hög nöjdhetsgrad. Antalet besökande är en ökande trend, då Medborgarplatsen har blivit en etablerad och känd funktion. Medborgarplatsen marknadsför sig med aktiviteter som sträcker från att vara värd för cykelbingo till att vara värd för seniorernas FN dag 1/10 som kallas för Peppar, peppar dagen, Earth Hour och värd för förskolornas utställning om hållbar miljöarbete. Företagarna uppskattade vid ett antal tillfällen Medborgarplatsen som värd för aktiviteten näringslivsfrukost. Delårsresultat och prognos Totalt redovisar kommunstyrelsen nettokostnadsförbrukning på 43,8 miljoner kronor t o m andra tertialet. I förhållande till föregående år är det en ökning med 7,0 procent och beror på ökningen av kommunens totala pensionsskuld. 30 aug 12 30 aug 13 Intäkter 28 513 26 655 Kostnader 69 436 70 439 Nettokostnad 40 923 43 784 Totalt prognostiseras kommunstyrelsen att kosta 65,1 miljoner kronor. Förvaltningen prognostiserar därmed ett underskott på 3,4 miljoner kronor, en övertrassering av kommunstyrelsens eget kontoslag. Anledningen till prognostiserat underskott är ökade pensionskostnader i samband med att politiker beslutats pension. Politikers beslut om att gå i pension ingår inte i KPA:s prognoser utan tillkommer den dagen som en avgående politiker uppfyller kriterierna för att få pension. Inte förrän då räknas det in i kommunens pensionsskuld. Förvaltningen räknar med att 1,5 miljoner kronor av den centrala bufferten används till rivning av Snäckeskolan, som totalt uppgår till 1,8 miljoner kronor. - 11 -
Bokslut 12 Prognos 13 Intäkter 45 526 40 185 Kostnader 103 718 105 265 Nettokostnad 58 192 65 080 Budgetram 66 575 61 673 Resultat 8 383-3 407 En åtgärdsplan för årets sista kvartal kommer att presenteras för kommunstyrelsen 22 oktober med anledning av det prognosticerade underskottet. Vad gäller interna tomhyror så räknar fastighetsförvaltningen med att tomhyrorna blir något högre än budget med anledning av att Snäckeskolan återförts till kommunen och att ombyggnaden av Kronhagsskolan blir färdig för inflyttning först under mars månad 2014. Kostnaderna för tomhyror i kommunens egna lokaler är oförändrad mot föregående år, men sedan år 2009 har lokalerna förtätas och används idag på ett mer optimalt sätt. Totalt har kommunen hittills upparbetat fodringar på konkursboet för Stiftelsen Formens hus på 1,5 miljoner kronor. Dessa fordringar är kostnadsförda och avskrivna under verksamhetsåret 2013. Det gör att eventuella fordringar som förvaltaren godkänner och väljer att betala ut till kommunen påverkar årsresultatet positivt. Avslut för konkursboet beräknas vara klar tidigast om sex månader, alltså någon gång under första halvåret 2014. Totalt har kommunstyrelsen en investeringsram på 20,3 miljoner kronor. Enligt nuvarande prognos beräknas utfallet bli ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Största anledningen är att Bergslagens kommunalteknik avvaktar uppbyggnaden av en ny personalbyggnad vid Gyltbo återvinningscentral i väntan på förändrad lagstiftning inom avfallshanteringen. Viktiga händelser Kommunen ingår i förstudie Destination Grythyttans projekt Place Management. Förstudien ska visa på om förutsättningar finns för att utveckla Grythyttan Loka Björkborn i Karlskoga till ett destinationsmål. Kommunstyrelserepresentant har varit delaktig i framtagandet av den Lokala utvecklingsplanen (LUP) för Hjulsjö/Bredsjö. Lokala entreprenörer och bosatta i området har tillsammans med Länsstyrelsen berett planen under ett antal träffar. Den tas emot av fullmäktige 24 september. Finansiella medel har beviljats från Länsstyrelsen och Almi till 7 företag som befinner sig i nystart och/eller expansionsfas. Bredbandsprojektet i Bredsjö och Saxhyttan Nygård Hammarn är uppstartat. Från årsskiftet har ett nytt diariesystem, Public 360, implementerats för samtliga nämnder som utgår från ett digitalt ärendeflöde. Kommunens intranät