Burlövs kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Building a better working world

Transkript

1 Granskningsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorevna April 2015 Burlövs kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

2 Innehåll 1. Inledning Resultatutfa Utfall kommunen Driftredovisning Budget- och prognosföljsamhet Kommentarer till bokslut Bokslutsprocessen Materielle anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Exploateringsverksamhet Pensioner och pensionsmedelsförvaltning Avsättningar Tvister Resultatutjämningsresery Måluppföljning Inledning Avstämning av balanskravet Finansielle må Verksamhetsmål Sammenfattende bedömning

3 Bui~dinq a better 1. Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Burlövs kommun har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med Jagen om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallegen ska revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Motsvarande gälier för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning auseende delårsrapporten har lämnats separat. Revisjonen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisjonen för att med hög men finte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen finte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallegen 9 a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2. Resultatutfa Utfall kommunen Årets resultat uppgår till 101,6 mnkr vilket är ca 102,6 mnkr högre än utfallet för Avvikelsen förklaras till stor del av exploateringsöverskott (se vidare analys nedan). I förhållande till budget är årets resultat om 101,6 mnkr ca 27 mnkr högre. Utfallet för 2014 är i paritet med den prognos som lämnas i samband med delårsbokslutet, 101,6 mnkr mot prognostiserat 97,7 mnkr. Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 101,6 74 g 97,7 Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Prognos delår Den positiva budgetavvikelsen om 27 mnkr förklaras i huvudsak av följande: Verksamheternas budgetavvikelse 11,4 mnkr Lägre skatter och statsbidrag -0,8 mnkr Finansielle poster 3,0 mnkr Lägre indexuppräkning södra stambanan 1,4 mnkr Lägre avskrivninger 1,0 mnkr Högre exploateringsöverskott än budgeterat 10,7 mnkr 2

4 För att jämföra resultatet mellan åren så har en jämförelse gjorts nedan som eliminerer s.k. jämförelsestörande poster. Årets resultat ~ -0,9 mnkr ~ 101,6 mnkr Återbetalning försäkringspremier (AFA) -10,8 mnkr - Nedskrivningar av engångskaraktär 10,7 mnkr - Vinst auseende exploateringsöverskott - -83,7 mnkr Justerat resultat -1 mnkr 17,9 mnkr För 2013 fanns, i likhet med 2012, en jämförelsestörande post auseende återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. För 2013 uppgick beloppet till 10,8 mnkr (2012: 11,7 mnkr). Det har under 2014 förts diskussioner från FORA kring återbetalning av försäkringspremier även av 2004 års premier men något beslut togs ej under När FORA tog upp frågan på nytt under mars månad 2015 beslutades dock att återbetalning av 2004 års premier ska ske under 2015 vilket således kommer påverka kommunens resultat positivt under Under 2013 genomfördes även nedskrivningar av engångskaraktär om princip samme nivå som återbetalning av försäkringspremier. Detta betyder att nettoeffekten för 2013 enbart var 0,1 mnkr innebärande att det redovisade resultatet motsvarade det "verkliga" resultatet. För 2014 finns som sagt ingen återbetalning av försäkringspremier eller nedskrivningar av engångskaraktär. Däremot har kommunen genomfört en försäljning av exploateringsområdena Flansbjer (82,2 mnkr) samt Sege industriområde (1,5 mnkr). Det justerade resultatet för 2014 uppgår därmed till 17,9 mnkr vilket är ca 19 mnkr bättre än För att åskådliggöra hur de jämförelsestörande posterna har påverkat kommunens resultat över tid visas i nedenstående tabell en jämförelse mellan årets resultat och resultat justerat för engångsposter för de seneste fem åren. Årets resultat samt årets resultat exklusive jämförelsestörande poster (mnkr) ,8 33,6 12,4 12, ~ -- -Zp ,8 3,1-0,9 1, Årets resultat Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Verksamhetens nettokostnader uppgår till -716 mnkr vilket de facto är en minskning om ca 70 mnkr i förhållande till Detta beror på exploateringsöverskottet om 83,6 mnkr och justertit för denne uppgår verksamhetens nettokostnad till 799,6 mnkr vilket i sin tur inne- 3

