ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag
|
|
- Nils Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM 2014 Anja Rosdahl & Mårten Prag
2 2 Grundbegrepp Baktericid= Antibiotika som avdödar bakterierna. Bakteriostatisk= Antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier. MIC = minsta inhibitoriska koncentration. Den lägsta antibiotikakoncentration som hämmar bakterietillväxten. MBC = minsta baktericida koncentration. Lägsta koncentration, vilken avdödar bakterierna. Synergism =När den hämmande effekten av två antibiotika vilka ges samtidigt är större än summan av respektive antibiotikums hämmande effekt. Antagonism= När effekten blir mindre vid kombination av två antibiotika Allmänna principer: Behandla bara med antibiotika vid verifierad el misstänkt bakteriell infektion. Peroral behandling är att föredra om pat inte är allvarligt sjuk, risk för dålig absorption eller penetration till infektionshärden föreligger eller där orala alternativ saknas. Välj smalast möjliga spektrum och i regel monoterapi. Bra webb adresser: Graviditet Antibiotika Infpreg: Referensgruppen för antibiotikafrågor RAF:
3 3 β-laktamantibiotika Antibiotika som innehåller den s.k. β-laktamringen. β-laktamringen är mer eller mindre känslig för vissa bakteriella nedbrytande enzymer s.k. β-laktamaser. β-laktamantibiotikas baktericida effekt är beroende av den totala tiden över MIC. Eftersom flertalet antibiotika i denna grupp har mycket kort T1/2 uppnår man teoretiskt ökad effekt genom tätare doser och ej genom att öka dosen. β-laktamantibiotika skall i regel alltid doseras minst x 3. Utsöndras huvudsakligen via urinen och kan därför behöva dosreduceras vid nedsatt njurfunktion. β-laktamantibiotika hämmar cellväggssyntesen och har därmed ingen effekt på däggdjursceller vilka saknar cellvägg. Preparaten är därför påfallande atoxiska. Vid allergi mot penicilliner föreligger korsallergi mot cefalosporiner i 5-10 % av fallen. Mycket höga koncentrationer av β-laktamantibiotika i centrala nervsystemet kan utlösa krampanfall. Penicilliner Bensylpenicillin Mycket god effekt på streptokocker och pneumokocker: Bra effekt på Haemofilus influenzae, dock inte β-laktamasproducerande (c:a 13 %). Mycket bra effekt på gonokocker och meningokocker samt anaeroba bakterier, förutom gramnegativa anaeroba stavar, t. ex. Bacteroides som företrädesvis finns i tarmen. Indikationer: Pneumoni, β-streptokock-infektioner med allmänpåverkan (t.ex. erysipelas). Endocarditis lenta och okänd sepsis (i kombination med aminoglykosid). Penicillin V (Kåvepenin) Spektrum som Bensylpenicillin men sämre på Haemofilus influenzae. Absorptionen kan variera mellan individer och bör tas fastande. Indikationer: Pneumoni, tonsillit, otit, sinuit, impetigo, erysipelas, erytema migrans (Borrelia)
4 4 Ampicillin (Doktacillin) Samma spektrum som Bensylpenicillin plus enterokocker, Listeria och icke β - laktamasproducerande Haemofilus influenzae. Dessutom effekt på många gramnegativa bakterier, men en hel del E Coli har blivit resistenta med åren (>25%) och Klebsiella ofta resistent. Ampicillin resorberas dåligt. Per os ges i stället amoxicillin. Indikationer för amoxicillin: Kronisk bronkit. Urinvägsinfektion vid misstänkta enterokocker. Amoxicillin/clavulansyra (Spektramox, Bioclavid) Klavulansyra hämmar β-laktamaser. Spektrum blir därmed som för ampicillin men med effekt på β-laktamasproducerande bakterier av typen Haemofilus, Moraxella catarrhalis, Stafylokocker, samt ganska god anaerob effekt. Ingen effekt på pseudomonas. Kan användas när pcv eller amoxicillin sviktar, t ex vid otit. Ganska hög diarréfrekvens, detta är dock inte så påtagligt hos barn. Mecillinam (Selexid) Har dålig effekt på grampositiva bakterier men bättre effekt på många gramnegativa bakterier än ampicillin. Ett bra urinvägsantibiotikum, men sämre på enterokocker. Ej heller fullgod effekt på Staphylococcus saprophyticus, en vanlig urinvägspatogen hos yngre kvinnor. Långvarig behandling bör undvikas på grund av att pivalinsyra frigörs vilket kan leda till minskade karnitinnivåer. Piperacillin/tazobactam (Tazocin) Tazobactam är en β-laktamashämmare vilket ger Piperacillin ökad effekt jämfört med ampicillin på många gramnegativer inkl Pseudomonas, anaerober och stafylokocker. Indikationer: Kan användas som singelterapi vid bukinfektioner, svårt infekterade diabetessår, misstänkt sepsis hos immunsupprimerad patient och som kombinationsterapi med aminoglykosid vid Pseudomonas. Används i ökande grad i stället för cefalosporiner vid misstänkt svår bakteriell infektion.
