Kvalitetsredovisning 2005. Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Kvalitetsredovisning 2005

Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Kvalitetsredovisning 2005 Kristinebergs rektorsområde Rektor Irene Leek-Roth Bitr.rektor Jörgen Gustafsson, Ann-Charlott Lindgren Kvalitetsutvecklare Annika Karlsson Adress Arkitektvägen 24 Postadress 572 61 Oskarshamn Telefon 0491-76 44 20 Fax 0491-823 02 E-post kristinebergskolan@oskarshamn.se Hemsida www.skola.oskarshamn.se/~kristineberg.skola Kvalitetsredovisning kalenderåret 2005 omfattar följande verksamhetsformer Förskoleklass 2 förskoleklasser Skolbarnsomsorg 5 avdelningar Grundskola Skolår 1 9 Obligatorisk särskola Träningsskolan samt fritidshemmet Kungsörnen Övrigt ange vad Lyftet Kommunens resursskola för skolår 2-6 Skolplan 2004-2008 Antagen 2003-12-08 Arbetsplan för tiden 2004 2008 togs efter samverkan 2004-06-15 1

VÅR VERKSAMHET Organisation. Kristinebergskolan är en treparallellig grundskola F-9 med 622 elever. Elevantalet skiftar lite uppåt och nedåt under läsårens gång på grund av relativt stor in- och utflyttning. Nästan en tredjedel (31 %) av våra elever bor tillsammans med bara en av sina föräldrar. En del av föräldrarna har enskild vårdnad och andra har gemensam vårdnad. Runt 130 av våra elever har invandrarbakgrund, flera av dem är i behov av undervisning i svenska som andraspråk respektive modersmålsundervisning. Till rektorsområdet hör också kommunens träningsskola som har 14 elever samt en av kommunens resursskolor med cirka 6 elever. I denna kvalitetsredovisning ingår även resultatet från dessa. Skolan är indelad i tio arbetslag som leds av en lagledare. Lagledarna bildar tillsammans med skolledningen en arbetsgrupp där vi samordnar och planerar gemensamma utvecklingsområden. Varje arbetslag har ekonomiskt ansvar för läromedel och övrigt undervisningsmaterial samt en viss del av kompetensutvecklingen. En person i varje arbetslag ansvarar för ekonomin. Inom arbetslagen sköter man också om en del av vikariaten. Vi har samlad skoldag i skolår 1-3. Lärare och fritidspedagoger tar då ett gemensamt ansvar för eleverna under skoldagen. För de elever som är i allra störst behov av specialpedagogik har vi anordnat tre mindre grupper, Kombi-grupper, där eleverna får stor del av sin undervisning i en lugn och individanpassad miljö. I varje Kombi-grupp arbetar en speciallärare och en pedagogisk assistent. Eleverna som går på Kristinebergskolan kommer i stort sett från samma förskoleområde, Kristinebergs förskoleområde. Eftersom en av våra biträdande rektorer arbetar 50 % i förskoleområdet och 50 % i rektorsområdet har vi den fördelen att hon känner barnen väl när de börjar i skolan. Därför har hon också en bra överblick när det gäller att bilda klasser som kan fungera bra ihop under de tio år de går hos oss. Kristinebergskolans personal har fyra kulturombud; en för F-3, en för 4-6, en för 7-9 och en för träningsskolan. Kommunens ombud träffas ett par gånger varje läsår för att få information om kommande utbud inom teater, musik och bio. Tillsammans väljer kulturombuden ut ett ändamålsenligt utbud. Varje klass får tillfälle till något kulturellt utbud varje läsår. När Kulturhuset har utställningar får ombuden information om detta och vidareförmedlar till klasserna. Information För att all personal ska ha möjlighet att vara delaktig och därigenom ges möjlighet till ökat inflytande och medansvar följer vi kommunens samverkansavtal och ser till att skolans informationskanaler fungerar bra. Vi har alla ett ansvar för att ge information och för att ta del av såväl skriftlig som muntlig information. Följande informationskanaler finns för personal informationsskrift som delas ut vid varje läsårsstart kalendarium som upprättas varje termin veckomeddelande ett informationsblad som kommer ut varje torsdag. I detta blad kan alla medarbetare ge information. Veckomeddelande sätts upp i personalrummet och finns att hämta på First Class, FC arbetsplatsträffar (AP-träffar) två gånger per termin i pelarsalen samt två gånger skriftligt på FC samverkansgruppen samverkar alltid vid behov och även regelmässigt en vecka efter APträff/skriftlig AP-information 2

protokoll från arbetsplatsträffar anslagstavlor vid personalrummet arbetslagens egna konferenser protokoll från arbetslagskonferenserna lagledarmöten och cirkulerande mappar med diverse information som rör arbetslagen FC där övrig information som kommer till expeditionen och meddelanden från kollegor anslås hemsidan: http://www.skola.oskarshamn.se/~kristineberg.skola Mimers brunn kommunens intranet Information till elever och föräldrar från skolledningen Välkomstbrev när barnen börjar förskoleklass Vid varje läsårsstart får alla elever ett litet informationshäfte som går hem till elevens båda föräldrar Vi håller vår hemsida uppdaterad Skolledningen är alltid delaktig i föräldramöten när eleverna börjar förskoleklass och ibland även vid andra tillfällen mellan arbetslaget och hemmen Det absolut viktigaste mötet för informationsutbyte är utvecklingssamtalet som äger rum minst en gång per termin Föräldramöten minst en gång per läsår En särskild informationsbroschyr om fritidshemmen delas ut till alla berörda föräldrar Varje arbetslag finns presenterat på hemsidan. Varje arbetslag har också andra kommunikationssystem, det kan röra sig om kontaktbok, loggbok m.m. Alla elever upp till och med skolår 8 har nu portfoliopärmar som utgör ett underlag för information över den individuella utvecklingen Föräldrar är alltid välkomna till skolan för spontana eller planerade besök i verksamheten Personalomsättning Vi har relativt låg personalomsättning. Just nu är vi inne i en period med minskat elevantal vilket gör att nyrekrytering inte är aktuell. Alla tjänster, utom en tjänst i trä- och metallslöjd är besatt med behörig tillsvidareanställd personal. Vi har också tre modersmålslärare som saknar formell behörighet. I den mån vi f.n. har personalrörlighet handlar det om vikariat för graviditetsledig personal och i en viss utsträckning sjukvikariat, men vårt sjuktal är tack och lov mycket lågt. Det har sjunkit från 6,35 % till 2,6 %. Antalet pågående ärenden med mer än 60 dagars sjukskrivning har sjunkit från 6 till 1. Antalet upprepade korttidssjukskrivningar har sjunkit från 5 till 3. Kompetensutveckling I januari varje år fastställs rektorsområdets kompetensutvecklingsplan. Arbetet med kompetensutvecklingens innehåll pågår hela höstterminen året innan. Då deltar rektor i arbetslagens konferenser och samtalar med ett arbetslag i taget om det utvecklingsbehov och fortbildningsbehov som arbetslaget respektive rektor ser för arbetslaget. Detta blir en form av inventering som sedan sammanställs för hela rektorsområdet på tre nivåer: Rektorsområdesnivå Arbetslagsnivå Individnivå 3

