Delaktighetens villkor för r elever med utvecklingsstörning Elisabet Frithiof universitetslektor Institutionen för f r pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Lärarnas dag den 1 november 2010 Detta handlar om: I. Styrande texter. Centrala begrepp. II. Avhandlingens syfte och frågest geställningar. Resultat av forskningen III. Vägen V framåt? Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för f r personer med utvecklingsstörning. Avhandling sept. 2007: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1486
Ny skollag 2010:800 Grundsärskolan rskolan 5 Barn som bedöms inte kunna nån upp till grundskolans kunskapskrav därfd rför r att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. rskolan. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan rskolan ska föregf regås s av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Gymnasiesärskolan 8 nationella program 2 individuella: yrkesträning och verksamhetsträning Specialutfomat program 4-årig utbildning, 3 600 timmar Här r kan Du fåf de kunskaper du behöver för r att fåf ett bra vuxenliv med arbete, boende och fritid. (Skolverkets hemsida) Utvecklingsstörning rning Dessa elever har en utvecklingsstörning rning. Person med utvecklingsstörning rning Person med kognitiv funktionsnedsättning ttning Det är r deras klienttillhörighet, som motiverar åtgärder (Börjesson, 1997).
Socialstyrelsen okt. 2007 funktionsnedsättning: ttning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförm rmåga. funktionshinder: begränsning som en funktionsnedsättning ttning innebär r för f r en person i relation till omgivningen. Handikapp Miljön är funktionshindrande. Delaktighet Att vara delaktig, att delta I vilka sammanhang får jag vara med? I vilka sammanhang kan jag vara med? I vilka sammanhang vill jag vara med? en demokratiaspekt. IE = Inclusive Education ett synsätt där d r skolan ska vända v sig till och, möta m alla elevers skiftande behov, genom att ge dem lika möjligheter m till lärande, kultur och kommunikation som alla andra i samhället llet Inkludering riktar in sig påp en gemenskap där r olikhet är r en förutsf rutsättning. ttning. (Salamancadeklarationen, 2006)
Salamancadeklarationens strategiska mål: m Att se och ta bort hinder inom utbildningssystemet. förändra attityder genom att lägga l grunden för f r ett rättvist r och ickediskriminerande samhälle som uppmuntrar människor m att leva och lära l tillsammans. Lissabondeklarationen,2007 Young Voices: meeting Diversity in Education Lissabondeklarationen, forts. Det är r mycket viktigt att ge alla ett fritt val om var de vill ha sin undervisning. IE är r bäst b om förhf rhållandena är r de rätta. r Det innebär r att det ska finnas tillräckligt stöd, resurser och utbildade lärare. l Lärare L behöver vara motiverade, ha kunskaper och förstf rståelse för f r våra v behov. De bör b r vara välutbildade, fråga oss om våra v behov och ha ett bra samarbete sinsemellan under alla skolår.
Särskola, gymnasiesärskola För r allt fler barn och ungdomar Skolan sorterar. 0-4,8% Lärares behov av homogena elevgrupper? Lärare i behov av särskilt s stöd? Fernell & Ek (2006) Fanns det elever i gymnasiesärskolan som inte uppfyllde diagnosen lindrig utvecklingsstörning? 10 av 20 hade diagnosen 14 av 20 uppfyllde inte DSM-IV IV-kriterier 2 med autism, men inte låg l g IQ Övriga 12: inlärningssv rningssvårigheter, righeter, koncentrationssvårigheter righeter Diskrimineringslagen (2008:567) får r inte diskriminera någon elev, som deltar i eller söker s till verksamheten. genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet ndbarhet kan se till att en person med funktionshinder kommer i en jämf mförbar situation med personer utan sådant s funktionshinder. (Ändring 2010:567)
Vidare En utbildningsanordnare ska inom ramen för r denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för r att aktivt främja lika rättigheter och möjligheterm för elever oavsett funktionshinder. (Ändring 2010:861) Tänkmöjlig skollagstext?? Barn som bedöms inte kunna nån upp till grundskolans kunskapskrav därfd rför r att de har en annan etnicitet, ska tas emot i särklass.? Barn som bedöms inte kunna nån upp till grundskolans kunskapskrav därfd rför r att de tillhör r en annan samhällsklass, ska tas emot i klasssär. Lutz (2009) Det som anses vara ett avvikande beteende i en stadsdel och vid ett läge l i konjunkturcykeln anses vara normalt vid andra omständigheter. Maktrelationer, inte faktiska behov hos utsatta barn, styr fördelningen f av resurser.
