Vad innehåller en bakterie?



Relevanta dokument
Mekanismer för antibiotikaresistens

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Antibiotikaresistens i blododlingar

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Diagnostik vid bakteriella infektioner Christian G. Giske

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikakompendium

Rådgivningssjuksköterskor

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaresistens i blododlingar

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Antibiotikaresistens i blododlingar

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Multiple choice frågor

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Multiple choice frågor

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rationell antibiotikaanvändning

1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x ,5-0,75g x3. 2-3g x3-4

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Antibiotikaresistens i blododlingar

Årsstatistik för 2014

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

Multiresistenta bakterier

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Antibiotikaresistens i blododlingar

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C /139

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

AMPLIRUN DNA/RNA AMPLIFICATION CONTROLS

Antibiotikaresistens i blododlingar

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

Transkript:

Bakteriologi Professor Gunnar Sandström Avd för klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm gunnar.sandstrom@ki.se

Vad innehåller en bakterie? Alla har: Kromosom (DNA), olika RNA-typer Ribosomer (proteinsyntesmaskiner) Cellmembran De flesta har: Cellvägg Grampositiv Gramnegativ (har dubbelmembran)

Bakterier är prokaryota Bakterier saknar cellkärna (grek. karyos= kärna) Två riken Arke Eubakterier

Arke Arke varma källor saltsjöar kärr (metanbildare) Ingen medicinsk betydelse

Eubakterier Indelas efter färgningsmetoder i: Grampositiva bakterier, t ex stafylokocker Gramnegativa bakterier, t ex coli-bakterien Syrafasta stavar, t ex tuberkelbakterien Spiroketer, t ex Borrelia, Treponema pallidum Grampositiva och gramnegativa kan vara runda (kocker) eller stavar

Eukaryota celler Har cellkärna = eukaryota celler (Grek karyos = kärna) Organismer med eukaryota celler Fyra riken Protista (encelliga organismer, t ex amöba) Svampar Växter Djur

Bakterier kan ha: Flageller (rörelseorgan) Pili (trådlika utskott för vidhäftning eller cell-cellkontakt) Sporer (för överlevnad under svåra förhållanden) Kapsel (av kolhydrat, kan skydda mot fagocytos) Plasmider små extra kromosomer

Virulens Virulent bakterie: Orsakar ofta alltid infektion hos värden Opportunist: Bakterie som bara orsakar infektion hos människor med nedsatt immunförsvar (skador, främmande kroppar, immunbristsjukdomar med mera)

Virulensfaktorer Farliga bakterier har /kan ha: Exotoxiner: proteiner som utsöndras: Cytolysin (hämolysin): förstör cellmembran Hindrar proteinsyntes, t ex difteritoxin Påverkar nerver, nervsystem, t ex tetanus (stelkramp), botulinus (förlamning) Diarrétoxin, t ex koleratoxin Proteaser, hyaluronidas, fibrinolysin: bakterien kan sprida sig i vävnader

Virulensfaktorer Adhesionsfaktorer (vidhäftning) Utan adhesion, ingen infektion! Bakterier i sjukhusmiljö har god förmåga att kolonisera Bindningen oftast mycket specifik Pili (Gramnegativa bakterier) Cellväggsproteiner (t ex fibrinogenbindande)

Virulensfaktorer Kapsel skyddar mot fagocytos Förmåga att överleva i leukocyter och makrofager Resistens mot serums baktericida aktivitet (komplement med mera)

Gramfärgning Färgning (blå färg) Avfärgning (alkohol) Kontrastfärgning (röd färg) Blå bakterier behåller färg Grampositiva Röda bakterier, avfärgade Gramnegativa Beror på skillnader i cellväggens uppbyggnad

Grampositiva kocker (Enterokocker)

Cellväggen hos Grampositiver Strukturbärande element: Mukopeptid (peptidoglykan) består av socker (N-acetylglukosamin omväxlande med N-acetylmuraminsyra) bildar en jättemolekyl, flera hundra lager tjock. Kedjorna korskopplade genom korta kedjor av aminosyror (en del av D-typ) Ger mekanisk stabilitet