har reviderats och publicerats, och förnyats med ett nytt webbverktyg. Framtidsperspektiv Den stora satsningen under 2014 blir arbetet med att ta fram en vision/plan för Hällefors i form av en kommunal översiktsplan. I arbetet kommer samhällets olika intressegrupper, föreningsliv mm att tas tillvara och bjudas in till workshops och tankesmedjor tillsammans med politiker och kommunala tjänstemän. Hur skapas ett hållbart Hällefors, som också på sikt uppfyller medborgarnas behov, erbjuder en trygg och hälsofrämjande miljö att vara och verka i och gjuter tillväxt i näringen? Detta skall en kommunal översiktsplan ge svar på. Arbetet med ny översiktsplan beräknas pågå även under 2014 och blir klart för politiska beslut tidigast årsskiftet 2014/2015. Tidigare samarbetet mellan (S), (V), (C) och (HOB) upplöstes under perioden och en ny fullmäktigemajoritet bestående av (S), (M), (GL) och (KD) har bildats. - 12 -
Några områden som uppmärksammas särskilt under 2014 och framöver: EUs ramdirektiv för vatten kommer att kräva ett kommunalt engagemang. Arbetet ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de vattenoberoende ekosystemen. Framtagande av styrdokument såsom vattenbruks- och grönstrukturplan och LIS ska göras. Arbetet med att ta fram kommunala miljömål genom en miljöplan behöver göras. Kommunen har genom planmonopolet en särställning för ansvaret för att flera av nationella målen nås. Ett fortsatt arbete med näringsliv; besöksnäring och teknik/logistiksektorn tillsammans med medborgarservice bör prioriteras. Områdena ska befrämja, underlätta och driva på samverkan mellan näringar, ideell sektor och kommun. Kommunen behöver uppdatera infartsskyltar och göra entrén till kommunen mer attraktivt. Antalet turister som reser till kommunen i husbil kan antas öka vilket innebär att behovet av antalet ställplatser blir fler. Den centrala ställplatsen vid Lindholmstorpet bör utvecklas och göras mer attraktiv. Friluftsturismen är på frammarsch och investeringar i turistisk infrastruktur är viktiga. Den skyltgrupp som tillsatts på BMB med kommunrepresentant har till syfte att få till en skyltstrategi gemensam för KNÖL. Den strategin kommer att leda till utbyggnad och ersättning av skyltning. Örebro läns Digitala Agenda kommer att kräva mer utveckling av digitala självtjänster för medborgarna. Bredbandsutbyggnaden i kommunen kommer att vara ett fortsatt viktigt utvecklingsprojekt i samarbete med Länsstyrelsen. Ytterligare 10 projekt är idag i planeringsstadiet. Under verksamheten Medborgarplats finns arbetsmarknadsenheten. Dess uppdrag är att i nära samarbete med Arbetsförmedling (AF), Försäkringskassa (FK), Individ- och familjeomsorg (IFO), Komvux, SFI och andra aktörer verka för minskad arbetslöshet och bidragsberoende bland Hällefors kommuns invånare. Arbetsmarknadsenhetens verksamhetsidé är att stärka, stödja och motivera den enskilde till arbete eller studier utifrån den enskildes och marknadens behov. Framöver är det viktigt att ytterligare utveckla och stärka kontakten med näringslivet som är mycket betydelsefull i det uppdraget. Målet är att insatserna ska leda till fler i arbete eller studier. Samverkan och samarbete inom alla kommunens verksamheter och över förvaltningsgränserna är en grundbult för att lyckas med det uppdraget. Det är viktigt även i fortsättningen att utveckla det goda samarbete som kommunen har med AF lokalt och regionalt och som tydligt deklareras i de samarbetsavtal som finns för ungdomspraktik och FAS 3 anordnaruppdragen för kommunen. Det kommande rekryteringsbehovet inom kommunen i anslutning till de stora pensionsavgångarna kommer att vara ett viktigt område för alla förvaltningar att planera kommande år. Inte enbart antal nya medarbetare utan också kompetenskraven på ny arbetskraft behöver analyseras. En kommunal kompetens- och försörjningsplattform bör tas fram. Inom kommunförvaltningen är det