Fortbildningsbehovet på rektorsområdesnivå initieras oftast av skolledningen medan fortbildning på arbetslagsnivå och individnivå initieras av arbetslagets medlemmar. Sådan fortbildning som berör hela rektorsområdet handlar oftast om nya målområden som står i fokus eller om områden där vi inte nått så bra resultat i tidigare kvalitetssäkringar. För fortbildning på skolnivå avsätts pengar som rektor ansvarar för. För fortbildning på arbetslagnivå och individnivå fördelas resterande medel till arbetslagen. Oftast får arbetslagen ungefär lika mycket pengar var, men när det finns större fortbildningsbehov i något av arbetslagen tilldelas detta mer pengar än övriga arbetslag. Fortbildningsplanen fastställs vid arbetsplatsträff i början av året. Förutom medelstilldelningen fastställs också vilka dagar som viks för gemensamma aktiviteter och vilka dagar arbetslagen själva ansvarar för. TILLGÄNGLIGHET OCH FLEXIBILITET Vid behov erbjuder vi plats på fritids utan några som helst dröjsmål. VIKTIGA LOKALA HÄNDELSER UNDER 2005 Elevpeng 2005 var året då elevpeng infördes i skolan. För vår del har det inneburit att vi oftare har diskuterat ekonomi och hur vi ska använda våra pengar. Rörelse hälsa Alla elever har minst 30 minuters rörelse varje dag och de flesta medarbetarna deltar i detta. Kvalitetsbesök I mars hade vi ett två dagars besök från förvaltningen och tre rektorsområden. Vi hade bett dem att bland annat titta på åtgärdsprogram, elevens val, portfolion och hur provkulturen har utvecklats. Vi upplevde att besöket var lärorikt och att gapet till gymnasieskolan blir mindre av att vi möts. Våra besökare förmedlade att de mötte trevliga elever och duktiga lärare, att vi i hög grad följer de förordningar som finns angående åtgärdsprogram, de var imponerade av organisationen kring elevens val. De noterade även att provpärmar används på högstadiet som både elever och lärare är nöjda med och att portfolion har fått genomslagskraft, men den går att utveckla mer. Arbetsmiljöverkets inspektion Arbetsmiljöverket gjorde en tillsynsinsats för att den arbetsrelaterade stressen/arbetsbelastningen ska minska för skolpersonalen och elever. Mycket positivt kom fram under tillsynen, men även vissa brister. Några av de positiva sakerna som framkom är att all personal anser att de kan få stöd och hjälp av varandra och att de flesta anser att de är nöjda med sina arbetsinsatser efter dagens slut. Eleverna tycker att de kan få hjälp av rektor när så behövs och att lärarna tar sig tid för att prata med sina elever. Efter tillsynen har vi vidtagit åtgärder för att förbättra de brister som påtalades och dessa har vi skriftligt meddelat arbetsmiljöverket. Två paralleller Hösten 2005 har vi lägre elevantal än föregående läsår, det betyder att vi har färre paralleller i förskoleklassen, skolår 1 och skolår 4. Gallskriket Den tredje oktober tog en av våra elever initiativ till ett Gallskrik mot mobbning. Tidningen Kamratposten hade gjort ett upprop mot mobbning. De skolor som ville vara med skulle klockan 12.00 ställa upp på skolgården och skrika NEJ! Det var en härlig känsla när skolans alla elever skrek ut sitt Nej mot mobbning. Annika Karlsson kvalitetsutvecklare Alla rektors- och förskoleområden har eller kommer att tillsätta kvalitetsutvecklare. För vår 4

del innebär det att Annika kommer att ha ett särskilt ansvar för att i alla lägen lyfta fram kvalitetsfrågorna. ANT Mia Börjesson Den 30 november var Mia Börjesson och träffade våra åttor. Hon talade om ANT alkohol, narkotika och tobak och om självkännedom. På kvällen var det föräldramöte för kommunens åttor i Oscarsgymnasiets aula där hon talade om samma ämne. Dessa besök var mycket uppskattat av de som lyssnade på henne. Bråbobesök Bråbygden - en bit av ett gammaldags Småland med en sällsynt flora och fauna. En unik landsbygd, belägen i Kristdala socken, Oskarshamns kommun, cirka 5 400 hektar stort. Området är ett av Sveriges största sammanhängande kulturlandskap och klassades redan på 70-talet som riksintressant att bevara. Här har några av våra klasser varit på besök under året och fler ska dit under åren som kommer. Matteår Projektet Strålande matematik har inneburit att vi lagt mer tid på fortbildning i matematik. Annika Arvidssons utmärkelse I slutet av året blev Annika Arvidsson, vår fritidsledare, utnämnd till årets skolidrottsledare efter att ha blivit nominerad av skolans idrottsförening. Den 16 januari 2006 deltog hon på den stora Idrottsgalan i Globen. KVALITETSARBETE Oskarshamns förskoleområden och skolor har från och med 2004 en balanced scorecardinspirerad utvärderingsmodell. Genom att utgå från självvärderingar, enkätsvar och statistiska uppgifter fastställs mätvärden. Totalbilden innehåller sammanställda värden samlade i följande rubriker, elevers situation, elevers lärande, förälder/målsman, personal, personalens situation, ekonomi och ledning. Elever från fyra år, föräldrar/målsmän, personal och ledare svarar på intervju/enkät årligen. av enkätfrågor med hänvisning till frågeområden finns med i följande redovisning. Syftet är att uppmärksamma kvalitetsnivåer, trender och få underlag att analysera och åtgärda brister. Skolans resultat är nedbrytbart till arbetslagsnivå för att pedagogerna ska ha möjlighet att åstadkomma förbättringsinsatser inom sina specifika områden. Nedanstående kvalitetsbild visar skolans sammanlagda resultat för 2005 inom ett antal mätområden. Värden är beräknade utifrån en jämförbar skala där 10 utgör full måluppfyllelse. Kommentarer till resultat i kvalitetsbilden finns i underrubriker. Enkäternas svarsfrekvens i % för redovisningens område Barn/elever Målsman/förälder Personal 94% 83% 86% 5

