LITE FÖRNUFTIGARE, LITE VÄNLIGARE. Årsredovisning 2011. Beslutad i kommunfullmäktige 2012-04-23

LITE FÖRNUFTIGARE, LITE VÄNLIGARE Årsredovisning 2011 Beslutad i kommunfullmäktige 2012-04-23

KOMMUNEN FINANSIELLA NYCKELTAL 2011 2010 2009 2008 2007 Resultat I nettokostnad i förhållande till skatteintäkt 100% 99% 100% 99% 98% Resultat II egenfinansiering, nettoinvesteringar 81% 47% 80% 17% 52% Soliditet eget kapitals andel av totala tillgångar 33% 35% 34% 34% 34% Balanslikviditet Omsättningstillg. i förhållande till kortfristiga skulder 0,56 0,66 0,70 0,90 0,90 Lånefinansieringsgrad % låneskuld i förhållande till anläggningstillgångar 50% 51% 51% 52% 49% Antal invånare 31/12 8 077 8 139 8 165 8 085 8 070 BALANSRÄKNING per invånare Anläggningstillgångar 69 446 68 355 66 469 63 230 62 565 Omsättningstillgångar 7 350 6 968 9 091 9 171 14 612 Summa tillgångar 76 796 75 324 75 560 72 400 77 176 Eget kapital 25 404 26 303 25 392 24 480 26 435 Avsättningar 3 889 3 789 3 773 4 262 4 600 Skulder 47 503 45 231 46 395 43 659 46 142 Summa skulder och eget kapital 76 796 75 324 75 560 72 400 77 176 2 Lessebo Kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Om Lessebo kommun 6 Fakta om Lessebo kommun 8 Koncernen Lessebo kommun 9 Vart gick skatten 2011? 10 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomisk översikt 11 Resultaträkning 19 Finansieringsanalys 20 Balansräkning 21 Noter 22 Driftredovisning 32 Investeringsredovisning 34 Personal 35 Avstämning av verksamhetsmål 39 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen 45 Teknisk nämnd 51 Plan- och miljönämnd 56 Barn o Utbildningsnämnd 60 Socialnämnd 65 Sammanställd redovisning 71 Lönesamverkan - HUL 79 Särskild redovisning Affärsdrivande verksamhet 80 Redovisningsprinciper 89 Ord & begreppsförklaringar 91 Investeringsredovisning på projektnivå 92 Revisionsberättelse 96 Lessebo Kommun 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2011 års räkenskaper. Redovisningslagen för kommuner betonar vikten av en god ekonomisk hushållning, balanskravet och övergripande redovisningsprinciper - god redovisningssed. Vidare anger lagen minimikrav på utformningen av årsredovisningen samt att Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer. Dokumentet delas i tre berättelser; Förvaltningsberättelse inklusive resultatoch balansräkning, finansieringsanalys för kommunen och sammanställd redovisning/ koncernen jämte noter Nämndernas verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Under verksamhetsåret har två uppföljningar upprättats, i form av resultatinformation, och redovisats till kommunfullmäktige. Årsredovisningen är en väsentlig del av kommunens resultatinformation. Den ger upplysning om kommunens och kommunkoncernens verksamhet (återfinns i sammanställd redovisning) och finansiella situation. Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktiges ledamöter, övriga förtroendevalda samt övriga intressenter. För samtliga koncernbolag finns också separata årsredovisningar. Resultatet av den kommunala verksamheten sker genom uppföljning av verksamhets- och finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning. Ekonomimodellen för årsresultatet innehåller 3 resultatnivåer: Resultat I verksamhetens nettokostnader Resultat II resultat före extraordinära poster Resultat III årets resultat Beskrivning av den långsiktiga utvecklingen och ställningen görs med det viktigaste styrmåttet soliditet som fås ur balansräkningen. Nämndernas verksamhetsberättelser är indelade i ansvarsområde och verksamhetsmål, ekonomisk översikt för drift och investering, årssammanfattning, ekonomiskt utfall, framåtblick samt nyckeltal. Sammanfattning Årets Resultat, koncernen -1 222 tkr Årets Resultat, kommunen -8 896 tkr efter avsättningar och nedskrivningar på 19 444 tkr. Enligt upprättad avstämning av balanskrav redovisas ett resultat (se not balanskravsavstämning) på 9 227 tkr. Nettoinvestering uppgår till 28 309 tkr för kommunen och 63 917 tkr för koncernen. Soliditeten uppgår till 33,1 % (34,9 %). Nämndernas budgetöverskott uppgår till 3 430 tkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkten, exklusive jämförelsestörande poster och finansnetto, uppgår till 95,2 % (96,6 %). Den finansiella redovisningen koncentreras på det ekonomiska resultatet; skillnaden mellan intäkter och kostnader vilket redovisas i den ekonomiska översikten. 4 Lessebo Kommun

Kommunstyrelsen ordförande Året som gick Det här året inleddes en ny mandatperiod och i den politiska organisationen tillkom en kultur- och fritidsberedning. Antalet ledamöter utökades i styrelserna för Lessebo Fjärrvärme AB och för AB Lessebo fastigheter med dotterbolag. En utbildning för alla politiker, gällande kommunallag och förvaltningslag, genomfördes med hjälp av Axel Danielsson. Efter många års påverkan har vi under året, genom samverkan med Landstinget Kronoberg, fått en ambulans stationerad i kommunen under dagtid på vardagar. Landstinget Kronoberg har även under året öppnat en ny, modern och ändamålsenlig vårdcentral i Lessebo. Vi har deltagit i en för länet gemensam upphandling av skolskjutsar och färdtjänst. I samband med detta har vi beslutat att ingå i en central, tillsammans med Växjö, Alvesta och Tingsryd, där all hantering av färdtjänst sker. Stora förändringar har också skett och sker i våra verksamheter. En ny skollag, påbörjandet av arbetet med lärarlegitimationer är två av många förändringar som pågår inom skolan. En ny plan- och bygglag gäller från maj i år och detta innebär ändrade rutiner på plankontoret. Förberedande arbete har utförts för att skapa en gemensam fastighetsorganisation från årsskiftet. Ett mycket positivt samarbete inom IT-verksamheten har inletts med Växjö kommun. Inför framtiden är det sparsamhet som gäller, för alla. Detta gäller både kostnader och investeringar. I framtiden kan våra investeringar inte vara högre än ca 14 mkr för att vi även ska kunna amortera på vår låneskuld. Vi måste alltså i ännu högre grad använda vår småländska klurighet för att även fortsättningsvis skapa en bra verksamhet! Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Fiberutbyggnaden av stamnätet på landsbygden har fortsatt. Grunden i detta är sträckan Lessebo Åkerby som byggts med bidrag av PTS (Post- och Telestyrelsen). Samförläggningar med Eon Nät och bidrag från EU har också varit förutsättningar för utbyggnaden. Runt kommunens stamnät kan byalag startas och därmed kan företag och boende på landsbygden få tillgång till viktig infrastruktur och därmed kunna bo och arbeta på samma villkor som städerna. Vårt arbete har uppmärksammats av PTS och detta gav oss möjligheten att redovisa vår utbyggnad på en av deras konferenser. Fjärrvärmeutbyggnaden har fortsatt enligt plan. Kosta och Hovmantorp var sedan tidigare klara och under året har Skruv i färdigställts och byggnationen i Lessebo pågår. Vår största investering invigdes i maj och är Kosta avloppsreningsverk. Projektet blev dessvärre både försenat och dyrare, dels genom att mer sprängning var nödvändig och dels att en av entreprenörerna försattes i konkurs. Lessebo Kommun 5

Om Lessebo kommun och vi som bor här Lessebo kommun har en lång brukstradition som vi är stolta över. I bruksandan finns yrkesskicklighet och yrkesstolthet. Känslan för det äkta, det vackra och det genuina genomsyrar vår kommun. Och numer varvas det skickliga hantverket med högteknologi och innovation. De flesta av kommunens 8 077 invånare bor i en villa i en av våra fyra tätorter nära ängar, skogar och sjöar och jobbar inom tillverkningsindustrin, vård och omsorg samt utbildning. Våra tätorter har liknande kommunal service. Här finns barnomsorg, förskola och grundskola upp till sjätte klass, omsorg om äldre och funktionsnedsatta samt hälso- och viss sjukvård i särskilt boende. Det finns sport- och fritidsanläggningar samt bibliotek på samtliga orter. Vi har tillgång till bra kollektivtrafik med både tåg och buss. Du kan till och med tågpendla mellan två av våra orter, Lessebo och Hovmantorp. Våra fyra tätorter Lessebo är beläget mitt emellan sjöarna Läen och Öjen. Här finns ett handpappersbruk med anor från början av 1700-talet. Lessebo är huvudort med kommunhus och här finns även kommunens 7-9 skola. Det finns en familjecentral med barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och möjlighet till stöd av socialsekreterare eller familje-/och ungdomspedagog. I Lessebo tätort bor 2 674 invånare. 6 Lessebo Kommun

Hovmantorp ligger vackert beläget längs med sjön Rottnens norra strand. Det är den största tätorten med 2 987 invånare. Hovmantorp kännetecknas av entreprenörsanda och en stark föreningskänsla. Det finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter tack vare engagerade invånare. Mitt i samhället finns statyn Ackumelerad tid av Ian Newberry. Kosta har en stark glasbrukstradition. Glasbruket i Kosta grundades 1742 och är det äldsta glasbruket i Sverige som fortfarande producerar handgjort glas. Under senare år har Kosta även blivit en stor handelsplats genom Kosta Outlet. Här har vi Kosta Boda Art Hotel och Bruno Mathsson-husen som är spännande besöksmål för turister intresserade av design. I Kosta bor 880 invånare. Skruv ligger i Ljuderbygden och är kommunens minsta samhälle med 494 invånare. Här har vi bryggt öl och vatten sedan början av 1800-talet. I Skruv finns flera industrier, bland annat träindustrier. Även Skruv präglas av ett starkt föreningsliv. Vår landsbygd Vi har förhållandevis få boende på landsbygden. Hälften av de drygt 1000 invånarna på landsbygden bor i Ljuders församling. Här kan du ta en färd i Vilhelm Mobergs fotspår med start vid Åkerby vägskäl, den plats där utvandrarna i Mobergs roman hade stämt möte på sin färd ner mot Karlshamn och det väntande skeppet Charlotta. I Lessebo kommun får du möjlighet att välja det som är unikt och äkta. Och vare sig du bor här eller besöker oss, så har du mycket att njuta och inspireras av. Lessebo Kommun 7

FAKTA OM LESSEBO KOMMUN Kommunens befolkningsutveckling År Antal invånare 1970 8 467 1975 8 908 1980 9 006 1985 8 840 1990 8 933 1995 8 959 2000 8 365 2005 8 127 2006 8 099 2007 8 070 2008 8 085 2009 8 165 2010 8 139 2011 8 077 Folkmängd 2011-12-31 Män 4 128 (4 143) Kvinnor 3 949 (3 996) Folkmängd i församlingar 2011-12-31 Lessebo 2 759 (2 820) Hovmantorp 3 278 (3 279) Ekeberga 1 065 (1 070) Ljuder 975 (970) Åldersfördelning 2011-12-31 0-6 år 591 (631) 7-20 år 1 447 (1 483) 21-64 år 4 237 (4 275) 65-1 802 (1 750) Befolkningsförändringar 2011 Födda 64 (92) Döda 98 (106) Inflyttade 477 (507) Utflyttade 505 (519) Kommunens areal Landareal Vattenareal 410 kvm 44 kvm Bostadsbyggande 2011 Färdigställda lägenheter totalt 4 varav småhus 3 varav marklägenheter 0 Utdebitering 2011 Kommunen 22,20 Landstinget 10,65 Församlingen (medeltal) 1,60 Mandatfördelning 2011-2014 Socialdemokraterna 16 Moderaterna 7 Centerpartiet 5 Vänsterpartiet 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Folkpartiet 1 Totalt 35 8 Lessebo Kommun

Lessebo kommuns organisation Kommunfullmäktige är Lessebo kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Om inget annat anges ägs bolagen av Lessebo kommun till 100 %. Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelse Teknisk nämnd Plan- och miljönämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Överförmyndare AB Lessebohus Gemensamma nämnden för lönesamverkan HUL Kommunalförbund Räddningstjänst Östra Kronoberg RÖK 25,7% Fastighetsbolaget Kosta Köpmanshus AB 51 % Lessebo Fjärrvärme AB AB Lessebo Fastigheter AB Kyrkbyn 3 AB Spånet 5 Lessebo Kommun 9