5 I EY bär att nettokostnaderna har ökat med ca 13 mnkr. Förändringstakten för verksamhetens nettokostnader uppgår därmed till -9 %alternativt 1,6 %omjustering görs för jämförelsestörande poster. Skatteintäkter och generelle statsbidrag och utjämning uppgår till totalt 807,1 mnkr och jämfört med föregående års utfall om 771,1 mnkr medför detta en ökning om cirka 36 mnkr. Ökningstakten auseende skatteintäkter, bidrag och utjämning är mellan 2014 och 2013 cirka 4,7 % vilket kan jämföras med ökningstakten för verksamhetens nettokostnader om 1,6 % (justerat för jämförelsestörande poster). I nedenstående graf redovisas utfallet för nettokostnader respektive skatteintäkter. Ytterligere en linje är tillagd för att motsvara justerade nettokostnader auseende jämförelsestörande poster. 850,00 Nettokostnads- och skatteintäktsutvecklinq I y 700,00 I 650,00 I ~ 600, Nettokostnad Skatteintäkter, statsb o utj Nettokostnad, exkl jämförelsest poster Under perioden 2010 till 2014 har skatteintäkterna ökat från 694,3 mnkr till 807,1 mnkr, dvs en ökning om totalt 112,8 mnkr alternativt ca 16,2 %. Motsvarande förändring auseende verksamhetens nettokostnader är 56,9 mnkr alt 8,6 % obeaktat jämförelsestörande poster och en ökningstakt om 135,3 mnkr alt ca 20,4 %justest för dessa. Då nettokostnaderna exklusive jämförelsetörande poster är det mest relevante att analysere så är det viktigt att poängtera att vid den jämförelsen har nettokostnaderna ökat med ca 4 %mer än skatteinäkterna under de seneste fem åren. Ett konstaterade som kräver beaktande i framtida budget- och plenarbete beaktet osäkerheten i framtida skatteintäktsprognoser. I nedenstående graf är den procentuella ökningen nedbroten per år. 4

6 I EY Øuildinq a Øtter 15,00 ro Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling io,00 ro o,00~ro -5,00% -10,00% s,00~ro -_ Ø -~~ ~ 2014 ~r Nettokostnad ~~-~,Skatteintäkter, statsb o utj Nettokostnadsförändring exkl jämförelsestörande poster Nyckeltal, befolkningsutveckling Befolkningsmängden i kommunen uppgick vid årsskiftet till personer. Detta är en ökning om 97 personer i förhållande till föregående år. Sedan 2008 har befolkningen i kommunen ökat med 981 personer, alternativt 6 %. Antal invånare i kommunen _ --_ Driftredovisning Verksamheternas totala budgetavvikelser uppgår till +11,4 mnkr fördelat på nämnderna -0,5 mnkr och finterna poster mm +12 mnkr. Den totala budgetramen för verksamheterna uppgick till 776,8 mnkr innebärande att den totala avvikelsen motsvarar drygt 1 %. Största negativa avvikelsen konstateres i likhet med föregående för socialnämnd. Den negativa budgetavvikelsen uppgår till -5,1 mnkr (2013: -7,1 mnkr). Socialnämndens utfall är i princip identiskt med den prognos som avlämnades i samband med delårsbokslutet ijuni. Inom nämnden konstateres negativa avvikelser för hemvård (- 2,2 mnkr), LSS (-2,2 mnkr) och institutionsvård för barn och unge samt familjehemsplaceringar (-3,4 mnkr). Underskottet begränsas bland annat av överskott inom flyktingverksamhet (+1,6 mnkr) samt bidrag och ersättningar (+0,9 mnkr). 5

