Årsredovisning 2000 www.lio.se
Presentation Lasarettet i Motala är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån en etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde - utvecka en god hälso- och sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas hälsa - stärka den representativa demokratin, utvecka idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav - finna former för att inför medborgarna tydliggöra landstingets ansvar - skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin - som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett föränderligt Europa - i övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2000 var ca 7 miljarder kronor. Presentation/organisation sid 2 Inledning sid 3 Medarbetare sid 4-5 Kund sid 6 Kund/Medborgare/Utveckling sid 7 Basenhetsstatistik sid 8-9 Resultaträkning/Finansieringsanalys sid 10 Balansräkning sid 11 Processer sid 12 Miljö sid 13 Basstatistik Sid 14 Karta sid 15
Inledning Året som gick Mycket av diskussionerna under det gångna året har kretsat kring frågor om hur vi ska få verksamhet och ekonomi att harmoniera, och vi har haft regelbundna överläggningar med såväl landstingsledningen som beställarsidan. De här samtalen har varit värdefulla på många sätt. Dels tycker vi oss ha fått förståelse för de ekonomiska problem vi har att brottas med, dels har bilden klarnat vad gäller de ekonomiska spelreglerna. I klartext innebär dessa att vi inte får bedriva någon verksamhet, som inte är finansierad. Vi kan heller inte påräkna något resurstillskott från ägarsidan. Alla sådana propåer måste i sedvanlig ordning föras fram i förhandlingarna med beställarstaben. I början av året kändes det lite dystert, men efterhand har situationen ljusnat, och glädjande nog kunde vi uppvisa ett positivt resultat i bokslutet för år 2000. Visserligen beror överskottet på en del engångsintäkter, men det gör ändå att vi kan öka på vårt egna kapital, vilket utgör grunden för Lasarettets existens som ett sammanhållet akutsjukhus. Om vi ser till produktionen av hälso- och sjukvård, har vi presterat ungefär samma volym som föregående år. Det innebär att vi totalt sett har kunnat uppfylla vårt åtagande gentemot beställarnämnden. Det som känns positivt är att diskussionerna om verksamhetens innehåll och omfattning tagit fart och också resulterat i ett antal konkreta uppslag, som vi förhoppningsvis ska kunna realisera under det fortsatta arbetet med att utveckla Lasarettet till en processorienterad organisation. Projektidén att utveckla samverkan mellan medicinkliniken och LAH-kliniken, är ett lysande exempel på nytänkande, som säkerligen kan mynna ut i något fruktbart. Det systematiska förbättringsarbetet har också burit frukt. Ett externt utvärderingslag från Landstingsförbundet granskade under året Lasarettets verksamhetsbeskrivning och betyget blev synnerligen gott. Särskilt glädjande var att utvärderingslaget vid sin återrapportering framhöll den goda anda, man tyckte att Lasarettet genomsyrades av. Det tredje steget i breddutbildningen, Allas delaktighet i ständiga förbättringar, har också genomförts och beräknas bli klart i början av innevarande år. Utbildningen har rönt stor uppskattning och kommer säkerligen att sätta sina spår i klinikernas fortsatta utvecklingsarbete. Sjukhusdirektör Kerstin Engman Smolket i glädjebägaren är emellertid att sjukskrivningarna rakat i höjden, framför allt gäller det de långa. Det är en utveckling som ovillkorligen måste brytas. Ett annat problem är bristen på läkare, men även på sjuksköterskor inom anestesi, intensivvård och röntgen. Rekryteringen av personal är en strategiskt viktig fråga, där det i grunden handlar om att tillskapa en attraktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Därför har vi fattat beslut om att ta fram ett personalförsörjningsprogram för Lasarettet, och där vi säkerligen kommer att ha stor nytta av den personalenkät som genomfördes i höstas. Kerstin Engman Sjukhusdirektör 3
