Revisjonsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Lunds kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Building a better
Biniding a better Innehåll 1. Inledning...2 2. Resultatutfa112014...2 2.1 Utfall kommunen...2 2.2 Driftredovisning...6 3. Kommentarer till bokslut och årsredovisning...6 4. Måluppföljning...8 4.1 Inledning och målstruktur för kommunen...8 4.2 Avstämning av balanskravet...9 4.3 Finansielle mål...9 4.4 Verksamhetsmål...11 5. Sammenfattende bedömning...13 1
Building a hetter 1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen ilunds kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2014. Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med Jagen om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning auseende delårsrapporten har lämnats separat. Revisjonen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisjonen för att med hög men finte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen finte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallegen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2. Resuitatutfa112014 2.1 Utfall kommunen Årets resultat uppgår till 14 mnkr vilket är betydligt lägre än föregående års resultat om 218 mnkr. Budgetavvikelsen är positiv och uppgår till 22 mnkr. Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 218 14 8-8 Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Prognos delår förhållande till den prognos som avlämnads vid delårsbokslutet per 2014-08-31 är utfallet om 14 mnkr ca 22 mnkr högre. Under 2012 och 2013 har kommunsektorns resultat påverkats positivt till följd av återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005-2008. För 2013 uppgick beloppet till 86,4 mnkr (2012: 90 mnkr). Det har under 2014 förts diskussioner från FORA kring återbetalning av försäkringspremier även av 2004 års premier, något beslut har dock ej tagits innebärande att någov återbetalning av försäkringspremier ej finns redovisade i 2014 års bokslut. FORA ska pröva frågan på nytt i mars månad. 2
Building a better För att jämföra resultatet mellan åren så har en jämförelse gjort nedan som eliminerer olika former av engångsposter, s.k. jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande postevna framgår av not 3 i årsredovisningen. ~ ~ Årets resultat 218 mnkr 14 mnkr Realisationsvinster -112 mnkr -18 mnkr Exploateringsöverskott Återbetalning försäkringspremier (AFA) ~ -20 mnkr -19 mnkr -86 mnkr - Värdejustering anläggningstillgångar 3 mnkr 9 mnkr Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, innan finansnetto 3 mnkr -14 mnkr Sänkt diskonteringsänta avs pensioner Justerat årets resultat 33 mnkr - 36 mnkr -14 mnkr Analysen har gjorts på två nivåer, innan respektive efter finansielle poster. Det konstateres att de jämförelsestörande postevna beloppsmässigt var betydligt större under 2013 jämfört med 2014. Realisationsvinsterna uppgick till hela 112 mnkr 2013 jämfört med 18 mnkr 2014. Exploateringsöverskotten är i paritet mellan åren. Som tidigare nämnts innehöll utfallet för 2013 en återbetalning av försäkringspremier om 86 mnkr, en intäkt som finte återfinns i 2014 års utfall. Totalt uppgår resultatet exklusive jämförelsestörande postertill -14 mnkr för 2014 respektive 3 mnkr 2013. bokslutet för 2013 fanns inom ramen för finansnettot en jämförelsestörande post i form av sänkt diskonteringsränta för pensioner vilken belastede resultatet om totalt 33 mnkr. Detta innebär att det justerade resultatet för 2013 uppgick till 36 mnkr jämfört med -14 mnkr. Resultatet för 2014 är således betydligt lägre, trots det faktum att kommunen höjt skatten inför 2014. Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader uppgår till -5 231 mnkr vilket är 471 mnkr högre än föregående år. Ökningstakten för verksamhetens nettokostnader uppgår därmed till ca 10 %. Om jämförelsestörande poster beaktas uppgår ökningstakten till 283 mnkr och 5,7 %. Skatteintäkter och generelle statsbidrag och utjämning uppgår till totalt 5 187 mnkr vilket är cirka 259 mnkr högre än året dessförinnan då beloppet uppgick till 4 953 mnkr. Ökningstakten auseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan åren ca 4,7 % vilket därmed är en lägre ökningstakt än verksamhetens nettokostnader, oaysett beaktande av jämförelsestörande poster eller ej. I nedenstående tabell sammenfattes verksamhetens nettokostnader samt skatteintäkter för de seneste fem åren. Den röda linjen avser verksamhetens nettokostnader justertit för jämförelsestörande poster samt realisationsvinster. 3