Vad säger s gymnasiesärskoleeleven? i i de skolorna sås finns det utbildning, för f r att utbilda sig. Ja, det är då man ser att man är utvecklingsstörd, att man stör dem som utvecklas (Blomman) Vad tillägger forskaren? Ett hot mot en framgångsrik utveckling av en integrerad gemenskap finns i sådana s värderingar som leder till utpekande av avvikelser och avvikande, och som riskerar att leda till utstötning tning av de mindre värda,, de umbärliga,, dvs. de som kan tänkas avskilda från n helheten utan att denna tar skada av detta. (Emanuelsson, 1996, s. 11) människosyn samhällssyn kunskapssyn
II. Avhandlingen Syftet att belysa delaktighetens villkor för f personer med utvecklingsstörning, dels i dåtid, dels i nutid. Avsikten var också att granska hur dessa personers egna förestf reställningar relaterar till samhällelig kategorisering av utvecklingsstörda, i synnerhet inom utbildning. Forskningsfrågorna: gorna: Vilka delaktighetens villkor har tidigare gällt för f r personer med utvecklingsstörning och hur har kategorin utvecklingsstörning etablerats fram till vår v r tid? Vilken människosyn, m kunskapssyn och samhällssyn kommer till uttryck i dessa personers inifrånperspektiv nperspektiv idag? Vilka förvf rväntningar påp människor, kunskap och samhälle bär b r personer med utvecklingsstörning på? p Generaliserbart? Egentligen handlar det inte om att fåf veta hur det är r att leva med utvecklingsstörning, snarare hur det kan vara.
I stora drag integrering segregering integrering 1850 1900 1950 2000 1800-talets initiativ Emanuella Carlbeck 1866 Sofia Wilkens 1859 Pedagogiskt pionjärarbete att försf rsöka undervisa idioter Djärva, otidsenliga och ifrågasatta projekt Murar byggs. den härjande h sjukdom, idioti, som tycks gripa mer och mer omkring sig. (Rappe, 1902, s.6) Dvs. ur Några råd och anvisningar vid sinnesslöa barns (idioters) vård, uppfostran och undervisning. Kommunaliseringen av särskolan, s nationellt helt genomförd 1 januari 1997
Det medicinska inflytandet Jag har ju en sjukdom med! som inte går g r att göra g något n åt, sås det får f jag leva med. Men min mamma säger, att min sjukdom syns inte påp mig. Det syns inte. Det säger s alla. (Elin) Hon reflekterar vidare Dom säger s att det syns inte påp mig Jag är ju frisk! Frisk och kry Jag mår m r bra. Jag lever mitt liv bra. (3) Jag tänker t inte så mycket påp det. (1) Jag kan ju gåg och så.. (Elin) Boktips: Diagnosens makt (2006) Gunilla Hallerstedt (red.) Skolgång Intelligensmätningar tningar för f r att avskilja Hjälpklasser i större städer Provisorisk undervisningsplan för f sinnesslöskolan skolan 1946 Slagstaanstalten med seminarium
En fråga om bildning Att vara bildbar Att bli samhällsduglig Men de obildbara då? Mer om skolgång ng Skolgång för f r bildbara sinnesslöa a 1954 1968 Omsorgslagen: : Träningsskola. Allmän n skolplikt i drygt 40 år Läroplaner för f r särskolan s 1973 och 1990 Gemensam 1994-2011 Människosyn, kunskapssyn, samhällssyn Relationen individ och samhälle Relationen elev och skola Vilken syn får r råda? r Vilka är r våra v förgivettaganden? Vad vilar våra v förestf reställningar i?
Filosofen Jacques Maritain talar om människan som individ och person Är r samhället till för f r vars och ens skull, eller är r var och en till för f r samhällets skull? Är r skolan till för f r vars och ens skull, eller är var och en till för f r skolans skull? Blomman begriper sig påp detta: Om mig själv, ja. Det börjar b som, ja. Året, det började b 19XX, när n r jag blev till. Och när r jag blev till, sås hade jag två saker, som jag hade inne i min kropp när n r jag blev till. Jag hade Downs syndrom och funktionshinder hade jag. Men det var inget fel påp mig bara för f det. Det är det inte. Idéhistoriskt sett Människan den fungerande maskinen. Funktionshinder/funktionshindrad Vad händer h om brister i funktionen visar sig?