Vart gick skatten 2011? Vart går den kommunala skatten? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på 25 000 kr per månad och inte har några avdrag. Skattefinansierad verksamhet Nettokostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kr Kommunstyrelsen Räddningstjänst 8 514 2,18% 1 451 Bibliotek, kultur och fritid 7 882 2,02% 1 344 Kommunledningskontor 14 825 3,79% 2 527 Näringsliv och turism 3 224 0,83% 550 Övrigt 15 591 3,99% 2 658 Teknisk nämnd Gata och park 14 393 3,68% 2 453 Vatten och avlopp samt avfallshantering 718 0,18% 122 Turism, Idrotts- och fritidsanläggningar 4 342 1,11% 740 Övrigt 4 154 1,06% 708 Plan- och miljönämnd Plan och bygg 1 496 0,38% 255 Miljö- och hälsoskydd 1 356 0,35% 231 Övrigt 180 0,05% 31 Barn- och utbildningsnämnd Barnomsorg 0-5 år 35 733 9,15% 6 091 Förskoleklass 7 883 2,02% 1 344 Grundskola inkl fritidsgårdar 77 815 19,92% 13 264 Gymnasieskola 39 360 10,07% 6 709 Vuxenutbildning 2 963 0,76% 505 Övrigt 14 141 3,62% 2 410 Socialnämnd Äldreomsorg, hemsjukvård och rehab 84 764 21,69% 14 449 LSS inkl. missbruk och färdtjänst 26 514 6,79% 4 520 Individ- och familjeomsorg 18 155 4,65% 3 095 Övrigt 6 706 1,72% 1 143 Summa 390 709 100,00% 66 600 Beskattningsbar inkomst 300 000 Skatt (22,20 %) Höjd med 49 öre 2011 vilket motsvarar 1 470 kr 66 600 10 Lessebo Kommun

EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens nettokostnad (Resultat I) I denna resultatnivå ingår intäkter och kostnader av verksamheten, avskrivningar och jämförelsestörande poster. Den sistnämnda posten exkluderas vid jämförelse över tiden. I jämförelsestörande poster ingår rearesultaten vid försäljningar av anläggningstillgångar netto, större borgensåtagande (t.ex. avsättning för kapitaltillskott) till kommunens helägda bolag och upp- och nedskrivning av kapitalförvaltning samt engångsnedskrivningar. Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) ökar med 1,8 % (1,7 %) jämfört med föregående år. Intäkterna minskar med 4,4 % (0,7 %) och kostnaderna är oförändrade jämfört med föregående år (1,4 %). Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Skatteintäkterna räcker till för att täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. Måttet uppgår för 2011 till 95,2 % (96,6 %) vilket innebär att för varje hundralapp som erhålls i skatt tillhandahålls verksamhet och service för ca 95 (96,50) kronor. Måttet borde vara lägre än 95 % för att finansiera det negativa finansnettot. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive finansnetto uppgår till 97,65 % (96,21 %), se diagram 1. Nettokostnadsökningen inklusive finansnetto uppgår till 4,8 % (0,5 %) och ökningen av skatteresursen uppgår till 3,2 % (5,6 %). Det är en grundförutsättning, för en god ekonomisk hushållning, att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteresursen. Lessebo Kommun har under en lång tid haft för hög nivå på nettokostnaderna i förhållande till skatteresursen och framförallt att för att täcka in ett negativt finansnetto. Avskrivningar Planenlig avskrivning för 2011 uppgår till 21,9 mkr (21,2 mkr) vilket är 0,7 mkr mer än 2010 och jämfört med 2005 är ökningen 5,1 mkr vilket beror på den höga investeringsnivån. Jämförelsestörande poster Netto uppgår kommunens jämförelsestörande poster till -18,2 mkr (-7,8 mkr) varav nedskrivning av tillgångar uppgår till -17,4 mkr. Inom denna post redovisas andra kostnader jämte intäkter av engångskaraktär vilket framgår av not 3. Diagram 1 102 101 100 99 98 97 96 95 94 93 92 I diagrammet ovan är den heldragna linjen nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och i den streckade linjen inkluderas finansnettot. Skatteresursen Nettokostnadernas andel av skatteresurs/ inkl finansnetto 2007 2008 2009 2010 2011 Bu12 Skatteresursen består av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (inkomstoch kostnadsutjämning samt LSS-utjämningsavgift.) och kommunal fastighetsavgift. Resursökningen för 2011 jämfört med 2010 är 3,2 % (5,6 %) eller 12,3 mkr (20,2 mkr) vilket till hälften beror skattehöjning och hälften på bättre skatteutfall. Utfallet för skatteresursen blev, efter många olika prognoser, 6 mkr bättre än budgeterat. Lessebo Kommun 11

Finansnetto (Resultat II) Kommunens budgeterade finansnetto är negativt eftersom kostnaderna överstiger intäkterna. Det fordras då att verksamheternas nettokostnader minus skatteintäkter ger minst ett överskott som täcker ett negativt finansnetto för att uppnå de finansiella målen. I budget 2011 beräknades ett finansnetto på -5,5 mkr. Finansnettot blev negativt med 9,8 mkr (+1,3 mkr) genom ökade lånekostnader och lägre resultat från kapitalförvaltningen. Finansiella intäkter uppgår till 10,5 mkr (14,2 mkr) varav pensionsförvaltning uppgår till 9,1 mkr (12,9 mkr). Finansiella kostnader uppgår till 20,3 mkr (12,9 mkr) varav räntekostnader på anläggningslån uppgår till 13,0 mkr (10,0 mkr) och pensionsförvaltning (reaförluster) uppgår till 7,1 mkr (2,3 mkr). Förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser kommenteras vidare under långfristiga skulder och pensionsförvaltning. Nedan visas finansiella intäkter (heldragen) och kostnader (streckad) samt nedre kurvan visar negativt finansnetto. Diagram 2 25000 20000 15000 10000 5000 0-10000 -15000 Finansnetto, tkr 2007 2008 2009 2010 2011 Bu12-5000 Årets resultat (Resultat III) Resultatet på -8,9 mkr beror till största delen på stora nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar samt ökade negativa poster inom finansiella kostnader och intäkter. Nämnderna redovisar överskott och skatteintäkterna blev högre än förväntat vilket delvis uppväger de negativa posterna. Av årets resultat har affärsdrivande verksamheter ett underskott på 0,7 mkr (0,9 mkr) som föreslås balanseras i ny räkning till nästa år vilket kommenteras under rubriken avstämning av balanskravet. I en särskild redovisning för den affärsdrivande verksamheten framgår en egen resultat- och balansräkning för VA och Avfallsverksamheten, sid 82-90. Verksamheten tillhör och kommenteras inom Tekniska nämnden. Årets resultat för perioden 2007 2011 framgår av diagram 3. Diagram 3 10000 5000 0-5000 -10000-15000 -20000 Resultat III (förändring av eget kapital tkr) 2007 2008 2009 2010 2011 Bu12 Det finansiella målet om 1,9 mkr har inte nåtts eftersom resultatet uppgår till -8,9 mkr, avvikelsen uppgår till 10,8 mkr. Nämnderna uppvisar dock sammantaget en positiv budgetavvikelse med 3,4 mkr (-4,6 mkr). Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på -14,2 mkr (7,3 mkr). Detta beror på bättre utfall av skatteintäkter med 6,1 mkr, sämre finansnetto -4,1 mkr, lägre pensionsoch försäkringskostnader med 3,3 mkr, inklusive löneskatt samt icke utnyttjade medel för oförutsedda behov med 0,1 mkr. Vidare ingår nedskrivningar för 17,4 mkr som avser ägartillskott till AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB, nedskrivning av kapitalförvaltningen och en avsättning för åtagande för introduktionsersättning för nyanlända. Sammanställning av nämndernas resultat framgår av sidan 32. Nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på sidorna 45-70. 12 Lessebo Kommun

Finansieringsanalys och Balansräkning Investeringar Årsbudgeten för investeringar uppgick till 21,9 mkr netto. Utfallet blev 28,3 mkr (59,7 mkr) varav inom VA-verksamheten netto 10,4 mkr. Ombyggnation av mottagningsköket på Berghälla i Lessebo färdigställdes under året för sammanlagt 3,3 mkr. Inom förskole- och skolfastigheter har investeringar uppgått till 5,4 mkr (4,8 mkr). Diagram 4 Nettoinvestering (Mkr) Mer kommentarer finns på sid. 34. Förteckning på investeringsprojekt bifogas separat. Långfristiga skulder Vid årets ingång uppgick Lessebo kommuns låneskuld till 282,0 mkr (274,8 mkr). Under året har omsättning skett med 33 mkr (10 mkr) och nyupplåning med 0 mkr (10 mkr) Årets amortering/lösen av lån uppgår till 4,0 mkr (2,8 mkr). Utgående låneskuld uppgår vid årsskiftet till 278 mkr. Den beräknade amorteringen för 2012 uppgår till 3,8 mkr och detta belopp skall successivt ökas till en årlig amortering på 8 mkr. Diagram 6 60 50 40 30 20 10 0 Under perioden 2007-2011 har Lessebo kommun nettoinvesterat för 199 mkr varav 89 mkr för den affärsdrivande verksamheten vilket motsvarar 44 % och 35 mkr (18 %) för ny- och ombyggnationer av skollokaler. Infrastruktur och markförvärv uppgår till 29 %. Diagram 5 2007 2008 2009 2010 2011 Bu12 Investeringfördelning 2007-2011 Taxe 44% Invent 9% Skolfast 18% Infrastr 29% Anläggningslån/Lånfin.grad 290000 280000 270000 260000 250000 240000 230000 220000 2007 2008 2009 2010 2011 Bu12 Under året har ingen nyupplåning skett utan årets investering är finansierad med egna medel samt kortfristig upplåning via koncernkredit. Borgensåtagande 52% 51% 50% 49% 48% 47% Borgensåtagande, exklusive pensionsförpliktelse som kommenteras i avsnittet pensionsförvaltning, uppgår till sammanlagt 415,6 mkr (386,7 mkr) varav helägda kommunala bolag uppgår till 414,6 mkr. Borgen till egna hem och övriga åtaganden uppgår till 1,0 mkr. Årets ökning består av utökad upplåning med 30 mkr av Lessebo Fjärrvärme AB. Lessebo Kommun 13

Eget kapital - Soliditet Soliditeten används för att beskriva kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Den anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger dvs. (eget kapital i förhållande till totala tillgångar). Förändringen av eget kapital blev negativt med 8,9 mkr. Soliditeten har minskat från 34,9 % till 33,1 %. Nedgången förklaras av att tillgångsförändringen ökar med 7,2 mkr (-3,9 mkr) (nettoinvesteringar minus avskrivningar och förändring av finansiella tillgångar och likvida medel) i förhållande till resultatet. Soliditeten för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 43,6 % jämfört med 45,5 % året före. Tillgångsökningen har finansierats dels genom kortfristig upplåning men framförallt genom egna medel vilket direkt påverkar soliditeten positivt. Dock har för året ägartillskotten till både AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB på sammanlagt 15 mkr påverkat soliditeten negativt. I kommande budget kommer soliditeten att successivt förbättras under förutsättning av låga investeringsnivåer och positiva årsresultat. Det finansiella målet avseende den skattefinansierade verksamheten om en soliditet på 50 % är ett långsiktigt mål. För 2011 har kommunen således ej nått målet. Soliditetsförändringen mäts enligt nedanstående schema. För att bibehålla soliditeten måste en tillgångsförändring finansieras med samma andel som soliditetstalet. För oförändrad soliditet skulle resultatet varit 11,4 mkr bättre alternativt en minskad tillgångsförändring med 32,7 mkr. Intäkter Vht intäkt 122 294 528 629 Skatteintäkter Resultat 395 856-8 896 Ränteintäkt 10 479 Kostnader Vht kostnad 495 372 Resultatförändring 537 525-123,14% Räntekostn 20 252 Tillgångs Fordringar förändr. 15 746 7 224 Aktier/Vp -71 Likvida medel Avskrivning 21 900-14 860 Fast/invent. 6 409 14 Lessebo Kommun

