Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare varje år... 4 2.2 Vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling... 6 2.3 Använda skattebetalarnas pengar effektivt... 6 3 Ekonomi... 8 3.1 Ekonomisk analys... 8 Kungsängens förskolor, Verksamhetsberättelse 2(8)

1 Inledning 1.1 Viktiga händelser under året Barnen i förskolan Att utnämna särskilda händelser till viktiga är svårt ur förskolebarns perspektiv. För barnen är varje dag viktig och särskild, oavsett om det är små eller stora händelser. Och just så vill vi tänka och arbeta i förskolan - allt har betydelse för barns utveckling och lärande, det är viktigt. Därför, i förskolans värld kan man få vara med om "vardagsmirakel varje dag". Sammanfattningsvis kan man ändå konstatera att enhetens förskolor bedriver en verksamhet som är trygg, lärorik och rolig för alla barn som deltar. Barnen erbjuds en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen som är i början av det livslånga lärandet, får i anpassad takt möta nya utmaningar. Lek och lärande är ömsesidiga begrepp i vår verksamhet: det sker ett lärande i leken och leken har betydelse i lärandet. Den pedagogiska verksamheten ger barnen möjlighet att skapa mening och förståelse, samt en känsla av sammanhang. Barnen lär sig tillsammans, under lekfulla former, olika kompetenser för att de ska utvecklas till demokratiska medborgare. Och framförallt, barnen har roligt det är lustfyllt i förskolorna. Kungsängens förskolor, Verksamhetsberättelse 3(8)

2 Mål och resultat I det här avsnittet redovisas nämndens måluppfyllelse för 2014. Måluppfyllelsen bedöms genom resultatet av framtagna indikatorer samt genom de uppdrag och aktiviteter som genomförts för att nå målet. Målet uppfyllt/uppdrag klart: Målet delvis uppfyllt/uppdrag pågående: Målet ej uppfyllt/uppdrag ej påbörjat: Övergripande mål: 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare varje år Nämndmål: 2.1.1 Höja kvaliteten i undervisning och omsorg Vi har en fastställd plan för vårt systematiska kvalitetsarbete. Den är uppdelad i två delar: organisationens år och det pedagogiska året. Bägge delarna talar för hur vi ska planera och arbeta, för att höja kvaliteten i både undervisning och omsorg. Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) är vårt viktigaste styrdokument, där har vi både mål och uppdrag att förhålla oss till i vårt pedagogiska arbete. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att följa upp hur förskolans inre pedagogiska arbete följer de satta målen, och hur man ska vidareutveckla verksamheten. Den pedagogiska verksamheten bedrivs i projekt, och under längre tidsperioder arbetar barn och pedagoger förståelsefördjupande inom olika områden - teman. För att kunna göra detta så är arbetssättet "pedagogisk dokumentation" nödvändigt, då följer man kontinuerligt barnens tankar och lärprocesserna. Genom gemensam reflektion kan man sedan analysera processerna och komma fram till vilka nya utmaningar som ska iscensättas. Förskolan ska vara "trygg, lärorik och rolig", så står det i läroplanen, och jag vill påstå att så fungerar det i enhetens fyra förskolor. Att påstå att detta mål är uppnått är inte rimligt, då förskolans arbete bygger på processer som aldrig blir färdiga. Däremot kan jag säga att vi håller en god till hög kvalitet, det finns vissa skillnader mellan enhetens 16 avdelningar. Arbetet med målet Uppdrag Prioritera och ta hänsyn till små barn och tidig upptäckt av behov av stöd. I förskolan har alla barn rätt till, att ta del av en verksamhet som bygger på barns förutsättningar, behov och intressen. För oss betyder det att pedagoger anpassar verksamheten, så att alla barn möter stimulerande utmaningar, som i sin tur leder till utveckling och lärande. Barn i behov av särskilt stöd prioriteras, pedagoger upptäcker tidigt huruvida barn behöver särskilt stöd. Handlingsplan/Åtgärdsprogam upprättas tillsammans med respektive förälder för att konstatera vilket/hur stödet ska se ut. Men det är inte alltid pedagoger är helt nöjda med hur de har tidsutrymme för att ge adekvat stöd. Några grupper har personalförstärkningar för att kunna möta upp det stöd som varje barn behöver, men det är inte alltid i tillräcklig omfattning för att behovet ska vara tillfredsställt. Öka kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Kungsängens förskolor, Verksamhetsberättelse 4(8)