7 tegdubsgniretsevni EY 2.3 Budget- och prognosföljsamhet nedenstående tabell sammanfattas budget- respektive prognosavvikelsen för de fyra senaste räkenskapsåren Budget 74,8 59,1 1,1 0,4 4,0 Utfall 101,6-1,0 21,8 12,4 38,8 Budgetavvikelse +26,8-60,1 +20,7 +12,0 +34,8 Prognos från 30 juni* 97,7 43,1 23,2 6,6 21,2 Utfall 101,6-1,0 21,8 12,4 38,8 Prognosavvikelse +3,9-44,1-1,4 +5,8 +17,6 * För 2010 avser prognosen per 31 augusti. Med undantag för 2013 så har budgetavvikelsen för den seneste femårsperioden varit positiv. För 2013 förklaras den negativa avvikelse till store delar av att försäljning av exploateringsmark finte blev av. förhållande till prognosen som genomfördes i samband med avgivande av delårsrapporten per 30 juni 2014 är utfallet cirka 3,9 mnkr högre, dvs ingen större avvikelse. Om 2013 års Biffror justeres för budgeten auseende exploateringsöverskott bedömer vi att kommunen haft en rimlig prognosträffsäkerhet mellan delårsbokslut och faktiskt utfall de seneste åren. 3. Kommentarer till bokslut 3.1 Bokslutsprocessen Bokslutsprocessen uppges vara oförändrad mot tidigare år. Bokslutet var väl förberett i samband med genomförd revision. 3.2 Materielle anläggningstillgångar nedenstående tabell sammenfattes genomförda nettoinvesteringer i jämförelse med budget samt en beräkning av genomförandegraden definierad som utfallet i relation till budget för den seneste fyraårsperioden Utfall nettoinvesteringer (mnkr) 97,8 58,5 27,5 33,1 Budget nettoinvesteringer (mnkr) 160,8 195,1 127,0 105,8 Genomförandegrad (%) tabellen ovan konstateres att investeringsbudgeten för 2014 uppgick till 160,8 mnkr. Utfallet under 2014 uppgick till 97,8 mnkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 61 % (2013: 30%). Även om det är den högsta genomförandegraden för den seneste fyra-

8 Building a Øtter årsperioden konstateras att fullmäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts. Komponentredovisninq december 2013 uppdaterade Rådet för kommunal redovisning rekommendation 11.3 (nya benämnd 11.4) beträffande materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen förtydligas kravet på s.k. komponentavskrivning innebärande att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delar upp på dessa. Respektive komponent ska därefter skrivar av separat. Den kanske vanligaste typen av tillgång som består av flertalet komponenter med olika nyttjandeperioder är fastigheter. Kommunen har för tillgångar som tagits i bruk under 2014 tillämpat komponentavskrivning. Uppdelning för investeringar före 2013 har ej genomförts. 3.3 Bidrag till statlig infrastruktur Burlövs kommun ingick under 2011 ett genomförande- och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket. I avtalet förbinder sig Burlövs kommun att medfinansiera projektet med 21,5 mnkr. I enlighet med Jagen om kommunal redovisning kan dessa typer av åtagande redovisas antingen i balansräkningen eller i resultaträkning. Redovisning ska ske i samband med att det finns ett bindande avtal. Om redovisning sker i balansräkningen ska bidraget lösas upp under maximalt 25 år. Burlövs kommun har valt att redovisa detta bidrag i balansräkningen och löser upp bidraget under 20 år. Upplösningen har påbörjats det år avtalet ingicks. Detta medför således att resultatet kommer under 20 år belgstas med cirka 1,1 mnkr årligen med start Enligt avtalet med Trafikverket ska bidraget indexuppräknas då avtalet om medfinansiering är beräknat utifrån 2010 års penningnivå. Indexuppräkningen för 2014 uppgår till 0,3 mnkr och har belgstat årets resultat. 3.4 Exploateringsverksamhet Vi har tidigare år noterat att kommunens hantering av exploateringsverksamhet finte fullt ut följer de rekommendationer som finns på området. Kommunen har under 2014 ändrat redovisningsprincip för att hantera detta i enlighet med dessa riktlinjer. De nya principerna tillämpas på nya exploateringsområden. 3.5 Pensioner och pensionsmedelsfö~valtning Burlövs kommuns totala pensionsåtagande uppgår till 312,4 mnkr fördelat på 6,4 mnkr redovisat som aysättning i balansräkningen och 306 mnkr som ansvarsförbindelse. Det totala pensionsåtagandet har urinskat med ca 16 mnkr framförallt hänförligt till ansvarsförbindelsen till följd av utbetalningar. I nedanstående tabell sammanfattas det totala pensionsåtagandet fördelat på ansvarsförbindelse och skuld respektive marknadsvärdet på kapitalförvaltningen. 7