för Kristinebergs rektorsområde KVALITETSSÄKRING För att ta reda på i vad mån vi arbetar i rätt riktning mot nationella och kommunala mål arbetar vi med självvärderingar i förhållande till uppställda mål. Planeringen av hur kvalitetsarbetet går till sker genom samverkan med personalen på lagledarträffar, arbetsplatsträffar, arbetslagskonferenser och i samverkansgruppen. Arbetet med mål medel utvärdering är ett ständigt pågående arbete. Arbetsplanen innehåller ledningsdeklaration, vår vision, skolplanens mål och vilka år vi prioriterar var och ett av dessa. Arbetsplanen innehåller också uppgifter om området samt en del beskrivningar över hur vi arbetar för att nå målen i läroplanen, skolplanen och arbetsplanen. Målen gäller under barnens hela dag, skoltid och fritidshemstid. I avsikt att göra utvärderingsarbetet tydligt har vi byggt upp arbetsplanen så att det under varje målbeskrivning finns följande nivåer: Övergripande mål från Lpo 94 Skolplanens mål Kristinebergskolans mål Utveckling sker när Så här arbetar vi för att nå målen Detta upplägg innebär att personalen kan använda arbetsplanen som ett verktyg i sitt dagliga arbete för att nå målen. Vi har också gjort en utvärderingsmall som varje arbetslag använder för att beskriva och utvärdera sina egna mål inom respektive område. Målen formuleras i början av läsåret för att 6

sedan utvärderas i slutet av läsåret. Alla arbetslag får återkoppling på sin utvärdering innan sommarlovet. Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme. Nalle Puh Underlag till kvalitetsredovisningen får vi genom enkäter till föräldrar, elever och personal, samtal och ledningsbesök i fritidshem och klasser samt via arbetslagens utvärderingar och analyser av resultat. Skolledningen deltar också regelbundet i arbetslagens konferenser för att diskutera mål och utvärdering. Varje år har vi minst 4 arbetsplatsträffar. Samverkansgruppen träffas åtta dagar efter varje arbetsplatsträff och under tiden däremellan diskuterar respektive arbetslag aktuella frågor. Eftersom vi inte har någon föräldraförening bjuder vi in en till två representanter från varje klass med start i januari 2006. Då redovisar vi hur kvalitetsarbetet under året har gått till. När det gäller analyser av resultat för vi en dialog med föräldrarepresentanterna så att man känner igen sig och ställer sig bakom redovisningen. Från och med hösten 2006 utses föräldrarepresentanter i samband med att arbetslagen vid första föräldramötet presenterar och diskuterar Cockpit-resultaten. För förskoleklasserna som ej har några resultat, introduceras föräldrarna i kvalitetsarbetet och representanter utses. Under 2005 har vi lagt upp arbetet på följande sätt Under mars genomfördes arbetsmiljöenkäter. en följdes upp tillsammans med skyddsombuden och i samverkansgruppen. Den åttonde och nionde mars hade vi kvalitetsbesök där följande huvudfrågor och ämnen togs upp. Åtgärdsprogram Elevens val Hur har provkulturen utvecklats? Portfolio. Finns Individuell utvecklingsplan i portfolion? Hur fungerar skolskjutsarna? Övergångar skolår 9 till gymnasieskolan IST IT-frågor Ekonomi. Hur går budgetprocessen till? Under april genomfördes elevenkäter, föräldraenkäter och personalenkäter angående måluppfyllelse och elevernas fysiska och psykosociala situation. Den 25 maj var fritidshemmen stängda så att all personal i arbetslagen kunde göra en gemensam utvärdering. Utvärderingsarbetet innebär att arbetslagen i augusti skriver ner sina mål och metoder för de prioriterade målen och arbetsområdena. Dessa används sedan under hela läsåret när man planerar och i maj sker den slutliga utvärderingen där varje prioriterat mål finns under någon av följande rubriker: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 2.2 KUNSKAPER 2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 2.4 SKOLA OCH HEM 7

2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN (förskola-förskoleklass, vid lärarbyte inom skolan samt övergången från skolår 9 till gymnasiet) 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG 2.8 REKTORS ANSVAR Under november månad genomfördes personalens psykosociala arbetsmiljöenkät. Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning Läsåret 2004/2005 påbörjades en utbildningsinsats för undervisande lärare i skolår 7-9 då det gäller bedömning och betygssättning. Tillsammans med Per Måhl arbetade man under några dagar. Arbetet fortsatte sedan gruppvis och läsåret 2005/2006 redovisade arbetsgrupperna för varandra och tillsammans med Per Måhl. Detta arbete fortsätter nu i hela kommunen. Tillsammans stöttar lärare varandra då det gäller kriterier, bedömning och betygssättning. Innevarande läsår har även undervisande lärare i skolår 1-6 påbörjat sitt arbete om kriterier och bedömning tillsammans med Per Måhl. Utveckling sedan förra året Förra läsåret upplevde medarbetarna utvärderingsmaterialet som tungrott. Detta har lett till att vi i år har utvecklat materialet. Arbetet med att nå en samsyn inom kommunen i de olika ämnena har påbörjats exempelvis har ämnet matematik tagit fram G mål som ska gälla för alla elever i hela kommunen. Ämnet bild har även påbörjat detta arbete. Vi har bokat in gemensam konferenstid för olika ämnesgrupper i de tre 7-9- skolorna för att övriga ämnesgrupper ska få tid att diskutera sig fram till gemensamma betygskriterier. Ikoner på First Class har skapats för att alla undervisande lärare i Oskarshamns kommun ska kunna arbeta tillsammans med gemensamma kriterier. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Arbetsprocessen för rektorsområdets kvalitetsarbete har varit givande och utvecklande. Alla arbetslag blir mer och mer förtrogna med vad som är mål och vad som är metoder. Det finns i alla arbetslag en strävan mot att hänga med och utveckla verksamheten. I området upplever 103 av 111 att det pågår utvecklingsarbete alltid eller ofta. Arbetslagen är mycket samstämmiga men enstaka medarbetare har avvikande inställning. 97 av 113 upplever alltid eller ofta att man i arbetslaget diskuterar hur man ska arbeta för att nå målen. 9 av de 10 arbetslagen är mycket samstämmiga medan ett arbetslag har lägre resultat. Vi gör bedömningen att medarbetarna i hög grad känner sig delaktiga i kvalitetsarbetet och engagerade i arbetet med kriteriebeskrivningar, bedömningar och en rättvis betygssättning. Samtidigt finns en oro för att det administrativa arbetet kring kvalitetsuppföljningen ska ta alltför mycket tid. Vår bedömning när det gäller en samsyn på kriterier och bedömning i olika ämnen är att utveckling sker. Det är viktigt att ledningen är lyhörd i det fortsatta kvalitetsarbetet så att det fortsätter att utvecklas. Vid återkopplingen av årets utvärderingar måste ledningen särskilt med ett arbetslag ta upp frågan: Stämmer det att ni i arbetslaget diskuterar hur ni ska arbeta för att nå målen? Hälften av arbetslaget upplever att man sällan eller aldrig gör detta. Arbetet med kriteriebeskrivningar, bedömning och betygssättning fortsätter på konferenstid och studiedagar under läsåret 2006/2007. Arbetet med målarbetet på First Class bör utvecklas för att omfatta fler ämnen, främst för det interna målarbetet men även för att utveckla kommunens samsyn. 8

