STRATEGI STAGG 2013 15 1
1. Bakgrund: Vad konstituerar en framgångsrik skola Forskning kring framgångsfaktorer Forskning kring förbättrade resultat, ökad måluppfyllelse och förbättrad produktivitet i skolan visar dels vad som kännetecknar en framgångsrik skola, dels vilka interventioner som är lämpliga att göra för att få största möjliga genomslagskraft på barns och elevers lärande. De skolor som betecknas som framgångsrika kännetecknas av ett antal gemensamma faktorer: Rektors tydliga och kraftfulla ledarskap (Blossing, 2008; Fölster et al, 2009; Grosin, 2004; McKinsey, 2010). Vidareutvecklas nedan. Höga positiva förväntningar på eleverna (Fölster et al, 2009; Grosin, 2004; Skolverkets rapport, 2009; Hattie, 2009; Hansson, 2009) Relationskompetens (Juhl, 2009; Skolverkets rapport, 2009; Hattie, 2009; Hansson, 2009) Ämnesdidaktisk kompetens (Skolverkets rapport, 2009;Fölster et al, 2009; Hattie, 2009) Ordning och reda i klassrummet samt lärares ledarskap (Fölster et al, 2009; Hattie, 2009; Grosin, 2004) Feedback på lärarens undervisning (Grosin, 2004; Fölster et al, 2009; McKinsey, 2010) De interventioner som har störst effekt beskrivs av John Hattie i Visible Learning (2009), vilken är en metastudie över hur olika faktorer påverkar studieresultaten: Feedback/Formativ bedömning (Fölster et al, 2009; McKinsey, 2010; Grosin, 2004) Ämnesdidaktisk kompetens (Skolverkets rapport, 2009; Fölster et al, 2009) Tid med elever (Fölster et al, 2009) Elevens inställning till lärande/motivation Diagnostisering och åtgärder Ordning och reda i klassrummet(fölster et al, 2009; Grosin, 2004) Höga positiva förväntningar (Fölster et al, 2009; Grosin, 2004; Skolverkets rapport, 2009) Kamrathandledning 2
Återkommande, mindre prov med snabb återkoppling (Klingberg, 2011; Nyberg, DN 2011-05-15) Föräldraengagemang (Skolverkets rapport, 2009; Fölster et al, 2009) I sammanställningen ovan nämns inom parentes andra forskare eller rapporter som lyfter fram samma aspekter som Hattie. Forskning kring ledarskapets betydelse säger följande: Nyare forskning har visat att ett av kännetecknen för framgångsrika skolor är att de har en skolledning med utmärkta organisatoriska färdigheter (Triangulating Principal Effectivness - Grissom och Loeb 2010). Med organisatoriska färdigheter menas bland annat att underlätta goda strukturer som säkerställer att resurserna används målinriktat, strukturer som skapar en konstruktiv inställning till elevernas lärande, strukturer som utvecklar rätt kompetens i förhållande till organisationens behov och strukturer som kommunicerar skolans fokus tydligt. Mycket av detta bekräftas också av OECD: s senaste studie av egenskaper hos bra skolsystem. Där påvisar OECD bland annat självklara incitament som motiverar till prestation och målinriktad prioritering av resurser som bygger på god analys av verksamheten som två typiska kännetecknen för framgångsrika skolsystem. Ett tredje kännetecken som OECD anser finns hos framgångsrika skolsystem är att de är lärande system som hela tiden utvecklas och söker ny kunskap för att utveckla kompetens och resultat. Rektors tydliga och kraftfulla ledarskap framhålls i forskning som en central faktor för framgång i skolan (Blossing, 2008; Fölster et al, 2009; Grosin, 2004; McKinsey, 2010). Skolledaren ska lyfta det pedagogisk och didaktiskt samarbete, skapa förutsättningar för kollegial dialog och synliggöra frirummet (Blossing, 2008). Rektor behöver en egen vision och vara duktig på att kommunicera den samt ska vara synlig i verksamheten. Rektor riggar lärarsamverkan med utgångspunkt i att pedagoger är mest kompetenta att utveckla andra pedagoger assessment for learning for teachers (Dolan, 2010). Rektor behöver tydligt styra mot kunskapsmålen och verka för att pedagoger har höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt i att alla är läraktiga. I en framgångsrik skola finns hög flexibilitet med avseende på undervisningsmetoder och individualisering. Det finns ett ökat fokus på lärprocessen och på ledarskap både för lärare och rektorer. Analyser av nuläget görs regelbundet liksom uppföljningar och skolan lär genom att jämföra sig med skolor med motsvarande förutsättningar och utgångspunkter (Fölster et al, 2009; Grosin, 2004; Skolverket, 2009; 2009; Hattie, 2009, McKinsey, 2010). Rektor måste ta ansvar för styrning och ledning av undervisning, lärarna måste ta ansvar för att utveckla metoder och innehåll i undervisning, vilket får konsekvenser för kompetensutveckling med 3
mera. Forskning för fram ett antal faktorer som påverkar resultaten i skolan. Skolverket beskriver resultaten som avhängiga av pedagogernas relationsförmåga, ledarförmåga, lärarexamen, ämnesutbildning, ämnesdidaktisk förmåga samt bedömarkompetens (feedback, formativ bedömning) (Skolverket, 2009; Fölster et al, 2009; McKinsey, 2010; Grosin, 2004). Verksamheten ska vila på vetenskaplig bas, vilket kräver att lärarna forskar i sin egen vardag. För det krävs att lärare har kompetens för att arbeta mot social och kunskapsmässig måluppfyllelse, vilket i sin tur förutsätter att de har kunskap kring sin egen praktik. De behöver redskap för att kunna besvara frågan: Hur gör vi det som är bäst för elevernas kunskapsutveckling? Pedagoger behöver få feedback på sin undervisning (Grosin, 2004; Fölster et al, 2009; McKinsey, 2010), vilket är en viktig uppgift för rektor. Framgångsfaktorer enligt forskning ett koncentrat (Skolinspektionens rapport 2010:15) Punkterna nedan beskriver ett koncentrat av framgångsfaktorer som poängterats i forskning om framgångsrika skolor och framgångsrikt skolledarskap och som varit utgångspunkter för bedömningsområden i granskningen, tillsammans med skolans styrdokument. Punkterna gör inte anspråk på att vara en fullständig beskrivning av framgångsfaktorer för skolledarskap, men ger en illustration till faktorer som är viktiga för rektorer att förhålla sig till i sitt ledarskap. Litteraturen på området är omfattande och litteraturlistan är tänkt att ge en vägledning att söka vidare i. Rektor är tydlig, demokratisk, lärande och kommunikativ, samt fokuserar på såväl skolans sociala mål som kunskapsmålen. Rektor tar ansvar för både skolans struktur och kultur i syfte att bidra till högre grad av måluppfyllelse. Rektor är som person bärare av en utvecklingsidé och kommunicerar den i olika sammanhang både internt och externt. Rektorn deltar i diskussioner om vad som genererar framgångsrik undervisning och analyserar samband mellan undervisningsmönster och utveckling av kunskapsresultat. Rektor är kunnig och kompetent och åtnjuter lärarnas förtroende. Rektor gör besök i den dagliga undervisningen och ger återkoppling och bekräftelse till lärarna. Rektor engagerar sig i skolans kärnprocesser, undervisning och lärande, och uttrycker höga förväntningar på elevernas resultat. Rektor har en ledarstrategi som fokuserar på att skapa en kultur med normer och värderingar som stimulerar och inspirerar medarbetarna till tydligare engagemang och vilja att utveckla sin kompetens. Rektor använder kompetensutveckling som en hävstång i skolans förbättringsarbete. Rektor och lärare har i sin kommunikation fokus på mål och lärande, rektor involverar också medarbetarna och ger förutsättningar för delaktighet och inflytande. Rektor fördelar ansvar och befogenheter till arbetslag och team. 4