6uildinq a hetter 5500, 5300 5100 4900 Nettokostnader 4700 f Skatteintäkter 4500 4300 Nettokostnader exkl jämförelsestörande 4100 3900 -- -- _ 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Som framgår av grafen ovan så har kommunens nettokostnader överstigit skatteintäkterna för åren 2012, 2013 och 2014. För 2014 överstiger nettokostnaderna kommunens skatteintäkter oaysett om jämförelsestörande poster elimineres. Ett annat sätt att se på det faktum att verksamheternas nettokostnader tar i enspråk mer än skatteintäkterna åskådliggörs i följande tabell: Verksamhetens nettokostnader Avgår jämförelsestörande poster Justerade nettokostnader Skatteintäkter och gen. statsbidrag Justerat driftnetto (resultat efter skatteintäkter) Nettokostnader i relation till skatteintäkter 2014 2013 Avv Avv (%) -5 231-4 760-471 10% -28-216 188-87% -5 259-4 976-283 5,7% 5 187 4953 234 4,7% -72-23 -49 213% 101,4 % 100,5 Som framgår av tabellen ovan så har vi återigen beaktet jämförelsestörande poster vid analysen. För 2013 uppgick justerade nettokostader till 4 976 mnkr och skatteintäkter till 4 953 innebärande ett negativ driftnetto om -23 mnkr. Verksamheterna kunde finte klara av verksamheten via skatteintäkterna utan överskottet genererades dels av poster av engångskaraktär samt finansnettot. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 100,5% av skatteintäkterna. För 2014 ger motsvarande analys ett justertit driftnetto om -72 mnkr. Detta betyder en försämring om 49 mnkr jämfört med året innan, trots en höjning av kommunalskatten. För 2014 tar nettokostnader i enspråk 101,4 % av skatteintäkterna om jämförelsestörande poster beaktas. I nedenstående graf visas de årlige nettokostnads- respektive skatteintäktsökningarna. 4
0,0% I- -. 2010 2011 2012 2013 2014 EY Building a better 9,9% 6,0% 4, 0% 5, 7% 4,7% 2,0% tökningstakt nettokostnader Ökningstakt skatteintäkter f Ökningstakt nettokostnader exkl engångsposter Som nämnts tidigare har nettokostnaderna ökat med 9,9 % mellan 2013 och 2014 jämfört med skatteintäkterna som har ökat ca 4,7 %. Justerat för jämförelsestörande poster är ökningstakten 5,7 %. Totalt under perioden har verksamhetens nettokostnader ökat med 30 %under perioden 2010-2014. Justerat för jämförelsestörande poster är förändringen ca 28 %. Den totala skatteintäktsökningen är för motsvarande period ca 24 %. Ett konstaterade som kräver beaktande i framtida budget och plan beaktat osäkerheten i framtida skatteintäktsprognoser. 5
au~~ain~ a bettfr 2.2 Driftredovisning Verksamheternas totala avvikelser är positiv och uppgår till cirka 15 mnkr. Avvikelsen förklaras av både positiva och negativa avvikelser där socialnämnden (-33 mnkr) står för det största underskottet. Största positiva budgetavvikelsen konstateres för teknisk nämnd (10 mnkr) samt vård- och omsorgsnämnd (17 mnkr). förhållande till prognosen som avlämnades i samband med delårsbokslutet per 2014-08- 31 är verksamheternas budgetavvikelser totalt 39 mnkr bättre. De nämnderna med störst förändring i förhållande till prognos är KS/Kommunkontor (+9 mnkr), teknisk nämnd (+10 mnkr), vård o omsorgsnämnd (+8 mnkr) samt barn- och skoln. Lund öster (+10 mnkr). Fyra nämnder visaren negativ avvikelse mot budget. Kommunstyrelse/politisk ledning visar en negativ budgetavvikelse om 2 mnkr vilket framförallt är hänförligt till överförmyndarverksamheten. Servicenämndens negativa budgetavvikelse uppgår till -3 mnkr. Fullmäktiges resultatkrav uppgår till 21 mnkr och utfallet för året uppgår till 18 mnkr. I utfallet för 2014 ingår en realisationsvinst om 16 mnkr innebärande att det verkliga utfallet är 2 mnkr och den negativa avvikelsen mot budget ca 19 mnkr. Större kostnader för reparationer och hyreskostnader för moduler i kombination med nedskrivning av förskola som ska rives uppges vara de mest betydande orsakerna till den negativa avvikelsen. Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse om 33 mnkr varav försörjningsstöd står för ca 16 mnkr. Det genomsnittliga entalet hushåll med försörjningsstöd ökade med 4,3 %under 2014. Motsvarande ökning 2013 uppgick till 1,3 %. Kostnader för köpt vård och plateringar avviker med drygt 8 mnkr. Både entalet plateringar och kostnaden per platering har ökat. Utbildningsnämndens negativa avvikelser om 4 mnkr är hänförligt till gymnasieverksamheten och då framförallt till gymnasieskolan Vipen. 3. Kommentarer till bokslut och årsredovisning Materielle anlägqninqstillgångar - komponenfredovisning december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 (nya benämnd 11.4) beträffande materielle anläggningstillgångar. I rekommendationen förtydligas kravet på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara vä-
9uildinq a better sentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivas av separat. Den kanske vanligaste typen av tillgång som består av flertalet komponenter med olika nyttjandeperioder är fastigheter. Kommunen har genomfört utbildningar och påbörjat arbetet auseende finterna riktlinjer. Planen är att nya investeringar under 2015 ska delas in i komponenter. I syfte att uppfylla god redovisningssed uppmanar vi kommunen att slutföra detta arbete under 2015. Pensioner och kapitalförvaltning Lunds kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 2873 mnkr fördelat på 406 mnkr redovisat som aysättning i balansräkningen och 2467 mnkr som ansvarsförbindelse. Det totala pensionsåtagandet har urinskat med ca 64 mnkr framförallt hänförligt till ansvarsförbindelsen till följd av utbetalning av pensioner. I nedanstående tabell sammanfattas det totala pensionsåtagandet fördelat på ansvarsförbindelse och skuld respektive marknadsvärdet på kapitalförvaltningen. 3500 3000 2937 2873 2500 Avsättning pensioner 2000 Ansvarsförbindelse pensioner 1500 s Totalt pensionsåtagande 1000 Marknadsvärde kapitalförvaltning 500 0, 2013 2014 Som framgår av grafen ovan täcker pensionsförvaltningen totalt 5,7 % av det totala pensionsåtagandet. Detta är en ökning i förhållande till föregående år då motsvarande relation uppgick till 4,3 %. Resterande del av pensionsåtagandet har återlånats av verksamheterna. Det bokförda värdet för pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 125 mnkr och är platerat i aktiefonder, strukturerade produkter och depåkonto. Det totala övervärdet uppgår till 39 mnkr. Bidrag till statlig infrastruktur Kommunen har under 2014 beslutat om bidrag till statlig infrastruktur. Bidraget är till Trafikverket för byggandet av Skyttelbron och uppgår till 19 mnkr. I enlighet med lag om kommunal redovisning kan ett sådant bidrag redovisas antingen som en kostnad direkt eller periodisere i balansräkningen. Kommunen har valt att redovisa bidraget i balansräkningen och ska lösa upp detta under 25 år. Med detta förstås därmed en årlig kostnad om en tjugofemtedel av bidragets storlek. I lagtexten framgår att upplösning av bidrag ska 7