NATIONELLA MÅL Normer och värden Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande(frågeområde 4) Verksamhet Barn Förälder/målsman Personal Skola F-9 8,8 8,4 7,5 Träningsskola 10,0 7,6 9,1 Resursskola 7,2 6,7 5,9 Trygghet Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande (frågeområde 2) Verksamhet Barn Förälder/målsman Personal Skola F-9 8,8 8,6 8,2 Träningsskola 9,6 8,6 9,2 Resursskola 8,8 8,6 8,8 Citat från arbetslagens analyser: Vi arbetar med metoder som står nämnda i arbetslaget mål i det dagliga arbetet. Vi tycker att vi har ett trevligt klimat både i barngruppen, bland personal och föräldrar, vilket även visar sig i kvalitetsredovisningen. Vi upplever att det har varit färre tillfällen med handgripligheter bland eleverna under detta år. De gemensamma aktiviteterna vi gör i spåret ligger till grund för att säkra tryggheten i spåret och ökar klassammanhållningen och glädjen i det dagliga arbetet. Att schemalägga etiska samtal som eget ämne gör att dessa prioriteras och inte får ge vika för andra ämnen. Samtalen utförs i halvklass, etiska samtal ger effekt på sikt medan ställningstagande och övningar i grupp påverkar barnen i nuet. Eleverna tyckte om arbetet och varit engagerade. Personalen har varit nöjd med samtalen och arbetet har varit givande. I de dagliga situationerna väver vi in samtal baserade på värdegrunden med eleverna. Med de elever som har förmåga har vi schemalagda samtal. Vi anser att utifrån de alternativa kommunikationsformerna vi använder oss av fungerar samtalen om värdegrunden. Vi har inte nått målen då det gäller normer och värden med de elever vi har men utveckling sker hela tiden. Mycket tid har lagts på individuella samtal. Mot bakgrund vad vi ser i den dagliga verksamheten, i enkätsvaren och våra utvärderingar gör vi bedömningen att vi är på rätt väg och att utveckling sker. Måluppfyllelsen är i de flesta verksamheterna mycket bra. Vi jobbar vidare med samma metoder eftersom vi ser att det ger resultat. Vi gör målen till en del av det dagliga arbetet. Vi använder oss av den gemensamma portfoliopärmens mål för social utveckling. Ett sätt att utveckla värdegrundsarbetet är att utgå från vad eleverna vill arbeta med och tycker är intressant. Ett annat förslag är att nyttja AMOR representanterna så att de avgör vad arbetet ska handla om de olika månaderna. Vi ska söka efter olika metoder för att sträva efter planerade samtal med fler elever. Vi ska skapa förutsättningar för att kunna arbeta mer med värderingsövningar i gruppen. 9

Ansvar och inflytande Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande (frågeområde 1) Verksamhet Barn Förälder/målsman Personal Skola F-9 7,9 7,4 6,7 Träningsskola 9,3 7,3 8,5 Resursskola 7,1 6,9 6,7 Utveckling från förra året Vi kunde förra året se att det fanns elever som upplevde att de sällan eller aldrig kunde påverka verksamheten. Vi kan konstatera att det ser likadant ut i år. Majoriteten av elever, föräldrar och medarbetare anser att eleverna tar ansvar och får vara med och påverka verksamheten. Upplevelsen av att inte kunna påverka verksamheten ökar med stigande ålder. När vi går in i enkäterna kan vi se att elever och föräldrar i ett arbetslag anser i större grad än andra elever att de sällan eller aldrig har möjlighet att påverka verksamheten. Personalen i samma arbetslag är av en annan uppfattning i enkäterna, men i utvärderingsmaterialet säger man: Att få alla elever att anse att de har inflytande över sitt lärande i alla ämnen är förmodligen omöjligt. Det är inte alla elever som förstår vad inflytande är och således kan de inte påverka. Vi tränar dem och ger dem gradvis mer ansvar. Eleverna har inflytande över sitt eget lärande i förhållande till den mognad barnet har. Vi bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar. Att yngre elever har högre resultat kan bero på att de nöjer sig med mindre att ansvara över än vad äldre elever gör. Att medvetandegöra eleverna om sitt lärande för att öka inflytandet måste fortsätta. Med stigande ålder tar barnet större ansvar för sitt lärande. Nästa steg är att få de elever som inte vill ta ansvar för sitt eget lärande att ta mer ansvar. Utvecklingssamtalen används för att få elev och föräldrar att förstå vikten av att ta ansvar. Ledningen ska föra en dialog med det arbetslag där elever och föräldrar upplevde att eleverna sällan eller aldrig har möjlighet att påverka verksamheten. Skola och hem Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande (frågeområde 5) Verksamhet Barn Förälder/målsman Personal Skola F-9 8,4 8,3 7,8 Träningsskola 10,0 8,5 8,5 Resursskola 7,8 8,9 7,5 Elever och föräldrar är mycket nöjda med samarbetet mellan skola och hem. Personalen är också nöjd men inte i lika hög grad. Enkätresultatet stämmer väl överens med den uppfattning vi har. Mot bakgrund av detta bedömer vi att måluppfyllelsen är mycket god. 10

Övergångar/samverkan/delaktighet Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande (frågeområde 8) Verksamhet Barn Förälder/målsman Personal Skola F-9 6,8 8,0 8,1 Träningsskola 10,0 7,3 9,6 Resursskola 8,6 7,3 5,9 Utveckling från förra året Frågorna i enkäterna har utvecklats och det har sannolikt lett till att svaren blir mer tillförlitliga. Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en enkät om hur elever som börjat på gymnasiet upplever övergången. Citat från arbetslagens analyser: Vi har en väl och fungerande plan. Det är bra att pedagoger träffas efter att man lärt känna sina nya elever. Det är bra att mottagande lärare undervisar elever som de med tiden kommer att ta emot lite grann i förväg. Årets överlämning till gymnasiet fungerade mycket bra tack vare god förberedelse och ny blankett. Överlämningen handledare till handledare i skolår 6-7 var schemalagt på en av studiedagarna i juni vi var nöjda med den överlämningen, där det fanns tillfälle att ställa frågor. Ju äldre eleverna blir desto mer sällan upplever de att de arbetar med elever i andra åldrar. Vi själva och andra skolor upplever våra utvecklingsplaner och portfolio som mycket positiva vid övergången till gymnasiesärskolan. De svårigheter som ofta uppstår vid en återslussning från en resursskola beror sällan på kunskaps- eller inlärningsfaktorer. Trots att frågorna har utvecklats ser vi på elevernas svar i skolår F-3 att de inte har förstått frågorna. Vi vet att de varje vecka arbetar eller har lektioner med barn i andra åldrar på idrotten, skolfritids eller fritidshemstiden. Vi vet också att alla elever i dessa skolår besökt sina nya lärare och klasser. Ändå svarar eleverna som om det inte vore så. Då det gäller eleverna i skolår 4-6 vet vi att de har gemensamma projekt t ex skolskogen, spårdagar och idrottsdagar. Trots detta upplever nästan hälften av eleverna i två av de tre arbetslagen att de sällan arbetar med elever i andra åldrar. Vår bedömning är att övergångar som sker från förskolan och upp till skolår 9 fungerar bra. Vi arbetar vidare på att portfolion ska ligga till grund för alla övergångar. Tjänstefördelningen måste vara klar och handledare måste vara utsedda när överlämningssamtalen sker. Vi jobbar på att hitta former för överlämning till skolår 7 där även eleven deltar. Uppföljningssamtal handledare emellan bör äga rum 3 4 veckor efter höstterminens start. Vid alla överlämningar måste vi vara tydliga med var i utvecklingen våra elever befinner sig i förhållande till de nationella målen. Vi ska försöka påverka så att vi kan få ett utökat samarbete med gymnasiesärskolan i Oskarshamn. Samarbetet med SYV då det gäller de äldre elevernas fortsatta skolgång och kommande yrkesval ska utvecklas för resursskolan. 11