Rektor tar ansvar för samverkan med andra skolor och ser skolsystemet som en helhet där den egna skolan är en del. Skolans ledarskap och förbättringsarbete präglas av såväl långsiktighet och uthållighet som delaktighet och inflytande, samt öppenhet, och samverkan. Förbättringsarbetet ställs i relation till resultat, övergripande mål och visioner med skolverksamheten. 2. Vision Stagneliusskolans Vision Stagneliusskolan skall vara en ledande gymnasieskola i Sverige vad gäller arbetssätt och resultat. Måluppfyllelsen är avgörande för styrkan i vårt varumärke. Vi ska därför möta alla elever utifrån deras individuella kompetenser. Alla medarbetare skall ha elevernas måluppfyllelse som högsta prioritet. Ständig utveckling och förbättring av vår verksamhet är vår metod för att förverkliga vår vision. 3. Mission Stagneliusskolans mission är att verka för att eleverna når sina mål och att de utvecklas så att de på bästa sätt utifrån sina förmågor kan bli framgångsrika samhällsmedborgare i en föränderlig och global värld. 4. Kärnvärden Vår verksamhet utgår från fem kärnvärden: Nyskapande; vi vågar tänka nytt för att ständigt förbättra oss Glädje ger oss motivation och trivsel Professionalism; vi vet vad vi gör och det vi gör vilar på vetenskaplig grund Måluppfyllelse; vi tror på våra elevers förmågor och utmanar och coachar dem så att de når eller överträffa sina mål Engagemang hos alla medarbetare skapar resultat 5
5. Prioritering Kritiska Framgångsfaktorer 1. Starkt varumärke som leder till god elevrekrytering samt bibehållen hög andel elever med höga meritvärden från grundskolan 2. Hög måluppfyllelse och starkt elevfokus 3. Stark och tydlig ledning 4. Tydlig vision och tydliga planer 5. Bra rutiner och verktyg för styrning, analys och uppföljning 6. Behovsanpassade lokaler för modern pedagogik 7. Rekrytering av duktiga medarbetare 8. Pedagogisk utvecklingsplan Stagneliusskolan har under perioden 2013-2015 valt att prioritera följande tre områden, Studiero, trivsel och fortsatt hög måluppfyllelse, arbetet med GY-2011 och digitalt lärande. I utvecklingsplanen har vi försökt samla allt det vi vill förbättra. Tanken är att utvecklingsplanen är ett levande dokument som utvärderas årligen. Övergripande ska vi sträva efter att elever och arbetslag äger mer av tid och rum genom att de olika programmen och inriktningarna har tydliga hemvisten och genom att i möjligaste mån tillämpa blockschemaläggning. För att öka elevernas helhetssyn ska tematiskt ämnesöverskridande arbetssätt tillämpas systematiskt. Studiero, trivsel och hög måluppfyllelse Eleverna ska uppleva att de trivs och har den studiero de behöver i undervisningen för att nå uppsatta mål Fortsatt samarbete med Urban Hansson planeras vad gäller mentorsutbildning. En förutsättning för att nå så långt som möjligt i elevernas måluppfyllelse är att lärare och elever har höga förväntningar på varandra vad gäller studier och värdegrundsmål (respekt/ansvar). Vi vill fortsätta arbetet med den formativa bedömningen och möta eleverna där de befinner sig. Det formativa förhållningssättet ska ses som ett redskap för elevernas kunskapsutveckling. En viktig faktor för att bibehålla den höga måluppfyllelsen är att undervisande lärare fortsätter skriva pedagogiska kartläggningar och att de ger stöd till elever som behöver detta. Viktigt är också att vi försöker stimulera de elever som har kapacitet att nå högre betyg, och därmed öka måluppfyllelsen. Önskvärt är också att samarbetet mellan arbetslagen och elevhälsan utvecklas samtidigt som vi utnyttjar förstärkningslärare och studietiden. För att uppnå en god och trygg studiemiljö är det viktigt att man under mentorstiden faktiskt diskuterar värdegrund, likabehandlingsplan, jämställdhetsplan och förhållningssätt. 6