9 worising world , ,4 250 Avsättning pensioner ~ ~ 95,2 29% p ~ Ansvarsförbindelse pensioner a Totalt pensionsåtagande `~ r Marknadsvärde kapitalförvaltning Som framgår av grafen ovan täcker pensionsförvaltningen totalt 35 % av det totala pensionsåtagandet. Detta är en ökning i förhållande till föregående år då motsvarande relation uppgick till 29 %. Det bokförda värdet för pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 75,8 mnkr placerade i aktiefonder. Det totala övervärdet uppgår således till 34,1 mnkr alt 45 %. 3.6 Avsättningar Kommunens aysättningar, exklusive aysättningar för pensioner, uppgår till totalt 115,2 mnkr per vilket är i paritet med föregående år. Avsättninq för medfinansierinq av Pendlarstation Burlöv Som redogjorts ovan har Burlövs kommun under 2011 fingått ett genomförande och finansieringsavtal för pendlarstation med Trafikverket. Då beloppet finte har utbetalats till Trafikverket samtidigt som bidraget ska redovisas i samband med att det finns ett bindande avtal har beloppet reserverata som en aysättning. Avsättningen uppgår per till 23,0 mnkr och består av avtalat bidrag om 21,5 mnkr samt indexuppräkning under åren om totalt 1,5 mnkr. Avsättninq dåvarande Banverket bokslutet 2008 genomfördes en aysättning auseende avtal mellan Burlövs kommun, dåvarande Benverket samt Region Skåne angående utbyggnad av Södra stambanan. Den ursprungliga aysättningen baserat på avtalet uppgick till 75,0 mnkr. I enlighet med avtal har beloppet indexuppräknats ibokstuten om totalt 9 mnkr innebärande att den utgående aysättningen uppgår till 84 mnkr. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut under 2009 har 75 Mkr avskilta från likvide medel och platerata i långsiktig kapitalförvaltning. Detta i syfte att "öronmärka" medel för att täcka kommunens medfinansiering av utbyggnaden av södra stambanan genom Burlöv. Marknadsvärdet på dessa medel uppgår per till 104,8 mnkr innebärande att de ayskilda medlen överstiger det bedömda åtagandet. E

10 Building a belte, Avsättning för framtida exploateringsavqiffer Avsättning för framtida exploateringsavgifter uppgår till totalt 8,2 mnkr (2013: 8,9 mnkr) varav 3,9 mnkr (5,2 mnkr) avser St Bernstorp 1 och 3,7 mnkr (3,7 mnkr) avser St Bernstorp 2. Tillkommande post avser exploateringsområde Flansbjer om 0,6 mnkr. Åtagande avser beräknade återstående exploateringsutgifter i enlighet med fastställda detaljplaner och beräknas att regleras inom de närmaste 3-5 åren. 3.7 Tvister Som framgår av årsredovisningen har kommunen bestridit ett krav från leverantör ayseende projektering av Svenshögskolan. Kommunen har riktat motkrav som överstiger leverantörens krav. 3.8 Resultatutjämningsresery Från och med 1 januari 2013 infördes möjligheten för kommuner och landsting att reservera överskott till en s.k. resultatutjämningsresery (RUR). Syftet med RUR är att kommuner och landsting i sin balanskraysutredning ska få förbättrade möjligheter att utjämna resultatet över tid och därigenom få bättre förutsättningar ctt möta effekterna av konjunkturvariationer. Ett annat syfte är att skapa större stabilitet för verksamheterna. Under 2013 fattade kommunen beslut om att införa en resultatutjämningsresery och för åren reserveredes totalt 21,7 mnkr. I bokslutet 2014 föreslås fullmäktige att besluta om en ytterligere aysättning om 20 mnkr. Det bör noteras att en resultatutjämningsresery finte synliggörs i resultaträkningen utan framgår enbart av den s.k. balanskraysutredningen. I balansräkningen ska RUR specificeras som en delpost till det egna kapitelet vilket framgår i kommunens årsredovisning. 4. Måluppföljning 4.1 Inledning Enligt kommunallegen skall kommunfullmäktige fastställa finansielle mål samt mål och inriktningar för verksamheten utifrån god ekonomisk hushållning. Detta görs i budgeten varefter uppföljning sker av måten i årsredovisningen. Allmänt kan de finansielle måten anses avse de ekonomiska ramarna medan verksamhetsmålen avser kvaliteten och inriktningen på den verksamhet som skall utföras. D

