Sida 1 av 8 Vikingaskolan Lund 2001-05-16 Erik Lindegren ( 1910-1968) VÅRVINTER Det snöade mellan solen och molnen och guldtungan lapade is ur sjön och den frysande bänken på kullen blåste i sina fingrar i vårens skugga det snöade på krokusens tanke och på svalans spetsiga vinge det snöade på alla ouppnådda mål och vit blev sorgens svarta tangent Blott vinterns största granar lyste gröna Rapporten författad av: Malin Berggren, Elsa Envall, Pia Hellberg, Lisa Sorkine Handledare: Anders Kjellsson Innehållsförteckning Projektbeskrivning Så här har vi arbetat med eleverna Så här blev det Beskrivning och kritisk granskning av PBL-delen Referenser och litteraturlista Syfte: Vi önskar vidareutveckla vårt tidigare arbetssätt med problembaserat lärande (PBL) genom att nu även få med datorn. Vårt arbetslag (Hus D, Vikingaskolan, Linero Ro i Lund) består av klasslärare och fritidspedagoger (FA) i åk 1 och 2.
Sida 2 av 8 Genom detta empiriska och elevorienterade arbetssätt vill vi väcka elevernas intresse och respekt för företeelser i naturen. Bakgrund: Några av oss på skolan deltog förra året i en kurs som arrangerades angående PBL (Problembaserat Lärande) på vårt rektorsområde. Kursen gick i Lärarhögskolan i Malmös regi. PBL-metoden innebär i korthet, att vi på detta stadium (de första årskurserna) utifrån en "utgångspunkt" t.ex foto, målning eller film, tillsammans med eleverna formulerar frågor kring det vi vill ta reda på samt veta mer om. Frågorna kategoriseras och får rubriker. Utifrån dessa rubriker samlar vi lärare sedan faktaböcker samt skönlitteratur. Eleverna söker själva svar på sina frågor i böckerna. I grupper om ca 8 elever diskuteras sedan svaren. Bilder och texter görs i anslutning. Vi arbetade med detta arbetssätt i våra klasser och tyckte att vi fick vår undervisning att bli mer problemorienterad och elevaktiv. För att våra elever ska kunna klara sig I framtidens samhälle vill vi dock koppla de att arbetssätt till att också innefatta arbete med datorer. Vi vill att eleverna ska se datorn som ett naturligt arbetsredskap. Mål: Kunskapsmål: Vi vill att eleverna. får kännedom om samband i naturen (t ex vinter-möss och sorkar i gångar i fjolårsgräset under snön) lär sig känna igen, i Skåne vanligt förekommande sorkar och möss får kunskap kring några vanliga begrepp (t ex Allemansrätten, klimat) lär sig använda IT, framför allt i det efterföljande arbetet i klassrummet (öppna, spara på diskett, avsluta). Färdighetsmål: Vi vill att våra elever ska kunna ta ansvar för att utföra arbetsuppgifter i en mindre grupp. Attityd och värderingsmål: Vi vill att våra elever ska kunna umgås över klassgränserna i mindre grupper och ta ansvar för varandra. Vi bestämde från början att vi skulle träffas vid 5 tillfällen i ITIS-grupperna och arbeta hela veckan i dessa grupper, inte hela skoldagen utan antingen eftermiddagen eller förmiddagen. Vi började med att samlas i ett av klassrummen och spela flöjt och sjunga ur "Majas sångbok". Sedan gick vi ut till respektive rum. Så gjorde vi varje gång. När eleverna forskade var de i mindre grupper. Eleverna delade vi upp i 4 olika grupper från de två klasserna, en vuxen och ca 8 barn i varje grupp. Vid första tillfället vi hade i den lilla gruppen, fick barnen presentera sig och berätta lite om sig själva. Vi vuxna hade bestämt att vi skulle utgå ifrån en fälla. Vi sa inte till eleverna vad det var, utan vi ställde bara frågan: Vad är detta? Eleverna fick fundera en liten stund. Sedan fick de i tur och ordning säga vad de trodde att det var. De flesta var överens om att det var någon form av fälla. Några elever trodde att det var en bur. Sedan ställde vi frågan: Vad skulle man kunna fånga i denna fälla?