Skolan och omvärlden Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande (frågeområde 9) Verksamhet Barn Förälder/målsman Personal Skola F-9 5,4 5,2 5,3 Träningsskola 10,0 8,5 8,8 Resursskola 7,0 7,2 6,7 Enligt enkäterna upplever alla att eleverna ofta eller sällan får besöka arbetsplatser, föreningsoch kulturliv. Då det gäller att få information om olika utbildningsvägar upplever elever fram t om skolår 9 att man sällan eller aldrig får information. Att siffrorna inte är högre är inte konstigt, det vore katastrofalt om vi alltid besöker arbetsplatser, förenings- och kulturliv och får information om olika utbildningsvägar. Att eleverna i skolår 4-8 i hög grad upplever att de sällan eller aldrig får information om olika utbildningsvägar är naturligt eftersom det första stora informationstillfället sker i maj månad i skolår 8, då eleverna besöker gymnasieskolan. Vår bedömning är att måluppfyllelsen är bra. Enligt skolplanens mål nummer tolv ska gymnasieskolans elever visa för skolår 5 i grundskolan vilka utbildningar som finns på gymnasieskolan. Detta kommer att innebära att våra elever tidigare får information om olika utbildningsvägar. Enligt vår arbetsplan skall det i kalendarium senast 2007 framgå när gymnasieskolan besöker skolår 5. Bedömning och betygssättning Utveckling från förra året Vi har påbörjat arbetet med att ta fram en enkät om hur elever som börjat på gymnasiet upplevde övergången, hur de upplevde betygssättningen och hur väl de upplever att deras kunskaper står sig på gymnasiet. Av enkätsvaren framgår att elever, föräldrar och medarbetare är nöjda med utbildningen och utvecklingssamtalen. Vi har inte ställt några frågor som belyser om de anser att betygen är rättvisa. Mot bakgrund av vad vi ser i det dagliga arbetet och vad föräldrar säger vid utvecklingssamtalen gör vi bedömningen att måluppfyllelsen är god. I maj 2006 kommer undervisande lärare att i sitt utvärderingsmaterial göra bedömningen hur väl vi har lyckats i förhållande till Kristinebergskolan mål: Betygssättningen är likvärdig och rättvis. 12

ELEVERS LÄRANDE I FÖRHÅLLANDE TILL KURSPLANER Kunskaper Enligt enkätundersökningen blev resultatet följande (frågeområde 7) Verksamhet Barn Förälder/målsman Personal Skola F-9 7,7 8,1 7,8 Träningsskola 10,0 8,4 9,1 Resursskola 7,9 7,2 6,3 Screeningresultat Vi följer det screeningprogram som finns i kommunen. Detta innebär att alla elever testas ett antal gånger under sina skolår då det gäller läsförståelse, mekanisk läsning, stavning, ordförråd och matematik. Dessa tester är sedan ett av underlagen i beslut om vilka extra stödåtgärder som skolan skall göra för att alla elever ska nå de nationella målen. Alla elever som riskerar att inte nå dessa mål har åtgärdsprogram som stöd för sitt lärande. Specialpedagogen redovisar kontinuerligt resultaten för ledning och arbetslag. Där kan vi följa utvecklingen över tid och dra slutsatser om åtgärder utifrån det. Stödinsatser I varje arbetslag arbetar en Sv2-lärare/speciallärare för att särskilt hjälpa elever i behov av särskilt stöd att nå målen. Eleverna blir på så sätt tidigt upptäckta av respektive lärare och kan få hjälp och stöd på nära håll eller slussas vidare för t.ex. utredning hos resursteamet eller till någon av våra Kombi-grupper. I våra Kombi-grupper arbetar en speciallärare och en pedagogisk assistent. Där kan eleverna efter målsmans önskan och i mån av plats få stor del av sin skolgång i kombination med undervisning i den ordinarie klassen. Vi har för närvarande fyra elever inskrivna på resursskolan Lyftet och två elever inskrivna på Dragskärs resursskola. Den organisation som vi har kring våra stödinsatser fungerar bra även om de flesta tycker att vi borde ha fler speciallärare. Eleverna tenderar att ha behov av specialundervisning under lång tid och fler och fler elever får allt svårare att fungera i stora grupper. en av specialundervisningen är kanske inte alltid så synliga i form av att nu är Kalle botad från sina svårigheter men de resultat som vi ser är att eleverna mår bra av att få den hjälp de behöver och har rätt till. Självkänslan stärks och man vågar och vill arbeta mot uppställda mål. Man ser naturligtvis en utveckling inlärningsmässigt på individnivå också men det låter sig inte så lätt beskrivas. Vad som dock är viktigt är att klasslärarna och ämneslärarna också arbetar utifrån ett specialpedagogiskt synsätt och efter uppgjorda åtgärdsprogram all den tid då specialläraren/sv2-läraren inte finns tillgänglig för eleverna. Kombi-grupperna och resursskolan Lyftet får i alla utvärderingar mycket gott resultat från både elever och föräldrar, många vittnar om att skolgången i dessa grupper varit räddningen. Mot bakgrund av detta gör vi bedömningen att de elever som är i behov av och har rätt till särskilt stöd får det. Vi fortsätter att satsa på stöd till elever i behov av särskilt stöd. Vi utvecklar också arbetet inne i klassrummen så att det bättre gynnar elever som är i behov av särskilda insatser under skolveckans alla lektioner. Vi arbetar ännu mer för att skapa struktur och lugn och ro i klassrummen för alla elever så att det gynnar deras inlärning. 13