Medarbetare Personalredovisning LiM är en tjänsteproducerande verksamhet där medarbetarna utgör den viktigaste resursen. Av det skälet har arbetsmiljöfrågor och kompetensutveckling varit centrala frågor under året. Vid LiM arbetar ca 1 450 personer varav 1 260 är tillsvidareanställda. Personalförsörjning LiM arbetar aktivt med lång- och kortsiktig personalplanering. En del i detta arbete är det sk resurscentrumet för sjuksköterskor. De sjuksköterskor som anställs där får genom blocktjänstgöring och under handledning prova olika specialiteter. När det gäller den långsiktiga personalförsörjningen och möjligheten att locka yngre till vårdyrket så har LiM valt att engagera vårdinformatörer. KICK är en självstyrande grupp på 20 undersköterskor och skötare som täcker klinikernas korttidsfrånvaro samt sköter anskaffningen av timvikarier. LiM arbetar aktivt med läkarförsörjning. Inom vissa specialiteter är det svårt att rekrytera specialistkompetenta läkare. Därför har LiM valt att skapa en långsiktig rekryteringsbas bland SToch AT-läkare. Medicinsk teknisk personal Frånvaro i relation till arbetad tid Administrativ personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare Arbete 70% Sjukfrånvaro 9 % Föräldraledighet 3,5 % Övrig frånvaro 5 % Utbildning 2,5 % Semester 10 % Antal anställda per yrkesgrupp 0 100 200 300 400 500 2000 1999 1998 Kompetensutveckling Det pågår kontinuerligt arbete med kompetensutveckling såväl i det dagliga arbetet som genom mer specifika kurser och utbildningar. Samtliga medarbetare har under året deltagit i LiM:s kvalitetsutbildning, Allas delaktighet i ständiga förbättringar. Läkarsekreterarna har varit en prioriterad grupp, dels har en intern, nio-dagars fortbildning för samtliga läkarsekreterare genomförts dels har en två terminers grundutbildning avslutats under året. Två undersköterskor som utbildats inom demensvård vid Silviahemmet. All personal getts möjlighet att ta datakörkort (ECDL). 300 250 200 150 100 50 antal anställda 0 0-20 21-25 26-30 Åldersfördelning 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 Procentuell frånvaro per yrkesgrupp Medelålder 45,8 år LiM totalt Administrativ personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare 2000 1999 1998 0 5 10 15 20 25 30 35 40 4
Medarbetare Arbetsmiljö LiM har deltagit i Folkhälsoinstitutets nationella projekt Hälsofrämjande insatser för kvinnor anställda inom vård och omsorg. Arbetet har utmynnat i en handlingsplan med olika åtgärder som ska genomföras under kommande år. Friskvård bedrivs aktivt genom Kompishälsan, som under året arbetat med hälsoprofiler för att ge såväl enskild person som arbetsplatsen kunskap kring vikten av god hälsa. Under hösten inleddes ett samverkansprojekt mellan LiM, Motala kommun och Försäkringskassan. Projektet föregicks av en inventering av de som är i riskzonen att bli långtidssjukskrivna samt arbetsrelaterade faktorer. Jämnställdhet Jämställdhet handlar om att på bästa sätt ta till vara kvinnors och mäns kompetens. Det ska ingå som en naturlig del av verksamheten och vara integrerad i varje medbestämmandegrupps arbete. Jämställdhetsplanen för 2000-2001 lyfter bl.a. fram frågor som berör löner, kvinnors hälsa, heltid/deltid och fler män till vården. Andel arbetsskadeanmälningar per anställd 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 1998 1999 2000 Procentuell sjukfrånvaro LiM totalt Administrativ personal Medicinteknisk personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare 0 2 4 6 8 10 12 14 16 1998 1999 2000 Könsfördelning per yrkesgrupp Totalt LiM Administrativ personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Kvinnor Män Sjuksköterskor Läkare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Medellön fördelat på kön och yrkesgrupp inkl lönetillägg Medellön 1999-12 Medellön 2000-12 Kvinnors löner i Män Kvinnor Män Kvinnor relation till männens Läkare 35 776 kr 32 039 kr 37 952 kr 33 354 kr 87,9% Sjuksköterskor 19 166 kr 18 281 kr 19 872 kr 18 952 kr 95,4% Övrig vårdpersonal 15 798 kr 15 147 kr 16 067 kr 15 537 kr 96,7% Medicinteknisk personal 18 552 kr 18 189 kr 20 363 kr 18 845 kr 92,5% Social-terapeutisk personal 21 121 kr 19 126 kr 21 207 kr 19 564 kr 92,3% Administrativ personal 23 321 kr 16 072 kr 22 875 kr 16 492 kr 72,1%