8uildi~q a better påbörjas det år bidraget beslutas. Kommunen kommer dock att påbörja upplösningen först 2015. Verksamheter som uttryckligen styrs av självkostnadsprincipen enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 18 angående intäkter framgår att beträffande exempelvis renhållnings- samt VA-avgifter där verksamhetens avgiftsuttag uttryckligen regleras av självkostnadsprincipen och avgiftsuttaget överskrider självkostnaden, ska intäkten minskas och överuttaget bokföras som en förutbetald intäkt. Effekten är således att överuttaget ska redovisas som en skuld istället för eget kapital. Kommunens renhållningsverksamhet avser både verksamhet utifrån självkostnadsprincipen samt affärsverksamhet. Den del som avser självkostnadsprincipen har redovisats som skuld i enlighet med rekommendation nummer 18. Fördelning mellan verksamheterna har gjorts utifrån en schablon om 75 % (självkostnad) och 25 % (affärsverksamhet). Säkringsredovisninq Under 2014 trädde en ny rekommendation ikraft rörande derivat och säkringsredovisning. För att hantera den externa låneskuldens räntebindning använder kommunen finansielle instrument i form av swapavtal. Strategin kring räntebindning är fastställd och dokumenterad ifinanspolicy. Vi bedömer att kommunen uppfyller kraven på säkringsredovisning. Resu/tafutjämningsresery Från och med 1 januari 2013 infördes möjligheten för kommuner och landsting att reservera överskott till en s.k. resultatutjämningsresery (RUR). Syftet med RUR är att kommuner och landsting i sin balanskraysutredning ska få förbättrade möjligheter att utjämna resultatet över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. Ett annat syfte är att skapa större stabilitet för verksamheterna. Under 2013 fattede kommunen beslut om att införa en resultatutjämningsresery och för åren 2010-2012 reserveredes totalt 199 mnkr. I samband med att kommunfullmäktige entog bokslutet 2013 avsettes ytterligere 21 mnkr. I bokslutet för 2014 föreslås att 5,4 mnkr ska disponeres i enlighet med kommunens fastställda regelverk vilket innebär att det officiella balanskraysresultatet uppgår till -20 mnkr (se även kap 4.2). 4. Måluppföljning 4.1 Inledning och målstruktur för kommunen Enligt kommunallegen skall kommunfullmäktige fastställa finansielle mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeters varefter uppföljning sker av urålen i årsredovisningen. Allmänt kan de finansielle urålen anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras.
Building a hettfr working word 4.2 Avstämning av balanskravet årsredovisningens förvaltningsberättelse Balanskraysresultat för de fem framgår att balanskravet finte uppnås för senaste åren (belopp i mnkr> 2014. Efter justeringar för realisationsvinster mm uppgår balanskraysresultat 178 om -25,4 mnkr. Uttag har skett från resultatutjämningsreserven med 5,4 mnkr, 113 varefter balanskraysresultatet uppgår till ~i -20 mnkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. - ~ Vi kan således konstatera att balanskra- 2010 2011 2012 2013 2014 vet finte har uppfyllts för 2014. -ZO -zo 4.3 Finansiella mål Av Lunds kommuns budget auseende 2014 framgår tre finansielle mål. Dessa är: Resultatmål -Under den seneste treårsperioden ska kommunen ha ett genomsnittligt positivt resultat (jämfört med kommunallegens balanskrav) som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkter, generelle statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning 200 178 4,5% ~~ 150 113 ~ 100 85 9p 95 a ro Y c 50 ro ro m ~ 4 Ö% 2010 11 2012-20 99 102 3,5% +~,, Y 3,0% 2,5% +~ 2,0% Y 71,~ 1,5% t 1,0% +, to 0,5% a --- j. 0,0% ~ 2013 14-20 -0,5% 5~ -0,4% -0,4% -1,0% 2,4% 1,4 /a ~ Årets resultat (balanskrav) Resultatkrav, 2 % av skatteintäkter Resultat i relation till skatteintäkter Av uppföljningen framgår att resultatmålet ej uppnås för 2014. Det genomsnittliga utfallet uppgår till ca 1,1 %. E
euildinq a better Investeringsmål - Nettoinvesteringarna får under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 12 grocent av skatteintäkter, generelle statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. i000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 ss io 16% 14% 12% ~ Nettoinvesteringer 10% -f-investeringar i förhållande till 8% skatteintäkter 6% Mål 4% 2% 0% Nettoinvesteringarna uppgår till 17% av skatteintäkter, generelle statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning för 2014 och till 15 %under den seneste treårsperioden. Målet uppnås finte för 2014. Skuldmål - Långsiktigt ska kommunens låneskuld per invånare finte överstiga det vägda medelvärdet för landets samtlige kommuner (2011: 16 800 kronor per invånare). 