En ökad upplevelse bland eleverna gällande inflytande över sina studier är också önskvärt. För att öka elevinflytandet kommer vi fr.o.m. höstterminen 2013 ha pedagogiska råd organiserat på arbetslagsnivå. Arbetet med att följa upp elevfrånvaro kommer också att fortgå. Vi vill att våra elever ska var i skolan härmed ökar också deras chanser att lyckas med sina studier. Skolledningen måste tillsammans med sin personal bli bättre på att planera schemabrytande aktiviteter, vilket också kan bidra till en ökad måluppfyllelse. För att om möjligt få en ännu bättre skolmiljö så har tillsatts en lokalgrupp som kommer att arbeta med planeringen och fördelningen av skolans lokaler. Gy-2011 Vi vill att lärarna diskutera ämnesplanernas innehåll i arbetslagen för att öka graden ämnessamverkan, vilket är en av intentionerna i hela gymnasiereformen. Ett delmål är att man i respektive arbetslag årligen genomför några ämnesövergripande projekt. Dessutom är det viktigt att man inom arbetslagen diskuterar examensmålen och hur dessa ska nås med gemensamma krafter. För att säkerställa likvärdigheten och rättssäkerheten i betygssättningen är det viktigt att eleverna vet hur de bedöms och när de bedöms därför är det viktigt att man upprättar planeringar och bedömningsmatriser enligt Per Måhls modell och sist men inte minst att dessa kommuniceras med eleverna. Något som betonas i GY-11 är det entreprenöriella förhållningssättet därför är det viktigt att skolan bidrar till ett förhållningssätt som bidrar till ett innovativt tänkande genom att vi i klassrummet lyfter fram förmågor som kreativitet, idérikedom och samarbete. Kollegialt lärande, som t.ex. innebär att lärare auskulterar hos varandra är en framgångsfaktor som också behöver utvecklas. Självklart ska undervisningen också vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Digitalt lärande Vårt mål är att skapa en öppen och flexibel lärmiljö för både elever och lärare. Vi måste fortsätta lära av varandra, både vad gäller elever och personal. Initialt önskar vi skapa ett sådant klimat bland personal och elever att vi lär av varandra. Vi måste fortsätta att utnyttja vår IKT-pedagog både i arbetslagen och individuellt. Tanken med workshops känns bra, önskemål har också framkommit om att fortbildningen borde riktas mer specifikt mot ämnena. Bra att fortsätta med IKT-gruppen och låta den vara ett forum där information sprids mellan arbetslagen och där vi lär av goda exempel. Kollegialt lärande är också en framkomlig väg här. Slutmålet är att alla ska betrakta datorn som ett verktyg bland andra. 9. IKT-plan Stagneliusskolan vill utveckla pedagogiken i klassrummen så att eleverna är rustade för den omvärld som möter dem. Att ha digital kompetens är en sådan framtida förmåga, liksom samarbetsförmåga, kreativitet och innovationsförmåga. Detta förhållningssätt kräver att vi tänker om inte bara pedagogiskt utan även hur vi jobbar - och var! 7
Genom att använda digitala verktyg och ett formativt förhållningssätt så ökar flexibiliteten så att vi når ett nytt sätt att lära (omdefinierat lärande) och en öppen skola. Detta för att på sikt nå ännu högre i elevernas måluppfyllelse. Initialt vill vi skapa ett sådant klimat bland personal och elever att vi lär av varandra. Vi måste fortsätta att utnyttja vår IKT-pedagog både i arbetslagen och individuellt. Tanken med workshops är bra, önskemål har också framkommit om att fortbildningen borde riktas mer specifikt mot ämnena. Bra att fortsätta med IKT-gruppen och låta den vara ett forum där information sprids mellan arbetslagen och där vi lär av goda exempel. Kollegialt lärande är också en framkomlig väg här. Målet är uppnått när all personal har uppnått lägsta nivån vad gäller digital kompetens och känner sig bekväma och good enough vad gäller sin datakompetens samt att lokalerna är anpassade till vårt nya förhållningssätt 10. Struktur/lokalplan Skolans inre struktur och lokalplanering ska ses över så att skolbyggnaden utnyttjas optimalt ur ett måluppfyllelseperspektiv. En särskild projektgrupp som rapporterar till ledningsgruppen med deltagande av elever, lärare, huvudskyddsombud, vaktmästare, administration och ledning har satts samman med uppdrag att komma med förslag på hur lokalerna