Kund Mätning av kundtillfredsställelse LiM har två huvudprocesser: hälso- och sjukvård och utbildning. Det finns tre kundgrupper, patienter, remittenter och studerande. Kundtillfredsställelse mäts årligen för de tre grupperna och resultaten ligger till grund för vårt förbättringsarbete. Nedan presenteras några resultat: Landstingsövergripande patientenkät 100 80 60 40 20 (%) 100 80 60 40 20 0 1997 1998 HSiF LiM US ViN 0 1997 1998 2000 HSiF LiM US ViN Figur1. Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Din senaste sjukhusvistelse ligger? 1=Mycket långt ifrån 7= Mycket nära. Ovan redovisas de som svarat 6 eller 7. Figur 2. Tänk Dig ett besök på en sjukhusmottagning som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Ditt senaste besök ligger? 1=Mycket långt ifrån 7= Mycket nära Ovan redovisas de som svarat 6 eller 7. Fr.o.m. 2000 gäller att även besök på akutmottagning ingår. Detta har generellt påverkat svaren. LiM:s patientenkät 100 80 60 40 20 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Andelen nöjda patienter Målvärde Figur 3. Bemötande av inneliggande patient. 100 80 60 40 20 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Andelen nöjda patienter Målvärde Figur 4. Bemötande vid mottagningsbesök 6 Studerande 9 8 7 6 7,9 8,1 7,6 7,9 7,9 7,7 8,2 5 4 3 2 1 0 Vt 97 Ht 97 Vt 98 Ht 98 Vt 99 Ht 99 Vt Måluppfyllelse Målvärde 2000 Figur 5. Visar i vilken omfattning samtliga studerande upplever att målen för den kliniska utbildningen uppnåtts eller ej. 1= Nej, inte alls 9=Ja, stämmer helt 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Remittenter 7,2 7,2 7,3 7,3 1997 1998 1999 2000 Kvalitet på remissvar Målvärde Figur 6. Visar i vilken omfattning remittenterna anser att kvaliteten på remissvaren är tillfredsställande. 1= Nej, inte alls 9=Ja, stämmer helt
Kund Medborgare Utveckling LexMaria/HSAN-ärenden Chefläkaren har anmält sju LexMaria-ärenden till socialstyrelsen. Socialstyrelsens beslut: Ingen åtgärd (2) Viss kritik, ingen ytterligare åtgärd (1) Kritik med krav på översyn av rutiner, i övrigt ingen åtgärd (4) Patient/dennes anhöriga har anmält nio ärenden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN:s beslut: Anmälan lämnas utan åtgärd (3) Ännu ej beslut (6) Väntetid Klinik Jan-apr Maj-aug. Sept-dec 2000 2000 2000 Kirurgi 726 (53) 518 (60) 751 (58) Ortopedi 966 (67) 376 (82) 772 (41) KK 119 (98) 123 (98) 142 (99) Medicin 454 (83) 392 (94) 510 (80) BUM 283 (94) 246 (91) 233 (89) Psykiatri 272 (100) 286 (100) 318 (99) Geriatrik, 272 (69) 286 (71) 180 (54) exkl LAH Tabellen visar antalet patienter, inom parentes andelen i %, som besökt specialistmottagning inom tre månader från remiss/tidsbeställning (faktisk mottagningsväntetid). 100 80 60 40 20 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Väntetid Målvärde LiM:s hemsida Samtliga kliniker har funktionsadresser och därmed finns möjlighet för patienten att förnya recept och avboka tider via internet. Ungefär en tredjedel av klinikerna har hemsidor. För övriga kliniker gäller att detta arbete pågår. Avvikelserapportering/RH-check Samtliga basenheter omfattas av avvikelserapporteringen. Verksamhetschef /motsvarande lämnar rapport två gånger per år. Samtliga enheter går igenom de olika områdena i RH-check minst en gång vart annat år. Såväl avvikelserapporteringen som RH-check följs upp i LiM:s verksamhetsbokslut. Forskning och utveckling För att stimulera medarbetarna att genomföra egna FoU-projekt avsättes årligen medel till en lokal forskning. Projekten ska vara av allmänt medicinskt intresse, ha klinisk relevans och vara av betydelse för sjukhuset. För år 2000 beviljades 23 medarbetare medel ur denna fond. Systematiskt förbättringsarbete LiM arbetar med Landstingsförbundets ledningsinstrument QUL. Lasarettets verksamhetsbeskrivning 1999-2000 utvärderades under året med mycket goda omdömen från utvärderingslaget. Nya förbättringsområden har identifierats och förbättringsarbetet har påbörjats. Breddutbildningen Allas delaktighet i ständiga förbättringar påbörjades hösten 2000. Alla medarbetare har gått denna utbildning som utgår från QUL:s grundläggande värderingar med fokus på kunder, samverkan, processorientering och faktabaserade beslut. Utvärderingarna visar att utbildningen mottagits mycket positivt och att den utgör en språngbräda inför det fortsatta systematiska förbättringsarbetet. Figuren visar andelen patienter på LiM som väntat kortare tid än 30 minuter i väntrum efter utsatt besökstid. Patienten har själv skattat väntetiden. 7