5 5 Penicillinasstabila penicilliner = isoxazolylpenicilliner kloxacillin (Ekvacillin), flukloxacillin (Heracillin) Effekt på penicillinasbildande stafylokocker (> 80 % av Staf aureus) samt β- hemolytiska streptokocker, undantaget Grupp B. Ingen effekt på gramnegativa bakterier, ej heller på Haemofilus influenzae. Viktigt med tillräckligt hög peroral dos vid kärlsjukdom (inkl diabetiker) och skelettengagemang där vävnadskoncentrationen blir sämre, ex tabl Heracillin 1g x 3. Bör tas fastande. Indikationer: Stafylokockmedel och används vid hud-mjukdelsinfektioner, skelettinfektioner, stafylokocksepsis. Cefalosporiner Effekt på både gramnegativa och grampositiva bakterier. Enterokocker och Listeria är alltid resistenta. Pseudomonas aeruginosa vanligen resistent. Ökad risk för Clostridium difficile-inducerad diarré. Man brukar tala om olika generationer cefalosporiner: Första generationen: Cefadroxil Cefamox po Andra generationen: Cefuroxim Zinacef iv Tredje generationen: Ceftibuten Cedax po Cefotaxim Ceftriaxon Ceftazidim Claforan iv Rocephalin iv Fortum iv Fjärde generationen: Ceftarolinfosamil Zinforo iv Första generationens cefalosporiner är bra stafylokockmedel men sämre på gramnegativa sidan. Senare generationer har bättre gramnegativa effekt. Andra och tredje generationens cefalosporiner har även effekt på β-laktamasproducerande Haemofilus influenzae. Ceftazidim (Fortum) har till skillnad från övriga cefalosporiner god effekt på Pseudomonas aeruginosa. Ceftarolinfosamil (Zinforo) har även effekt på MRSA, men är ett specialistpreparat. Det är däremot ej stabilt mot ESBL.