få tjänster som har låg utbildningsnivå och med tanke på det geografiska läget och den kollektivtrafik som erbjuds, kommer kompetensplaneringen och arbetet med att stimulera utvecklingsmöjligheter inom den egna organisationen vara av avgörande betydelse. Kommunens insatser för framtida personalförsörjning kommer att ske dels genom att följa SKL:s satsning Sveriges viktigaste jobb och dels med stöd av regionförbundets strategi och de lokala prognoser som tagits fram inom ramen för utvecklingsområdet kunskapslyft i arbetslivet. En del i arbetet innebär att stärka arbetsgivarvarumärket och en annan del är att ta fram själva kompetensförsörjningsplanen. Som ett led i rekryteringsprocesser pågår arbetet med ta fram styrdokument som policy och riktlinjer för rekrytering. En vanlig väg in till jobb i kommunen är timvikariat och därför kommer rutinerna för rekrytering av timvikarier ses över och stärkas upp. I detta arbete bör samverkan med det lokala näringslivet och Bildningsförvaltningen etableras i en formell struktur. - 13 -
stem och ett gemensamt resursfördelningssystem fram de närmaste åren. Arbetet har påbörjats. Systemen ska användas för att befrämja likvärdig och effektiv resursfördelning utifrån nyckeltal och kvalitetsmått till såväl de egna nämnderna som bolag, förbund och gemensamma nämnder. Stommen för den offentliga administrationen; diariehanteringen påbörjades under 2012 då ett nytt diariesystem installerades och driftas nu från och med år 2013. Under 2013 har införandet av ett dokumenthanteringssystem och en förenklad nämndhantering påbörjats, vilket syftar till att i realtid ge möjlighet att gå in i ett aktuellt ärende och på så sätt förbättra och förtydliga ärendeflödet. Även offentlighetsprinciper kommer i detta att stärkas. Kommunens lokalresursplan, tillsammans med upprättade underhållsplaner, kommer att vara två viktig delar i kommunens hantering av de kommunala fastigheterna. Kommunens situation med tomhyror ska därmed kunna minskas kraftigt till förmån för resurser till driften. Principer för uthyrning av lokaler kommer att tas fram. Samverkan mellan Statens bostadsomvandling (SBO), det kommunala bostadsbolaget (Hällefors Bostads AB) och kommunen fortsätter under 2014. Hela den kommunala organisationen bör använda sig av samma strukturer och verktyg för att bygga in ett gemensamt back up system och förenkla administrativa rutiner. Kommunförvaltningen befinner sig här i ett långsiktigt arbete. Idag har varje förvaltning fortfarande i för hög utsträckning sina egna verktyg och hamnar i stora personberoenden inom vissa funktioner. Synergieffekter med kompetensförstärkningar och samarbete uteblir och kommunens hela organisation förbrukar fortfarande mer resurser än nödvändigt. Här krävs att politiska beslut fattas för att nå helhetslösningar och att alla bidrar. För att den kommunala organisationen ska kunna arbeta på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt tas ett gemensamt beslutsstödssy- - 14 -
Bildningsnämnd Ordförande: Allan Myrtenkvist Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Tina Lanefjord Inledning Bildningsnämndens verksamhetsområde omfattar kommunens förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, utbildnings-, samt kultur- och fritidsverksamhet och måltidsverksamhet. I uppdraget ingår att i samråd med brukare utveckla verksamheten. Bildningsnämndens förvaltning leds av förvaltningschef. Centrala administrationen består av förvaltningschef, utvecklingsstrateg samt nämnd- och förvaltningssekreterare. Inom förvaltningen finns en förskolechef, tre rektorer, en kultur- och fritidschef och en måltidschef, som tillsammans bildar en ledningsgrupp. Förvaltningen har ansvar för fem förskolor: Lärkan, Bananen, Masken, Smultronstället (Ur och skur) och Grythyttan förskola. Det finns två grundskolor; i Hällefors tätort, Klockarhagskolan (F-9) och en i Grythyttan tätort, Grythyttans skola (F-5). Rektor för Grythyttans skola ansvarar för elevhälsan. Förvaltningen har också en kulturskola, som kultur- och fritidschef ansvarar för. Gymnasieskolan har tre yrkesinriktade program varav två med riksrekrytering, två högskoleförberedande program, introduktionsprogram samt vuxenutbildning. Inom vuxenutbildningen ryms grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. Dessutom ansvarar förvaltningen för ungdomar som väljer gymnasieskola i annan kommun. Förvaltningen har även ansvar för måltidsverksamheten inom kommunen. - 15 -