Basenhetsstatistik 8 Sjukhus- Med. Info & Kvalitet Pers. Ek. Röntgen Anestesi Rehab.- Medicinledning stab Utv avd avd gruppen klinik avd Resultaträkning Koncernbidrag -1 148 94 324 63 246 89-76 Patientavgifter 6 25 286 2 777 Försäljning av sjukvård 444 477 18 350 103 428 Utomlänsersättningar 1 409 Sjukhemsersättningar Ersättning medicinskt färdigbeh 3 215 Ersättning läkemedel öv 603 38 52 18 178 Försäljning av utbildning 82 Försäljning övriga tjänster 1 859 9 058 30 575 2 531 5 703 3 244 36 576 58 169 153 1 545 Statsbidrag 1 18 17 2 Bidrag personal 54 219 139 Övriga bidrag 1 141 12 1 564 605 10 24 272 9 439 Sålt material varor övriga intäkter 4 874 1 235 326 36 15 15 8 3 Summa intäkter 451 203 9 767 33 753 3 199 6 504 3 369 36 601 58 632 18 945 130 996 Personalkostnader -1 434-4 566-8 187-814 -2 395-1 536-12 603-28 210-8 383-40 952 Arbetsgivaravgifter -593-1 886-3 381-336 -989-635 -5 206-11 654-3 463-16 918 Övriga personalkostnader 469-37 -474-340 -1 687 91 468-556 -58-564 Summa personalkostnader -1 558-6 489-12 042-1 490-5 071-2 080-17 341-40 420-11 904-58 434 Kostnader för köpt verksamhet -443 266-678 -1-4 -9-529 -698-136 -27 759 Verksamhetsnära material o varor -192-651 -346-2 044-6 968-435 -26 862 Lämnade bidrag -124-8 -41-47 -34-229 Övriga verksamhetskostnader -2 234-1 511-18 574-658 -1 614-876 -10 649-12 844-5 657-17 754 Summa övriga kostnader -445 816-2 840-18 928-659 -1 618-885 -13 263-20 557-6 262-72 604 Summa kostnader -447 374-9 329-30 970-2 149-6 689-2 965-30 604-60 977-18 166-131 038 Avskrivningar -11-34 -770-6 -4 625-693 -23-829 Verksamhetens nettokostnader 3 818 404 2 013 1 050-191 404 1 372-3 038 756-871 Finansiella intäkter 1 791 23 Finansiella kostnader -141-4 -20-1 074 Förändring av eget kapital 2000 5 468 404 2 009 1 050-191 407 298-3 038 756-871 Förändring av eget kapital 1999 4 577 556 2 830 626-409 45-1 145-2 159-226 -6 579 Investeringar Bokslut Tkr) 158 3 752 1 048 20 461 Prestationer Fastställda vårdplatser 001231 78 Utskrivna patienter 4 228 DRG-poäng 2 952 Vårddagar utskrivna patienter 23 394 Vårddagar producerade 24 651 Medelvårdtid 5,50 Opererade patienter 160 Patientminuter 16 208 Operationsminuter Läkarbesök 404 15 919 Sjukvårdande behandlingar 210 17 860 13 371 Personalstatistik Antal anställda 2 17 37 1 9 6 49 121 49 196 Antal anställda omr till heltid 2,00 17,00 35,80 1,00 9,00 5,50 48,05 110,58 46,50 172,65 Ekonomisk kommentar: Ett av Lasarettets ekonomiska mål för 2000 var att varje basenhet som redovisade ett underskott för 1999 skulle förbättra resultatet under år 2000 och helst nå ett positivt resultat. År 2000 redovisar 65% ett positivt resultat mot 60% 1999. Av de kliniker som 1999 redovisade ett negativt resultat har 6 förbättrat detta medan 3 försämrat det. För 2001 gäller samma mål, dvs. fortsatt arbete med de enheter som har ekonomisk obalans. Den väg som måste väljas är att tydliggöra verksamhet och kostnader och använda resultatet i förhandlingarna med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta kommer att göras genom det projekt Kostnad Per Patient (KPP) som Landstinget i Östergötland driver. Projektet går i korthet ut på att processkartlägga all verksamhet samt kalkylera kostnaden för varje delprocess för att sedan få ut kostnader per patient, sjukdomsgrupp.