6 6 Ceftriaxon (Rocephalin) är en i v cefalosporin med spektrum motsvarande cefotaxim (Claforan), som bara behöver doseras en gång/dygn. Användbar vid tidig poliklinisering. Idag används få perorala cefalosporiner. Doserna är ofta relativt låga beroende på risken för gastrointestinala biverkningar. Biotillgängligheten är varierande och effekten kan vara tveksam, varför perorala cefalosporiner i regel bör undvikas. Ceftibuten (Cedax) kan möjligen rekommenderas i vissa fall av gramnegativ infektion och Cefadroxil (Cefamox) vid vissa luftvägsinfektioner. Användningsområde: Andrahandspreparat. Flitigt användande driver resistensutvecklingen, ffa av ESBL. Kan användas vid blandinfektioner eller när bred täckning önskas av annan orsak, t ex vid okänd sepsis då Cefotaxim (Claforan) kan vara ett alternativ. Cefotaxim är mycket effektivt på de flesta Gramnegativa bakterier samt pneumokoccer med nedsatt pc-känslighet, cefuroxim (Zinacef) är lite bättre på stafylokocker men sämre på gramnegativer. Pga ökande andel ESBL-producerande bakterier kan man ofta välja piperacillin/tazobaktam i stället för cefalosporiner. Man bör snarast byta till "smalare" terapi när man vet exakt vilken bakterie man behandlar. Karbapenemer β -laktamantibiotika med extrem motståndskraft mot β -laktamaser vilket medför mycket brett spektrum. Effekt på de flesta aeroba och anaeroba bakterier med cellvägg. Undantag Stenotrophomonas maltophilia. Medlen kan endast ges i v. Imipenem bryts enzymatiskt ned i njurarna varför medlet ges tillsammans med en enzymhämmaren cilastatin (Tienam), vilket medför ökad risk för kramper vid höga doser. Meropenem (Meronem) kan ges utan enzymhämmare, och har mindre risk för CNS-biverkningar. Meronem är lite sämre på enterokocker. Ertapenem (Invanz) kan ges en gång dagligen men har inte lika brett spektrum på Gramnegativa sidan. Indikationen för karbapenemer är allvarliga infektioner där både anaeroba och aeroba bakterier kan tänkas (sepsis, djupa bukinfektioner m.m.) eller där man misstänker multiresistenta bakterier (långvarig sjukhusvård, immunosupprimerade m.m.) I allmänhet kan byte till billigare och "smalare" terapi ske efter odlingssvar. Drug of choice vid allvarliga infektioner med ESBL-producerande bakterier. Tyvärr ses nu även i Sverige enstaka isolat med s k ESBL-CARBA-producerande bakterier även karbapenemer bryts ned.
7 7 Icke β -laktamantibiotika Trimetoprim-sulfa (Eusaprim, Bactrim) Trimetoprim och sulfa hämmar två på varandra följande steg i bakteriernas folsyrasyntes. Medlen är var för sig bakteriostatiska men kombinationen kan vara baktericid pga synergistisk effekt. Allergi uppkommer vid 1-3 % av alla kurer, ffa exantem, men även s.k. Lyell's syndrom då kroppens slemhinnor blir angripna. Hematologiska biverkningar förekommer. Allvarliga biverkningar förekommer främst hos äldre. Sulfa metaboliseras i levern, men utsöndras även fritt via njurarna och dosen kan behöva reduceras vid dålig njurfunktion. Trimetoprim har en mycket god penetration till olika vävnader och utsöndras via njurarna. Trimetoprim-sulfa har ett brett spektrum. Speciellt effektivt mot gramnegativa infektioner(obs >10% av E.coli resistenta), men även effekt på stafylokocker och luftvägspatogener som streptokocker, pneumokocker, Haemofilus influenzae och Moraxella catarrhalis. Indikationer: Andrahands preparat vid febril urinvägsinfektion och annan gramnegativ sepsis. Exacerbation av kronisk bronkit. Vid svåra tarminfektioner såsom Salmonellos eller Shigellos av septisk typ. Pneumocystis jiroveci infektion. Alternativ vid allergi mot β -laktamantibiotika. Tänkbart peroralt alternativ vid pnuvi. Trimetoprim Trimetoprim utan sulfa ger mindre risk för biverkningar men ökad risk för resistens. Används vid nedre UVI i öppen vård. Bör ej ges under 1:a trimestern. Aminoglykosider Gentamicin (Gensumycin) Amikacin (Biklin) Aminoglykosiderna ges parenteralt, då de ej resorberas per os. Medlen kan ge hörseloch balansskador (ototoxicitet c:a 2 %) samt njurpåverkan (nefrotoxicitet), vilken dock är reversibel.