Pensionsförvaltning Årets pensionskostnad uppgår till 20,4 mkr (18,1 mkr) vilket är 2,3 mkr högre än förra året. Av årets pensionskostnad uppgår avgiftsbaserad individuell del av avtalspensionen till 8,9 mkr (9 mkr). Utbetalda pensioner, vilket sker via KPA/Skandia, har utbetalats med 5,3 mkr (4,6 mkr). Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår till 2,4 mkr (0,9 mkr) inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelse, som avser tiden före 1998, redovisas i balansräkningen som förpliktelse inom linjen, se not 18. Dessa förpliktelser uppgår till 194,1 mkr (170,4 mkr) inklusive löneskatt. Ökningen, som uppgår till 14 % eller 23,7 mkr, beror på ändrade antaganden gällande RIPS-räntan* som har sänkts med 0,75 %. *(RIPS=Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, vilken definieras som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Den största delen av pensionsåtagandet är värdesäkrat med prisbasbelopp och ska därmed diskonteras med real ränta). Diagram 7 Pensionsförvaltning- och skuld 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Skuldens täckningsgrad har minskat med 13 enheter. Orsaken är den tidigare omnämnda förändringen av RIPS-räntan. Täckningsgraden uppgår till 54,4 % (67,3%) baserat på marknadsvärdet 106,9 mkr. Totalt har 89,6 mkr (55,9 mkr) återlånats i verksamheten. Utfallet av pensionsförvaltningen har varit mindre bra beroende på den turbulens som förevarit och råder inom finansiella marknaderna och i världsekonomin och uppgår till 2,0 mkr (10,1 mkr). Netto av reavinster och förluster uppgår till -1,7 mkr (5,9 mkr). Föregående års övervärde på 7,9 har för året blivit ett undervärde på 2,4 mkr vilket är bokfört som nedskrivning i 2011 års räkenskaper. Alvesta, Ljungby och Lessebo kommuner samverkar, ALL3-gruppen, vad gäller uppföljning och allokering av respektive kommuns kapitalförvaltning. Fördelningen av tillgångsslag anger limiter till 50 % i räntebärande och 50 % i aktier varav max 20 % i utländsk förvaltning. Förvaltare är DNB (namnändrat från tidigare Carlson). Fördelningen mellan olika tillgångsslag vid årsskiftet framgår nedan Diagram 8 Tillgångsfördelning Pensionsförvaltning,% Utl. aktier 0% Svenska aktier 32% 0,0 06 07 08 09 10 11 Pensionskuld Förvaltn bokfört värde Förvaltn mark.värde Svenska räntor 68% Totalt uppgår pensionsskulden inkl. löneskatt till 196,5 mkr (171,3 mkr). Detta kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 106,9 mkr (107,4 mkr), se diagram 7. Lessebo Kommun 15

Rörelsekapital och Likviditet Finansieringsanalysen visar hur verksamheten finansieras. Verksamhetsnettot för 2011 är 29,7 mkr (24,1 mkr). Investeringsnettot uppgår till 43,3 mkr (-64,4 mkr) varav investeringar i materiella tillgångar uppgår till netto 28,3 mkr (62,8 mkr). Rörelsekapitalet minskar med 17,0 mkr (0,4 mkr), dock kvarstår problemet att detta vid årsskiftet är negativt, med 46,4 mkr, liksom tidigare år. På längre sikt är det inte hållbart att ha negativt rörelsekapital. Balanslikviditeten där omsättningstillgångar sätts i relation till de kortfristiga skulderna anger kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Diagram 9 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Balanslikviditet 2007 2008 2009 2010 2011 Likvida medel uppgår till 0,5 mkr (13,8 mkr) och har minskat med 13,3 mkr. De kortfristiga fordringarna har ökat med 17,5 mkr och uppgår till 56,5 mkr (39,0 mkr). Kortfristiga skulder har ökat med 19,6 och uppgår till 105,8 mkr (86,2 mkr). Häri ingår kortfristiga skulder för aktieägartillskotten till Lessebo Fjärrvärme AB, 25 mkr, varav 6 mkr har utbetalts tillfälligt under 2011. Avstämning av kommunallagens balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting finns i KL, 8 kap., 4. Konkret innebär det att årets resultat skall vara positivt från och med budget- och räkenskapsåret 2000. Att observera är att detta långsiktigt inte är tillräckligt för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Huvudregeln är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t.ex. om försäljningen är ett led i en omstrukturering. Vad gäller realisationsförluster är huvudregeln att dessa ska inräknas i kostnaderna då avstämning från balanskravet görs. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap. 5. Enligt förarbetena till lagen kan ett sådant exempel vara att kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för att möta tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när en avyttring av en tillgång skett, för att eliminera framtida kostnader och en reaförlust därigenom har uppstått. Det kan då finnas skäl att inte täcka kostnaden enligt huvudregeln. Detta gäller för ägarkapitaltillskott till AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB som redovisas som nedskrivning av finansiell tillgång. Detsamma gäller för nedskrivning av kapitalförvaltning med 2,4 mkr. Årets resultat uppgår till -8,9 mkr. Med åberopande av synnerliga skäl, avstämningen av balanskravet se not 23, redovisas ett justerat resultat på 9,2 mkr (14,1 mkr). Affärsdrivande verksamheten Vatten/avlopp och Avfall redovisar ett ackumulerat underskott med 2,8 mkr inom eget kapital. Detta resultat balanseras över i ny räkning. Balanskravet har härmed klarats för 12:e året och uppgår ackumulerat till 38,6 mkr. 16 Lessebo Kommun

Externa inkomster och utgifter Diagram 10 Statsbidrag 10% Externa inkomster 2011 Avg o ers 8% Hyror 2% Försäljn 4% Nya lån 0% Räntor 2% Kom.ek.utj. 20% K-skatt 54% Externa inkomster uppgår till 536,7 mkr (542,6 mkr). Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning utgör 74 % (71 %). Nyupplåning har gjorts med 0 mkr (10 mkr). Diagram 11 Externa utgifter 2011 Entr. o köp vht 18% Tjänster 8% Fast/ inv 5% Material 8% Bidrag 4% Pensionsutg. 3% Personal 49% Ränta o amort 5% Externa utgifter uppgår till 537,7 mkr (557,8 mkr). Personalkostnaderna uppgår till 261,6 mkr (262,7 mkr). Pensionskostnaderna, exkl. löneskatt har ökat till 16,4 mkr (14,5 mkr). Personalkostnadsandelen är högre än föregående år 48,6 % (47,1 %). Brutto har investerats för 36,3 mkr (66,8 mkr). Lessebo Kommun 17

Framtiden Kommunen har i grunden en god ekonomi, stark balansräkning men svag resultaträkning. Oroväckande är att nämnderna tidigare har redovisat alldeles för stora budgetavvikelser m.a.o. använder för mycket resurser i förhållande till vad som är tillgängligt. Vidare är att skatteintäkterna inte täcker med större marginal verksamhetens nettokostnader och det negativa finansnettot, och att nettokostnadsökningen över tid ökar mer än skatteresursen. De två föregående åren har resultatet för finansnettot blivit bättre än budget beroende på lägre räntekostnader och ett positivt utfall av kapitalförvaltningen. För 2011 blev finansnetto -9,8 mkr jämfört med budgeterade -5,5 mkr. Låneskulden i förhållande till totala tillgångar ligger på mer än 44 % eller drygt 277 mkr. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfalls andel av låneskulden uppgår till drygt 51 % vilket motsvarar 144 mkr. Faktorer som påverkar utvecklingen är födelsenettot födda/döda, -34 st. (-14 st.) och in- /utflyttningen från kommunen (flyttningsnettot, -28 st. (-12 st.). Detta påverkar kommunens eget skatteunderlag samt inkomst- och kostnadsutjämningsbidraget. Utflyttningen påverkar också förutsättningarna för kommunens bostadsföretag. För 2011 blev det en minskning av invånareantalet med 62 st. jämfört med förra årets minskning med 26 st. invånare. Fr.o.m. år 2006 har Lessebo kommun antagit en långsiktig finansiell målsättning. Resultatnivån är satt till minst 4 mkr. Årsbudgeten för 2012 har antagits med ett resultat på 0,2 mkr vilket motsvarar 0,05 % av verksamhetens nettokostnader. Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten måste hållas, liksom de ramar som nämnderna tilldelas inför kommande budgetbehandlingar. Såväl kommunen som dess helägda bolag skall verka för en god ekonomisk hushållning, resultatkrav som innebär att ekonomin realt konsolideras och att en finansiering av reinvesteringar kan ske på lång sikt utan att nya lån tas upp. Flera bolag har redovisat underskott för vilket det måste vidtagas åtgärder. AB Lessebohus har sedan en längre tid en hög vakansgrad av lägenheter och eftersatt underhåll och det föreligger behov av ekonomiska krafttag för att rätta till förutsättningarna för bolaget. Detta innebär att mål för god ekonomisk hushållning och strategiska åtgärder måste följas. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfall måste framgent balansera sina resultat över tiden inkluderat den upplåning som erfordras för att klara av de kommande investeringarna. Resultat- och Balansräkning jämte noter redovisas på sid. 82-90. Soliditeten försämras något på kommuntotal och för den skattefinansierade verksamheten uppgår soliditeten till 43,6 % att jämföras med långsiktigt mål på över 50 %. Framgent måste resultaten förbättras och investeringsnivån sänkas för att kunna påbörja en kraftfull amortering av de långa skulderna. Lessebo kommuns sparade medel uppgår till 38,6 mkr enligt balanskravsavstämning. Göran Jörgensson Ekonomichef Verksamhetsmål per nämnd, enligt god ekonomisk hushållning, redovisas i förvaltningsberättelsen och dessa kommer löpande följas upp under året. 18 Lessebo Kommun

RESULTATRÄKNING, Kommunen Tkr Not 2011 2010 Verksamhetens intäkter 1 122 021 127 619 Verksamhetens kostnader 2-476 890-476 708 Avskrivningar 9,10-21 900-21 200 Jämförelsestörande poster 3-18 209-7 791 Verksamhetens nettokostnader -394 978-378 079 Skatteintäkter 4 287 717 274 090 Kommunalekonomisk utjämning 5 108 139 109 428 Finansiella intäkter 6 10 479 14 170 Finansiella kostnader 7-20 252-12 850 Resultat före extraordinära poster -8 896 6 757 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat -8 896 6 757 Lessebo Kommun 19

FINANSIERINGSANALYS, Kommunen Tkr Not 2011 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -8 896 6 757 Justering för av- och nedskrivningar 36 900 30 099 Justering för gjorda avsättningar 18, 19 1 934 500 Justering för ianspråktagna avsättningar 18, 19-1 359-467 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 8 28 579 36 889 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -17 508 4 523 Ökning/minskning förråd och varulager 0 84 Ökning/minskning kortfristiga skulder 18 594-17 378 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 29 665 24 120 INVESTERINGAR Investering i immaterialla anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -36 342-69 884 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7 118 1 137 Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar 916 5 978 Investering av finansiella anläggningstillgångar -15 000-1 600 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -43 307-64 370 FINANSIERING Nyupptagna lån 0 10 000 Amortering av skuld -4 050-2 800 Kortfristig upplåning 1 000-500 Ökning av kapitalförvaltning -1 975-10 698 Minskning av kapitalförvaltning 2 444 30 000 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 1 363 1 342 Övrig finansiering Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 218 27 344 Årets kassaflöde -14 860-12 907 Likvida medel vid årets början 17 738 30 644 Likvida medel vid årets slut 2 878 17 738 Räntebärande nettotillgång vid årets början -159 784-113 004 Räntebärande nettotillgång vid årets slut -169 272-159 784 20 Lessebo Kommun

BALANSRÄKNING, Kommunen Tkr Not 2011 2010 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 368 175 360 698 Maskiner och inventarier 10 19 541 20 608 Finansiella anläggningstillgångar Aktier/andelar i dotterbolag 11 55 000 55 000 Aktier/andelar/obligationer/värdepapper 12 984 1 055 Långfristiga fordringar 13 115 219 116 981 Långfristiga fordringar, koncernföretag 14 2 000 2 000 Summa anläggningstillgångar 560 919 556 343 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 15 56 485 38 977 Kassa och bank 16 2 878 17 738 Summa omsättningstillgångar 59 363 56 715 SUMMA TILLGÅNGAR 620 282 613 059 EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER EGET KAPITAL Ingående eget kapital 214 083 207 326 Årets resultat -8 896 6 757 Summa eget kapital 17 205 187 214 083 AVSÄTTNINGAR Avsättningar pensioner o likn förpliktelser 18 2 376 942 Avsättningar skatter Andra avsättningar 19 29 039 29 898 Summa avsättningar 31 415 30 840 SKULDER Långfristiga skulder 20 277 900 281 950 Kortfristiga skulder 21 105 780 86 186 Summa skulder 383 680 368 136 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 620 282 613 059 Ställda panter och ansvarsförbindelser 22 609 780 557 106 Lessebo Kommun 21

NOTER, Kommunen, Tkr 2011 2010 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 3 549 4 547 Taxor och avgifter 42 117 42 031 Hyror och arrenden 12 618 11 807 Statsbidrag 52 180 56 508 Övriga bidrag 1 285 509 Försäljning av verksamhet 10 272 12 217 Summa verksamhetens intäkter 122 021 127 619 Jämförelsestörande intäkt, reavinst vid försäljn av anl.tillg. 39 Jämförelsestörande intäkt, Brandförsäkr.verket, återbet. avveckling 235 180 Jämförelsestörande intäkt, uppskrivning kapitalförvaltning Not 2 Verksamhetens kostnader Inköp av anläggnings- o underhållsmaterial 5 409 5 660 Bidrag och transfereringar 23 790 23 698 Entreprenader och köp av verksamhet 91 565 95 080 Konsulttjänster 4 323 3 442 Personal Förtroendevalda 2 048 1 898 Anställda 135 620 134 916 Läraravtal 28 146 28 345 Lön ej arbetad tid 27 383 29 087 Kostnadsersättningar 1 783 1 878 Sociala avgifter enl. lag och avtal 64 254 63 477 Pensionskostnader 16 404 14 544 Personalsociala kostnader 3 278 3 604 Delsumma personal 278 917 277 749 Lokal-och markhyror, fastighetsservice 11 711 11 887 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 3 397 2 954 Bränsle, energi och vatten 20 637 19 781 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 17 970 17 146 Kontorsmaterial och trycksaker 1 033 858 Reparation och underhåll av maskiner o inventarier 2 264 1 587 Diverse främmande tjänster 4 518 4 573 Tele-. datakommunikation och postbefordran 3 618 4 033 Transporter och resor 3 277 3 181 Representation 58 65 Annonser, reklam och information 514 802 Försäkrings och riskkostnader 1 588 2 226 Diverse kostnader 2 302 1 987 Summa verksamhetens kostnader 476 890 476 708 22 Lessebo Kommun