Obligatoriska särskolan Alla elever har individuella utvecklingsplaner som uppdateras minst en gång varje termin. Detta fungerar mycket bra. Eleverna trivs verkligen på träningsskolan Med utgångspunkt från det dagliga arbetet och enkätsvaren gör vi bedömningen att alla elever på träningsskolan utvecklas positivt utifrån sina egna förutsättningar. Måluppfyllelsen är mycket god. Ämnesprov i grundskolans skolår 5 i % av antal elever i ämnesprov engelska år 5 Rektorsområde Uppnår målen tillräckligt % 2002 2003 2004 2005 Kristineberg 75% 86% 87% 86% et verkar stå sig över åren. Den muntliga kommunikationen är det område som de flesta ej blir godkända i. Flera av eleverna har svårigheter att uttrycka sig muntligt även på svenska språket och skulle behöva fler möjligheter att tala engelska i mindre grupper. Vi har inte nått målet att alla elever är godkända och ser en risk att antalet elever som inte når målen i skolår 9 ökar om vi inte lyckas att ge dessa elever det stöd de behöver. På individnivå ska det framgå i åtgärdsprogrammet vilka åtgärder skolan ska vidta för att eleven ska nå målen. i % av antal elever i ämnesprov matematik år 5 Rektorsområde Uppnår målen tillräckligt % 2002 2003 2004 2005 Kristineberg 80% 87,5% 79% 82% Vi ser en positiv utveckling. Flera elever hade svårigheter när det gäller begreppsförståelse och taluppfattning. Vi har inte nått målet att alla elever är godkända och ser en risk att antalet elever som inte når målen i skolår 9 ökar om vi inte lyckas att ge dessa elever det stöd de behöver. På individnivå ska det framgå i åtgärdsprogrammet vilka åtgärder skolan ska vidta för att eleven ska nå målen. Fortsatt prioritering av talad matematik med inriktning mot taluppfattning och talförståelse. i % av antal elever i ämnesprov svenska år 5 Rektorsområde Uppnår målen tillräckligt % 2002 2003 2004 2005 Kristineberg 95% 93% 86% 91% 14

Vi ser en positiv utveckling och läsförståelsen har utvecklats jämfört med förra året. 3 av de 5 elever som inte nått målen har inte svenska som modersmål. Vi har inte nått målet att alla elever är godkända och ser en risk att antalet elever som inte når målen i skolår 9 ökar om vi inte lyckas att ge dessa elever det stöd de behöver. På individnivå ska det framgå i åtgärdsprogrammet vilka åtgärder skolan ska vidta för att eleven ska nå målen. De elever som har behov av svenska 2 får fortsatt stöd. Gymnasiebehörighet i % av antal elever som är behöriga att söka till gymnasiet.(minst betyget godkänt i svenska engelska och matematik) Rektorsområde %behöriga att söka till gymnasiet 2002 2003 2004 2005 Kristineberg 97% 96% 95% 96,1% et verkar stå sig mellan åren. De tre elever som inte blev behöriga att söka nationellt program på gymnasieskolan är alla pojkar. En av pojkarna kom direktinflyttad från annat land höstterminen skolår 9. Han hade inte alls gått i skola i hemlandet och han hade heller inga kunskaper i svenska. Eleven hann av naturliga skäl inte lära sig tillräckligt mycket i de behörighetsgivande ämnena trots massiv träning i svenska språket. En annan av pojkarna har av personliga skäl haft en mycket brokig skolbakgrund på grund av många skolbyten. Under den relativt korta tid han varit elev hos oss har vi, trots intensivt stöd, inte lyckats ge honom tillräckliga kunskaper i ämnet svenska. Den tredje eleven har gått i skola hos oss hela tiden och han visade tidigt att han hade rejäla inlärningssvårigheter. Elevens målsman har under de första 8 åren inte medgivit någon form av stöd i mindre grupp (varken svenska som andra språk eller specialundervisning). Trots att insatser inom klassens ram är gjorda och även specialundervisning det sista året lyckades vi inte ge honom så goda kunskaper att det räckte till betyget godkänt Eleven som saknade skolgång från hemlandet går delvis kvar på Kristinebergskolan och får intensivträning i svenska. Resterande tid går han på gymnasieskolans individuella program. Grundskolan och gymnasieskolan samarbetar kring eleven och gör gemensamma bedömningar i vilken takt han kan gå över helt och hållet till individuella programmet. Vi beräknar att han ht- 06 kommer att kunna gå på individuella programmet helt och hållet. 15

Slutbetyg i grundskolan Betygsstatistik ur Skolverkets SALSA Skolresultat och skolbeskrivning i Oskarshamn kommun Skola Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund födda födda i utomlands Sverige Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå Faktiskt genomsnittligt meritvärde Modellberäknat Avvikelse/ År värde Residual Rikssnitt 51% 9% 5% 2,06 201 1998 Rikssnitt 51% 10% 5% 2,06 202 1999 Rikssnitt 51% 10% 5% 2,07 203 2000 Rikssnitt 51% 9% 5% 2,10 203 2001 Rikssnitt 51% 9% 5% 2,11 205 2002 Rikssnitt 51% 8% 5% 2,13 205 2003 Rikssnitt 51% 8% 5% 2,14 207 2004 Rikssnitt 51% 7% 5% 2,15 206 2005 Kristinebergskolan 62% 17% 4% 1,99 204 194 10 1998 Kristinebergskolan 50% 16% 4% 2,07 215 201 14 1999 Kristinebergskolan 38% 16% 7% 2,16 212 208 4 2000 Kristinebergskolan 64% 21% 4% 1,88 206 182 24 2001 Kristinebergskolan 54% 15% 7% 2,03 205 198 8 2002 Kristinebergskolan 48% 20% 6% 1,96 199 194 6 2003 Kristinebergskolan 47% 12% 5% 1,97 220 197 24 2004 Kristinebergskolan 47% 18% 8% 2,06 210 197 13 2005 Även läsåret 2004/2005 har vi högre genomsnittligt meritvärde än vad det modellberäknade värdet är även om det är något lägre än föregående år. Det är glädjande att våra satsningar leder till högre resultat än vad som är förväntat enligt modellen. Dock måste vi även fortsättningsvis vara observanta på mål och kriterier så att vi säkerställer att bedömningen är likvärdig och rättvis. Fortsatt samarbete med övriga 7-9 skolor om likvärdighet och rättvisa när det gäller betygsättning och ett utökat uppföljningsarbete av elevernas resultat sedan de börjat på gymnasieskolan. Simkunnighet år 5 (kan falla i vattnet, få huvudet under, och efter att åter tagit sig till ytan kan simma 200 m på djupt vatten, varav 50 meter ryggsim.) i % av antal elever som har simkunnighet år 5 2003 2004 2005 Kristineberg 97% 85% 89% 16