Sida 3 av 8 Eleverna hade många förslag på vad man kunde fånga, möss, sorkar, insekter (bin) eller råttor. Eleverna fick sedan frågan: Vad vill vi veta om dessa djur? Sedan formulerades frågor. Det kom många bra frågor. När eleverna sedan skulle skriva ner vad de ville veta, så fick de barnen, som kunde skriva hjälpa sina kamrater. De elever som inte kunde skriva, fick hjälpa till på annat sätt. Någon grupp forskade vidare om sorkar, en annan om skogsmöss eller näbbmöss. Ytterligare en grupp forskade kring hamstrar. Parallellt med att eleverna forskade, satte vi ut fällorna på olika ställen. Det var för att se om vi kunde fånga det, som eleverna kommit fram till. Fällorna satte vi ut på måndagseftermiddagen och vi vittjade dem på tisdagsmorgonen. Vi fick god hjälp av Anders Kjellsson-vår handledare. Han berättade bland annat om att näbbmössen är väldigt känsliga för kyla och starka ljud dessutom behöver de äta mycket och ofta. Eftersom det fortfarande var frysgrader ute så isolerade vi fällorna. Detta gjorde vi genom att lägga en tidning runt dem. Vi pratade med eleverna om att vi bara skulle låna djuren från naturen och sedan lämna tillbaka dem. Sedan skulle vi släppa djuren på det ställe som vi hittat dem på. Vi pratade även om att djuren kunde vara döda när vi vittjade fällorna. Vi satte ut fällorna 3 gånger och de första 2 gångerna fick vi ingen fångst alls. Det är inte riktigt sant, för vi fick påhälsning av möss. Det förstod vi, eftersom vi hittade musbajs i en av fällorna. En vintersömnig insekt hittade vi också i en av fällorna. Två grupper satte ut fällorna nära skolan. Övriga två grupper gick längre bort. Men sista gången vi skulle sätta ut fällorna, gick alla till samma ställe. Där hade vi hittat tydliga musgångar och bohål. Vi vågade inte chansa på något annat ställe eftersom detta var vår sista chans till att få något i våra fällor. De gånger vi varit ute och vittjat fällorna, har vi prata om varför det inte blev någonting i fällorna. Eleverna har haft många funderingar och svar på detta. Sista gången vi vittjade fällorna, var där äntligen fångst! Tyvärr var det bara 2 av 6 djur; (näbbmöss, sorkar och skogsmöss), som hade överlevt. På eftermiddagen hade vi begravning för de stackars djur som inte överlevt. Eleverna tog det mycket allvarligt att djuren hade dött. De gjorde kors och plockade blommor. Sedan grävde vi 4 gropar och la ner djuren i dem. Under projektets gång Eleverna har fått skriva ner frågor och svar. Eleverna i åk 1 har gjort dikteringar och barnen i åk 2 har skrivit dagbok. För att få in något praktiskt moment, så fick eleverna göra möss och sorkar i lera, som sedan brändes och glaserades. Vi fick låna Fritidsgårdens lokal. Eleverna har även fått måla bilder och göra ett muslandskap. Några elever har även ställt en fråga till en ekolog på internet men inte fått något svar ännu. Barnens redovisningar av skogsmöss, näbbmöss och sorkar Redovisningarna blev 4 olika gruppframträdanden. Här fanns dramatisering, förevisning av muslandskap, och så naturligtvis redovisning av allt eleverna lärt sig. Alla var mycket nöjda. Avslutning Eleverna och vi vuxna har tyckt att detta varit ett mycket bra sätt att arbeta på. Vi vuxna tycker att vi har varit duktiga på att tillvarata vars och ens kompetens. Vi har lärt känna fler barn och barnen har lärt känna fler vuxna. Detta hoppas vi bl a har lett till att eleverna känner sig tryggare, både med oss vuxna och med de andra eleverna, som de träffar på rasterna. Eleverna har fått mer inflytande i undervisningen genom att själva bestämma vad de vill veta mer om. Det är mycket lättare att få eleverna intresserade då. Man kan kanske gå ett steg längre och låta barnen bestämma helt själva vad de ska forska kring. Vi vill gärna fortsätta att arbeta med PBL och då ge eleverna ännu mera utrymme.