Basenhetsstatistik Kirurg- Ortoped- Barn- o Kvinno- LAH- Psyk. Rätts. Barn- o Psyk Projekt Just. Totalt klinik klinik ungdmed klinik klinik klinik psyk. ungd. länsavd interna LiM mott klinik psyk trans. 2 630 408 2 630 1 988 2 208 6 2 410 667 1 395 693 12 461 80 117 64 046 15 011 46 757 70 898 74 263 31 429 11 376 6 061 676-440 108 526 781 1 330 1 064 57 770 55 508 9 257 14 450 15 816 15 816 460 243 1 485 360 5 763 3 170 503 1 912 2 703 6 416 5 481 8 101 39 165 4 0 86 13 308 296 11 126 30 5 3 1 921-145 518 19 595 4 3 7 34 19 3 1 073-40 1 141 44 3 336 3 792 276 122 69 119 269 348 118 211 56 7 340-1 746 11 258 16 4 22 8 1 41 362 1 1 159-202 7 924 100 709 68 194 17 377 52 781 79 924 82 460 41 886 11 696 24 567 15 913-587 614 660 862-28 011-13 790-6 245-20 935-36 989-38 562-19 991-5 702-10 489-9 238-299 032-11 571-5 697-2 580-8 648-15 280-15 930-8 258-2 355-4 332-3 816-123 528-501 580-14 -244-670 -1 077-826 -302-739 4 176 34-2 271-40 083-18 907-8 839-29 827-52 939-55 569-29 075-8 359-15 560-8 878 34-424 831-38 974-34 785-2 430-9 430-4 830-2 517-366 -245-366 -3 196 544 626-25 593-9 129-8 994-2 066-4 760-9 777-6 733-1 889-120 -1 347-5 13-82 305-178 -133-44 -139-225 -115-20 -22-1 645 1 170-1 834-12 876-5 336-3 071-9 316-16 379-15 916-9 136-2 855-7 280-2 687 41 771-115 452-61 157-49 248-7 611-23 645-31 211-25 281-11 411-3 242-8 993-7 533 587 580-225 184-101 240-68 155-16 450-53 472-84 150-80 850-40 486-11 601-24 553-16 411 587 614-650 015-153 -23-7 -361-155 -32-23 -2-8 -140-7 895-684 16 920-1 052-4 381 1 578 1 377 93 6-638 0 2 952-1 071 743-2 -1-1 -4 1 071-176 -684 16 920-1 052-4 383 1 577 1 377 93 5-642 0 3 519-1 292 123 832-325 -4 845 1 189 3 707 250-2 387 305 0-4 327 79 410 162 25 23 32 6 170 38 23 14 34 21 34 242 2 792 1 458 1 253 405 427 45 10 608 2 290 1 697 1 095 364 427 45 8 870 11 260 8 968 3 018 18 881 6 056 10 888 82 465 11 459 9 136 3 017 9 963 6 106 12 562 76 894 4,00 6,20 2,40 46,60 14,20 242,00 1 536 1 692 967 4 355 181 964 177 065 75 611 450 848 98 070 85 195 38 943 222 208 11 943 13 820 4 958 10 206 4 109 4 134 788 66 281 1 134 1 305 1 601 13 695 32 047 25 920 2 714 109 857 133 55 21 86 176 169 81 25 51 41 1 325 119,45 48,97 18,84 78,17 152,43 162,37 78,55 23,20 48,10 39,85 1 218,01 Anmärkning: Lasarettet har hämtat statistik från landstingets vårddatalager utom för följande kliniker: BUP - som har haft ett eget patientsystem Ajour som ej integreras till vårddatalagret. LAH - där prestationerna för avancerad hemsjukvård kompletterar vårddatalagret med 3 011 läkarbesök och med 31 440 för sjukvårdande behandlingar. Ortopedkliniken inkluderar 1 171 sjukvårdande behandlingar vilka har utförts av den Ortopedtekniska enheten. Statistiken inkluderar inte (jämfört med tidigare år) interna konsultbesök. 9
Resultaträkning Finansieringsanalys Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Not 1997 1998 1999 2000 2000 Intäkter Koncernbidrag 3 968 21 362 6 181 2 630 0 1) Patientavgifter 10 777 12 825 12 522 12 461 11 894 Försäljning av sjukvård 510 574 548 020 584 055 601 976 580 970 2) 3) Försäljning av utbildning 9 123 78 0 Försäljning övriga tjänster 16 767 15 652 15 227 19 602 17 572 4) Statsbidrag 2 746 1 086 1 441 1 143 Bidrag för personal 556 4 293 2 807 3 793 369 Övriga bidrag 2 155 4 315 3 387 11 256 4 894 5) 6) Övriga intäkter 8 541 5 484 3 762 7 926 1 706 7) Summa intäkter 556 084 613 046 629 505 660 865 617 405 Kostnader Löner -285 078-287 949-294 017-299 032-285 410 Arbetsgivaravgifter -117 491-117 823-120 395-123 528-117 603 Övriga personalkostnader 6 191 6 693 3 676-2 271-3 386 Summa personalkostnader -396 378-399 079-410 736-424 831-406 399 Kostnad för köpt verksamhet -24 577-20 512-23 549-25 580-21 404 Verksamhetsnära material o varor -45 206-76 884-82 049-82 319-76 390 Lämnade bidrag -412-341 -261-1 834-162 8) Övriga verksamhetskostnader -80 639-107 706-106 972-115 452-102 742 1) 4) Summa övriga kostnader -150 834-205 443-212 831-225 185-200 698 Summa verksamhetens kostnader -547 212-604 522-623 567-650 016-607 097 Avskrivningar -9 185-10 647-10 448-7 895-10 588 4) Verksamhetens nettokostnader -313-2 123-4 510 2 954-280 Finansiella intäkter 443 418 297 743 306 Finansiella kostnader -107-29 -115-177 -26 Årets resultat 23-1 734-4 328 3 520 0 Finansieringsanalys Tillförda medel Årets resultat 23-1 734-4 328 3 520 0 Justering för avskrivningar 9 185 10 647 10 448 7 895 10 588 Minskning av förråd 84 Minskning av kortfristiga fordringar 1 823 885 2 053 Ökning av kortfristiga skulder 6 627 7 717 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 27 470 227 868 Summa tillförda medel 11 