8 8 Den bactericida effekten är beroende av toppkoncentrationen över MIC och förlängd tid över MIC ökar risken för biverkningar. Utsöndras helt genom njurarna och serumkoncentrationen blir därför avhängig av patientens njurfunktion. Aminoglykosider måste därför doseras exakt med utgångspunkt från patientens njurfunktion (kreatininvärde) och vikt. Hos vuxna kan man förenkla doseringen och ge en gång per dygn, detta minskar även risken för biverkningar. För Gentamicin gäller: Första dosen 4,5 6 mg/kg. Vid svår sepsis/septisk chock 5 7 mg/kg, på grund av att distributionsvolymen är ökad i denna situation. Man bör hålla sig i nedre delen av intervallet vid GFR < 80, ålder > 80 år, BMI > 30 (då distributionsvolymen överskattas, koncentrationen är egentligen mer avhängig lean body mass). Vid GFR < 20 bör annan behandling övervägas. För att undvika ackumulering görs koncentrationsbestämningar vid upprepade doser, man eftersträvar att ha ett värde < 1mg/l innan nästa dos. Man får tidigare information om man gör koncentrationsbestämningen efter 8 timmar (C8). Gentamicin doseras enligt nedan: C8 < 1,5 Höj dosen med 1-2 mg/kg C8 1,5-4,0 Fortsätt med samma dos C8 4,0-5,5 Öka doseringsintervallet till 36 timmar. Kolla ett dalvärde (< 1 mg/l) innan nästa dos ges Vid svår sepsis/septisk chock ökar risken att njurfunktionen försämras. I det läget bör man också ha ett dalvärde (< 1 mg/l) innan nästa dos. Vid längre behandling hos stabil patient bör man göra koncentrationsbestämningar ett par gånger i veckan. Aminoglykosider har en snabbt avdödande effekt, varför man vid oklara septiska tillstånd (t ex svårare pnuvi ) kan ge en engångsdos 4,5 6 mg/kg.
9 9 Aminoglykosider har ett brett spektrum med speciellt god effekt på gramnegativa bakterier och "problembakterier" som Pseudomonas aeruginosa och Serratia. Även effekt på grampositiva bakterier, speciellt stafylokocker. Dålig/ingen effekt på enterokocker, gonokocker, meningokocker samt anaerober. Preparatet har dålig aktivitet i sur och anaerob miljö (abscess). Risk för resistensutveckling om flitig användning. Resistensen är plasmidburen, d.v.s. av den typ som kan "smitta" mellan olika bakterier. Indikationer: Okänd sepsis, i kombination med penicillinpreparat, eller med klindamycin om man misstänker anaeroba bakterier. Pseudomonasinfektioner. Endokardit i kombination med β-laktamantibiotika. Tuberkulos och andra mykobakterier. Vancomycin (Vancocin) Har liksom β -laktamer effekt på cellväggssyntesen men i övrigt ingen kemisk likhet - ej heller korsallergi. Effekt på grampositiva bakterier inklusive enterokocker och koagulasnegativa stafylokocker (KNS). Medlet är njurtoxiskt varför serumkoncentrationen måste följas. När dalvärde <20 mg/l, kan nästa dos ges. Resorberas ej peroralt. Peroral beredning skall därför endast användas vid lokal behandling i tarmen av Clostridium difficile. Ska ges långsamt intravenöst p g a tromboflebitrisk och risk för pseudoallergisk reaktion, sk "Red neck syndrome", med rodnad, exantem och klåda ffa på överkroppen. Utvecklas sådan reaktion kan Vancomycin ges igen men under längre tid. Indikationen: Allvarliga infektioner med stafylokocker, streptokocker etc t ex vid penicillinallergi. Peroralt har medlet god effekt mot Clostridium difficile, men dyrare än metronidazol (Flagyl). Teicoplanin (Targocid) liknar vancomycin men doseras glesare.