ska användas. Man kommer särskilt att titta på: - Hemvistenas placering - Aulans användning (flexibilitet, social arena) - Elevhälsoteamets placering - Skolcaféets placering - Elevkårens placering - Bibliotekets funktion och disponering 11. Ledning/organisation/karriärtjänster Stagneliusskolan anpassar sin inre struktur efter intentionerna inom KSGYF. En översyn ska göras utifrån att rektorsarbetssätt ska styras mot det pedagogiska ledarskapet och hur detta påverkar organisationen i övrigt t.ex. avseende arbetslagsledare, ämneslagsledare, eventuella förstelärare och lektorer. Allt ledningsarbete och alla beslut ska alltid utgå från Vision, Mission, Kärnvärden och övergripande strategi. 8
12. Kompetensförsörjnings- och kompetensutvecklingsplan I och med att GY-11 innehåller en rad nya kurser så ökar behovet av lärare i specifika kurser/ämnen. Tre kurser/ämnen där Stagneliusskolan i dagsläget har för låg kompetens i är Ledarskap och organisation, Sociologi och juridik. Då skolans prioriterade mål bl.a. annat rymmer studiero, trivsel och hög måluppfyllelse så fortsätter satsningen genom mentorsutbildning med Urban Hansson för tredje året i rad. IKT-satsningen Vi måste fortsätta lära av varandra, både vad gäller elever och personal. Målsättningen är att initialt skapa ett sådant klimat bland personal och elever att vi lär av varandra. Vi måste fortsätta att utnyttja vår IKT-pedagog både i arbetslagen och individuellt. Tanken med workshops känns bra, önskemål har också framkommit om att fortbildningen borde riktas mer specifikt mot ämnena. Bra att fortsätta med IKT-gruppen och låta den vara ett forum där information sprids mellan arbetslagen och där vi lär av goda exempel. Kollegialt lärande är också en framkomlig väg här. Entreprenöriellt lärande Organisationen TÄNK OM försöker skapa mötes- och kommunikationsytor på nätet i syfte att åstadkomma en lärande organisation som bygger på ett entreprenöriellt lärande. Tanken är att i deras regi (även med hjälp av LIN) skapa hjälpmedel för arbetslagen i detta. Formativt lärande Vi måste fortsätta att möta eleverna där de befinner sig, d.v.s. ha ett starkt elevfokus och fortsatta samtalet kring formativ bedömning. Allt för att ge möjlighet för att våra elever ska nå så långt som möjligt i sin måluppfyllelse. Målet är alltså att alla elever ska vara minst godkända i alla kurser och få möjlighet att nå så långt som möjlig En idé är att t.ex. bjuda in Helena Wallberg(var engagerad under LIN workshop, HT 12), Täby Enskilda Gymnasium för att låta lärarna få hennes syn på ett formativt förhållningssätt. Ämnessamverkan Jobba vidare med ämnessamverkan enlighet med Per Måhls tankar. För att stärka dessa tankar kring ökat samarbete över ämnesgränserna vore det önskvärt att få extern föreläsare från t.ex. TÄNK OM. Gärna i kombination med entreprenöriellt lärande/lärande nätverk (se ovan). Gymnasiearbetet och kursen humanistisk-samhällsvetenskaplig specialisering är utmärkta kurser för kollaboration och där det ges möjligheter att jobba med ett vetenskapligt förhållningssätt. 9
Kvalitetsregeln 13. Kvalitetsarbete För att skapa kvalitet måste man veta vad man ska ändra. För att veta det måste man veta status, dvs. hur det ser ut. Om man inte vet hur det ser ut kan man inte fatta rätt beslut! Tre sidor av beslutsprocessen Mål vart ska vi? Status var är vi? Åtgärd/aktion vad gör vi för att komma dit? Planering och utvärdering av verksamheten Inför varje läsår planeras verksamheten utifrån Vision, Mission, Kärnvärden, övergripande strategi och gjord utvärdering av föregående läsår. Korrigerande åtgärder definieras. Varje år efter läsårets slut görs en uppföljning och utvärdering i arbetslag/ämneslag som bildar underlag för omarbetning/revidering av befintliga styrdokument. Utvärderingen görs utifrån den trivselenkät som genomförs i klasserna i april månad varje år (3KVH) i gymnasieförbundets regi. Detta påverkar bl.a. likabehandlingsplanens innehåll nästföljande läsår. Även måluppfyllelsen följs upp och utvärderas i samtliga klasser och kurser utifrån framtagen betygsstatistik. Även andra planer som till exempel Utvecklingsplanen och IKT-planen tas vid behov också upp till diskussion för eventuella revideringar. Stagneliusskolan ska i övrigt arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling enligt den modell som används inom KSGYF. 10