058 16 979 6 347 22 053 10 588 Använda medel Nettoinvesteringar -19 540-6 463-10 207-6 170-8 935 Ökning av kortfristiga fordringar -2 591 Ökning av förråd -82-29 -139 Minskning av kortfristiga skulder -3 250-5 216 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Summa använda medel -22 872-6 463-18 043-6 309-8 935 Förändring av likvida medel -11 814 10 516-11 696 15 744 1 653 9) Ekonomisk kommentar Lasarettets målsättning är ekonomisk balans och positivt eget kapital. År 2000 redovisar LiM ett nettoresultat på + 3,5 Mkr och ett eget kapital på + 13,1 Mkr. En stor del av vårt resultat består av engångsintäkter. Försäljning av IT-utrustning (not 7) och merintäkter för medicinskt färdigbehandlade (not 2) har inbringat 4,5 resp. 4,1 Mkr. Positivt är att försäljning av sjukvård ökat (not 3) alternativt ligger högre jämfört med budget. Ökad rörlig ersättning har inneburit att tidigare års förluster minskat. Merintäkten ligger på 2,8 Mkr. Utomlänsvården har inbringat 1,9 Mkr mer jämfört med budget. Exkluderas nämnda engångsintäkter blir den långsiktiga ekonomiska balansen negativ. Lägger vi därtill vakanssituationen f.f.a. för läkare, ökar obalansen ytterligare. Händer inget kommer LiM att få ett negativt resultat på 10-15 Mkr inom en tre- till femårsperiod. För att möta denna trend processkartläggs hela LiM. Till process och åtgärd kommer kostnader och intäkter att kopplas. Därigenom tydliggörs kostnaden för våra processer och vad våra tjänster kostar samt att jämförbarheten med andra orga--nisationer ökar. Detta arbete genomförs genom det landstingsgemensamma projektet Kostnad Per Patient (KPP). 10
Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Not 1997 1998 1999 2000 2000 Tillgångar Anläggningstillgångar Inventarier 10 045 7 141 5 968 4 515 5 968 Datautrustning 4 008 3 645 1 601 1 367 1 601 Medicinsk apparatur 26 011 24 623 25 768 24 844 24 115 Bilar o andra transportmedel 18 0 10) Bostadsrätter 6 6 6 0 Summa anläggningstillgångar 40 064 35 409 33 337 30 744 31 684 Omsättningstillgångar Förråd 4 815 4 732 4 761 4 900 4 761 Kundfordringar 5 904 6 534 9 746 6 769 9 746 Övriga kortfristiga fordringar 3 924 2 313 1 841 1 707 1 841 Förutbet kostnader o uppl intäkter 109 205 56 1 114 56 11) 12) Kassa och bank 782 11 297 1 205 16 956 2 864 Summa omsättningstillgångar 15 534 25 081 17 609 31 446 19 268 Summa tillgångar 55 598 60 490 50 946 62 190 50 952 Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserat eget kapital 15 624 15 647 13 913 9 585 9 585 Årets resultat 23-1 734-4 328 3 520 0 Summa eget kapital *) 15 647 13 913 9 585 13 105 9 585 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 7 682 13 112 7 864 12 327 7 864 13) 14) Personalskulder 25 010 25 971 26 992 27 545 26 992 Upplupna kostnader o förutbet intäkter 6 334 5 936 4 407 6 560 4 407 15) 16) Övriga kortfristiga skulder 931 1 564 2 104 2 653 2 104 Summa kortfristiga skulder 39 957 46 583 41 367 49 085 41 367 Summa skulder och eget kapital 55 604 60 496 50 952 62 190 50 952 *) därav rörelsekapital -24 423-21 502-23 758-17 639-22 099 därav anläggningskapital 40 064 35 409 33 337 30 744 31 684 Vårdtagares privata medel 18 34 18 18 0 Noter: 1) Koncernbidrag för avskrivning av fordran enligt beslut 2), 3), 7) Se ekonomisk kommentar 4) Ökning beror 4,5 Mkr på ny IT-organisation 6) Bidrag för millenniumskifte ingår med 1,2 Mkr 7) Bidrag för kompetensutveckling ingår med 2,6 Mkr. 0,6 Mkr skuldbokfört. 8) Ökade bidrag för projekt Digitaliserad röntgen 9) Förändring av rörelsekapital stämmer inte av följande skäl; Såld bostadsrätt till Landstingsfastigheter. 10) Bil inköpt på RPR 11) Förväntad intäkt enligt avtal från Trygghetsfonden LAH-kliniken 12) Förväntad intäkt för Projekt Digitaliserad röntgen. Motbokad inom LiÖ. 13) Ökad skuld gentemot Apoteksbolaget med 1,3 Mkr 14) Ökad skuld gentemot Partena med 1,2 Mkr 15) SKAF verksamhetspott skuldbokförd med 03, Mkr 16) Skuld för gåvomedel ökat med 0,3 Mkr. Översyn kommer att göras under 2001. 11