Sida 4 av 8 Vårt syfte och mål med projektet har varit att, genom empiriska och elevorienterade arbetssätt och genom att samarbeta, 2 klasser, väcka elevernas intresse för företeelser i naturen. Vi ville också att eleverna skulle få kunskaper om, och respekt för vår natur och vår miljö. Vi satte upp 3 huvudmål: Kunskapsmål Färdighetsmål Attityd- och utvärderings mål Kunskapsmålen delade vi sedan i mindre mål. Vi ville att eleverna skulle. få kännedom om samband i naturen. lära sig känna igen vanligt förekommande växter och djur. få kunskap kring några grundläggande begrepp; klimat, allemansrätt och ekologi. lära sig använda dator, framför allt i det efterföljande arbetet i klassrummet. De skall kunna öppna och stänga ett Word-dokument, spara på diskett, skriva en text och dokumentera till digitala bilder. Så här har det gått: Alla de punkter som vi satt upp har vi berört mer eller mindre. När det gäller dator- användningen så har vi arbetat lite olika i grupperna. Färdighetsmål: Vi ville att våra elever ska kunna ta ansvar för att utföra arbetsuppgifter i en mindre grupp. Så här har det gått: Detta har gått över förväntan. Vi blandade elever både ifrån åk1 och åk2. Detta för att vi skulle vara säkra på att det fanns några i varje grupp som kunde skriva och läsa. Eleverna i åk 2 har tagit sitt ansvar när det gäller att hjälpa sina yngre kamrater. Alla eleverna har tagit ansvar och utfört uppgifterna på ett bra sätt. Attityd- och värderingsmål: Vi ville att eleverna ska kunna umgås över klassgränserna i mindre och större grupper och ta ansvar för varandra. Så här har det gått: Eleverna har klarat uppgifterna med glans. En utvärdering tillsammans med eleverna har vi ännu inte hunnit göra. Varför problembaserat lärande? I skolplan för Lunds kommun har man som en av målsättningarna ett Livslångt lärande - med eleven i fokus." Eleven i fokus innebär att varje enskild elevs upplevelser, erfarenheter och möjligheter tas till vara, respekteras
Sida 5 av 8 och utvecklas." (Skolplan för Lunds kommun s. 14) I vårt arbetslag har vi tyckt att PBL ger goda förutsättningar att nalkas de mål som ställts upp här, samt med vad som sägs i LPO 94, " Skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden." (LPO 94 s.11-12) " Problemlösningsprocessen kan skapa möjligheter för eleven att se kunskap som ett redskap. Här öppnas också tillfälle till kopplingar mellan vardagskunskap och skolkunskap Arbetssättet ger samtidigt eleverna det efterlysta inflytandet över lärandet. I takt med att inflytandet växer, ökar förhoppningsvis elevernas ansvar för det egna lärandet." (Jerdmyr 1999 s.2) Vad är PBL? 1. Arbetssättet innebär att undervisningen till stor del kretsar kring lösning av problem. 2. Eleverna får en styrande och aktiv roll i undervisningen. 3. De grupper s.k. basgrupper, som eleverna arbetar i, blir centrala i undervisningen. 4. PBL innebär oftast att undervisningen präglas av integration mellan..ämnen. 5. PBL innebär att läraren i sin roll får mer "handledande uppgifter". (Jerdmyr 1999 s. 12) Arbetsgången för ett basgruppsarbete är väl dokumenterat i PBL-litteraturen. Ur vår synvinkel är dock felet här, att man genomgående tar sina exempel från universitets- och högskolesammanhang. När man arbetar med barn i de lägre årskurserna måste metoden modifieras för att passa till åldersgruppen samt uttryckas på ett sätt som kan förstås i ett arbetsschema gjort för samma elever. Lärarna bör också ha en diskussion med eleverna kring LPO 94 samt Kursplaner för grundskolan. (Varför arbetar vi med detta tema?) Även små barn bör bli medvetna om att dessa dokument finns och att allt vi gör tillsammans i skolan har sin förankring här. I PBL-arbete med äldre elever eller vuxna utser gruppen en ordförande och en sekreterare som leder/dokumenterar arbete i gruppen. Lärarens funktioner I PBL att i arbetslaget planera, genomföra, utvärdera och bedöma att vara handledare att vara resursperson (Jerdmyr 1999 s.52) Detta betyder att lärarrollen I PBL-arbetet innebär en förskjutning. Från att vara den som lär ut handlar det nu mera om att handleda en elev som lär in. I PBL-situationen rent konkret yttra det sig i att läraren via frågor och utmaningar hjälper eleverna att reflektera över sitt eget lärande och sitt eget sätt att tänka. Genomförande och analys I vårt syfte har vi beskrivit att vi ville arbeta med och vidareutveckla PBL-metoden, som några av oss kommit i