10 10 Makrolider Bakteriostatiska. Erytromycin (Abboticin, Ery-Max) Ges i allmänhet ej intravenöst p g a att det är kärlretande. Få allvarliga biverkningar, men buksmärtor och andra gastrointestinala biverkningar är ganska vanliga. Färre biverkningar om dygnsdosen delas upp på 3-4 tillfällen. Utsöndras via levern. Skall ej ges till gravida under 1:a trimestern. Effekt på grampositiva bakterier ungefär som Kåvepenin. Dessutom effekt på Mykoplasma, Pertussis, Chlamydia och Legionella (kräver höga doser och ges intravenöst). Andrahands preparat vid tex penicillinallergi. Roxitromycin (Surlid) Ungefär samma spektrum som erythromycin men sannolikt färre gastrointestinala biverkningar. Klaritromycin (Klacid) Bättre effekt på Chlamydia och ev på Haemofilus. Azitromycin (Azitromax) Halveringstid på 2-4 dagar, anrikas i granulocyter/makrofager. Lite bättre Haemofiluseffekt. Färre biverkningar. Ges i endos. Dyrare. Tetracykliner Doxycyklin (Vibranord) Bakteriostatisk effekt. Snabb resistensutveckling vid intensiv användning. Inlagras i växande ben och växande tänder (mjölktänder), och bör inte ges till gravida (2:a + 3:e trimestern) eller till barn <8 år. Kan inducera fototoxicitet. Tetracyklinerna resorberas dåligt om de tages i samband med antacida, järnpreparat och mjölk. Skall dock tas med riklig vätska, helst sittande/stående pga risk att de fastnar i oesophagus och ger frätskador. Indikationer: Effekt på flesta luftvägspatogener, inkl Mykoplasma och Chlamydia. Harpest och sena former av Borrelia (ex neuroborrelios). Används även vid vissa tarminfektioner. Clindamycin (Dalacin) Bakteriostatiskt. Nästan fullständig peroral absorption med god penetration ut i olika vävnader.. Utsöndras via gallan och urinen. Biverkningarna: exantem och diarré är vanligt. Ökänt för sin benägenhet att ge Clostridium difficile enterit.
11 11 Indikationer: Vid penicillinallergi, speciellt mjukdelsinfektioner, i allmänhet ej luftvägsinfektioner. Okänd sepsis, i kombination med aminoglykosid. Speciellt om stafylokocker misstänkes eller vid bukinfektioner. Anaeroba infektioner. Metronidazol (Flagyl) Baktericid effekt. Nästan 100 % absorption och mycket bra penetration ut i vävnader. Billigare och lika god effekt at ge per os som iv. Få biverkningar (illamående, metallsmak i munnen, antabuseffekt). Vid långvarig behandling risk för neuropatier. Utsöndras i huvudsak som mindre aktiva metaboliter via njurarna. Dosjustering med förlängt intervall mellan doserna först vid grav njursvikt ( krea clearence <10 ml/min). Ingen dosjustering behövs vid dialys. Bör undvikas under 1:a trimestern. Indikationer: Strikt anaerobt medel. Används i kombinationsbehandling vid tex bukinfektioner. Effekt på en del protozoa (Giardia lamblia, Entamöba histolytica). Trichomonas. Förstahandsmedel vid Clostridum difficele. Nitrofurantoin (Furadantin) Ger hög koncentration i urinen och används vid cystiter. Vid kreatininstegring kan dock koncentrationen i urinen bli för låg. Biverkningarna: mag-tarmbesvär, feber och exantem. En pneumoniliknande bild förekommer, men symtomen går snabbt över när medlet seponeras. Vid långtidsbehandling kan irreversibla lungförändringar uppstå hos äldre (> 45 år). Fluorokinoloner Utövar en baktericid effekt genom att hämma bakterieenzymet gyras, som bakterien behöver för att komprimera sin DNA-kedja. Brett spektrum, speciellt på gramnegativa sidan inkl Pseudomonas och Haemofilus influenzae, men lite sämre på grampositiva och speciellt pneumokocker. Moderna kinoloner har god vävnadspenetration i mjukdelar, ben och luftvägar. God resorption vilket ger lika goda koncentrationer vid peroral som iv behandling. Försämrad resorption tillsammans med antacida, järn, kalk och zink. Bör tas fastande. Dosreduceras vid nedsatt njurfunktion. Kan ge förhöjda teofyllinkoncentrationer. Ges med försiktighet till barn. Biverkningarna: Illamående, yrsel, huvudvärk, fotosensibilisering.