Uppdrag Kontinuerligt ökas kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Det sker på olika sätt: fortbildning, handledning och kollegial samverkan. I samarbete med respektive barns förälder sker ett informationsutbyte som ligger till grund för hur man ska arbeta med barnet. Ibland måste arbetet på ett specifikt sätt vara riktat till enskilt barn, och då är föräldrar en viktig part i att öka personalens kompetens. Det sker också en samverkan med externa instanser, som tex BUP och habiliteringen. Det finns en hög kompetens i denna fråga, men pedagogerna anser att de inte alltid hinner med det som förväntas. Det är svårt att prioritera fullt ut. Tilläggsbelopp söker vi i de fall där vi anser att det finns behov. Då det inte beviljas efter de behov vi anser oss ha, så skjuter vi till egna medel för att klara av att möta uppdraget. Utveckla det pedagogiska arbetet baserat på vetenskaplig grund och gärna forskningsanknutet där så är möjligt. Det pedagogiska arbetet pågår i flera ständiga processer. Utvecklingen av de pedagogiska tankarna och arbetsmetoder är också processinriktad, det blir aldrig färdigt. För att hålla sig à jour med vetenskap och forskning inom förskolans område så har vi olika insatser av kompetensutveckling. Det sker i form av utbildningar och litteratur, men vi lägger också stor vikt vid kollegial utveckling. Det kan vara genom nätverk, möten, olika arbetsgrupper och även i alla forum där pedagoger tillsammans reflekterar över det pågående pedagogiska arbetet. Att alla arbetsgrupper har tillgång till reflektionstid är därför angeläget. Grupperna får ibland prioritera hårt, för att få in reflektionstid, och ibland kan det till och med vara omöjligt. Pedagogisk dokumentation, är den modell som vi i våra förskolor bekänner oss till, både som arbetssätt och förhållningssätt. Det arbetssättet är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete, vilket både styr verksamhetens utveckling och synliggör barnens läroprocesser. Arbeta med åtgärder för att underlätta bemanning av svårrekryterade grupper. Det är stora svårigheter att rekrytera förskollärare till förskolans verksamhet. Tillgången är inte i förhållande till behovet. Vid rekrytering konkurrerar vi i hela närområdet, med kranskommunerna. Andelen förskollärare i vår enhet ligger på cirka 36 %, vi skulle behöva öka andelen till minst 50%, men helst ännu mer. Under året har vi genomfört tre rekryteringsomgångar, och vi har anställt tre förskollärare, vilket motsvarar de tre som slutat. Förskollärares ansvar för förskoleverksamheten, är tydligt uttalat i våra styrdokument. Därför får vi i dagsläget arrangera för att de förskollärare som finns är delaktiga i verksamhetens helhet för att säkerställa förskollärares ansvar för verksamheten. Det är angeläget att vi hittar det som kan få fler förskollärare att söka sig till oss i Upplands-Bro. Och det har inletts ett gemensamt arbete i kommunen, för att se över hur/vad vi kan göra för att förskolor i Upplands-Bros ska bli attraktiva för sökande förskollärare. Arbeta med att få en optimal relation mellan undervisning kontra administration. Det mesta i pedagogernas arbete är att betrakta under rubriken undervisning. Reflektionstid och tid för dokumentation samt uppföljning och utvärdering kanske kan anses vara administration, men arbetsuppgifterna ingår också i det pedagogiska arbetet. I det systematiska kvalitetsarbetet fordras det att förskolan avsätter tid och engagemang för utveckla kvalitet, där finns också en del administration. Det vi i förskolan kallar planeringstid eller reflektionstid, upplever de flesta pedagoger som svårt att få till. Alla behövs i arbetet bland barnen, och att då lämna barngruppen för "barnfri tid" är inte alltid genomförbart. I ledarskapet för förskola tenderar tiden för pedagogiskt ledarskap att minska, till förmån för just administration. Att leda utveckling av kvalitet i förskola, som jag anser vara huvuduppdraget, ges mindre och mindre utrymme. Verksamheten ska ha en plan för att minska matsvinnet. De resurser som friställs disponeras till att förbättra kvaliteten i kosten. Vår enhet har ingen plan för att minska matsvinnet. Alla fyra förskolorna får mat från till-lagningskök i kommunen. Det betyder att vi måste ha matbeställningar liggande för det antal barn som förväntas närvara. Om den levererade maten inte går åt, så får den av livsmedelhygienska skäl inte sparas och serveras igen. Det betyder i sin tur att det kastas en hel del mat. Kokerskorna försöker anpassa tillgång mot åtgång, men det är svårt. Om alla barn är närvarande, så måste det finnas tillräckligt med mat, så alla kan äta sig mätta. Vissa dagar så kastas det mycket mat, vilket egentligen inte är okej, ur vare sig ekonomisk, miljömässig eller andra synpunkter. Kungsängens förskolor, Verksamhetsberättelse 5(8)