Eller Människan som den utvecklade individen Charles Darwins tankar. Utvecklingsstörning/utvecklingsst rning/utvecklingsstördrd Vad händer h med den individ som visar brister i sin utveckling? Struggle for Life. Survival for the fittest. Fosterdiagnos Erbjuds alla blivande mödrar m Enligt lag sedan sommaren 2007 Vi är r väl v l sist i världen v att fåf ett sånt s barn. Tänk om våra v barn är r den sista generationen med Downs syndrom (Riddersporre, 2003, s. 103). John Langdom Down (1828 1896) 1896)
Langdoms empiri Enligt Langdom fanns det en etiopisk typ, en malajisk typ och en mongolisk typ av degenererade individer. Mongolism blev Downs syndrom icke desto mindre en överraskande färsk hyllning till en av degenerationens mer suspekta tänkaret nkare (Sörlin,, 2004, s.75). Blomman gör g r ett inlägg: Jo, för f r som jag sa tidigare, att vi alla människor är r olika. En del är utvecklingsstörda och en del inte ja, så är r det alltid. Det hänger h ihop med livet. Människosynsfrågan om bemötande och förhållningssätt Elins taxiresor Elins arbetsmiljö
i i behov av särskilt s stöd? Andra människors m stöd är r nödvn dvändigt. Men det ska inte vara en oreflekterat överräckt och statisk hjälp utan ett efterfrågat stöd. Skoltiden Kunskapssyn Intervjupersonerna omsätter kunskap och har utvecklat en lust att lära. l Skoltiden har inneburit meningsfull utbildning i termer av social samvaro, trivsel, traditionell ämneskunskap och utmaningar. På tal om kunskap Elin har svårt men klockan Blomman efterfrågar Livskunskap,, hur det är r att leva med ett liv som man har svårt med.
Livet kan uppfattas som svårt och svårt att förstå.. Motiven bakom andra människors m handlingar kan vara svårt att förstf rstå. Andra människors m stöd är r nödvn dvändigt. Inte en oreflekterat överräckt och statisk hjälp utan ett efterfrågat stöd. Mera resultat: Tvåspr språkigheten, omsorgskan Helvuxna Personer med utvecklingsstörning som eviga barn även i framtiden? III: Framtiden? Varje barn har en utvecklingspotential vars gränser ingen kännerk nner Skolans organisation och resursfördelning rdelning måste därfd rför r ta hänsyn h till varje barns unika utvecklingsmöjligheter och förutsättningar ttningar för f r lärandel rande (Salamancadeklarationen)
Att stödja en utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning ttning samt av deras mentala och fysiska färdigheter f till deras fulla möjligheterm jligheter (FN-konventionen om rättigheter r för f r personer med funktionsnedsättning) ttning) Ungdomarna i Lissabon: Det är r vi som ska bygga framtiden. Vi behöver riva hinder inom oss själva såväl s som inom personer utan funktionshinder. Vi måste m utvecklas bortom våra v funktionshinder då kommer världen v att acceptera oss bättre. b ttre. The Lisbon Declaration: Young People s Views on IE Vi vill inte ha sympati; vi vill bli respekterade som framtida vuxna, som ska leva och arbeta i vanliga miljöer. Vi har rätt r till samma möjligheter m som alla andra, men med det stöd d vi behöver. Alla i samhället måste m vara medvetna om, förstå och respektera våra v rättigheter.
Lissabondeklarationen, forts. Utmaningar Behov av tillgänglighet ser olika ut för f olika personer. Det finns olika slags hinder i undervisningen och i samhället. Det saknas fortfarande kunskaper om funktionshinder. Lärare, L andra elever och vissa föräldrar f har ibland ett negativt förhållningssätt till oss. Lissabondeklarationen, forts. Förbättringar: I allmänhet har vi fått f ett tillfredsställande llande stöd d i vår v r utbildning, men mer kan göras. g Informationstekniken förbf rbättras och välfungerande digitala läromedel l tillgängliga. Skärpta krav för f r inskrivning i särskolan : Det betyder att det i framtiden ska finnas två förutsättningar ttningar som måste m föreligga f för r att en elev ska kunna skrivas in i särskolan. Det ena är r att läkare l måste m kunna konstatera en utvecklingsstörning, och det andra är r att föräldrarna f är r med påp det. Jan Björklund (DN, 4 juni 2009)
FN-konventionen om rättigheter r för f personer med funktionsnedsättning, ttning, 2008 säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem påp alla nivåer och livslångt lärande l inriktat påp full utveckling av den mänskliga m potentialen och känslan k för f r värdighet v och egenvärde samt förstf rstärkning rkning av respekten för r de mänskliga m rättigheterna, r de grundläggande ggande friheterna och den mänskliga mångfaldenm Konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning ttning får r tillgång till allmän n högre h utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande l utan diskriminering och på samma villkor som andra. Delaktighet Inkludering 5 personer med utvecklingsstörning är r fullt delaktiga Fast anställda, med full lönl Fackligt anslutna Högskoleutbildade vid Teaterhögskolan www.moomsteatern.com
Framtiden Framtiden är r inte ödesbestämd,, utan kommer att formas av våra v värden, v tankar och handlingar (Federico Mayor, Svenska Unescorådet, 2001, s.13).