Cellväggen hos Grampositiver Förutom mukopeptid finns teikonsyra, lipoteikonsyra med mera Proteiner: förmedlar näringsupptag eller adhesion Syntes av cellväggen (peptidoglykan) hämmas av penicillin bakteriens död

Gramnegativ stav (E. coli)

Cellväggen hos Gramnegativer Innerst mukopeptid tunt lager Utanför: periplasmatiskt rum: Innehåller enzymer för syntes av cellvägg och näringsupptag Ytterst: Yttre membran av lipider och allra ytterst lipopolysackarid (LPS) även kallad endotoxin.

Gramnegativ cellvägg

LPS (endotoxin) Består av tre delar: Lipid A (innerst, toxisk del) Core-del (kolhydrat, konservativ) O-antigen (repeterande enhet av tre fyra sockermolekyler), bakteriens ansikte utåt. O-antigen mycket varierande mellan olika stammar, t ex mer än 100 olika O-antigen beskrivna för E. coli-stammar

Lipid A Består av två glukosmolekyler och fettsyror. Den toxiska delen av LPS Injektion av LPS orsakar feber, leukocytos, aktivering av immunförsvaret I höga doser cirkulatorisk chock (blodtrycksfall, otillräcklig blodcirkulation), organskador, död.

Anpassningsförmåga Bakterier är anpassningsbara: Utveckling av antibiotikaresistens via - Mutationer i kromosomen - Ny genetisk information från andra bakterier Antibiotikaresistens kan vara viktig för överlevnad och spridning i sjukvården

Fysiologi Näringsbehov: E. coli växer i enkelt medium (salter, glukos, ammoniak) Streptokocker behöver flera aminosyror och vitaminer Klamydia måste ha cellkultur för att växa Vissa bakterier (t ex Treponema) kan inte odlas

Identifiering av bakterier Gramfärgning och andra färgningsmetoder Grampos / Gramneg; Stavar / kocker Om Grampositiva kocker: Ligger två och två (pneumokocker?) Ligger i hopar (stafylokocker?) Ligger i kedjor (streptokocker?)

Identifiering Växt på olika typer av agarplattor Koloniutseende, lukt Hämolys på blodagarplattor (streptokocker) Växt aerobt, anaerobt eller kräver koldioxid

Identifiering Biokemiska reaktioner: Jäsningar med olika kolhydrater Bildning av vissa produkter (indol, smörsyra, svavelväte) Enzymaktivitet (DNas, koagulas) Reaktion med olika antisera DNA-sekvensering

Medicinskt viktiga bakterier Stafylokocker: Staphylococcus aureus Koagulas-negativa stafylokocker: Staphylococcus epidermidis

Stafylokocker

Staph. aureus S. aureus bildar många toxiner: koagulas, hämolysiner, leukocidin, DNas, enterotoxin (diarréer, kräkningar) Protein A binder antikroppar Bildar ofta abscesser (koagulas) Kan spridas på vårdavdelningar

Staph. aureus Finns normalt i näsa och perineum hos 30% av oss Orsakar hudinfektioner, sårinfektioner, sepsis, matförgiftning, osteit (benröta). Förmåga att utveckla antibiotikaresistens

Koagulasnegativa stafylokocker Finns normalt i huden och näsan Orsakar infektioner hos patienter med främmande kroppar, t ex venkatetrar, pacemaker, konstgjorda höftleder med mera. Vanliga som föroreningar i blododlingar

Streptokocker Grampositiva kocker i kedjor Grov indelning efter hämolys: Betahämolys: Klar hämolys på blodagar Alfahämolys: Grön hämolys Icke-hämolytiska