Övergripande mål: 2.2 Vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Nämndmål: 2.2.1 Uppfylla kort- och långsiktiga mål i kommunens Miljöplan 2010-2030 Certifierade enligt "grön flagg", kommer enhetens fyra förskolor att bli i maj 2015. I miljöarbetet involveras alla barn och pedagoger. Man sopsorterar, och har dessutom en medveten hållning till vilket förhållningssätt som är gynnsamt för en hållbar utveckling. Att ha fokus på djur och natur i vår närmiljö, gör att man får ett intresse för att vara varsam om just djur och natur. Att kompostera och följa kretsloppet, från matrest till jord, och vidare till egna odlingar, skapar en förståelse för att alla kan bidra till en hållbar utveckling. Vi följer också de mål som finns för andel ekologiska livsmedel. Vi ligger i dagsläget lite över de mål som är satta i kommunen. För 2014 är kommunens mål att enheterna ska ligga på 30%, vår fyra förskolor ligger alla på cirka 35%. Arbetet med målet Uppdrag Arbeta med certifieringar av verksamheterna Enhetens fyra förskolor är i slutfasen av arbetet med att bli miljöcertifierade enligt "grön flagg". Beräknas vara färdigt i maj 2015. Övergripande mål: 2.3 Använda skattebetalarnas pengar effektivt Nämndmål: 2.3.1 Förbättra användandet av IT i undervisningen IT används i undervisningen av både barn och pedagoger. Det är viktigt att pedagoger är förtrogna med hur IKT kan användas för att det ska komma barnen till del. Vi vill visa på hur IKT kan vara ett verktyg för skapande och kreativitet. Barnen kan göra sina egna dokumentationer, och även skapa filmer där både fantasi och verklighet får spelrum. Ett annat användningsområde är att visa och beskriva verksamheten för föräldrar. Det är vanligt att pedagoger har filmat delar från förskolans verksamhet och sedan visat det för föräldrar i samband med olika möten och samtal. I syfte att utveckla kvalitet och förhållningssätt, så kan pedagoger filma sin egen verksamhet. Att sedan analysera materialet hjälper pedagoger att för sig själva synliggöra hur/vad som behöver utvecklas. Ett stort användningsområde är pedagogernas dokumentation, där visar man på barnens lärstrategier och lärprocesser. Ett viktigt material, när man sedan ska reflektera i den pedagogiska dokumentationen, och komma överens hur processerna i projektarbeten ska Kungsängens förskolor, Verksamhetsberättelse 6(8)

utvecklas. Det som vi saknar är "lärplattformen", vi ser den som en möjlighet för alla pedagoger att på ett enkelt och säkert sätt kunna kommunicera digitalt med föräldrar. Arbetet med målet Uppdrag Förbättra IT-utrustning och stödjande infrastruktur för pedagoger och barn/elever På förskolorna har vi två lärplattor per avdelning, och två avdelningar delar på en bärbar dator. Dessa används av både barn och pedagoger. För barnens del handlar det främst om att via lärplattor hitta kunskap, och att använda dem i det kreativa arbetet. Vi försöker undvika "spel", till förmån för eget skapande och kreativitet, och då kan man dessutom arbeta tillsammans med andra barn. På det viset får alla barn komma i kontakt med modern teknik, samtidigt som de övar och prövar sin förmåga att samarbeta med andra barn. Pedagogerna använder både lärplattor och datorer, och då främst till kommunikation och dokumentation. Det som är ett problem är att lärplattor inte fungerar mot våra skrivare. Pedagoger uttrycker frustration över att behöva hitta omvägar för att kunna skriva ut det man arbetat med på lärplattor. Kompetensutvecklingsinsatser för personalen Alla pedagoger har fått utbildning i hur de ska använda datorer och de program som ska användas. Det sker både genom externa utbildningar och genom de work-shops som vi själva anordnar. Att kollegor lär varandra är mycket vanligt, och också ett framgångsrikt sätt att få många att bli vana datoranvändare. Bland pedagoger finns en spännvidd från låg till hög kompetens vad gäller IKT. Men alla har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra det som är nödvändigt vad gäller tex dokumentation och kommunikation. Kungsängens förskolor, Verksamhetsberättelse 7(8)

3 Ekonomi 3.1 Ekonomisk analys Kungsängens förskolor har för 2014 en budget som visar på ett litet underskott. Den största delen, av de medel vi förfogar över, går till personalkostnader. Och då har vi prioriterat att ha en grundbemanning på alla 16 avdelningarna. Utöver det har vi med hjälp av tilläggsbelopp och egna medel gjort personalförstärkningar i några grupper där det har funnits behov av att förstärka. Av de medel vi har till investeringar, så har vi satsat på IT-utrustning. Och även utrustning för att kunna starta en tillfällig avdelning, där tar vi emot barn när trycket på förskolekön är så stort att barnen inte ryms i ordinarie grupper. Vi har också avsatt medel för att renovera och rusta upp den lekutrustning som vi har på våra utegårdar. Kungsängens förskolor, Verksamhetsberättelse 8(8)