12 12 Indikationer: Billigast och smalast terapeutiskt intervall har Ciprofloxacin och används vid febril UVI, vid bukinfektioner i kombination med ex Flagyl samt vid atypiska luftvägsbakterier tex Legionella, Chlamydia och harpest. Levofloxacin (Tavanic) har ett bredare spektrum innefattande atypiska luftvägsbakterier och är något bättre på Grampositiva bakterier.används även vid behandling av tuberkulos. Moxifloxacin, (Avelox ) har bättre aktivitet mot Pneumokocker (inklusive penicillinresistenta stammar) än övriga kinoloner och hyfsad effekt på stafylokocker samt god effekt på atypiska agens inkl Legionella. Man bör dock vara restriktiv med medlet eftersom man vet att resistensutveckling på den Grampositiva sidan varit snabb för tidigare kinoloner. Effekten på Pseudomonas är å andra sidan betydligt sämre än för ciprofloxacin. Rifampicin (Rimactan) Stör bakteriens RNA-syntes. God effekt på grampositiva bakterier även i vilofas, men hög risk för resistensutveckling om singelbehandling. Hög interaktionsrisk med andra läkemedel inkl p-piller. Noggrann genomgång av övriga mediciner. Kroppsvätskor färgas röda vid användning, ffa urinen, men även kontaktlinser kan bli missfärgade. Leverpåverkan vanligt och bör kontrolleras regelbundet. Indikationer: Skall alltid sättas in i samråd med infektionsspecialist! Främst ett medel mot tuberkulos. Används även vid främmandekropps-infektioner i kombination med tex Ciprofloxacin. Oxazolidinoner För närvarande är Linezolid (Zyvoxid) det enda preparatet i denna grupp. Verksamt på grampositiva och anaeroba bakterier genom att hämma bakteriens proteinsyntes. Övergående påverkan på blodbilden och risk för perifer neuropati och opticusneurit vid längre tids behandling varför behandlingstiden i regel ej får vara längre än 28 dagar. Risk för serotonergt syndrom vid samtidig behandling med SSRI! Indikationer: Specialistpreparat! Används vid behandling av infektioner orsakade av resistenta grampositiva bakterier.
13 13 Daptomycin (Cubicin) Daptomycin är endast aktivt mot grampositiva bakterier. Är ett alternativ vid behandling av MRSA. Finns endast som intravenös beredning. En fördel är att det endast behöver doseras en gång per dag. Kan bl a ge rhabdomyolys. Specialistpreparat. Kolistin (Tadim) Används vid behandling av multiresistenta Gramnegativa bakterier. Nefro- och neurotoxiskt. Specialistpreparat. Finns även för inhalation (cystisk fibros). Waran och antibiotika Följande antibiotika kan påverka Waraneffekten och kräver noggrannare PK-kontroller: Isoxazolylpenicilliner (Heracillin, Ekvacillin) Trimetoprim-Sulfa (Eusaprim, Bactrim) Makrolider (Ery-Max) Kinoloner (Ciproxin, Tavanic, Avelox) Metronidazol (Flagyl) Rifampicin (Rimactan) Antibiotika och föda Ges med måltid Doxycyklin Nitrofurantoin Erythromycin Fusidinsyra Cefadroxil Ges fastande Penicillin V Isoxazolylpenicillin Övriga Makrolider Kinoloner Ceftibuten Rifampicin
14 14 Myter om antibiotika: Det går i regel bra att dricka alkohol när man medicinerar med antibiotika, undantaget Metronidazol, som kan ge en antabusliknande effekt. Däremot bör patienten vara måttlig i sin alkoholkonsumption så inga antibiotikadoser glöms bort! Lycka till! Förklaring till i texten förkommande förkortningar MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus Aures ESBL - Extended Spectrum Beta Lactamase UVI - urinvägsinfektion pnuvi dubbelinfektion Pneumoni och urinvägsinfektion
Internmedicin, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Internmedicin, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 Avd 3 E, 35 D och 65 B Antibiotika (J1+rifampicin), Internmedicin, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på recept, 28 - juni
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merAntibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Läs merAnestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset 7 G CIVA (och venportmottagningen, 79 G, öron-, brachyterapi-, käk-, plastik, barn-, neuro-, gyn- och förlossningsanestesin samt gynuppvaket)
Läs merAntibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaförbrukning Reumatologen, Akademiska sjukhuset (Mottagningen och 3 B2) januari 28 juni 212 Antibiotika (J1 inkl rifampicin), Reumatologi, Akademiska sjukhuset, 28 - H1 212 8 7 6 5 4 3 2 1 recept
Läs merGeriatriken, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs mer1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x 3-4. 0,5-0,75g x3. 2-3g x3-4
Konc. oberoende, ta x3. Stör cellvägssyntes. penicilliner Penicillin V Kåvepenin (po) Pneumokocker, Streptokocker. G+ Borrelia Tonsillit, otit, sinuit, pneumoni, erysipelas, tandsabscess (munflora G+ Ae),
Läs merFarmakadynamik för antibiotika