Streptokocker

Betastreptokocker Betastreptokock grupp A = Str. pyogenes Virulent bakterie, orsakar halsfluss, scharlakansfeber, sårinfektioner, hudinfektion (erysipelas = rosfeber), impetigo, otit, sepsis, myonekros ( köttätande mördarbakterien )

Betastreptokocker

Betastreptokock grupp A Virulensfaktorer Toxiner: Streptolysiner (hämolysiner), hyaluronidas (spreading factor) streptokinas (fibrinolysin) erytrogent toxin M-protein

Streptokockfaryngit

Scharlakansfeber

Erysipelas

Alfa-hämolytiska streptokocker Finns normalt i munhåla och tarm Vanligen ofarliga, men kan orsaka Karies (S. mutans) Tandinfektioner Endokardit (infektion i hjärtklaffar; 100% dödlighet utan behandling)

Pneumokocker Streptococcus pneumoniae Alfahämolytiska Ligger två och två (diplokocker) Finns i nasofarynx hos barn Orsakar pneumoni, otit, sinusit, sepsis, meningit

Grampos kocker (pneumokocker)

Streptokock grupp B Farlig för spädbarn, orsakar neonatal sepsis och meningit. Finns mer eller mindre normalt i vagina hos kvinnor

Enterokocker Finns normalt i tarmen Naturligt resistenta mot många antibiotika Orsakar infektioner hos nergångna patienter (intensivvård, hämatologi, transplantationer)

Sporbildare Grampositiva stavbakterier Aeroba: Bacillus Bacillus subtilis (höbakterien) Bacillus anthracis (antrax, mjältbrand) Anaeroba: Clostridium Clostridium perfringens (gasbrand) C. tetani (stelkramp), C.botulinum (botulism), C. difficile (antibiotika-associerad diarré)

Clostridium perfingens gasbrand

Gramnegativa stavar Enterobakterier (Enterobacteriaceae) Escherichia coli Den mest studerade bakterien Finns i tjocktarmen

E. coli Kan orsaka infektioner: Urinvägsinfektioner Sepsis (från urinvägar eller tarmkanal) Diarré (ETEC, turistdiarré; EHEC = enterohämorragisk E. coli)

Urinvägsinfektioner Nedre (cystit, blåskatarr) Övre (pyelonefrit, njurbäckeninflammation) Vanligen specialiserade E. coli med pili, P-pili

Shigella Shigella orsakar diarré Genetiskt varianter av E. coli Tjocktarmsdiarré med inflammation, blod, slem och leukocyter i faeces Tenesmer (smärtsamma trängningar) Vanligen utlandssmitta

Klebsiella Klebsiella pneumoniae kan finnas i tarmen Kan orsaka UVI, sepsis, även pneumoni Slemmiga kolonier på grund av kapsel

Salmonella Salmonella orsakar tarminfektioner Två typer av infektioner: a/ Sepsis, huvudsymptom feber Salmonella typhi tyfoidfeber Salmonella paratyphi paratyfoidfeber b/ Diarré huvudsymptom Övriga Salmonella-typer

Proteus Finns i tarmen Kan orsaka urinvägsinfektioner Bildar ureas frisätter ammoniak, kan leda till infektionsstenar

Andra Gramnegativa stavar Haemophilus influenzae Liten Gramneg stav Orsakar otit, sinusit, pneumoni Kapslade stammar kan orsaka meningit, numera ovanlig på grund av vaccination

Andra Gramnegativa stavar Campylobacter vanligaste orsaken till bakterieutlöst diarré (som vi kan påvisa!) Normalflora hos hönsfåglar. Självbegränsande diarré normalt Helicobacter pylori orsakar magsår (duodenalsår, sår i ventrikeln kan vara cancer)

Anaeroba Gramnegativa stavar Finns normalt i munhåla och tarm Colonfloran är till 99% anaerob De anaeroba bakterierna spelar stor roll vid infektioner utgångna från munhåla och tarm (blindtarmsinflammation, tarmperforation med mera) Bacteroides viktigaste gruppen

