Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser



Relevanta dokument
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Krisplan Annelundsskolan del 2

Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.

Kris och Trauma hos barn och unga

Krisplan Handlingsplan för arbete vid traumasituationer; beredskap, larmning, samverkan, informationshämtning/givning, insatser och uppföljning.

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

When all you have is a hammer everything starts to look like a nail. A. Maslow

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Traumamedveten omsorg

Krishanteringsplan för

Handlingsplan för krissituation

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade... 19

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Rekarnegymnasiet (6) Krisplan

Kris / sorg - the stress and coping paradigm

Övertorneå kommun. Krisplan. Förskola, grundskola och gymnasieskola

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Rån och krishantering inom detaljhandeln Upplevelser hos individer som drabbats på arbetsplatsen

Konferens på Kalmar teater den Galleri Monica Strandberg

Bättre hälsa: antagande

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

Krisplan vid dödsfall och olyckor

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

RUTINER VID OLYCKSFALL...

Handläggning av våldtagna kvinnor

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

ANTD-förebyggande arbete

När någon i familjen fått cancer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

I skuggan av självmordet

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Handlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Traumatiserade barn. från krig eller flykt

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen Handlingsplan

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Att vara sin egen fiende

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA

Riktlinjer för förebyggande av hot/våld inom Malmö högskola

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Definition av våld och utsatthet

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

layout/illustration: So Produktion:

Bilaga A Traumaintervju

Krishantering på Skälby 4H-gård

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

Med kränkande särbehandling

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Riktlinjer för kamratstöd Ambulansverksamheten

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Trauma och psykisk sjukdom

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

En sjukförsäkring i förändring

Krisstöd vid allvarlig händelse

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Ge exempel på kriser!

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Transkript:

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg

Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast som konsekvens av konkret händelse Exempel Trotsåldern Puberteten Flytta hemifrån Bli förälder Klimakteriet Pensioneringen Exempel Katastrof (brand, konkurs) Förlust (dödsfall, sjukdom, skilsmässa) Kränkt självkänsla (otrohet, misslyckande i arbetet)

Cullbergs krisfaser Chock- och reaktionsfas Akut fas 4-6 veckor Bearbetningsfas Upp till ett år symtomutveckling Nyorienteringsfas Efter högst ett år

Chockfasen Varaktighet: minuter till timmar Vanliga reaktioner Upprördhet och förtvivlan Handlingsförlamning Misstolkning Oemottaglighet för info, förklaringar eller känslor Försvarsmekanismer: förnekelse, rationalisering Kroppsliga reaktioner: illamående, hjärtklappning

Reaktionsfasen Varaktighet: timmar till dagar, veckor Vanliga reaktioner Vi avreagerar oss (obs: tabletter, droger, spel och alkohol!) Lär oss successivt att acceptera de svåra känslorna Försvarsmekanismer t ex regression, projicering, förskjutning Sömnstörningar Pendling mellan olika känslor Stort behov av omgivningens stöd

Bearbetningsfasen Varaktighet: veckor till månader Vanliga reaktioner Känslor börjar ersättas med förnuft och fakta (Reparationsfas) Får insikt och mer klarhet i situationens nuvarande och kommande konsekvenser (Genomarbetning)

Nyorienteringsfasen Varaktighet: ett år ( sorgeår ), ev längre. Vanliga reaktioner Börjar acceptera situation, känslor, fakta och konsekvenser Får distans till tidigare starka känslor Antingen öppnar sig för nya idéer eller låses i flyktläge med omplåstringsbehov Posttraumatisk mognad/utveckling (PTG)

Överdeterminerad kris Exempelvis: Kris-komplikation Samtidigt pågående utvecklingskris Flera förluster tätt på varandra Ouppklarade konflikter med den avlidne Krisen rör upp förträngda, obearbetade känslor

Kris-konsekvenser Maladaptiva stressreaktioner Med nedstämdhet Med ångestkänslor Med både ångest och nedstämdhet Med stört beteende Psykosomatiska besvär Depression Ångest Missbruk

Kris-konsekvenser Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) A. Villkor: Exponering för allvarlig traumatisk händelse Upplevelse av intensiv rädsla, skräck eller hjälplöshet B. Reaktion präglas av 3 symtomgrupper: Intrusion (Återupplevande): återtrippar/flashbacks, mardrömmar) Avoidance (Undvikande) Hyperarousal (Överspändhet): förhöjd vaksamhet/hypervigilans, lättskrämdhet/startle response C. Duration: minst 1 månad

Riskgrupper för utveckling av traumarelaterade psyk problem Räddningspersonal Medicinsk personal Äldre Barn Ledare Hjältar Personer som betraktas som ansvariga Ensamstående föräldrar Skadade Efterlevande/Sörjande Media representanter

Risk för PTSD utveckling Samtidiga fysiska skador Grad av exponering Tidigare trauma, psykisk sjukdom eller belastning Bevittna andras traumaexponering Sekundär exponering genom anhörigas skador eller död

Könsskillnader Män utsetts oftare för trauma än kvinnor (Kessler et al 1994) MEN Kvinnor utvecklar oftare traumarelaterat PTSD (Breslau et al 1991) Livstidsprevalens: Alla 7-9% Män 5% Kvinnor 10% (Davidson et al 1991; Kessler et al 1994, 1995)

PTSD incidens OBS: Den största gruppen våldsutlöst PTSD under fredliga förhållanden

Trafikolyckor 5 15% Ju våldsammare olycka desto större risk 15

Cancer 5-20% Den högre siffran hos barn och ungdomar som överlevt cancer 16

Naturkatastrofer 20-40% 17

Våldsbrott 20-50% Gisslansituationer särskilt svåra 18

Krig Civila 30-50% Soldater 20% 19

Koncentrationsläger 50-80% 20

Våldtäkt/Sex övergrepp 50-80% 21

Hanteringsstrategier Problem-fokuserad coping: Hantering av krav situationen ställer Emotion-fokuserad coping: Hantering av situationens resultat, dvs dess emotionella svar Vanligt vid: konkreta och tidigare upplevda, bekanta hot: ex beskjutning, förhandling Vanligt vid: diffusa, obekanta hot: ex jordbävning, gisslansituation

9 Hanteringstips 1. Försök analysera situationen logiskt (problemfokuserad hantering) 2. Omdefiniera hotfull situation 3. Förneka aktivt det hotfulla 4. Sök information och kunskap 5. Söka alternativa former för tillfredställelse 6. Emotionell återhållsamhet 7. Ge utlopp för känslorna 8. Acceptera situationen 9. Lös konkreta problem

Tack, frågor.