14. Samarbete med omvärlden och internationalisering Att utvidga skolans kontaker internationellt - både inom EU och med övriga världen. Viktigt att det blir en naturlig del av undervisningen och har en naturlig koppling till våra mål och till vår måluppfyllelse! IKT Innebär ett utbyte via nätet med elever i andra länder/skolor, bl.a. i språk och naturkunskap. Bör utvidgas som ett led i det omdefinierade lärande som är ett av skolans IKT-mål! Innebär att lärarna och klasserna över nätet skaffar kontakter med företag, universitet och vetenskapare över världen. Detta är ett led i att lära dem källkritik och analysförmåga. FN Innebär att driva och genomföra rollspel på skolan i FN-förbundets regi. Även att våra elever medverkar i andra rollspel, både inom Sverige men också i utbyte med övriga Europa. Har hitintills (under ett stort antal år) varit ett ämnesövergripande projekt sam-sam-inriktningen (f.d. internationella inriktningen). Kontakter med skolor i Sverige och Europa. Tanken finns att vi skulle kunna utvidga detta till fler program/inriktningar. Vi är en FN-skola som en del i detta med våra FN-rollspel men också ett sätt att marknadsföra skolan. Euronet Utbyte med skolor i Tyskland. Gäller för närvarande enbart språkelever eftersom det är ett av förbundets övergripande projekt (Petra Aleite, Per Larsson). Tanken var att humanistiska arbetslaget skulle ansvara för detta. Utbyte med skolor och företag med Gdansk/Gdynia för ekonomielever. Alternativt ska vi försöka utvidga detta till Tyskland eller Nederländerna. Studieresor till språkområden Att låta våra elever få besöka sitt språks kulturområde och träna sina språkkunskaper. Påbörjades som en del av humanistiska programmets utbildning. Då gällde Paris/Rom under en vecka, nu skulle man kunna planera för att de under sina studier i åk 2 gör ett längre besök/utbyte som en del av undervisningen i steg 2/4. Gäller elever på samhällsvetenskapliga programmet. EU-projekt Ett projekt som under några år genomfördes på samhällsinriktningen på skolan. Projektet gällde besök av EU-politiker Anna Hed och därefter att klassen besökte Bryssel och EU:s huvudkontor där med möjlighet till att träffa politiker och närvara vid debatter. Skolan har även lärare som genomgått utbildning för detta i EU:s regi (Lisa Ask). 11
Allmän internationalisering Att i större utsträckning använda engelsk litteratur, debattartiklar, etc. som en del i elevernas möjlighet till att använda engelskan som utbildningsspråk. Fotbollsutbyte Spanien. Fotbollsakademin 1 vecka varje vår (Både tjejer och killar) 15. Elevinflytande och elevaktiviteter Ett av Stagneliusskolans prioriterade mål i den pedagogiska utvecklingsplanen är att eleverna ska känna sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Stagneliusskolan vill att eleverna upplever att de har inflytande över det dagliga arbetet och samtycker kring att deras synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt. Detta framgår också av skollagen kap. 4 9: Elever ska ges möjlighet till inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Pedagogiska råd De pedagogiska råden består av två elever per klass och bildar tillsammans med sina lärare i arbetslaget ett pedagogiskt råd. På skolan kommer alltså att finnas lika många pedagogiska råd som det finns arbetslag. Det pedagogiska