Helicobacter pylori

Gramnegativa kocker Gramnegativa diplokocker: Neisseria gonorrhoeae gonorré N. meningitidis meningit, sepsis

Gramnegativa kocker (meningokocker)

Meningokocksepsis

Mykobakterier Syrafasta stavar (tar upp färg, avfärgas inte av saltsyra) Mycobacterium tuberculosis tuberkulos Mycobacterium leprae lepra, spetälska

Tuberkulos

Tuberkulos, efter behandling

Tuberkulos, efter behandling

Lepra

Lepra

Obligat intracellulära bakterier Kan inte odlas på syntetiska medier, endast i cellkulturer eller försöksdjur Rickettsia orsakar fläckfeber, löss eller loppor sprider sjukdomen Chlamydia trachomatis orsakar könssjukdomen klamydia, ögoninfektioner, trakom (blindhet i u-länder) Chlamydia pneumoniae pneumoni

Spiroketer Treponema pallidum: Syfilis (lues) Könssjukdom, flera stadier Primärstadiet: Sår, läker utan behandling Sekundärstadiet 7 10 v senare, feber, utslag Latent stadium Tertiärstadium: Skador i CNS, hud, skelett, blodkärl med mera Kongenital syfilis: Sen abort eller missbildat barn

Syfilis Treponema pallidum går inte att odla Diagnostik: Baserad på serologi (påvisande av antikroppar i blod eller andra kroppsvätskor)

Borrelia Borrelios (Lyme disease) Erytema migrans Neuroborrelios meningit Akrodermatit kronisk infektion Leder, hjärta kan också angripas Sprids med fästingar Diagnostik: Serologi, men många friska människor i Stockholms län har antikroppar

Spiroket (Borrelia)

Borrelios Varierande tid (dagar - veckor, ibland månader) efter fästingbett kan infektionen manifesteras som: 1. Erythema migrans (blårött utslag med centrifugal spridning)

Cellväggslösa bakterier Mycoplasma pneumoniae Naturligt resistenta mot penicillin Orsakar pneumoni, framför allt hos ungdomar

Vilka bakterier orsakar? Pneumoni:

Vilka bakterier orsakar? Pneumoni: Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) Mycoplasma pneumoniae Chlamydia pneumoniae Legionella Mycobacterium tuberculosis

Vilka bakterier orsakar? Öroninflammation?

Vilka bakterier orsakar? Öroninflammation Pneumokocker Haemophilus influenzae Moraxella catharralis Betastreptokock grupp A

Vilka bakterier orsakar Sinusit (bihåleinflammation)?

Vilka bakterier orsakar Sinusit (bihåleinflammation) Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) Haemophilus influenzae Moraxella catarrhalis

Tonsillit? Vilka bakterier orsakar

Vilka bakterier orsakar Tonsillit Betastreptokocker grupp A (Streptococcus pyogenes)

Vilka bakterier orsakar sårinfektioner?

Vilka bakterier orsakar sårinfektioner Staphylococcus aureus Betastreptokocker grupp A

diarré? Vilka bakterier orsakar

Vilka bakterier orsakar diarré Campylobacter Salmonella Shigella, E. coli (ETEC, EHEC) Yersinia Vibrio cholerae Staph aureus (toxiner, ingen infektion)

sepsis? Vilka bakterier orsakar

Vilka bakterier orsakar sepsis? E. coli Staph aureus Pneumokocker ovanligare men farliga: Betastreptokocker grupp A Neisseria meningitidis

meningit? Vilka bakterier orsakar

Vilka bakterier orsakar meningit? Meningokocker (Neisseria meningitidis) (barn, ungdomar främst) Pneumokocker (främst äldre) (Haemophilus influenzae tidigare hos barn, nu ovanlig tack vare vaccination)

Vilka bakterier orsakar meningit eller sepsis hos spädbarn?