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 D 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 4500 4000 3500 Låneskuld per invånare 3000 ~- ----; Låneskuld per invånare 2500 simulering 2000 Låneskuld perinvånare genomsnitt Sverige 2013 1500 ~._ Kommunens nettolåneskuld 1000 500 --~ Låneskuld enligt plan 0 Skuldernu per invånare uppgick 2014 till knappt 16 000 kr/invånare medan genomsnittet i Sverige uppgick till drygt 19 000 kr/inv 2013. Målet kan därför anses uppnått för 2014. 10
B~;~Idinq a hetter Det kan dock konstateras att med budgeterad investeringsnivå de kommande tre åren riskerar lånerskulden att öka till drygt 31 000 kr/inv år 2017. Målet kommer därvid finte att kunna uppnås. Bedömninq Fullmäktiges finansielle målsättningar visar på en låg måluppfyllelse. Endast ett av tre delmål uppnås. 4.4 Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har i 2014 års budget fastställt 11 övergripande strategier samt 52 verksamhetsmål för de olika nämnderna. Vad gäller de övergripande strategierna saknes mätetal som tydliggör hur strategierna ska mätas. Uppföljning av strategierna görs genom en verbal beskrivning inkl en sammenfattende bedömning. Följande strategier följs upp: Lunds kommun ska erbjuda en service av hög kvalitet som är anpassad till medborgarnas behov. Skattepengarna ska användas effektivt det vill säga ge mesta möjliga nytta för pengarna. Alla nämnder och styreiser ska vara serviceinriktade och ha en hög grad av medborgarinflytande En god och individanpassad vård och omsorg En förskola med kvalitet såväl i omsorg som Pedagogik Ett gynnsamt klimat för lärande. Bra skolor med kompetente lärare och individanpassad undervisning En god personalpolitik, som främjar trivsel och arbetsprestationer och ökar möjligheterna för Lund att vara en attraktiv arbetsgivare Alla nämnder och styreiser ska bidra till en ökad ekonomisk och miljömässigt hållbar tillväxt genom att i dialog med företagen skapa goda förhållanden för att utveckla näringslivsklimatet ilund Att i samverken med olika aktörer vara motorn för tillväxt i hela Skåne och i Öresundsregionen för att skapa fler arbetstillfälien Att möta det globala miljöhotet Att ha en fysisk miljö som gynnar trygghet och medborgernes behov av bostäder Att samverka med universitetet för att gemensamt skapa förutsättningar för en bra studiemiljö för studenter samt ökade satsninger på forskning och utveckling Bedömningen av de övergripande strategierna är att kommunen har en god måluppfyllelse inom området och arbetar i enlighet med strategievna. Beträffande verksamhetsmålen finns för merparten ett ental indikatorer kopplade för att kunna mäta måluppfyllelsen. Uppföljningen av verksamhetsmålen indikerer att 37 av de 52 måten för nämnderna har uppnåtts. 11
Building a better 5. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2014 är vår sammanfattande bedömning följande: Det lagstadgade balanskravet har finte uppfyllts. Fullmäktiges finansiella målsättningar visar på en låg måluppfyllelse. Endast ett av tre delmål uppnås. Fullmäktiges verksamhetsmål visar en till övervägande del god måluppfyllelse. Mot bakgrund till den låga måluppfyllelsen kring de finansielle urålen bedömer vi emellertid att kommunen för 2014 finte når fullmäktiges intentioner kring god ekonomisk hushållning såsom definierade i de finansielle urålen. Vi vill särskilt poängtera att kommunen behöver finne en väg för att hentere det faktum att verksamhetens nettokostnader överstiger skatteintäkter och generelle statsbidrag. Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har, i alit väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunale redovisningslagen och god redovisningssed. Lund den 8 april 2015 ~, i~ ~~ ~ <<c V 1 ~~ Magnus Helmfrid Auktoriserad/ Certifierad revisor Alexander Carlsson Auktoriserad/ Certifierad revisor 13