Jämförelsestörande kostnad, sänkt avgift AGS-KL, avgiftsbefrielseavg. -962-935 Jämförelsestörande kostnad, Lessebo Folkets Hus, konkursfordran 7 Jämförelsestörande kostnader, nedskrivn. av kapitalförvaltn. 2 444 Nedskrivning EON gas 2 500 Nedskrivning Kosta Glascenter 5 799 Återställande/rivning Bikupans paviljong 600 Avsättning omstruktureringsåtgärder 2 000 Nedskrivning AB Lessebohus 5 000 Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB 10 000 Not 3 Jämförelsestörande poster Kostnader Jämförelsestörande intäkt, sänkt avgift AGS-KL, avgiftsbefrielseavg. -962-935 Jämförelsestörande kostnad, Lessebo Folkets Hus, konkursfordran 7 Jämförelsestörande kostnader, nedskrivn. av kapitalförvaltn. 2 444 Nedskrivning EON gas 2 500 Nedskrivning Kosta Glascenter 5 799 Återställande/rivning Bikupans paviljong 600 Avsättning omstruktureringsåtgärder 2 000 Nedskrivning AB Lessebohus 5 000 Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB 10 000 Summa kostnader jämförelsestörande poster 18 482 7 971 Intäkter Reavinster, övriga Jämförelsestörande intäkt, reavinst vid försäljn av anl.tillg. 39 Jämförelsestörande intäkt, Brandförsäkr.verket, återbet. avveckling 235 180 Jämförelsestörande intäkt, uppskrivning kapitalförvaltning Summa intäkter jämförelsestörande poster 274 180 Summa netto jämförelsestörande poster -18 209-7 791 Not 4 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 280 624 270 161 *Slutavräkn/Delavräkn för år 2009 (-9 581 tkr varav -9 791 tkr bokf. 2009) 210 *Slutavräkn/Delavräkn för år 2010 (4 894 tkr varav 3 719 tkr bokf. 2010) 1 175 3 719 *Delavräkn för år 2011 5 918 Summa 287 717 274 090 Lessebo Kommun 23

Not 5 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämningsbidrag 80 472 79 203 Kostnadsutjämn.bidrag mm 24 506 18 903 Fastighetsavgift 12 828 12 584 LSS-utjämningsavg. -9 666-9 214 Tillfälligt konjunkturstöd 0 7 954 Summa 108 139 109 428 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på rörliga medel 180 192 Ränteintäkt, utlåning koncernföretag 990 880 Ränteintäkt, långfr. fordran 170 125 Ränteintäkter, pensionsförvaltning 2 443 3 469 Utdelning aktier, pensionsförvaltning 1 297 1 285 Reavinst, pensionsförvaltning 5 399 8 212 Statligt räntebidrag 1 7 Summa 10 479 14 170 Not 7 Finansiella kostnader Ränta på pensionsskuld 102 24 Räntor på anläggningslån 11 091 10 056 Reaförlust pensionsförvaltning 7 153 2 330 Övriga räntekostnader 1 906 440 Summa 20 252 12 850 Not 8 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets resultat 1 104 6 757 Justering för av- och nedskrivningar 29 344 30 099 Justering för gjorda avsättningar 1 934 500 Justering för ianspråktagna avsättningar -1 359-467 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 31 024 36 889 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -11 995 4 523 Ökning/minskning förråd och varulager 0 84 Ökning/minskning kortfristiga skulder 15 190-17 378 Kassaflöde från den löpande verksamheten 34 219 24 120 24 Lessebo Kommun

Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Ing. anskaffningsvärde 14 547 12 941 Årets anskaffning 6 410 1 643 Investeringsbidrag Årets försäljning -6 966-37 Bokfört värde UB 13 991 14 547 Verksamhetsfastigheter Ing. anskaffningsvärde 275 293 271 605 Årets investering 9 876 20 819 Årets investeringsbidrag -350-3 826 Årets försäljning/utrangeringar -13 304 Utgående anskaffn.värde 284 819 275 293 Ing ack. avskrivningar -107 883-100 159 Ing ack. nedskrivningar Årets nedskrivning -8 899 Årets försäljning/utrangeringar 11 871 Årets avskrivningar -10 431-10 695 Utgående ack. avskrivningar -118 314-107 883 Bokfört värde UB 166 505 167 410 Fastigheter för affärsverksamhet Ing. anskaffningsvärde 167 037 129 719 Årets investering 10 534 37 318 Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangeringar -96 Utgående anskaffn.värde 177 474 167 037 Ing. ack. avskrivningar -29 653-25 518 Årets försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar -4 231-4 135 Utgående ack. avskrivningar -33 885-29 653 Bokfört värde UB 143 590 137 383 Lessebo Kommun 25

Publika fastigheter Ing. anskaffningsvärde 43 019 40 112 Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangeringar Årets investering 3 318 2 907 Utgående anskaffn.värde 46 337 43 019 Ing. ack. avskrivningar -12 970-11 588 Årets försäljning/utrangeringar Årets avskrivningar -1 468-1 382 Utgående ack. avskrivningar -14 438-12 970 Bokfört värde UB 31 899 30 049 Fastigheter för annan verksamhet Ing. anskaffningsvärde 16 561 16 485 Årets investering 1 391 76 Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangering Utgående anskaffn.värde 17 953 16 561 Ing. ack. avskrivningar -5 250-4 738 Årets försäljning/utrangering Årets avskrivning -512-512 Utgående ack. avskrivningar -5 762-5 250 Bokfört värde UB 12 190 11 311 Not 10 Maskiner och inventarier Ing. anskaffningsvärde 38 359 35 660 Årets investering 4 191 4 971 Årets investeringsbidrag Årets försäljning/utrangering -8 333-2 273 Utgående anskaffn.värde 34 216 38 359 Ing. ack. Avskrivningar -17 751-15 547 Årets försäljning/utrangering 8 333 2 273 Årets avskrivningar -5 258-4 476 Utgående ack. avskrivningar -14 675-17 751 Bokfört värde UB 19 541 20 608 26 Lessebo Kommun

Finansiella anläggningstillgångar Not 11 Aktier/grundfondskapital i dotterbolag Aktier Antal Nom.värde AB Lessebo Fastigheter 2 000 100 2 000 2 000 AB Lessebohus 3 000 * 100 4 400 4 400 Lessebo Fjärrvärme AB 3 000 ** 1 000 18 000 18 000 Kosta Köpmanshus AB 30 600 1 000 30 600 30 600 Summa 55 000 55 000 * varav 1 400 tkr ovillkorat akteiägartillskott Kf 5/2009 ** varav 6 000 tkr i villkorat aktieägartillskott, nyttjat Not 12 Aktier och andelar Aktier Antal Nom.värde Kommun AB 1 1 Glasriket AB 320 100 32 32 Andelar Kommunassurans Syd Försäkrings AB 390 390 Kommuninvest ek.förening 8 386 467 385 385 Kreditgarantiföreningen Kronoberg ek.för. 100 100 100 Övrigt 2 2 Bostadsrätter/ HSB 2 lgh 74 145 Summa 984 1 055 Marknads- Not 13 Långfristiga fordringar värde Pensionsförv. Carlson, SEB, Carnegie 106 921 106 921 107 391 Hovmantorps Folkets Hus 100 120 Kosta Folkets Hus 83 100 Kosta SS/Bordtennisklubb 140 140 Diverse långfristiga fordringar 1 912 2 867 Allhall i Hovet ek.fören. 4 800 5 100 Förlagslån Kommuninvest 1 600 1 600 2011 års amorteringar -337 2012 års amorteringar -337 Summa 115 219 116 981 Not 14 Långfristig fordran koncernföretag Kommunalförb. Räddn.tjänsten Östra Kronoberg 2 000 2 000 Summa 2 000 2 000 Lessebo Kommun 27

Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 503 3 123 Kundfordringar, koncernföretag 855 1 000 Amorteringar 2011, utlämnade lån/långfr fordran 0 337 Amorteringar 2012, utlämnade lån/långfr fordran 337 0 Upplupna skatteintäkter 10 814 Fordringar hos staten 329 752 Mervärdeskattefordran 1 317 2 841 Interimsfordringar 19 765 19 064 Interimsfordringar, koncern 826 1 365 Fordringar koncernföretag 16 387 6 579 Avräkning Skogssällskapet 1 536 2 041 Övriga fordringar 1 816 1 875 Summa 56 485 38 977 Not 16 Kassa och bank Kassa, postgiro, bank 830 1 028 Koncernkonto Lessebo kommun -293 12 775 Lessebo Fjärrvärme AB -4 314 4 710 AB Kyrkbyn 3 969 839 AB Lessebohus 6 524 2 105 AB Spånet 5 717-3 888 AB Lessebo Fastigheter -1 556 170 Summa 2 878 17 738 Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital 214 082 207 326 Årets resultat -8 896 6 756 Varav överskott i affärsdrivande verksamhet -2 799-2 081 Summa 205 186 214 082 Not 18 Avsättningar till pensioner Avsättningar pensioner exkl. ÖK-SAP 868 729 Avsättningar pensioner avs. ÖK-SAP 169 29 Avsättning särkild löneskatt 252 184 Andra pensionsavsättningar 1 087 0 Summa 2 376 942 ÖK-SAP =Överenskommen särskild ålderspension 28 Lessebo Kommun

Upplysningar om pensionförpliktelser med tillämpning av RIPS07 (RKR17) Ansvars- Avsättning TOTALT förbindelse Balansräkning Ingående avsättning 170 388 942 171 330 Pensionsutbetalningar -5 283-33 -5 316 Nyintjänad pension 0 0 0 Ränte- och basbeloppsuppräkn 296 7 303 Förändring löneskatt 4 637 280 4 917 Bromsen 0 0 0 Aktualisering/övrig post 24 101 1 179 25 280 Utgående avsättning 194 139 2 376 196 515 Aktualiseringsgrad 98,0% Förpliktelse minskad genom försäkring: förmånsbestämd ålderspension och efterlevande pension försäkrat hos KPA/Folksam/Skandia 10 029 10 110 Efter 12 år som heltidspolitiker och en ålder av 50 år har förtroendemän rätt till pension enl. PBF (bestämmelse om pension och avgångsersättning för förtroendevalda). Kommunen har för närvarande en person med intjänad rätt till visstids- och ålderspension. Särskild avtalspension enl. överenskommelse har utbetalats till 2 (2) personer år 2011. Not 19 Andra avsättningar Återställn. av avfallstipp 6 266 5 782 Framtidsstrategi 329 329 Upplupen semesterlöneskuld 17 166 17 835 -varav semesterlön/semesterdagstillägg 11 690 12 051 -varav okompenserad övertid/semester,ferieskuld 708 734 -varav arbetsgivaravg. på semesterlöneskuld 4 768 5 050 Övriga avsättningar 5 279 5 952 Summa 29 039 29 898 Not 20 Långfristiga skulder Finansinstitut 242 375 210 125 Varav till Kommunalförb. Räddn.tjänsten Östra Kronoberg 2 000 2 000 Bank 39 325 74 625 Amortering nästa år -3 800-2 800 Summa 277 900 281 950 Lessebo Kommun 29

Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 19 763 7 825 Leverantörsskulder, koncernföretag 2 296 14 453 Anställdas skatter 3 851 3 793 Arbetsgivaravgifter 7 321 7 275 Inkomstförskott/utgiftsrester mm 31 396 28 838 Förutbetalade skatteintäkter 0 5 861 Tillfälligt konjunkturstöd 0 0 Amorteringar, låneskuld 3 800 2 800 Mervärdesskatt, särskild varuskatt 0 509 Koncernskuld/koncernkonto 37 353 14 832 Summa 105 780 86 186 Not 22 Panter och ansvarsförbindelser Borgen egna företag 414 600 385 500 Borgen egna hem 191 218 Övriga åtaganden 850 1 000 Pensionsförplikt. som inte har upptagits bland avsättn. 156 236 137 122 Pensionsförplikt, löneskatt, som inte upptagits bland avsättn. 37 903 33 266 Summa 609 780 557 106 Lessebo kommun har i mars 2003, Kf 4, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 269 kommuner och landsting som var medlemmar i Kommuninvest 2011-12-31 har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lessebo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 712 628 071 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 708 190 806 kronor Vid årsskiftet uppgick detta belopp till 595 875 534 125 Kommunen har upplånat per årskifte 242 375 210 125 AB Lessebohus har upplånat per årskifte 150 500 151 000 AB Lessebo Fastigheter har upplånat per årskifte 23 000 23 000 Lessebo Fjärrvärme AB har upplånat per årskifte 180 000 150 000 30 Lessebo Kommun