Processer Lasarettet arbetar med systematiskt förbättringsarbete enligt QUL. Som en del av detta har LiM kartlagt huvudoch stödprocesser. Dessa framgår nedan. Under år 2000 har samtliga huvudprocesser systematiskt, genom ett landstingsgemensamt projekt Kostnad Per Patient, bearbetats och kartlagts. På sjukhuset har skapats en gemensam funktion för att hålla samman samtliga processer och på varje klinik är processansvariga utsedda. Mycket återstår i vår processutveckling. Vi arbetar med följande områden: - Föra kostnad till process och prestation - Kvantifiera och mäta olika delprocesser - Förbättra datafångst - rätt information i datalager - Integrera processarbetet i vår årliga planering och uppföljning - Under 2001 kommer anestesikliniken utveckla sin ersättning med rörlig del - Utveckla förhandlingsarbetet med Hälso- och sjukvårdsnämnden mot processersättning 12
Miljö Miljöarbetet på LiM har under 2000 följt den miljöpolicy och det miljöledningssystem, som framgår av Landstingets miljöpolitiska ledningsplan. En viktig del i miljöledningsarbetet är utbildning och information, vilket på olika sätt genomförts under 2000. Miljöarbetet vid LiM följs upp även i sjukhusets kvalitetsarbete och utgör en del i verksamhetsbeskrivningen, QUL. Vid utvärderingen av LiMs verksamhetsbeskrivning 1999/2000 (QUL), fick miljöarbetet goda omdömen. Samtliga sjukhus är tillståndspliktiga enligt miljöbalken och därmed skall bla periodisk miljöbesiktning utföras vart tredje år. På LiM har detta gjorts under 2000 och besiktningen medförde inga påpekanden. Under 2000 har miljörevisioner genomförts på vårdcentral Marieberg och vårdcentralen i Vadstena. Som utgångspunkt för miljörevision har använts lagkrav, landstingets miljöpolitiska ledningsplan samt vad enheterna tidigare rapporterat om sitt miljöarbete. Vidare används RH-check Miljö som ett verktyg i internkontrollen. Fr o m år 2000 gäller kravet på säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods. Tre personer har utbildats inom Landstinget, varav en från LiM. Miljöprogrammets mål och inriktning följs regelbundet upp, dels genom vårt Miljöråd och dels genom våra miljöombud, som kvartalsvis får rapport om resultat när det gäller källsorteringen. Miljöombuden för sedan denna information vidare till övrig personal. Miljörutinerna har kontinuerligt förbättrats och under 2000 har resterande enheter anslutit sig till våra källsorteringsrutiner och därmed har ytterligare utrustning anskaffats. Bl a har operationsavdelningen anordnat ett miljörum samt sorteringsvagnar till operationssalarna. Vidare har de flesta expeditioner nu utrustats. Fr o m november 2000 gick LiM över till digitaliserad röntgen, vilket innebär att bruket av röntgenfilm till stor del försvinner och därmed kemikalier, fix och framkallningsvätskor samt silveråtervinningen. LiMs röntgenavdelning på VC Mjölby är digitaliserad sedan flera år. Vi har uppnått de övergripande målen för källsortering som anges i Landstingets miljöpolitiska ledningsplan. När det gäller mätbara mål, följer vi sedan 1997 upp resultaten för källsortering. Vi sätter själva målen för kommande år. Källsortering 2000 Resultat ton Mål 2000 Mål 2001 Tidningar-papper 34,06 35,0 37,0 Kartong 6,31 8,0 8,0 Wellpapp 27,06 25,0 28,0 Hårdplast 3,59 2,5 4,0 Metall 1,89 1,3 2,5 Totalt 72,91 71,8 79,5 Brännbart avfall 212,63 205,0 205,0 Kommentar: För tidningar-papper och kartong har vi kommit nära målet och för övriga fraktioner har vi överskridit målet. Det brännbara avfallet har minskat från 243,69 ton år 1999 till 212,63 år 2000. Samanfattningsvis kan vi konstatera att resultaten för år 2000 är bra och att vi förbättrat samtliga värden jämfört med år 1999. Media 1996 1997 1998 1999 2000 Vattenförbrukning 58 661 60 705 60 426 63 735 59 358 Värme, Mwh 10 116 8 374 8 111 8 099 7 150 El (belysn mm) Mwh 7 133 7 551 7 151 7 353 7 239 7380 7360 7340 7320 7300 7280 7260 7240 7220 7200 7180 MWh 8200 8000 7800 7600 7400 7200 7000 6800 6600 MWh 65000 64000 63000 62000 61000 60000 59000 58000 57000 kbm Elförbrukning 1999 2000 Elförbrukning Värme 1999 Värme 2000 Vattenförbrukning 1999 Vattenförbrukning 2000 13