11 4.2 Avstämning av balanskravet r.~r-irr.~:~r- ~~7i:i Ẏens'~~auiu~~ ;c ~~~uu~i~[a~~.~rir.~i:~ u~~~tiyui~n Årets resultat enligt resultaträkning 101,6 Avgår renvinster 0,0 Balanskraysresultat 101,6 Medel till resultatutjämningsresery -20,0 Justering för kostnader auseende åtgärder där medel reserverata i 2,8 tidigare bokslut Årets balanskraysresultat 84,3 Ovanstående utredning av balanskravet framgår i förvaltningsberättelsen vilket innebär ett balanskraysresultat om 84,3 mnkr (2013: 15,0 mnkr). Det konstateres således att kommunen uppfyller kommunallegens krav på en ekonomi i balans. 4.3 Finansielle mål Kommunfulimäktige i Burlövs kommun har för 2014 fastställt följande finansielle målsättning: Årets resultat, exklusive renvinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, skall vara lägst + 5 mnkr, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfulimäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskraysaystämning. Avstämning av måluppfyllelsen görs i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Det justerade resultatet uppgår till 20,7 mnkr vilket därmed innebär att fullmäktiges finansielle målsättning uppnås. 4.4 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning skall anges i budgeten och utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i delårsrapportens respektive årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2014 beslutat om fem övergripande verksamhetsmål. Målsättningarna har utgångspunkt i fastställd vision. De övergripande måten är indelade flika många kategorier vilka framgår nedan. Tr~gghet: Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senest 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne. Medbor~arinfl~ande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamheter och utveckling. Boende_och Mi1ö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktive boendekommunerna iskåne. Arbete och Näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsetta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. Service_ och kvalitet: År 2017 ska Burlövsborna vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamheter och service. 10

12 För att bedöma de övergripande måten finns totalt elva indikatorer. I årsredovisningens förvaltningsberättelse görs en utvärdering av måluppfyllelsen för de fem övergripande måten, baserat på dessa elva indikatorer. För att aggregera måluppfyllelsen på de övergripande måten har kommunen bestämt följande gränsvärden: följande tabell görs en sammanställning av kommunstyrelsens uppföljning av delmåten fördelat på respektive övergripande mål. Över4ripande mål Indikator U Övergripande mål: Trygghet Indikator 1 Index, trygghetsmätning Overgripande mål: Medborgarinflvtande I~ Indikator 2 SCB:s Nöjd Inflytande index Övergripande mål: Boende och miljö Indikator 3 SCB:s Nöjd region index Indikator 4 Avfallsåtervinning via materialåtervinning Övergripande mål: Arbete och näringsliv Indikator 5 Elever i årskurs 9 behöriga till yrkesprogram Indikator 6 Förvärvsarbetande invånare 20-64år Indikator 7 Andelen arbetslösa år Indikator 8 Etablerade på arb.marknad el. stud. eft två år Övergripande mål: Service och kvalitet Indikator 9 Socialstyrelsens brukarbedömning - helhet hemtjänst Indikator 10 Socialstyrelsens brukarbedömning - helhet särskilt boende Indikator 11 Svensk Näringslivs företagsklimat, ranking - Bedömninq av den samlade måloppfyllelsen Vad gäller verksamhetsmålen anses samtliga fem övergripande mål uppnådda eller på väg att oppnås till planperiodens slut. Inget mål bedöms ej oppnått. Kommunens finansielle målsättning har uppnåtts. I årsredovisningens förvaltningsberättelse framgår en samlad bedömning veri slutsatsen dras att verksamheten för 2014 har bedrivits utifrån god ekonomisk hushållning. Det är vår bedömning att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del helt eller delvis har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. 11

13 5. Sammanfattande bedömning Efter granskningen av årsredovisningen för 2014 är vår sammanfattande bedömning följande: Det lagstadgade balanskravet har uppfyllts. Fullmäktiges finansiella målsättningar har uppfyllts. Utifrån avrapporteringen i årsredovisningen bedöms verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunale redovisningslagen och god redovisningssed. Arlöv den 29 april 2015 'i I L ~lexander Carlsson Cecilia Isaksson Auktoriserad revisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell 12