Utveckling och resultat Andelen simkunniga är högre i år jämfört med året innan. Vi erbjuder alla elever simundervisning. De elever som inte är simkunniga erbjuds även simundervisning i liten grupp under en del av sin skoltid. Måluppfyllelsen är god. Då det gäller de elever som inte kan eller vill simma tillsammans med andra på grund av olika skäl eller erbjuder vi andra möjligheter så långt det är möjligt. I åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka åtgärder som skolan och hemmet kan vidta. Vi arbetar för att förmå simhallen att erbjuda några tider varje år då kvinnor och män inte badar samtidigt. Detta för att tillgodose alla elever, oavsett religionstillhörighet, får möjlighet till simundervisning. RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE KOMMUNALA MÅLEN 1. Alla elever i förskola, förskoleklass och grundskola har minst en gång/månad planerade samtal med utgångspunkt i värdegrunden. Prioriterades och lyftes fram 2004/2005 Insatser för att nå målet Var ett av målen som granskades vid kvalitetsbesöket under våren 2005. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt, se normer och värden 2. All personal ska arbeta för att bryta invanda könsmönster även i sin undervisning. Prioriteras och lyfts fram 2005/2006 Insatser för att nå målet Projektet Jämställt i Oskarshamn besökte alla lagledare under en lagledarträff för att ge kunskap och tips i ämnet. Redovisas våren 2006 3. Alla skolor arbetar så att antalet elever med allmän behörighet till högskolan är 85 av 100 elever vid mandatperiodens slut. Prioriteras och lyfts fram årligen Måluppfyllelse se Kunskap och lärande 4. Alla elever har individuella utvecklingsplaner som stöd för sitt lärande och sin utveckling. Prioriterades och lyftes fram 2004/2005 Insatser för att nå målet: I vårt gemensamma utvecklingsarbete som innebär att alla elever har portfoliopärmar är ett av delmålen att portfoliopärmen innehåller en individuell utvecklingsplan. Alla elever i skolår F-8 har idag portfoliopärmar och individuella utvecklingsplaner. Måluppfyllelse Mycket god. för utveckling Under våren 2006 kommer ledningen att gå igenom Skolverkets allmänna råd angående individuella utvecklingsplaner med alla lagledare. Tillsammans bestämmer vi hur vi sedan går vidare. 5. Varje elev i grundskolans senare år känner till / är medveten om sin inlärningsstil / sina inlärningsstilar. 17

Prioriteras och lyfts fram 2005/2006 Insatser för att nå målet Fortbildningsinsatser och internt kunskapsutbyte. Redovisas i maj 2006 6. Övergången mellan grundskola och gymnasium är planerad så att varje elev upplever övergången friktionsfritt. Prioriterades och lyftes fram 2004/2006 Insatser för att nå målet Gemensam överlämningsplan med gymnasieskolan har fastställts. Överlämningen till gymnasiet våren 2005 fungerade mycket bra tack vare god förberedelse och ny blankett. Måluppfyllelse Vi gör bedömningen att vi är på god väg. 7. För att förbättra sin personliga hälsoprofil deltar alla elever aktivt 30 minuter per skoldag i fysisk aktivitet. Prioriteras och lyfts fram 2005/2006 Insatser för att nå målet En arbetsgrupp på skolan tog fram gemensamma mål och metoder under läsåret 2004/2005. Arbetsgruppen har arbetat fram ett mål och givit förslag på genomförandet av målet. Vi genomför rörelseaktiviteter 30 min/dag. Dessa är schemalagda och leds ibland av lärare och ibland av elever, då de själva varit delaktiga i planeringen. Måluppfyllelse Mycket god. för utveckling Variera aktiviteterna och låta eleverna ta ett större ansvar för rörelse. 8. Grundskolan från och med år 5 och gymnasiet ska minst en gång varje läsår och i varje enskild klass genomföra och i kvalitetsredovisningen särskilt beskriva insatser för att effektivare motverka bruka av alkohol, narkotika och tobak. Prioriteras och lyfts fram 2005/2006 Insatser för att nå målet Skolår 4-6 har planerat temadagen tillsammans. och måluppfyllelse Redovisas i maj 2006. 9. Elev som går i förskola lär sig källsortera och fortsätter därefter källsortera som en naturlig del under hela skolgången. Prioriteras och lyfts fram 2006/2007 10. Elev i grundskolan och gymnasiet får kunskap och sparar energi i vardagslivet. Prioriteras och lyfts fram 2006/2007 11. Elever har senast i år 9 varit minst tre dagar utöver praotiden på en arbetsplats. Prioriteras och lyfts fram 2006/2007 12. Gymnasiets elever visar för år 5 i grundskolan vilka utbildningar som finns på gymnasiet. Prioriteras och lyfts fram 2005/2006 Insatser för att nå målet Kontakter tas med gymnasieskolan. 18

I kalendariet för 2006/2007 kommer det att framgå hur det för gymnasiet visar för skolår 5 vilka olika utbildningar som finns. 13. Alla elever har under gymnasietiden varit en vecka fördelat på två arbetsplatser för att komplettera sitt lärande och förbereda sig inför det egna yrkesvalet. 14. För att öka elevernas insikt och kunskap i värdet av kulturell mångfald ska alla rektorsområden på grundskolan och gymnasiet verka för internationella kontakter. Prioriteras och lyfts fram 2006/2007 15. Varje arbetslag tar ansvar för ett utvecklingsområde som leder till pedagogisk förbättring under mandatperioden. se nedan UTVECKLINGSARBETE Enligt arbetslagens redovisning görs följande utvecklingsarbete: Arbetslag Utvecklingsarbete Alla tio arbetslagen Portfolio Björnen Dans Målet var att lära alla barn och vuxna ett antal danser. Man har dansat mestadels på skolfritids. Våren avslutades med en gemensam uppvisning ute på skolgården. Bedömningen är att målet är nått och arbetet kommer att fortskrida. Björnligan Träningsskolan Lyftet Skolskogen Målet är att få uppleva årstiderna i små åldersblandade grupper. Pga tidsbrist och stormen Gudrun är inte Skolskogens mål fullt uppnått. Upplevelserum Målet med utvecklingsarbetet är att utöka antalet upplevelserum för att därigenom ge eleverna möjlighet till fler sinnesstimulerande upplevelser. Alla personal har ännu inte fått kunskap om alla rum. Det svarta rummet är inte ännu helt iordningsställt pga ekonomiska skäl. Arbetet kommer att fortsätta under 2006. Att stärka föräldragruppen i sin föräldraroll. Två sammankomster har arrangerats under året. Diskussioner har förts om föräldrarollen. Arbetet fortsätter med nya teman och eller träffar tillsammans med polis, socialtjänst och räddningstjänst. Bedömningen är att utveckling sker. Det gemensamma utvecklingsarbetet portfolio Citat från arbetslagens analyser: 19