Måluppfyllelse Mål 1: Förskolan upplevs av alla som tillgänglig och av god kvalitet Förskolan arbetar kontinuerligt med att både barn och vuxna ska känna inflytande och delaktighet. Valfriheten av vistelsetiden i förskolan för 15- timmars barn är flexibel. Förskolan har under året klarat lagstadgat krav att kötiden inte får överskrida 4 månader. Förskolan under året arbetat fram en gemensam mall för utvecklingssamtal som finns på flera olika språk. Blanketten är uppbyggd så att vårdnadshavaren får ett större utrymme i samtalen genom att komma med åsikter, funderingar och tips och idéer kring förskoleverksamheten. Förskolan genomför årligen en föräldraenkät, där resultatet visar att större delen av vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamheten. Synpunkter som bland annat inkommit är att barngrupperna bör minskas för att höja kvalitén ytterligare. Idag har Hällefors kommun 6,1 barn per årsarbetare jämfört med rikets 5,4 barn per årsarbetare. Pågående insatser inom förskoleverksamheten verkar för att förskolorna ska upprätthålla likvärdig kvalitet. Genom gemensam fortbildning och kompetensutveckling skapas gemensamma rutiner för lärande, utveckling och uppföljning och ett nära samarbete mellan de olika förskolorna och avdelningarna, som säkerställa att alla förskolorna genomsyras av en likvärdig och god kvalitet. Mål 2: Alla elever i årskurs 9 är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan Målet kommer inte att uppfyllas. 96 procent av eleverna som lämnade grundskolan våren 2013 är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan enligt skolans sammanställning av årets måluppfyllelse (den nationella statistiken redovisas vid årsskiftet). Från förskola till gymnasium finns utarbetade rutiner kring hur skolan ska stödja elever som behöver extra stöd i sin utveckling för att nå målen. För att säkerställa stödet till alla elever har specialpedagog och rektor klassgenomgångar med respektive klasslärare en gång per termin där alla elevers studieresultat aktualiseras. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever som behöver särskilt stöd. Skollagen är mycket tydlig i sin skrivning om elevers rätt till stöd och skolans ansvar att ge stöd. Elever som har svårigheter att nå måluppfyllelsen är inte synonymt med inlärningssvårigheter. Det finns många faktorer som har betydelse för en elevs lärande och utveckling. För att tidigt uppmärksamma och undanröja barns svårigheter har personal från elevhälsan tillsammans med förskolechef och barnhälsovården inlett ett samarbete och bildat ett barnhälsoteam. Genom samverkan och gemensamma resurser ser barnhälsoteamet möjligheter att förbättra det förebyggande arbetet och bidra till ökat välbefinnande hos varje enskild individ. Samverkan mellan kulturskola och skola ger eleverna möjlighet till dans, teater, bild, musik och foto. De estetiska lärprocesserna ger eleverna bättre förutsättningar att tillgodogöra sig andra ämneskunskaper. Mål 3: Andelen unga aktiva inom fritids- och kulturaktiviteter ligger på minst 75% deltagande Svårt att avgöra om målet är uppfyllt med anledning av att det inte har gjorts någon uppföljning. Den uppföljning som gjordes år 2012 visade att det var ca 800 barn och ungdomar som deltog i fritids- och idrottsföreningarna. I utvärderingar som gjorts framgår dock inte om det är samma barn som deltar i flera aktiviteter. I undersökningen Liv och hälsa ung som genomfördes av Lanstinget år 2011 visade nedanstående resultat. Undersökningen genomförs var tredje år. - 16 -