Farmakadynamik för antibiotika Synpunkter på samspelet mellan antibiotika och mikroorganismer. Hur dosera för att få maximal effekt, minimala biverkningar och minimal risk för resistensutveckling. Per
Läs merKardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset Avd 5 F, 5 G och Arytmilaboratoriet 28 H1 212 Antibiotika (J1+rifampicin), Kardiologen, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på
Läs merAntibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Antibiotika Del 1 -Inledning -Olika antibiotikagrupper -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Fördelar Bot genom att avdöda de sjukdomsframkallande
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merDosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Läs merAntibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset (78 B, 78 C, Hospiceavd. i Uppsala och Sjukvårdsteamet onkologisk hemsjukvård.) T o m juni 213 Antibiotika (J1*+rifampicin), Onkologi, Akademiska sjukhuset,
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs mer2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merAntibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs mer2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs merAntibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Läs merLista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion
Fastställd av Läkemedelskommittén Utarbetad av apotekare Anna Berglin, Läkemedelsenheten anna.berglin@lvn.se Medicinskt faktagranskad och godkänd av överläkare Örjan Andersson, Infektionskliniken, Länssjukhuset
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av
Läs merAntibiotika på sjukhus i Sverige
Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %
Läs mer10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam
INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset T o m juni 214 Var skrivs antibiotikarecepten? Andel av totala antalet expedierade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) till patienter
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merBredspektrum antibiotikas plats i terapin. Marie Studahl Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11 nov 2010
Bredspektrum antibiotikas plats i terapin Marie Studahl Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset 11 nov 2010 Intravenösa bredspektrumantibiotika Ampicillin Doktacillin Erytromycin Abboticin Kinoloner
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merAntibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...
Läs merAntibiotika Del 2. -Antibiotikastrategi -Klinisk användning -Förskrivningsdata. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Antibiotika Del 2 -Antibiotikastrategi -Klinisk användning -Förskrivningsdata Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotikastrategi Antibiotikastrategi Varje antibiotikaordination ska grundas
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merResistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merRiktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten
Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten ANTIBIOTIKA Giltighet: 15-02-01 16-12-31 Författare: Maria Furberg, Jens Backman, Therese Thunberg, Andreas Winroth, Stephan Stenmark
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merAntibiotika. Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén, Strama
Antibiotika Mårten Prag, Inf klin USÖ Läkemedelskommittén, Strama Louis Pasteur 1822 1895 Bakterier i Louis Pasteurs mikroskop Louis Pasteur 1857: Mémoire sur la fermentation appelée lactique Antibiotika
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merStaphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Läs merAntibiotika. Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten. Giltighet: 13-02-01 14-12-31
Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten Antibiotika Giltighet: 13-02-01 14-12-31 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare, ordförande Strama Västerbotten Innehåll
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin
Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin
Öppen vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering
Läs merAntibiotika. Riktlinjer för antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus i Västernorrland. Version
Antibiotika Riktlinjer för antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus i Västernorrland Version 140827 Finns även som app, laddas ner gratis från App Store eller Google Play. Sök på Strama LVN. Innehållsförteckning
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merFastställd av: Mats Erntell, smittskyddsläkare
Fastställd av: Mats Erntell, smittskyddsläkare ektionsklinken Utfärdare: Helena Hallgren, specialistläkare Giltig fr o m: 2010-10-01 Område: 301.3 ektion Utgåva: Ersätter: 2004-03-25 Dok namn: Antibiotikaguide