Samtal har förts med hjälp av portfolion för att hjälpa eleverna att se en positiv utveckling. Vi har använt portfoliopärmen vid utvecklingssamtal. Så gott som alla elevarbeten är försedda med motiveringar. Alla elever har fungerande utvecklingsplaner. Vi har ökat användningen av portfolion i det dagliga arbetet. Utvärderingar och enkäter som gjorts visar klart att eleverna känner sig mer delaktiga och ser målen tydligare. Föräldrarna tycker att de får den information de behöver och att den bidrar positivt till elevens utveckling. Portfolioarbetet är en del av det löpande pedagogiska arbetet. Alla elever är förberedda inför sitt samtal oavsett om det är eleven eller handledaren som håller i samtalet. Vi har reviderat och vidareutvecklat pärmen tillsammans med andra arbetslag. Eleverna förbereder utvecklingssamtalet VT år 6, med hjälp av särskilt formulär, sitt eget utvecklingssamtal. Vi överlämnandet från L arbetar eleven vidare utifrån sina målblommor. Vid varje utvecklingssamtal upprättas IUP som blir elevens styrdokument till nästa utvecklingssamtal. Alla elever upp till och med år 8 har en portfoliopärm där de sätter in arbeten, prov eller tester som de är nöjda med och vill visa. Analys och bedömning Vår bedömning är att vi är på rätt väg och att utveckling sker. Eftersom målet är att alla elever hösten 2006 ska ha en fungerande portfolio så kan vi inte vid årets slut 2005 säga att målet är nått. Detta är ett arbete över tid som inte upphör även om målet är nått. Eleven lär sig ta ökad del i utvecklingssamtalen. Vi kommer att låta våra elever arbeta med retorik för att få träning att uttrycka sig. Det är ett ständigt arbete att revidera och vidareutveckla portfoliopärmarna. Ge eleven tillfälle att under lektionstid få tid till att sätta in material i portfoliopärmen samt att hinna reflektera över sina arbeten, både individuellt och tillsammans med andra. RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL EGNA PRIORITERADE MÅL Att förbättra åtgärdsprogrammen Insatser för att nå målet En gemensam mall och riktlinjer för skolan har tagits fram efter en studiedag med Bengt Wallund. Mallen reviderades och utvecklades efter läsåret 2004/2005. Vi skriver åtgärdsprogram, med hjälp av skolans mall, när en elev riskerar att inte nå de nationella målen. Måluppfyllelse Vi gör bedömningen att måluppfyllelsen är god även om det finns en osäkerhet inför formuleringar i åtgärdsprogrammet och om vad som är medel och vad som är mål. för utveckling Att alla blir bättre på att delge varandra om att åtgärdsprogram finns. Vi ska tillsammans i arbetslaget gå igenom ett typfall. Fortbildningstid ska användas sommaren 2006 att tillsammans med Bengt Wallund gå igenom skrivna åtgärdsprogram och föra diskussion om hur och vad vi kan förbättra och utveckla. Alla arbetslag arbetar med att bredda och fördjupa innehållet i Elevens val Insatser för att nå målet Tjänster avsätts till c-språk spanska, modersmål, svenska 2 och teckenspråk om minst fem elever anmält intresse för ämnet. Arbetslaget organiserar sitt arbete så att eleverna ges möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper i kursplanens ämnen. Handledaren uppmuntrar eleven till val som gynnar elevens utveckling och lärande. De äldre skolåren organiserar flera olika grupper samtidigt för att ge eleverna möjlighet att lära känna varandra över klassgränserna. Man har även i de äldre skolåren satsat på basgrupper. 20

Satsningen på basgrupper har gett resultat. Många elever uttalar sig positivt i den utvärdering som är gjord över att de har möjlighet att jobba med baskunskaper och få extra hjälp i ämnen där de inte är godkända. Elever i skolår 7 har uttalat sig positiva till att vara i blandade grupper. Med hjälp av arbetssedel kan elever i skolår 6 självständigt göra ett val och fullfölja detta. Citat från arbetslagens analyser: På utvecklingssamtalen diskuterar vi tillsammans med eleven och föräldrarna vad som är lämpligt att arbeta med. Vi har också kontinuerliga samtal med eleverna om vad de ska arbeta med. Detta sker vid veckoplaneringarna varje måndag. Vi utgår från IUP:n. Eleven tittar på sin IUP och väljer där ut något av sina mål som hon/han vill arbeta med på elevens val. Eleven skriver sitt mål på en notislapp och fäster den på ett blädderblockspapper. Läraren hjälper eleven med arbetsuppgifter. Arbetssättet har lett till att eleverna har blivit mer medvetna om sin portfolio och IUP och tagit större ansvar för sitt lärande. Måluppfyllelse Vår bedömning är att måluppfyllelsen är mycket god i de flesta fall och att utveckling sker. för utveckling Att få in fler praktiskt/estetiska ämnen att välja på inom ramen för elevens val. Läraren behöver också vara tydligare gentemot de elever som önskar bredda och djupa sina kunskaper inom något ämne, så att de känner stöd och kan få tips om hur de kan arbeta. Handledaren behöver få konkret information om vad eleverna presterar på elevens val. Alla arbetslag färdigställer sin hemsida och håller den aktuell Insatser för att nå målet En eller flera i alla arbetslag har fått en liten genomgång hur man arbetar med hemsidan. De ansvariga har också fått en lathund och en manual. Stöd ges dessutom löpande till dem som behöver det. Citat från arbetslagens analyser: Vi anser att hemsidan måste vara under ständig uppdatering, då en utveckling sker. Hemsidan har fått en bra uppbyggnad med andra färger som gör att det är roligt att gå in på denna sida. Vi är inte riktigt nöjda med våra ikoner utan vill utveckla detta. Vi ser det som hela arbetslagets ansvar att hemsidan är aktuell även om det bara är en eller två som sköter det praktiska. Den eller de personer som tar ansvar för uppdateringarna får tid till detta. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är god. Vi har en fungerande hemsida som kan utvecklas ytterligare. Alla arbetslag är aktiva med att sprida goda exempel mellan arbetslagen Insatser för att nå målet Intern prao på träningsskolan, studiebesök för de yngsta barnen på skolan, fortbildning på träningsskolan där arbetslag deltagit och informationsbroschyrer om hur man arbetar på träningsskolan har delats ut. Pedagogiska träffar har genomförts under året. Träffar har även skett med andra skolor, för samma yrkeskategorier och spårvis. Jag trodde att träningsskolan skulle vara mer annorlunda, men egentligen är de ju som vilka barn som helst bara att de har svårare att göra vissa saker. Det bästa var att få se hur de hade det. Alla har delat med sig. Vi önskar dock att det ska bli naturligare att sprida goda exempel och att själv söka nya kunskaper. Utbyte av idéer sker ofta spontant när man ser resultaten och inte enbart vid schemalagda konferenser. 21