Vilka bakterier orsakar meningit eller sepsis hos spädbarn? Streptokocker grupp B (S. agalactiae) E. coli

ANTIBIOTIKA Antibiotika (anti = mot, bios = liv) hämmar bakterier eller andra parasiter specifikt kinin första verksamma medlet mot malaria Paul Ehrlich syntetiserade Salvarsan, första medlet mot syfilis Domagk sulfa Fleming, Chain, Florey penicillin

Antibiotikas verkningsmekanismer Cellväggssyntes penicillin, cefalosporin Cellmembran vissa medel mot svamp Ribosomer många medel, t ex tetracycliner, erytromycin Metabolism sulfa, trimetoprim RNA-syntes DNA-syntes - kinoloner

Problem: antibiotikaresistens Bakterier bryter ner antibiotika betalaktamaser penicillin, cefalosporin Förändring av target : förändrat enzym eller RNA i ribosomerna Förhindrat upptag Efflux utpumpning av ett eller flera antibiotika

Penicillin, cefalsporin Hämmar cellväggssyntes Bensylpenicillin, V-penicillin mot streptokocker, syfilis, borrelios Isoaxa-pc mot Staph aureus

Isoxa-penicillin Aktivt mot Staph aureus (utom MRSA) och streptokocker

Ampicillin, amoxicillin Aktivitet som bensylpenicillin, men även mot gramnegativa bakterier, t ex Haemophilus (15 % resistens) Neisseria (gonokocker ofta resistenta) E. coli (20 30 % resistens i dag) Amoxicillin + klavulansyra (betalaktamashämmare)

Cefalosporiner Många olika: Cefuroxim (Zinacef ) klassiker Cefotaxim (Claforan ) bättre aktivitet mot gramnegativa bakt Cefadroxil, Cedax perorala medel Spektrum: Stafylokocker, streptokocker, många gramnegativa bakterier Fortfarande ganska lite resistens

Staph. aureus evolution av resistens Staph aureus penicillinkänslig 1940. Sedan mitten av 40-talet stigande frekvens betalaktamasbildande stammar 1960 kom meticillin effektivt mot betalaktamasbildande stammar, meticillin nu ersatt av isoxa-pc (Ekvacillin, Diclocil, Heracillin)

Staph aureus: utveckling av resistens mot bensylpenicillin

Staph. aureus Omkring 1970 spridning av MRSA (meticillinresistenta Staph aureus), då oftast multiresistenta MRSA resistenta mot alla penicilliner och cefalosporiner Försvann spontant efter några år Återkom mot slutet av 70-talet, troligen för att stanna.

MRSA Resistensmekanism: meca-gen, ett penicillin-bindande protein importerat sannolikt från Staph sciuri (finns hos ekorrar) men S. sciuri är pencillinkänslig Det behövdes två mutationer för att få fram MRSA.

Erytromycin-gruppen Verkar på ribosomerna Aktivitet mot streptokocker, Mycoplasma, Chlamydia Alternativ till penicillin vid pc-allergi

Klindamycin Verkar på ribosomerna Verkar på stafylokocker, streptokocker, många anaerober Biverkan: Diarré orsakad av Clostridium difficile

Tetracyklin Ribosomer Tidigare storsäljare, numera begränsat användningsområde på grund av resistensutveckling Borrelia, Mycoplasma och liknande

Aminoglykosider Ribosomer Streptomycin första effektiva medlet mot tuberkulos (nu avregistrerat) Gentamicin med flera Snabb bakteriedödande effekt Måste injiceras Biverkan: Dövhet, balansrubbningar (åttonde hjärnnerven)

Metronidazol DNA-syntes Varunamn Flagyl Effekt endast på anaeroba bakterier + Helicobacter Kirurgernas favorit vid bukinfektioner Effekt även mot amöba (amöbadysenteri) Giardia och Trichomonas.

Kinoloner Verkar på DNA-syntes Ciprofloxacin, norfloxacin med flera Effekt framför allt mot gramnegativa bakt (E. coli, Salmonella med flera) Snabbt bakteriedödande Tyvärr resistensutveckling