Not 23 Avstämning av balanskravet Årets resultat enl. resultaträkningen -8896 6 757 Avgår: reavinster vid försäljn. av insatslägenheter -39 0 Avgår: affärsverksamhet 718-912 Resultat enligt balanskravet -8 217 5 845 Synnerliga skäl enl. KL 8 kap. 5 : Tillägg: Nedskrivning av Kosta Glascenter/Gasolavtal 8 299 Tillägg: Nedskrivning av finansiella tillgångar 2444 Tillägg: orealiserad förlust kapitalförvaltning Tillägg: Nedskrivning AB Lessebohus 5000 Tillägg: Nedskrivning Lessebo Fjärrvärme AB 10000 Summa synnerliga skäl 17 444 8 299 Justerat resultat 9 227 14 144 Lessebo Kommun 31

DRIFTREDOVISNING, Tkr Varav Budget TA/omdisp Redov Budget Avvik. Redov Nämnd 2011 2011 2011 avvikelse % 2010 netto netto netto netto netto Kommunstyrelse 50 108 1 029 50 036 72 0,13 % 48 127 Teknisk nämnd 21 009 1 838 23 607-2 598-12,37 % 19 819 Plan- o miljönämnd 3 046 34 3 032 14 5,21 % 2 567 Barn- o utbildningsn. 179 843 1 025 177 895 1 948 1,08 % 176 231 Socialnämnd 140 133 510 136 139 3 994 2,85 % 138 862 Summa nämnder 394 139 4 436 390 709 3 430 0,87 % 385 606 Finansiering -417 914-421 157 3 243 0,78 % -421 862 Avskrivningar 21 900 21 900 0 0,00 % 21 200 Nedskrivning 0 17 444-17 444 8 299 Totalt 1 875-8 896-10 771 6 757 Nämnderna redovisar ett totalt överskott på 3 430 tkr. Här följer en kort sammanfattning av nämndernas resultat: Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen har ett överskott på 72 tkr. Avvikelserna är överlag små. De största enskilda avvikelserna är inom central politisk verksamhet där överskottet är 245 tkr, beroende på minskade personalkostnader för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Kommunlednings-kontoret har ett överskott på 201 tkr och Markreserv ett underskott på 313 tkr, vilket beror på ökade kostnader för framtagande av planer som utförts av Plan-byggkontoret för kommunstyrelsens räkning. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden visar ett underskott på 2 598 tkr. Budgeten för vinterunderhåll har överskridits med 662 tkr beroende på den hårda vintern i början av året. Gatu- belysningen redovisar ett underskott på 903 tkr, främst beroende på ökade energikostnader. Barmarksunderhållet har överskridits med drygt 487 tkr. detta beror på mer akuta lagningar och underhåll av vägarna än budgeterat. Största underskottet finns på skötsel av parker och planteringar 954 tkr, där mer tid än budgeterat är lagt. På samtliga fastigheter uppgår underskottet till 511 tkr främst beroende på akuta åtgärder som kräver inköp av reparationsmaterial samt kostnader för övervaknings- och utryckningskostnader. Även kostnaderna för turism-, idrotts- och fritidsanläggningar har ett underskott med 510 tkr. Underskottet kan härledas till sporthallen, idrottsplatserna och badanläggningen i Kosta där el- och värmekostnaderna inte följt budget. Verksamheter med överskott är administrationen 416 tkr, främst beroende på att del av tekniska chefens lön faktureras Fjärrvärmebolaget och att alla tjänster inte är fullt tillsatta. Måltids-verksamheten har ett överskott på 540 tkr, skogen 418 tkr och externa arbeten 905 tkr. Plan- och Miljönämnden: Plan- och Miljönämnden har ett överskott på 14 tkr. Överskottet kan härledas till Miljö och hälsoskydd. 32 Lessebo Kommun

Barn- och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden har ett överskott på 1 948 tkr. Det är endast kulturskolan samt förskoleklass och fritidshem som visar ett underskott. Övriga verksamheter redovisar ett överskott. Största överskottet finns på vuxen-utbildningen med 752 tkr. Där SFI-verksamheten trots ökade kostnader på grund av ökad efterfrågan kompenseras av högre intäkter. I övrigt inom vuxen-utbildningen visar personalkostnader och kostnader för interkommunal ersättning överskott. Även den politiska verksam-heten och administrationen har ett ganska stort överskott med 527 tkr. Detta kan härledas till lägre personalkostnader på grund av partiell tjänstledighet samt en lägre kostnad för barn- och elevförsäkringen än budgeterat. Finansförvaltningen: Finansförvaltningen har ett underskott på 14 201 tkr. Detta beror t ex på: a) Högre räntekostnader -2 000 tkr b) Minskade ränteintäkter -2 100 tkr c) Nedskrivning av kapitalförvaltningen med -2 444 tkr d) Ägartillskott/nedskrivning till AB Lessebohus på -5 000 tkr samt till Lessebo Fjärrvärme AB på -10 000 tkr. e) avsättning för introduktionsersättning Poster som har större överskott på finansförvaltningen är: a) Ökade skatteinkomster 6 000 tkr b) Minskad semesterskuld 1 700 tkr c) Lägre pensions- och försäkringsavgifter 1 700 tkr. Socialnämnden: Socialnämnden har ett överskott på totalt 3 994 tkr. Bland avvikelserna hittar vi äldreomsorg, hemsjukvård och rehab som har ett överskott på 1 610 tkr, där orsaken framförallt är outnyttjade centrala pengar för personal. Även LSS inklusive missbruk och färdtjänst har ett överskott på 1 889 tkr vilket beror på plusposter för personal och en outnyttjad budgetpost avsedd för SoLplaceringar. Individ- och familjeomsorg har ett överskott på 1 004 tkr. Det beror till största del på ej utnyttjad budget för institutionsplaceringar barn och unga. Till sist har bostadsverksamheten ett underskott på 302 tkr, vilket beror på flera outhyrda lägenheter. Lessebo Kommun 33

INVESTERINGAR Årets investeringar uppgick till 28,3 mkr (59,7 mkr). Investeringsbidrag erhölls med 0,9 mkr (5,9 mkr). Försäljning har skett med 7,1 mkr (1,1 mkr). Nettoinvesteringarna för år 2011 var budgeterade till 21,9 mkr. Bland de större investeringarna kan nämnas: Kosta reningsverk Utbyte av VA- och dagvattenledningar Mottagningskök Berghälla 6,1 Mkr 4,3 Mkr 3,3 Mkr Gata-GC och belysning 3,3 Mkr Konvertering till fjärrvärme 2,3 Mkr Ombyggnad f.d. biblioteket Lessebo till skola 1,4 Mkr Bikupan, lås och övervakning 0,9 Mkr Utbyte av golv och ombyggnad styrkehall sporthallen i Lessebo 0,8 Mkr Förteckning över samtliga investeringsprojekt återfinns på sid 94. INVESTERINGSREDOVISNING, Tkr Budget Varav TA/omdisp Redov Budget- Redov Nämnd 2011 2011 2011 avvikelse 2010 netto netto netto netto netto Kommunstyrelse 1 750-1 050 1 184 566 3 318 Teknisk nämnd 19 450 1 000 26 527-7 077 54 896 Plan- o miljönämnd 0 0 0 0 373 Utbildningsnämnd 250-250 250 0 794 Socialnämnd 450 0 348 102 287 Totalt 21 900-300 28 309-6 409 59 668 34 Lessebo Kommun

PERSONAL Inledning 2011 Personalen är vår största tillgång i dag och kommer så att förbli även i framtiden. Denna resurs kommer enligt alla prognoser att bli en bristvara varför särskilda insatser sannolikt kommer att behövas från vår sida för att vi ska hävda oss i konkurrensen om den framtida arbetskraften. Även mot bakgrund av att kommunen måste ha en återhållsam personalbudget till följd av de ekonomiska förutsättningarna under de närmaste åren måste nyanställningar göras p.g.a. naturlig avgång i form av ålderspension och att anställda erhåller arbete hos andra arbetsgivare. Eftersom personalens kostnad i form av lön och sociala avgifter utgör mer än hälften av kommunens hela omsättning är det emellertid viktigt att vi som arbetsgivare tillvaratar denna resurs på bästa sätt. En del av de tjänster som kommunen tillhandahåller är mer personalintensiva än andra såsom vård och omsorg samt utbildning. Av kommunens totala driftomsättning på 507,0 mkr (505,7 mkr) utgör personalkostnaden 55,0 % (54,9 %). Personalkostnaden uppgår till totalt 278,9 mkr (277,7 mkr). Av dessa kostnader utgör 64,3 mkr (63,5 mkr) arbetsgivaravgift och 16,4 mkr (14,5 mkr) pensionskostnader. Personalvolym 2011, mättillfälle 31/12 2011 Anställningsform Antal Procent av samtliga kvinnor respektive män 2010 2011 2010 2011 Tillsvidareanställda kvinnor 566 554 93,4 94,9 Visstidsanställda kvinnor 40 30 6,6 5,1 Tillsvidareanställda män 95 97 87,2 91,5 Visstidsanställda män 14 9 12,8 8,5 Samtliga anställda, antal 715 690 100,00 100,00 Därav tillsvidareanställda 661 651 92,5 94,4 Därav visstidsanställda 54 39 7,5 5,6 Antalet kvinnor har minskat med 22 och män med 3. Åldersstruktur Medelålder och kön Medelålder 2010 Medelålder 2011 Kvinnor 45,7 46,5 Män 47,6 47,8 Totalt 46,0 46,7 Efter att medelåldern minskade 2010 har den under 2011 åter vänt uppåt - för såväl kvinnor som män. Lessebo Kommun 35

Anställda fördelade i åldersgrupper Ålder Procent 2010 2011 20-29 9,1 8,1 30-39 21,9 21,5 40-49 26,0 25,8 50-59 29,2 28,5 60-13,8 16,1 100,0 100,0 Drygt 44 % av arbetstagarna kommer att avgå med pension inom en 15-årsperiod, dvs. något mer än vid föregående rapportuttag 2010. Anställda fördelade på olika verksamheter Personalkategori Antal Procent Vård och omsorg; Sjuksköterskor, barnskötare, vårdbiträden, undersköterskor, vårdare, personliga assistenter, förskollärare, fritidspedagoger Bildning och fritid; Skolledare, gymnasielärare, grundskolelärare Teknik; Köksbiträden, lokalvårdare, vaktmästare, parkarbetare Administration; Chefer, handläggare, assistenter 2010 2011 2010 2011 410 391 57,3 56,7 146 142 20,4 20,5 108 106 15,1 15,3 51 51 7,2 7,5 Total 715 690 100 100 Denna tabell följer inte kommunens förvaltningsindelning utifrån de olika personalkategorierna utan styrs i stället av SKL:s befattningssystem. Därför finns personal från förskolan inom Vård och omsorg. Sjukfrånvaro 2011 Enligt lag är arbetsgivare skyldiga att redovisa sjukfrånvaron i årsredovisningen på ett för hela arbetsmarknaden likartat sätt. Här följer några förklaringar till redovisningen: sjukperiod som löper över ett kalenderårsskifte ska delas upp på respektive år med sjukfrånvaro avses även del av ordinarie arbetsdag samtliga arbetstagare omfattas, även s.k. springvikarier all tid anges i timmar och sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid anges i procent Definition av ordinarie arbetstid: - med ordinarie arbetstid för beräkning av de lagstadgade sjukfrånvaromåtten avses den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t.ex. tjänstledighet för annat arbete, partiell tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. Denna definition kan benämnas tillgänglig ordinarie arbetstid. Ur tabellerna nedan kan man läsa sig till följande statistik: 36 Lessebo Kommun