Andel elever som aktivt deltagit/medlem i förening Skolår 7 Skolår 7 Skolår 9 Flickor 77% 78% 67% Pojkar 70% 83% 74% Kulturskolan erbjuder kurser inom bild, dans, teater, sång, körsång och möjlighet att spela olika instrument. Mål 4: Alla vuxna ges möjlighet att utbilda sig enligt arbetslivet krav eller inför vidare studier Målet är en pågående process. Vuxenutbildningen i Hällefors kommun utgör en del i ett livslångt lärande. Utbildningen skall präglas av insikten om alla människors lika värde och ett demokratiskt synsätt. Vuxenutbildningen i Hällefors vänder sig till dem som vill lära sig svenska, komplettera tidigare utbildning eller läsa in behörighet för högre studier. Komvux erbjuder kostnadsfria kurser, vägledning samt information om studiefinansiering. Pihlskolan har beviljats bidrag från Skolverket för att bedriva yrkesvuxenutbildning på gymnasial nivå inom omvårdnadsprogrammet, restaurang - och livsmedelsprogrammet och industritekniska programmet. I samarbete med omsorgsförvaltningen ges personal inom vården möjlighet till undersköterskeutbildning på Pihlskolan genom omvårdnadslyftet, som finansieras genom bidrag. En undersköterskeutbildning startar upp hösten 2013 med 30 elever. Den grundläggande vuxenutbildningen behöver utöka undervisningstiden till de studerande för att de ska uppnå målen, en anpassning till den nya förordningen Vux12. Måluppfyllelsen för vuxenutbildningen ser god ut i den teoretiska delen men behöver utvecklas mer utifrån arbetslivets krav. Liknande prioriteringar som vårdutbildningen kan behöva göras inom andra yrken i samverkan med näringslivets behov. Många av eleverna inom vuxenutbildningen har utländsk bakgrund och behöver studiestöd för att klara målen både inom grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. Det finns behov av utökning av undervisningstid för att ge eleverna bättre förutsättningar att klar måluppfyllelsen. Idag är timmarna för få. Ekonomiska prioriteringar kan behöva göras. Mål 5: Andelen elever som fullföljer sin individuella studieplan är högre än riksgenomsnittet Vid Pihlskolans gymnasium fullföljde 58 av 61 avgångselever vt 2013 sin individuella studieplan med slutbetyg enligt skolans sammanställning (den officiella nationella statistiken presenteras vid årsskiftet). Måluppfyllelsen ser god ut gällande individuella studieplaner. Det arbete som påbörjats kommer att fortgå för att behålla den goda måluppfyllelsen. Individuella studieplaner för Vuxenutbildningen är ett pågående utvecklingsarbete där rutiner, uppföljning och ansvar håller på att arbetas fram. Den individuella studieplanen ger eleven en tydlig bild av mål och omfattning av studierna. Den ger också tydlighet till de berörda utbildningsanordnarna. Därmed bidrar planen till en effektiv utbildning som utgår från elevens mål med studierna. Den individuella studieplanen följer varje elev som läser på gymnasiet eller vuxenutbildningen och innehåller uppgifter om elevens studieväg och av de val och kurser eleven gjort. För att varje elev skall kunna följa sin plan så sker samtal regelbundet mellan SYV och elev om de kurser och val som skall utföras. Även mentorer och klassföreståndare håller utvecklingssamtal med varje elev för att se till att planen följs samt att eleven får det stöd den behöver för att klara studierna. En gång per termin håller skolan en konferens där alla elevers individuella studieplaner gås igenom. Varje program och varje ämneslärare deltar. Detta ger lärare och rektor en god bild av var stöd behöver sättas in under pågående termin. Två gånger per termin ges eleverna en heldag för att ta igen delar av kurser. Dessa dagar har varit framgångsrika och uppskattade av både elever och lärare. De individuella studieplanerna synas vid skolstart samt vid julavslutning av rektor för att få en samlad bild av behov som finns på skolan. - 17 -