Sida 6 av 8 kontakt med tidigare. Hur vi konkret kom att utföra arbetet beskrivs ovan i "Så här har vi arbetat med eleverna". Den här delen av vår rapport är inriktad på att granska PBL-delen av vårt arbete. Vi lägger en stor vikt vid detta i vår redovisning. Detta gör vi för att du, som eventuellt vill pröva på PBL-metoden i framtiden skall slippa göra samma misstag som vi gjort här. Vi vill också ge dig konkreta råd för att ditt arbete ska bli lyckat redan från början. I vår projektansökan angav vi att " några av oss på skolan " hade deltagit i en kurs om PBL. Vårt ITIS-arbetslag kom att bestå av Lärare A, Lärare B, Fritidspedagog C och Fritidspedagog D. Lärare A deltog i den ovannämnda kursen. Hon har dessutom erfarenhet av ett flertal temaarbeten genomförda med PBL-metoden med studenter vid Lärarhögskolan i Malmö. Hon har också tillsammans med Lärare B genomfört ett PBLprojekt om forntiden i en Åk 3 vid Vikingaskolan 1997. Lärare B var initiativtagare till att vårt arbetslag ansökte om att få vara med i ITIS-projektet. Hon hade deltagit tillsammans med Lärare A i genomförande av PBL i en klass några år tidigare och tyckt att det var givande. Fritidspedagog C var mycket intresserad av projektet och såg fram emot att lära sig något helt nytt. Hon hade ingen tidigare erfarenhet av PBL. Fritidspedagog D kom ny in i arbetslaget efter jul, just när ITIS-arbetet skulle starta. Hon kände inte oss andra eller barnen i de två klasserna tidigare och allt var nytt för henne både vad gäller arbetslaget och PBL. Men hon var mycket positiv till att börja med projektet. Vi hade således mycket olika kunskaper och erfarenhet om PBL vid projekt-starten. Vi blev snart uppslukade av praktiska ting, som måste ordnas innan vi startade t ex gruppindelning, datorer, boklådor mm. 1. Gruppindelning Vi kände inte varandras barn. Åk 1 hade varit tillsammans som klass 4 månader (Ht). Åk 2 hade flyttats från en skola till en annan till Ht 2000 och hade haft vissa acklima- tiseringsproblem. Hur skulle vi börja för att alla inblandade skulle lära känna varandra? Vi bestämde oss för att börja samarbetet i de två klasserna med ett kort-tema kring Alla hjärtans Dag. 2. Datorerna Fritidspedagogerna var de som stod för den mesta kunskapen när det gäller datorerna. Här hoppades vi lärare att kunna fylla igen våra kunskapsluckor under projektets gång. Tillgången på fungerande, bra datorer var bristfällig i de 4 grupprum där vi skulle undervisa: Rum a.: ingen dator men tillgång i angränsande rum. Rum b.: två datorer (varav en ansluten till internet) Rum c.: ingen dator men en dator i ett angränsande rum. Rum d.: en dator. Datorerna är gamla och har varit en ständig källa till irritation! Detta fick till följd att det kunskapsöverförande som vi hoppats på, fick stå tillbaka till förmån för att få "det dagliga" arbetet med eleverna att fungera. 3. Boklådor Anskaffning av material samt uppdelning av detsamma. Vi fick god hjälp av vår bibliotekarie. 4. Förberedelselitteratur Vi försökte finna litteratur som var mer utförlig än de artiklar vi läst i initialskedet. Vi ville också att den litteratur som vi skulle införskaffa skulle behandla PBL-metoden ur ett grundskoleperspektiv.( Det mesta som är skrivet i ämnet, behandlar PBL på universitets och högskolenivå.) Vi hittade inte det vi sökte direkt. Vi fick "skumläsa" flera böcker först. Inte förrän inför den gemensamma avslutningssammankomsten med våra klasser, visste vi med säkerhet vilken litteratur vi ville ha. 5. PBL arbetet