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merAntibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 2008 juni 2012
Antibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 28 juni 212 96 C, Obstetrik och gynoperation, Ungdomshälsan, Gynekologiska specialistmottagningen, Reproduktions centrum RPC och URO- Gynekologisk
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merAntibiotika Fall-diskussioner. Folke Lagerström Anja Rosdahl
Antibiotika Fall-diskussioner Folke Lagerström Anja Rosdahl Fråga 1. 42 årig kvinna med misstänkt atypisk lunginflammation. Får Doxycyklin i 7 dagar. Är orolig då hon brukar må illa av antibiotika. Vad
Läs merAntibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017
Antibiotikaanvändning Lasarettet i Enköping T o m juni 217 Datakällor och måttenheter i denna presentation Källa är ehälsomyndigheten: data över läkemedelsförsäljning via recept och rekvisition. Presenteras
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merantibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merHur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03
PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...
Läs merAntibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merAntibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder
Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010 Ökad sjuklighet Ökad dödlighet Ökade kostnader Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merBehandling av multiresistenta gramnegativa bakterier
Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier Thomas Tängdén Malin Vading Infektionsveckan i Karlskrona 170519 www.strama.se Handläggning av infektioner orsakade av ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Läs merLäkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml.
Ersätter : SÖA 001-02 Gäller från: 2007-03-01 Utarbetad av: Ea Karamehmedovic Fastställd av: Mårten Prag Sid 1 (13) Godkänt av/ datum: Kopior: Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt Abboticin
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Antibiotika - Spädningsföreskrifter för intravenös administration
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2017-12-18 4 Innehållsansvarig: Aylin Yilmaz, Överläkare, Läkare (aylyi1) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merMCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger
MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)
Läs merav MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Läs merRiktlinjer för antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten
ANTIBIOTIKA Riktlinjer för antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten Giltighet: 100501 111231 Författare: Stephan Stenmark, överläkare, infektionskliniken, Norrlands universitetssjukhus,
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merSelektiv toxicitet. Definitioner. Antibakteriella läkemedel. Antibakteriella läkemedel. Antivirala läkemedel. Antifungala läkemedel.
Selektiv toxicitet Antibakteriella läkemedel Antivirala läkemedel Antifungala läkemedel Cytostatika Definitioner Antibiotika: Substanser som produceras av levande organismer och som har toxiska effekter
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit
Generiskt namn: amoxicillin Handelsnamn: ATC-kod: J01CA04 Företag: Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit Väldokumenterat preparat. Rekommenderas vid terapisvikt
Läs merAminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Läs merAntibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m juni 218 Datakälla och måttenheter i presentationen Data över läkemedelsförsäljning via recept utskrivna på sjukhuset rekvisition till sjukhuset Enheter:
Läs merAntimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden
- och kvinnocentrum Fredrik Lundberg, överläkare - och, verksamhetschef, bitr. verksamhetschef Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max
Läs merAntimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden
Barn och ungdomsklinikerna Antimikrobiella medel i nyföddhetsperioden 1(6) Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max erythromycin Bensylpenicillin
Läs merFul urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama
Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.
Läs mer1. Antibakteriella medel (iv)
- och kvinnocentrum, verksamhetschef, bitr. verksamhetschef 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika spädning till brukslösning Abboticin/Ery-Max erythromycin Biklin Amikacin 10mg/ml Bensylpenicillin
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2015-09-14 3 RUTIN Spädningsföreskrifter för intravenös administration
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2015-09-14 3 Innehållsansvarig: Ulrika Snygg Martin, Överläkare, Läkare (ulrsn) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs mer