Mål 6: Alla upplever att måltiden har god kvalitet och att måltidsmiljön är bra Måltidsverksamheten jobbar med måluppfyllelsen och verksamheten är långt gången i processen. En gemensam mätning av målet har påbörjats som planeras vara klart att redovisas i verksamhetsrapporten för år 2013. När det gäller måltiden inom förskolan varierar kvalitén mellan förskolorna. Inom förskolan är måltiden en viktig del av dagen. Eftersom alla pedagoger inom förskolan äter med barnen blir detta en viktig del av dagen. Det finns inga tider att passa utan personalen kan äta i lugn och ro och ta till vara på tillfället att föra långa och bra samtal med barnen. Att personalen prioriterar dessa stunder under dagen är för att de anser att det är viktigt att barnen får en positiv upplevelse av måltidssituationen. På Klockarhagsskolan finns matråd där elevrepresentanter finns med från både de lägre och de högre årskurserna. Även personal från skolan, elevrestaurangen och elevhälsan deltar. Eleverna signalerar att maten är bättre än föregående läsår samt att det fungerar bra i matsalen. Upp till årskurs 6 finns personal som äter pedagogiskt med klasserna. Det finns personal som äter pedagogiskt med de äldre eleverna och några elever har pedagogiskt ätande personal knutna till sig av olika orsaker. Trivselregler för elevrestaurangen finns, och alla elever har minst 30 minuters lunchrast. Måltidsverksamheten har god kommunikation med omsorgens personal och chefer för att uppnå bästa kvalitet och resultat. Gemensamma interna och externa utbildningsinsatser ska genomföras för att höja intresset och kvalitén på våra recept. Receptkompendier ska arbetas fram för omsorgs-, förskole- och skolköken. Verksamheten ska även under 2014 fortsätta ha aktiv matlagning med personalen. Vidare planeras en utbildning i service och bemötande i samverkan med kommunerna i norra länsdelen för all personal inom måltidsverksamheten. Mål 7: Alla i vår verksamhet behandlas jämlikt, är trygga och känner tillit Inom förskolan lägger förvaltningen stor vikt vid inskolningarna då det är den bästa tiden att skapa tillit och förtroende mellan hem och förskola. Större delen av förskolorna anser sig lyckats skapa en tillitsfull och god relation med hemmen. Detta är ett mål förskolorna arbetar dagligen med då de inom förskolan träffar vårdnadshavare både vid hämtning och lämning och på så vis har möjlighet att bygga upp bra relationer under en längre period. Arbetet med likabehandling har förvaltningen arbetat mycket med under året som gått. Enligt diskrimineringslagen ska alla verksamheter årligen upprätta en likabehandlingsplan mot diskriminering och enligt skollagen ska en årlig plan upprättas mot kränkande behandling. Grythyttan skola har sammanfört de två planerna och upprättar vid början av varje läsår en trygghetsplan. Utvärdering av förra läsårets plan och upprättande av den nya görs i samverkan med personal, elever och föräldrar. Elevernas trivsel på skolan utvärderas varje termin via enkäter. Under hösten fyller eleverna i en anonym enkät och under våren en enkät med namn. Det gångna läsåret prövade vi att låta eleverna fylla i enkäterna via datorn. Fritidshemmets föräldrar fyller varje vår i en enkät om hur de upplever sina barns trivsel och trygghet. Resultatet kommer att redovisas i verksamhetsrapporten för år 2013. Klockarhagsskolan har en levande trygghetsplan som elever, personal och vårdnadshavare känner till. Klockarhagsskolan arbetar förebyggande på olika sätt för jämlikhet, trygghet och tillit bland annat genom socialt och emotionellt lärande, en aktiv trygghetsgrupp samt en lärarkår som är uppmärksamma på elevers mående. Under ordnade former ansvarar elever i årskurs 8 och 9 för elevcaféterian i enighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Elevers trygghet och trivsel kartläggs regelbundet, analyseras och återkopplas till elever och lärare av Trygghetsgruppen. Vänskapsdag anordnas för att öka förståelsen för varandra samt främja trygghet och kamratskap. Personalen får en halv dags utbildning i värdegrundsarbete. Samarbete sker med elevhälsan både förebyggande och i akuta situationer. - 18 -