Sida 7 av 8 Utgångspunkten Vilken utgångspunkt skulle vi välja som bäst kunde passa våra barn? Här la vårt arbetslag ner mycken diskussionstid. Vi fick också fram en utgångspunkt som genererade många frågor hos våra elever samtidigt som den väckte stor förväntan. Barnen blev verkligen inspirerade och kom med en uppsjö av förslag och frågor. I denna delen i PBL-arbetet är det verkligen viktigt att arbetslaget anstränger sig att finna något, som inte blir självklart, utan något som väcker många tankar och idéer, skapar frågor hos eleverna och ger upphov till olika infallsvinklar i tänkandet och idéflödet. Elevernas arbetsschema. Vi hade en idé om att det inte var så nödvändigt att göra ett arbetsschema för eleverna eftersom hälften av dem var så små (åk 1).Vi på började alltså arbetet utan ett sådant schema. Här begick vi ett stort fel: Genom att lägga ner tid på att omvandla arbetsschemat för vuxennivå till en nivå för barn i åk 1 och 2, så hade vi automatiskt pratat mer ingående om vad som skiljer PBL metoden från andra probleminriktade arbetssätt och metoder. Samtidigt hade vi fått en gemensam grund att stå på när det gällde vårt arbete i de olika grupperna. Som det nu blev, kom vi igång mycket olika i våra grupper. Vi fann snart att vi hade fjärmat oss ifrån det som var det typiska för just PBL metoden. Vi hade på olika sätt återfallit in i gamla hjulspår med ett problemorienterat arbetssätt. Men det var inte PBL! Det viktigaste avsteget var att vi inom grupperna inte arbetade sammanhållet kring en gemensam uppgift. Det visade sig då var svårt att genomföra nästa steg. Vi tror att det är mycket lätt att hamna i denna fälla om man inte gör förarbete tillräckligt noga. Vår slutsats är att vi borde ägnat mer tid att få en balans mellan dels det praktiska dels att få en gemensam förståelse för PBL och tillgång till begrepp som beskriver metoden. Lärare A tryckte upp information om PBL- metoden och delade ut för "egen" läsning. Men vi gav oss aldrig någon ordentlig tid att på djupet diskutera innehållet i artiklarna. Vi koncentrerade oss mest på att hitta en bra och fungerande Utgångspunkt. Genomförandet av projektet har givit oss underlag för att ge våra kollegor följande råd: TÄNK PÅ FÖLJANDE: Skaffa adekvat kurslitteratur i god tid och bestäm att alla ska ha läst och diskuterat den innan projektet startar. Sätt er ordentligt in i vad den nya metoden egentligen innebär. Ta god tid på er att läsa in er innan och gemensamt i arbetslaget diskutera allt som är oklart. Fortsätt tills alla i arbetslaget känner sig trygga nog att börja. Gör ett PBL arbetsschema som passar åldersgruppen. Så här skulle våra elevers arbetsschema kunnat ha sett ut: 1. SAMTAL (Vad är detta?) 2. VAD VET VI REDAN? 3. SKRIV FRÅGOR (När?, Var?, Vad?, Hur?, Varför?) 4. LÄS ALLA FRÅGORNA HÖGT (Är de bra? Behöver vi fler frågor) 5. SORTERA FRÅGORNA (Gör rubriker) 6. VÄLJ (Leta fakta, läs, rita och anteckna) 7. REDOVISA (Visa, diskutera, fick vi svar?) Skapa en Utgångspunkt med stor omsorg. Vi ansåg att våra elever var för små att arbeta med ordförande och sekreterare. Den vuxne agerade ordförande och sekreterare. Detta fungerade bra i detta inledningsskede.
Sida 8 av 8 Vår gruppstorlek var ca 8 elever per grupp. Detta antal är bra när läraren agerar ordförande. (Annars rekommenderar Jerdmyr en storlek på 5 elever i grundskola och gymnasium). Förankra arbetet i en diskussion med eleverna. Visa LPO94 samt kursplanerna och berätta vad det står om just det som ert arbete kommer att handla om. Kräv av skolledningen att ni får arbetsredskap som fungerar (Bra datorer och god tillgång tilldatorer). Som framgår av vår beskrivning infriades inte vår målsättning helt och hållet. Om vi hade haft tillgång till de råd som vi har givit här, när vi själva stod i begrepp att starta, så är vi övertygade om att vi nått längre än vi gjort nu. På en av ITIS sammankomsterna poängterade en av våra handledare att vårt projekt nu, var ett utvecklingsarbete. Således en början på något! Vi i vår grupp har diskuterat hur vi ska kunna gå vidare. Vi planerar att hösten 2001 göra ett nytt försök med PBL, eftersom vi fullt och fast tror på att detta är en bra metod att använda även med små elever. LPO 94 Skolplan för Lunds kommun 1999 2002 med utblickar mot år 2010. Jerdmyr, B, m.fl. (1999): Problem Baserat Lärande. Något för grundskolan och gymnasiet? (Ekelunds förlag.)