Basstatistik BEFOLKNINGSSTATISTIK År 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1997 1998 1999 2000 Per kommun 31/12 MOTALA 41 352 41 502 41 994 42 264 42 811 42 754 42 687 42 444 42 181 42175 MJÖLBY 25 744 25 952 26 219 26 295 26 147 25 909 25 757 25 587 25 286 25157 VADSTENA 7 462 7 524 7 557 7 650 7 714 7 697 7 735 7 703 7 662 7668 ÖDESHÖG 6 039 5 917 5 991 5 967 5 949 5 861 5 816 5 767 5 727 5688 BOXHOLM 5 597 5 578 5 675 5 700 5 681 5 612 5 559 5 447 5 411 5334 Totalt antal invånare 86 194 86 473 87 436 87 876 88 302 87 833 87 554 86 948 86 267 86 022 VERKSAMHETSSTATISTIK År 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1997 1998 1999 2000 Vårddagar i sluten vård 1000-tal 431 400 356 203 138 104 98 109 74 82 varav somatisk korttidsvård 1000-tal 60 68 62 55 51 46 45 48 48 47 varav somatisk långtidsvård 1000-tal 196 194 185 45 21 17 16 11 10 19 varav psykiatrisk vård 1000-tal 175 138 109 86 66 41 37 50 16 16 Vårdtillfällen i somatisk vård 1000-tal 9 10 10 10 11 11 11 11 10 10 Opererade patienter 1000-tal 4,8 5,6 5,7 5,2 4,9 4,9 4,5 4,6 4,4 4,4 Läkarbesök 1000-tal 82 83 77 71 75 72 72 73 70 66 Sjukvårdande behandlingar 1000-tal 53 86 78 118 101 116 115 120 116 110 Dagsjukvårdstillfällen 1000-tal 36 26 24 10 9 5 3 3 Fastställda vårdplatser 31/12 1 307 1 104 1 045 534 404 252 252 240 240 242 Somatisk korttidsvård 208 212 204 168 164 137 137 153 153 153 Somatisk långtidsvård geriatrik 535 540 530 112 66 50 50 34 34 34 Psykiatrisk vård 564 352 311 254 174 65 65 53 53 55 Konsumtionsstatistik Motala Mjölby Vad- Ödes- Boxholm Övriga Utom- 00-19 20-64 65-79 80- stena hög E-län län år år år år Vårdtillfällen 5 415 2 605 915 661 565 148 300 576 4 458 2 991 2 579 Vårddagar 37 270 18 824 8 500 4 124 3 011 8 733 2 004 1 798 28 445 26 187 26 030 Läkarbesök 34 204 14 256 5 007 3 504 3 151 1 018 1 018 10 212 32 632 12 631 6 615 Sjukvårdande behandlingar 48 298 16 078 4 980 2 423 2 237 807 891 7 030 50 515 13 233 4 823 Anm: Statistik från LAH-klinikens verksamhet avancerad hemsjukvård och statistik från BUP ingår ej. Differens mellan olika jämförelseområde beror på att uppgifter blivit blanka. Odefinierade kommuner har lagts under utomlän eller under Övriga E-län. PERSONALSTATISTIK År 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1997 1998 1999 2000 Antal anställda personer 31/12 3 296 3 394 3 271 2 475 1 594 1 432 1 360 1 368 1 320 1 325 Omräknat i heltider 2 713 2 851 2 759 2 131 1 387 1 255 1 200 1 209 1 204 1 298 - andel kvinnor % 83 83 85 83 82 82 82 80 80 80 - andel heltider % 51 53 51 53 57 57 60 61 67 69 Genomsnittlig frånvaro % 25,8 27,8 26,5 26,1 23,4 21,9 20,6 26,8 29,1 30,2 Sparade semesterdagar 39 589 48 823 51 480 40 820 26 349 24 112 22 729 22 091 22 513 22 257 Antal anställda personer per befattningskategori Läkare 123 129 142 149 110 121 128 124 123 127 Sjuksköterskor 531 572 577 500 397 404 402 419 417 417 Övrig vårdpersonal 1 799 1 855 1 817 1 158 742 579 567 573 534 535 Medicin-teknisk personal 91 102 98 92 87 76 26 25 24 23 Social-terapeutisk personal 112 122 115 111 87 95 97 98 90 91 Driftservicepersonal 374 337 260 211 10 5 5 4 3 2 Administrativ personal 262 277 262 254 161 152 135 125 129 130 Summa 3 292 3 394 3 271 2 475 1 594 1 432 1 360 1 368 1 320 1 325 * Sluten vård beskrivs from 1995 ur ett konsumtionsperspektiv inte som tidigare ur ett produktionsperspektiv. * Primärkommunal entreprenadverksamhet ingår ej i statistiken.. * 980401 överfördes platser från LAH-kliniken till medicinkliniker då ansvar för strokevården omorganiserades. 14
Lasarettet i Motala Sjukhusdirektör Medicinsk stab Sjukhusstab Chefläkare Informationsutveckl avd Ekonomiavd Personalavd Kvalitetssamordning Kirurgklin Chefsöl 38 vårdpl Akutmott Ortopedklin Chefsöl Medicinklin Chefsöl LAH-klin Chefsöl Kvinnoklin Chefsöl Barn/ungdmed Chefsöl Psyk klin Rättpsyk reg klin Barn/ungd psyk Chefsöl 34 vårdpl Chefsöl Chefsöl Anestesiklin Chefsöl 23 vårdpl 77 vårdpl 34 vårdpl 14 vårdpl 21 vårdpl 34 vårdpl Op 6 salar Iva pl 3 Obs pl 4 Postop pl 8 Polop pl 16 Sterilcentral Röntgenklin Chefsöl Rehabgrupp Psyk länsavd Verksamhetschef Verksamhetschef Kurator Sjukgymn Arb terapi Logoped 30 vårdpl 15
Prod. Info-avd/Lotte Persdotter Andersson/2001-02-15/Tryck:Servicetryck i Motala AB