* total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid * summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dag)/total sjukfrånvarotid * summa sjukfrånvaro för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor * summa sjukfrånvaro för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män * summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre/sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 eller yngre * summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år/sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 år * summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre/sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre Redovisningsperiod 1/1-31/12 2011 Åldersgrupp % av tillgänglig arbetstid Varav sjuktillfällen 60 dagar eller mer - % av total sjukfrånvaro 2010 2011 2010 2011-29 4,88 2,89 26,47 1,63 30-49 6,43 5,64 57,91 56,47 50-8,85 9,64 70,19 68,21 Total 7,43 6,53 63,25 61,55 Kön % av tillgänglig arbetstid Varav sjuktillfällen 60 dagar eller mer - % av total sjukfrånvaro 2010 2011 2010 2011 Kvinnor 7,92 7,06 62,43 60,94 Män 5,33 4,34 68,46 65,66 Total 7,43 6,53 63,25 61,55 Den totala sjukfrånvaron har minskat från 7,43 % till 6,53 %. Lagstiftningen innebär att arbetsgivare på ett tidigt stadium ska påbörja insatser för rehabilitering och arbetsanpassning. Den tidsbegränsade sjukersättningen (f.d. förtidspension) kom att upphöra 2011. Vidare har reglerna blivit strängare för att få stadigvarande sjukersättning. Den relativt sett höga sjukfrånvaron har varit föremål för diskussion i olika sammanhang. För att försöka få sjukfrånvaron att peka åt rätt håll medverkar kommunen nu i två olika projekt som tar sikte på i det ena fallet långtidssjukfrånvaron och i det andra korttidssjukfrånvaron. Förstnämnd insats utgörs av ett förprojekt tillsammans med Ljungby kommun med beviljade medel från ESF-fonden och i vilket även FoU Kronoberg jämte Lunds Universitet och Mälardalens Högskola deltar. Projektet är nu i sin slutfas och har resulterat i en officiell FoU-rapport. Det andra projektet utgörs av ett samarbete med Previa och är en metod för att skapa kontakt mellan den sjuke och företagssköterskan efter ett visst antal sjuktillfällen för att få igång tidiga rehabiliteringsinsatser. Ovan nämnda projekt har bidragit till att vi nu har lyckats reducera sjukfrånvaron med nästan en procentenhet. Personalförsörjning Lessebo Kommun 37

Under perioden 2012-2017 kommer 115 arbetstagare enligt nuvarande bemanning att sluta sin anställning med pension om de väljer att avgå vid 65 års ålder. Detta utgör nästan 18 % av kommunens tillsvidareanställda arbetstagare. Till detta ska läggas att anställda kommer att sluta även av andra skäl. Följande yrkesgrupper/verksamheter har minst fyra arbetstagare som omfattas av pensionering inom nämnda tidsperiod - Vårdbiträden/undersköterskor: 27 - Barnskötare/fritidspedagoger/förskollärare: 26 - Lärare inom offentliga skolväsendet: 20 - Administrativa befattningar: 12 - Kök: 11 - Fritidsledare: 4 Mot bakgrund av att pensionsavgångarna ligger på en konstant hög nivå, är det i den framtida chefsoch personalförsörjningen viktigt att skapa attraktionsvärden i konkurrensen med såväl andra kommuner som andra branscher. Även av redan anställd personal ska kommunen upplevas som en attraktiv arbetsplats. Ett konkurrensmedel skulle kunna utgöras av en mer planlagd kompetensutveckling för personalen, vilket sannolikt också skulle skapa ytterligare engagemang och delaktighet. I denna mening kommer det också att bli allt mer viktigt att ta i anspråk den potentiella arbetskraft som finns utanför den ordinarie arbetsmarknaden, främst i form av människor med annan etnisk bakgrund. Här kan validering av dessa människors kunskaper och utbildning bli ett viktigt verktyg. Kommunen bör vidare fortsätta att aktivt pröva möjligheten att samverka med andra kommuner i fråga om i första hand chefs- och specialistbefattningar. Det säkerställer både tillgång och kvalitet på vissa tjänster till vilka det kan vara svårt att rekrytera i den mindre kommunen. 38 Lessebo Kommun

Avstämning av verksamhetsmålen Kommunstyrelsen Mål Uppfyllt? Kommentar Att sänka sjukfrånvaron i kommunen med 1,4 procentenheter år 2011 Delvis Sjukfrånvarons utveckling har glädjande nog vänt, dock inte riktigt till den nivå vi angav som mål. Målet var en sänkning med 1.4 procentenheter och vi nådde 0.9. Vi har under året jobbat aktivt med frågor kring sjukfrånvaro och rehabilitering, bl. a. i två projekt och därtill under en chefsdag. Vi avser fortsätta jobba på den inslagna vägen med tidig rehabilitering. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Andel personal som utnyttjat rätten till friskvårdsbidrag 32% 28% Andel i undersökningen "Hur trivs du på jobbet?" som säger att: 1. de upplever god stämning på arbetspl. 86% 90% 2. de får gehör för sina synpunkter 82% 88% 3. de får tillräcklig information 79% 82% 4. de har tid för sina arbetsuppgifter 71% 67% Mål Uppfyllt? Kommentar Att hamna på minst 110 plats i Svenskt Näringslivs ranking 2011 Nej Dessvärre har vi inte närmat oss målet att komma på minst 110 plats i rankingen utan istället tappade vi många placeringar, från plats 122 till plats 164. Vi arbetar med en åtgärdsplan, dels för att hitta anledningar till försämringen och dels åtgärder för förbättring. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Kommunala tjänstemäns attityder till företagande 108 59 Kommunpolitikernas attityder till företagande 106 112 Teknisk nämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Utveckla förslag på tätorternas Delvis Ett förslag är upprättat för grönytan norr om Kostarondellen uterum, minst ett per tätort i Lessebo. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Serviceinriktad, lyhörd och Ja LEAN-projekt är genomförd för gata/park och vaktmästare tillgänglig organisation där detta är en del i projektet. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Ökad miljömedvetenhet bland Nej En omorganisation har genomförts under året vilket har gjort personalen genom utbildning att detta har fått skjutas till 2012. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Lessebo Kommun 39

Plan- och miljönämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Värna om kommunens miljö och invånarnas hälsa Delvis Vi har brutit ner detta mål i tre mätbara delar: Inventeringen av enskilda avlopp slutfördes 2011 och det går därför inte att beräkna hur många % som åtgärdat sin avloppsanläggning. Genom att följa vår kalkningsplan uppnår vi målet ph>6,0 och alkalinitet >0,1 mmol/l i Lyckebyåns och Ronnebyåns vattensystem. På grund av underbemanning har vi inte klarat av att kontrollera samtliga livsmedelsföretag. Vi har upprättat och fastställt en kontrollplan för livsmedelskontrollen samt en tillsynsplan som vi kommer att arbeta efter fr.o.m 2012. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Ingen övergödning. 36 % av underkända Ingen Ingen enskilda avlopp skall vara åtgärdade under 2011. uppgift uppgift Levande sjöar och vattendrag-bara naturlig försurning. Lyckebyåns och Ronnebyåns vattensystem ska hålla ett ph>6,0 och en 6,0 6,0 6,0 alkalinitet >0,1 mmol/l även under högflöden. 0,1 0,1 0,1 Säkra livsmedel. Samtliga livsmedelsföretag ska kontrolleras enligt verksamhetsplan. 0,0% 15,1% Mål Uppfyllt? Kommentar Klara av att upprätta detaljplaner för en god bostadsförsörjning På gång Detaljplanearbetet är en process i samhället. Bostadsområden i Hovmantorp som Strandgatan och Oxnabben är under utställningsskede i planprocessen efter att flera utredningar för resp. plan har gjorts. Planprogram för Abbakuseområdet har också avancerat Planprogram för Ekebacken och revidering av planprogram för Strömbergshyttan har upprättats. Samrådshandling för LIS-plan har framtagits. Verksamhetsmålet är inte helt uppfyllt men har kommit en bra framåt. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Planlagda tomter för bostadsändamål 8 st i resp tätort Lessebo 8 8 8 Hovmantorp 25 25 25 Kosta 10 10 10 Skruv 15 15 15 40 Lessebo Kommun

Mål Uppfyllt? Kommentar Klara av att upprätta detaljplaner för industri/handel och friluftsområden så att nyetableringar och utökning i näringslivet kan ske utan onödig fördröjning På gång För att uppnå verksamhetsmål 3 erfordras ett fortsatt arbete med att ta fram detaljplaner för industriändamål främst i Hovmantorp. I Hovmantorp äger kommunen ingen mark ör att exploatera industriområde. Ingen stor efterfrågan på industrimark. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Tillhanda tillgänglig industrimark ca 10 ha mark Lessebo 25 000 25 000 25 000 Hovmantorp 8 000 8 000 8 000 Kosta 10 000 10 000 10 000 Skruv 15 000 15 000 15 000 Barn- och utbildningsnämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Alla elever ska lämna år 9 på Bikupan med en god bildningsnivå och med minst godkänt i alla ämnen Nej I all verksamhet i Lessebo Kommun ligger fokus på att ge alla barn och elever en god bildning, så att de når godkänt i alla ämnen i år 9. Här måste vi ta ett gemensamt ansvar redan från förskolan genom hela grundskolan. Under de senaste fyra åren har ungefär två tredjedelar av alla elever som lämnat Bikupan haft godkänt i alla ämnen. Arbetet med införandet av de nya läroplanerna och de nya kursplanerna har tydligare satt fokus på elevernas måluppfyllelse. Dessutom kommer kravet på skriftlig dokumentation om elevernas kunskaper att förtydligas för elever, vårdnadshavare och lärare, när det gäller vad eleverna kan eller inte kan. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal lärare/100 elever exkl svenska som andra språk och modersmåsundervisningl 8,19 på Bikupan 8,64 8,3 Antal elever i år 9 på Bikupan som uppnått målen i alla ämnen 69,6 73,6 Andel elever behöriga till gymnasieskolan 79,3 84 Meritvärde 181 183 Lessebo Kommun 41

Mål Uppfyllt? Kommentar Verksamheten i förskolor och grundskolor ska hålla en så god kvalité att det blir det självklara valet På gång Under höstterminen 2011 var det färre elever från Lessebo kommun som valt en annan kommuns grundskola eller en friskola än under höstterminen 2010. 46 elever jämfört med 53. Även på fritidshemmen är det färre elever, 5 jämfört med 9. Däremot är det fler barn inom förskolan, 4 jämfört med 2. En elev går i förskoleklass utanför kommunen, men för ett år sedan var det ingen elev. Under läsåret 2010/11 har vi informerat eleverna och vårdnadshavarna i år 5 och 6 om Bikupan och dess arbete med det innovativa skolprogrammet/kunskapsvinnare. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Förskolor Antal barn/personal exkl ledning och öppen förskola/familjecentral 5,63 5,59 5,55 Antal barn i annan kommuns förskola/pedagogiska verksamhet eller i fristående verksamhet i annan kommun 2 3 3 Antal barn i fristående verksamhet inom kommunen 16 10 15 Antal barn från andra kommuner 3 3 4 Andel barn som fått plats på förskola på önskat placeringsdatum 100% Fritidshem Antal barn/personal 24,46 26,15 22,11 Antal barn i annan kommuns fritidshem eller i fristående verksamhet i annan kommun 10 5 11 Antal barn från andra kommuner 1 2 2 Grundskola F-9 Antal lärare/100 elever exkl SVA och modersmål samtliga grundskolor 8,27 8,3 8,22 Antal elever i annan kommuns grundskola eller i fristående verksamhet i annan kommun 42 45 44 Antal elever från andra kommuner 8 8 9 42 Lessebo Kommun

Mål Uppfyllt? Kommentar Barn, ungdomar och medarbetare ska uppleva en trygg och utvecklande miljö Delvis En majoritet av barnen, ungdomarna och medarbetarna upplever en trygg och utvecklande skolmiljö i Lessebo kommun, men så länge inte alla gör det så måste vi fortsätta att anstränga oss. Varje år i november genomförs en stor arbetsmiljöundersökning. Under april månad i år genomfördes för första gången SKL:s undersökning mjuka värden för eleverna i år 5 och 8. Här kommer vi nästa år att kunna jämföra oss med andra kommuner i Sverige. Jag känner mig trygg i skolan År 5 flickor 89 % År 5 pojkar 90 % År 8 flickor 81 % År 8 pojkar 86 % Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Jag känner mig trygg i skolan år 3 88% 94% Jag känner mig trygg i skolan år 5 91% 93% Jag känner mig trygg i skolan år 8 75% 82% Jag känner mig trygg på min arbetsplats 80% 85% Lessebo Kommun 43

Socialnämnd Mål Uppfyllt? Kommentar Alla som kommer i kontakt med Socialnämndens verksamheter ska känna sig nöjda med den kvalitet som erbjuds. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Alla som kommer i kontakt med Socialnämndens verksamheter ska få den hjälp och det stöd som de utifrån lagar och bstämmelser anses vara i behov av samt bemötas på ett korrekt sätt. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Mål Uppfyllt? Kommentar Alla personal ska ha den kompetens som krävs för att utföra sitt arbete på ett säkert och rationellt sätt. Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 44 Lessebo Kommun

KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Monica Widnemark (S) Kommunchef: Inga-Britt Andersson Verksamhetsmål Att sänka sjukfrånvaron i kommunen med 1,4 procentenheter år 2011 Att hamna på minst 110 plats i Svenskt Näringslivs ranking 2011 Drift Ansvarsområde Kommunstyrelsens ansvarsområde omfattar den centrala politiska verksamheten, kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt kommunledningskontoret (KLK). Här redovisas också verksamheterna revision, valnämnd och överförmyndare. Under kommunstyrelsen sorterar även Arbete och Integration, näringslivsinsatser och turism, bibliotek, kultur- och fritidsverksamhet samt borgen och bidrag (t.ex. samlingslokaler och kollektivtrafik) samt kostnader för markreserv. Kommunledningskontoret skall vara stöd till kommunstyrelsen både i dess roll som koncernstyrelse och som styrande, ledande och samordnande organ under kommunfullmäktige. Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht, styr- o ledning 4 511 4 267 245 4 224 Revision 541 541 0 500 Kommunledningskontoret 16 781 16 580 201 16 577 Arbete och Integration 1 349 1 400-50 1 294 Kultur och Fritid 3 654 3 709-55 3 808 Bibliotek 4 125 4 173-49 3 883 Näringsliv/ Turism 3 316 3 224 92 2 899 Kollektivtrafik 4 479 4 479 0 4 118 Räddningstjänst 8 515 8 514 1 8 413 Mark, beredskap mm 2 837 3 150-313 2 413 Totalt 50 108 50 036 72 48 127 Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Kommunledningskontoret 1 750 1 681 69 2 447 Kultur och Fritid 0 0 0 10 Bibliotek 0 81-81 609 Mark, beredskap mm 0-578 578 252 Totalt 1 750 1 184 566 3 318 Lessebo Kommun 45

Investeringar Kommunstyrelsen har nettoinvesterat för 1 184 tkr (3 319 tkr). Bruttoinvestering för Fiber Lessebo uppgår till 6 410 tkr vilket har fordringsförts som inkomst till AB Lessebo Fastigheter, vilka är ägare av kommunens infrastruktur. IT-investeringar för egen verksamhet uppgår till 1 565 tkr och inventarier inom kommunhuset och bibliotek till 197 tkr. Den stora satsningen har varit på utbyggnad av infrastruktur fiber. Detta projekt pågår t o m 2012-12-31 och påverkar stora delar av kommunen. I övrigt har markförsäljning skett inom Hovmantorp med 578 tkr. Årssammanfattning Ny Mandatperiod En utbildning för alla politiker, med Axel Danielsson, har genomförts och den nya kultur- och fritidsberedningen har startat sitt arbete. Regionbildning I denna fråga har Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland tillskrivit Region Skåne angående en regionförstoring, med Region Skåne, till en ny sydsvensk region, vad som händer med detta är oklart. Näringslivsverksamhet Under året har en ny näringslivsstrategi antagits av kommunfullmäktige. Konjunkturläget har under året varit bra men är väldigt osäkert framöver. Konsumenthandeln har dock haft det tufft under året, särskilt under hösten, och ser ut att fortsätta att tappa. Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet blev tyvärr en besvikelse, vi tappar många placeringar, från plats 122 ner till plats 164. Följande aktiviteter har genomförts: - 4 soppluncher - 71 företagsbesök - 13 nyhetsbrev - 1 företagsfrukost - Tillsammans med Företagarna utsett Göran Johansson, Bakers till Årets företagare - Landshövdingen har varit med på företagsbesök och ett av våra företag har haft besök av Kungliga vetenskapsakademin med kungen som deltagare - Påbörjat projektet samarbete skola och näringsliv Infrastruktur fiber Arbetet med att fibersätta landsbygden fortgår. PTS-sträckan från Lessebo till Tingsryd har inte färdigställts bl.a. på grund av problem med fiberkabeln. Viktigt är nu att knyta ihop våra fyra tätorter för att få samma service i alla kommundelar. Ett byanät har bildats i Ljuder och på gång är ett i Ugnanäs-Tollstorp och ett i Transjö-Fagerhult. Designregion Småland Ett antal aktiviteter har genomförts i projektet, bland annat all planering av Design i Glasriket och genomförandet av tre workshops kring trädgårdsprodukter. Turism/turismutveckling Turistbyrån i Kosta har haft öppet under 10 veckor och Strömbergshyttan drygt 4 veckor. I Kosta är besöksantalet mellan 200 och upp till 600 personer per dag och i Strömbergshyttan ett genomsnitt på ca 20 personer per dag. Näringens upplevelser av sommaren varierar från att det varit mycket bra till att vara ungefär som förra året. Utvecklingsarbete pågår inom Glasriket AB, Utvandrarleden och projektet Alternativa vägar i Glasriket har bytt namn till KulTuren. Leader Småland Sydost Samarbetet mellan de sex kommunerna Uppvidinge, Tingsryd, Emmaboda, Nybro, Torsås och Lessebo fortsätter i landsbygdsprogrammets Leaderarbete. Bl.a. har bidrag lämnats till projektet Designfestival. Detta har också bytt namn och heter Design i Glasriket. Arbete/integration Den 1 december 2010 genomfördes Etableringsreformen, vilket innebär att Arbetsförmedlingen har ansvar för nyanländas sysselsättning och ersättningen betalas ut av Försäkringskassan. Kommunerna har fortfarande ansvar för boende och SFI-undervisning samt samhällsorientering, vilket är nytt. 46 Lessebo Kommun

Rutinerna kring detta har tagit tid att etablera och merarbete har uppstått, trots detta är ersättningen för vårt arbete lägre. Ansvaret för de som anlände tidigare än 1 dec. 2010 har inte förändrats och vid årsskiftet hade vi 102 vuxna och 33 barn inskrivna. Arbetsmarknadsåtgärder har fortgått med gamla Folkets hus som utgångspunkt. I genomsnitt har 15-20 personer funnits i åtgärder. I denna organisation ingår numera även Fixartjänsten. Ett ESF-projekt RAMP har startat i samarbete med Nybro, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga och Borgholms kommuner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektet har i snitt haft 17 deltagare mellan 16-65 år sysselsatta. Feriearbetarna organiserades även i år från denna enhet och totalt fick 202 ungdomar, från årskurs nio i grundskolan och årskurs ett och två från gymnasiet, på detta sätt tre veckors feriearbete. Krisberedskap En övning med temat kriskommunikation har genomförts under ledning av Länsstyrelsen och med medverkan av alla länets kommuner. Länstrafiken Den länsgemensamma upphandlingen av skolskjutsar och färdtjänst, med trafikstart 1 juli 2012, har slutförts. Det har varit stort intresse för att lägga anbud och tilldelningen gick för skolskjutsar till Flexbuss och färdtjänsten till ett antal taxiföretag. Kultur och - Fritidsverksamhet Nationaldagen, den 6 juni, firades gemensamt för hela kommunen i Strömbergshyttan. Kulturpriset tilldelades Håkan Henriksson, Hovmantorp. Motivering: Håkans stora engagemang i nyårsrevyerna, karneval i Hovet och inte minst alla auktionerna i Hovmantorp. Fritidspriset tilldelades Jan Gullberg, Lessebo. Motivering: Jan har varit ett stort stöd för ungdomsidrotten i Lessebo. Jan har också instiftat och skänkt medel för att årligen dela ut pris till en flicka och en pojke i föreningarna Lessebo Bordtennisklubb och Lessebo GoIF. Jan var en av initiativtagarna till hemvändardagarna i Lessebo. Han har även gjort insatser för både kulturen, handikappfrågor och samhällsgemenskapen. Lessebohus Lessebohus har under senaste tiden haft ca 100 tomma lägenheter, detta är ca 10 % av lägenhetsbeståndet och medför därför stora ekonomiska bekymmer. KSAU arbetar tillsammans med Lessebohus för att komma fram till en långsiktig lösning på problemet. Ny fastighetsorganisation Ett arbete med att lägga förslag till en ny fastighetsorganisation har pågått under året. Den nya organisationen tar avstamp i att all kompetens ska vara gemensam för att på så sätt bli effektivare och därmed på sikt billigare. Beslutsprocessen för denna pågår. Fjärrvärme Fjärrvärmeutbyggnaden är nu i princip klar i Kosta, Hovmantorp och Skruv. I Lessebo pågår utbyggnad och ett avtal om värmeleveranser är tecknat med Vida Paper AB. Biblioteken Under våren 2011 gjordes mätning av besöken på våra bibliotek. Resultatet visade att biblioteket i Lessebo hade 65 % av besökarna och Hovmantorps bibliotek hade 25 %. Med denna undersökning som grund gjordes en omfördelning av personalresurserna för att kunna möta besökarna med en så jämförbar servicenivå som möjligt. Barn- och ungdomsbibliotekarien besökte skolenheter för att genomföra t ex bokprat, 6- årsträffar, sagostunder mm, sammanlagt ca 91 tillfällen. Biblioteket fick bidrag från Kulturrådet på 50 000 kr för inköp av litteratur till barn- och ungdom, skolornas del är 20 000. Boklådor har skickats till alla skolor och med hjälp av alla nya böcker har skolorna kunnat delta i den populära bokjuryn. Lessebo Kommun 47

2011 hade biblioteken 42 aktiviteter/program riktade till barn- och ungdom på fritiden, t ex läsklubb, manga, wiispelsträffar och sagostunder. Det har även skett utåtriktad verksamhet för SFI-klasser, föreningsliv och grupper för vuxna med särskilda behov. Kulturaktiviteter med arrangemang i form av föredrag eller annan form av allmän kultur genomfördes i olika samverkansformer mellan kommunen och föreningar eller studieförbund. Lessebo bibliotek med filialer visade 15 utställningar under året samt hade 53 publika arrangemang av olika slag. Exempelvis bokcirklar, författarbesök, handledning i släktforskning, föreläsningar, korsordsträffar mm. Bibliotekens lånesiffror visar en nedgång totalt sett. Antalet nya låntagare totalt var 438 st., vilket är en minskning med 38 st. Lessebo bibliotek har dock fortsatt öka antal utlån och nya låntagare. Besöksräkning visar en nedgång totalt sett på ca 77 besök/veckan varav huvudbiblioteket ca 34 besök och filialer ca 45 besök. Tendensen med allt högre lånetal på AV-media, dvs. barnfilm, spel, ljudböcker samt talböcker har stannat av. Istället kan vi se att utlåningen av s.k. e-böcker fördubblas varje kvartal. Biblioteket samarbetar med Arbete och Integration angående litteratur på annat språk. Biblioteket samarbetar även med Länsbibliotek Sydost angående fjärrlån mm. Överförmyndarverksamheten 15 nya ärenden har tillkommit och 8 har avslutats. I dagsläget finns det 91 ärenden fördelade, 82 godmanskap, sju förvaltarskap samt ett förmyndarskap. Till dessa ärenden finns 56 gode män/förvaltare, vilket innebär att det finns gode män som har flera ärenden. Till dessa ärenden kommer godmanskap för ensamkommande barn som i dagsläget är 26 fördelat på 6 gode män. Övrigt Under året kom 56 (64) ansökningar om bostadsanpassningsbidrag in varav 50 (44) har beviljats. Kommunstyrelsen har under året haft 12 sammanträden, med sammanlagt 159 (146 ). Kommunfullmäktige har haft sex sammanträden med totalt 104 (114 ). Närvaron vid kommunfullmäktiges sammanträden uppgår till 91 %, (96 %). Under 2011 har inte någon från Sverigedemokraterna varit närvande. Partiet har två mandat. Under allmänhetens frågestund har närvarande åhörare möjlighet att ställa frågor till kommunfullmäktiges ledamöter och tjänstgörande ersättare. Inga frågor har ställts under 2011. Antalet inlämnade motioner uppgår till 7 (16) st. varav 3 (10) är besvarade. Antalet obesvarade motioner vid årsskiftet uppgår till 4 (6) st. Under året har det kommunala pensionärsrådet (KPR) och det kommunala handikapprådet (KHR) lagts samman under namnet Kommunala rådet för pensionärer och funktionshindrade. Under året har de haft fyra möten. Personal Vid årsskiftet 11/12 hade Lönesamverkan HUL varit verksam under fem år och till följd av förra årets utvärdering har de tre kommunerna bl. a. arbetat med att förtydliga ett antal löneprocesser och inte minst att göra anställningsinformationen (anställningsavtalet) i Heroma mer rättssäkert. Den negativa utvecklingen av sjukfrånvaron har brutits. Kommunen fortsätter därför att samverka med Previa kring särskilda insatser för att ytterligare reducera framför allt den korta sjukfrånvaron. Samverkansprojektet med bl. a. FoU och Ljungby kommun är inne i avslutningsfasen. En tredje psykosocial enkätundersökning har genomförts och utifrån dess resultat har vissa åtgärder vidtagits. Kommunen har tillsammans med Uppvidinge kommun genomfört upphandling av företagshälsovård. Kommunen har också genomfört den första centrala introduktionen för nyanställda på mycket länge. Vidare har förhandlingsverksamheten kring MBL varit omfattande, inte minst genom olika insatser för att skapa en gemensam fastighetsorganisation inom koncernen. Två chefsrekryteringar på högsta nivå har genomförts, dels socialchef och dels VD vid AB LesseboHus. 48 Lessebo Kommun