Förvaltningen arbetar alltid mot 100 procent trygghet och trivsel, men det är svårt att undvika att konflikter och kränkningar uppstår i en verksamhet med många barn och ungdomar. Det är ett resurskrävande arbete som alla verksamheter prioriterar och lägger mycket tid på. Gymnasieskolan, Komvux, Särvux och SFI följer läroplanens normer och värden. Utbildningen ska präglas av insikten om alla människors lika värde och ett demokratiskt synsätt. All personal inom skolan har ett ansvar för att förebygga och förhindra kränkande behandling av olika slag. Skolledningen arbetar för att demokratiska och trygga förhållanden skall finnas på arbetsplatsen för personal och elever. Rutiner och strukturer finns för hur arbetet ska ske samt utbildning ges regelbundet för att stärka ledarskapet och förhållningssättet för att agera som goda förebilder mot varandra samt gentemot eleverna. På Gymnasieskolan upprättas en Likabehandlingsplan årligen där skolan beskriver hur personalen och elever arbetar med att förhindra och förebygga trakasserier och mobbing via olika slags aktiviteter och åtgärder. Ett arbete som pågått under läsåret är Sel/SET där övningar sker i klasser för att stärka EQ. Trygghet uppstår då övningar visar på hur man kan hantera konflikter, mobbingsituationer och utveckla vänskapsband. Måluppfyllelsen kring jämlikhet, trygghet och tillit fortsätter och är ett levande arbete i en organisation. Rutiner och strukturer finns för att fånga upp synpunkter hos elever och personalen som kan komma att behöva utvärderas ytterligare. Elevråd och klassråd hålls regelbundet där rektor och lärare tar del av elevernas synpunkter. Delårsresultat och prognos Totalt redovisar bildningsnämnden en nettokostnad på 95,2 miljoner kronor för första åtta månaderna. I förhållande till föregående år är det en minskning 0,6 procent. 30 aug 12 30 aug 13 Intäkter 16 960 19 677 Kostnader 112 741 114 865 Nettokostnad 95 781 95 188 Totalt har bildningsnämnden en nettodriftsbudget på 136,4 miljoner kronor i förhållande till budget redovisar förvaltningen en helårsprognos på 140,8 miljoner kronor och innebär ett underskott på 4,4 miljoner kronor för verksamhetsåret 2013. Helårsprognosen för augusti månad är ca 2,9 miljoner kronor mindre än den ingående obalansen. Minskningen beror främst på att det personalreduceringar som gjordes under våren 2013 ger effekt under innevarande år samt att omförhandling av hyresavtalen med bostadsbolaget ger effekt. Vidare har kostnaderna för interkommunal ersättning minskat, och återhållsamhet i verksamheterna har resulterat i en bättre prognos. Bokslut 12 Prognos 13 Intäkter 26 483 27 846 Kostnader 168 261 168 642 Nettokostnad 141 778 140 796 Budgetram 135 318 136 397 Resultat -6 460-4 399 Förskolan prognostiserar ett underskott på 1,4 miljoner kronor. Underskottet beror främst på den obalans på 2,0 miljoner kronor som förskolan hade vid ingången av budgetåret 2013. Förskoleverksamheten har minskat underskottet genom att samordna verksamhetens personalresurser samt förskolans material. Verksamheten har utökat personalbemanningen genom att fler barn är i behov av särskilt stöd. Grythyttan skola/elevhälsan prognostiserar ett underskott på 0,7 miljoner kronor och vid ingången av budgetåret 2013 hade verksamheten en obalans på 1,1 miljoner kronor. Underskottet har minskat genom återhållsamhet samt genom reducering av psykolog med 25 procents tjänst. Vidare har verksamheten utökat med 40 procents resursstöd för elev med behov av särskilt stöd. - 19 -