rådet träffas två till tre gånger per termin. Med på rådet finns elevernas rektor samt eventuellt annan personal. Frågor som behandlas i det pedagogiska rådet ska återkopplas till övriga klasskamrater på mentorstid. Samtliga pedagogiska råd på skolan träffas en gång per termin i ett större forum, STAGGRÅD, där de ges möjlighet att träffa alla rektorerna samtidigt för att diskutera Syftet med de pedagogiska råden är att, elevens upplevelse av inflytande över undervisningen ska öka. Studieron och tryggheten i klassrummet ska öka och dessutom ska elevernas möjligheter att nå sina mål ska öka. Nedan följer uppslag på vad som ska diskuteras i de pedagogiska råden. - Inflytandet över vad som händer i klassrummet med avseende på olika kurser vad gäller planering och genomförande. - Ämnesövergripande projekt i arbetslaget - Trivsel och studiero i klassrummet. - Hur skapar vi öppna flexibla lärmiljöer - Likabehandlingsplanen - Jämställdhetsarbetet - Arbetsbelastning- kalender, skrivschema och examinationer. 12
- Studietidens upplägg och innehåll - Frågor kring digital kompetens - Utvärdering av kurser som genomförts under läsåret För att följa upp och utvärdera arbetet i de pedagogiska råden och mäta progression i hur eleverna uppfattar sitt inflytande betraktas särskilt följande påståenden i den årliga trivselenkäten: - Elevernas synpunkter på arbetet i skolan tas tillvara på ett bra sätt - Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna - Mina lärare planerar kurser tillsammans med oss elever - Min klass har mentorstid regelbundet - Under mentorstiden pratar vi om viktiga saker Elevkåren Stagneliusskolans Elevkår finns till för skolans elever. Elevkårens tanke är att ge varje elev en givande, stimulerande och rolig gymnasietid både i och utanför skolan. Elevkåren är engagerad i en rad olika aktiviteter som framförallt handlar om att skapa trivsel och stärka gemenskapen mellan skolans elever. Dessa aktiviteter är t.ex. Staggningen, Rugbyn, Swinget, Skidresan, Staggjakten och Studentbalen. Förutom alla dessa evenemang uppmärksammar elevkåren också Halloween och Alla hjärtans dag. Det har också diskuterats om man i elevkårens regi kan anordna konserter och kulturnätter på samma sätt som gjorts tidigare under 1980-1990-tal. Dessutom bevakar elevkåren frågor som rör utbildning och arbetsmiljö i skolan. Elevkåren har en arbetande styrelse som väljs årligen på ett årsmöte. Ett led i att utveckla samarbetet mellan skolan och Elevkåren är att skolledning och styrelsen träffas två gånger per termin. Vid dessa möten stäms de olika arrangemangen av samt diskuteras eventuellt nya idéer och uppslag för ökat genomslag hos skolans elever. Kopplat till Elevkårens arbete finns också en verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutvecklaren stöttar och utvecklar elevkårerna, håller styrelseutbildningar, föreläser, projektleder med mera. Elevkårerna får även tillgång till nationella, regionala och lokala utbildningar och konferenser arrangerade av Sveriges Elevkårer. En förutsättning att få delta i evenemangen ovan är att man som elev är med i Elevkåren. Målet är att öka antalet medlemmar i Elevkåren. Hur gör vi Elevkåren mer attraktiv? En tanke som diskuterats är att dela ut skollegitimationer där elever som innehar en sådan ges rabatter av olika slag i stadens affärer och på olika arrangemang. I elevkåren finns en demokratiansvarig. Den demokratiansvarige arbetar med elevinflytande och demokratifrågor. Hur demokratiansvariges arbete kan knytas till de pedagogiska råd som planeras fr.o.m. läsåret 2013-2014 är inte bestämt än. En idé kan vara att låta gemensamma tankar som 13
kommit upp hos arbetslagens pedagogiska råd gå vidare till ett STAGGRÅD där demokratiansvarig från Elevkåren tillsammans med skolledning träffar de pedagogiska råden 1 gång per termin. 14