Ekonomi/IT Till kommunfullmäktige har redovisats tre resultatinformationer varav en är delårsrapporten. Under året har investeringar fortsatt för att förenkla IT-administrationen genom införande av servicedesk, hjälp och support, via samarbete med Växjö kommun. Vidare har införts på Bikupan elevpc 1+1, 122 st. och i januari 68 st. Basinvestering har skett för trådlöst nät och de första fastigheterna är Bikupan och biblioteket i Lessebo. Ett samarbetsprojekt med Växjö kommun har inletts vad gäller IT och kommer ytterligare att utvidgas. Avsikten är att tydliggöra ansvaret för IT i verksamheten och dess totala kostnader. Ekonomiskt utfall Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett totalt överskott på 72 tkr. Avvikelserna är överlag små men följande bör i alla fall nämnas: Central politisk verksamhet har ett överskott på 245 tkr beroende på att personalkostnaderna för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen blivit mindre än budgeterade. Överskott redovisas inom kommunledningskontoret med 201 tkr. Däremot redovisar Markreserv ett underskott på 313 tkr vilket beror på ökade kostnader för framtagande av planer som utförts av Plan-byggkontoret för kommunstyrelsens räkning. Framåtblick Befolkningsutvecklingen är en avgörande fråga för kommunens ekonomi. Att kunna erbjuda olika och attraktiva boendealternativ är av mycket stor vikt. Vi måste därför aktivt fortsätta med olika alternativ bl.a. strandnära tomter. Den viktigaste framtidsfrågan för Lessebo kommun är att få en ekonomi i balans. Det är därför viktigt att kommunen i framtiden arbetar med långsiktiga planer och uppnår nödvändiga strukturella förändringar. Lessebo kommun måste också i framtiden eftersträva en konkret samverkan med andra kommuner för att öka effektiviteten. Länstrafiken har som mål att öka antalet resenärer med 50 % fram till 2020. Detta mål tillsammans med miljömålen kommer att kräva ökade insatser av alla ägare under de närmaste åren. En fortsatt utbyggnad av IT-kommunikationen i vår kommun och i länet är en viktig förutsättning för en effektiviserad administration. Mot bakgrund av att pensionsavgångarna fortsätter att öka är det i den framtida chefs- och personalförsörjningen viktigt att skapa attraktionsvärden i konkurrensen med såväl andra kommuner som andra branscher. Även av redan anställd personal ska kommunen upplevas som en attraktiv arbetsplats. Kommunen bör vidare fortsätta att aktivt pröva möjligheten att samverka med närliggande kommuner i fråga om i första hand chefs- och specialistbefattningar. Det säkerställer både tillgång och kvalitet på vissa tjänster till vilka det kan vara svårt att rekrytera i den mindre kommunen. En gemensam värdegrund vore också till gagn för kommunen som arbetsgivare, inte minst som utgångspunkt för att fortsätta arbetet med LEAN. Nyckeltal Lessebo Kommun 49

Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Räddningstjänst Kostnad för räddningstjänst kr/inv 1 047 1 046 1 032 Kollektivtrafik Kostnad för kollektivtrafik kr/inv 551 550 505 50 Lessebo Kommun

TEKNISK NÄMND Ordförande: Anders Palmengren Förvaltningschef: Leif Gummeson Verksamhetsmål Utveckla förslag på tätorternas uterum, minst ett per tätort Serviceinriktad, lyhörd och tillgänglig organisation Ökad miljömedvetenhet bland personalen genom utbildning Ansvarsområde Tekniska nämnden förvaltar såväl fastigheter som mark och övriga tekniska system samt bedriver måltidsverksamhet. Nämnden är affärsdrivande i delen av vatten och avlopp samt avfallshantering. Nämnden säljer tjänster och material till övriga nämnder samt externt till kommunens olika bolag. Drift Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht, adm, caféteria 4 024 3 703 321 3 232 Turism, idrott och fritid 3 831 4 342-511 4 725 Gata, park 11 208 14 393-3 185 12 972 Lokal, bostad, skog -233-795 562-788 Vatten och avlopp 0 982-982 -197 Renhållning 0-264 264-715 Interna arbeten 0 0 0 73 Externa arbeten 0-905 905-626 Fastigheter 2 146 2 657-512 1 650 Måltidsverksamhet 34-506 540-507 Totalt 21 009 23 607-2 598 19 819 Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Turism, idrott och fritid 1 050 960 90 463 Gata, park 3 459 3 007 452 2 591 Lokal, bostad, skog 295 181 114 5 370 Vatten och avlopp 4 233 9 537-5 304 37 364 Renhållning 907 901 6 67 Interna arbeten 500 498 2 1 001 Fastigheter 8 846 11 336-2 490 7 859 Måltidsverksamhet 160 106 54 182 Totalt 19 450 26 527-7 077 54 897 Lessebo Kommun 51

Investeringar Inom hela tekniska nämndens verksamhetsområde har under 2011 nettoinvesterats för 26 526 tkr (54 896 tkr) varav - 2 746 tkr exploatering, gator, gång- och cykelvägar, gatubelysning - 290 tkr lekutrustning - 9 633 tkr vatten och avlopp - 901 tkr avfall - 12 268 tkr fastigheter - 583 tkr maskiner och inventarier - 106 tkr kostverksamheten - Årssammanfattning Under året har omfattande investeringsprojekt utförts och/eller påbörjats/avslutats. Projekt som har påbörjats/färdigställts - Anläggande av VA och gata i kv. Törnrosa, Hovmantorp - Vägräcke utmed Djurhultsdammen i Lessebo - Lekutrustningar - Nybyggnad, Kosta reningsverk - Installation av tubmätare på vattenverken i Kosta och Lessebo - Byte av galvserviser och ventiler - Ombyggnad av f d biblioteket till skola i Lessebo - Byte av golv i Lessebo sporthall - Konvertering fjärrvärme - Ombyggnad mottagningskök, Berghälla Lessebo - Ombyggnad/underhåll, räddningsstationen, Lessebo - Vattenskyddsområde för Lyckebyån - Hjälpmedelslokal vid Berghälla, Lessebo - Nytt väderskydd i Kråksjö - Trafiksäkerhetshöjande åtgärd i Korsningen Formaregatan Kostavägen i Lessebo. - GC-vägar är utförda på dels del av Åkerhultsvägen i Lessebo och dels Kullagatan i Hovmantorp. Kommunens bolag, AB LesseboHus, Lessebo Fjärrvärme AB samt AB Lessebo Fastigheter har köpt tjänster av Tekniska förvaltningen för drift och underhåll. Fastigheter Energimyndigheten har beviljat Lessebo kommun 1 260 tkr för att genomföra projektet Energieffektiviseringsstöd. Strategi- och handlingsplan för energieffektivisering 2011 har upprättats och fastställts av Tekniska nämnden. Under året har utöver budget på 2,4 mkr erhållits tilläggsanslag på ytterligare 1,6 mkr för planerat underhåll av våra fastigheter. Utav dessa är 800 tkr reserverade för ombyggnad av fd biblioteket i Lessebo till skollokaler. Större underhåll har också utförts på - Kommunhuset - ombyggnad av lokal till blomsteraffär - Förskolans Zebrans utemiljö i Lessebo har färdigställts - Gula skolan - utvändig målning - Matsalen på Lustigkullaskolan i Kosta har renoverats på grund av vattenskada. - Edabackens förskola i Kosta har konvertering till fjärrvärme, byte av ventilationsaggregat samt upprustning av en del golv utförts. - I Kvarndammskolans kök i Hovmantorp har ett saneringsarbete satts igång för att åtgärda fuktskador i lokalerna. Därutöver har flera akuta underhållsåtgärder fått utföras på våra fastigheter under året. Kosten Ombyggnad av mottagningsköket på Berghälla har färdigställts. Mottagningsköket och matsalen på Folkets hus i Skruv har flyttats till Lilltorpets förskola. Matsalen i servicehuset i Kosta har rustats upp. Skogen En upphandling av förvaltare av våra skogar har genomförts. Skogssällskapet har fått förnyat förtroende som förvaltare. 52 Lessebo Kommun

Återplantering mm efter Gudrun är färdigställt och de avsatta medlen för detta är tillförda årets bokslut. Renhållningen Framtagande av avfallsplan och renhållningsordning pågår och beräknas vara klar under 2012. Länsstyrelsen har muntligen godkänt vår sluttäckningsplan. Utförande av pilottäckning, ca 2000 m 2, påbörjas under 2012 och fortgår inklusive uppföljning till och med 2016. Sluttäckningen utförs mellan år 2018 till 2022. Kostnaden för återställningen är beräknad till ca 28 miljoner kronor. Vatten och avlopp För att säkra vattenleveranser till våra abonnenter pågår kontinuerligt förbättringsarbeten på ledningsnätet. Reningsverket i Kosta har tagits i bruk och värden på utsläpp är helt enligt de miljökrav som föreligger. Tubmätare, som har till uppgift att signalera eventuella fel på vattenkvaliteten, har inköpts och installerats på vattenverken i Lessebo och Kosta. På vattenverket i Bergdala har nya filter installerats och på vattenverket i Hovmantorp har rörgaller bytts ut. Vattenkvaliteten säkerställs genom kontinuerlig provtagning. Byte av vattenmätare sker enligt va-lagen var 8-9 år. Förorenad mark F.d. Widerströms Trä i Hovmantorp har sanerats under sommaren. Fortsatt utredning för tidigare Lessebo Sågverk i Lessebo har överlåtits till SGU som huvudman. Huvudstudie för området benämnt Udden i Hovmantorp är utförd under året. Felparkerade bilar Uppmaning om flyttning och bortforsling av bilar från våra samhällen pågår kontinuerligt. Under 2011 så har 17 st. bilar blivit ombedda att flytta sina fordon av dessa så har 5 st. fått bortforslas. Säkerhetsarbete Genom anläggande av hastighetsdämpande åtgärder i områden där barn vistas t.ex. vid skolor, idrottsanläggningar m.m. medverkar Tekniska nämnden till en säkrare trafikmiljö för barn och ungdom. Vidare kontrolleras friluftsbaden med hjälp av dykare varje år. Ekonomiskt utfall Teknisk nämnden har ett totalt underskott på 2 598 tkr. El-kostnaderna har stigit ca 22% i förhållande till 2010. För Tekniska förvaltningen innebär detta en merkostnad på ca 2 000 tkr varav ca 630 tkr avser VAverksamheten. För administrationen har vi ett överskott på 416 tkr beroende på att alla tjänster inte är fullt tillsatta samt att del av tekniska chefens lön faktureras Fjärrvärmebolaget. Övriga verksamheter som utfaller med överskott är måltidsverksamheten med 540 tkr, skogen med 418 tkr och externa arbeten med 905 tkr. På samtliga fastigheter uppgår underskottet till 511 tkr främst beroende på akuta åtgärder som kräver inköp av reparationsmaterial samt kostnader för övervaknings- och utryckningskostnader. Kommunens kostnader för bevakning och utryckning uppgår till ca 300 tkr per år. Underskottet för vinterunderhåll är 662 tkr. Beroende på den hårda vintern i början av året. Gatu- och julbelysningen har ett underskott i förhållande till budget på 903 tkr. främst beroende på ökade energikostnader. Barmarksunderhållet har överskridits med drygt 487 tkr. detta beror på mer akuta lagningar och underhåll av Lessebo Kommun 53

vägarna än budgeterat. Förvaltningen av våra förråd har överskridits beträffande underhåll och uppvärmning med 218 tkr. Bidrag till enskilda vägar har överskridits med drygt 109 tkr. Skötsel av parker och planteringar har överskridits med 954 tkr. Överskridandet beror på att mer tid än budgeterat har lagts på våra parker och planteringar. Kostnaden för Kronprinssessans besök uppgick totalt till ca 100 tkr. En utredning om regleringen av Kvarndammen i Hovmantorp samt uppsättning av skyddsräcke mot åfåran har utförts till en kostnad av ca 70 tkr. En gräsklippare har fått hyras in när våra egna har varit på reparation till en kostnad av ca 50 tkr. Turist-, idrotts- och fritidsanläggningar har ett underskott på 510 tkr. Underskottet på badanläggningen i Kosta uppgår till 171 tkr då el- och värmekostnader har varit högre än budgeterat. Resterande underskott är på sporthallen och idrottsplatserna. Affärsdrivande verksamhet Affärsdrivande verksamhet redovisas i en särskild redovisning. Denna redovisning återfinns efter den sammanställda redovisningen på sidan 71 i form av resultat- och balansräkning tillsammans med tillhörande noter. För VA-verksamheten uppgår underskottet till 982 tkr och för avfallsverksamheten redovisas ett överskott på 264 tkr. Underskottet för VA-verksamheten avser ökade energikostnader med ca 630 tkr. på våra VA-verk och för VA-nätet har en luftvattenspolning utförts på nätet i Lessebo till en kostnad av ca 250 tkr. för att rensa bort mangan i nätet. Framåtblick Kommunens fastigheter ska fr.o.m. år 2012 förvaltas av AB LesseboHus. Vaktmästare, lokalvårdare, städledare och ekonomiassistent är överförda till AB LesseboHus. Lokaler för personal ska vara gemensamma för både gata/parkarbetare och vaktmästare. Verksamhet som tekniska nämnden i fortsättningen har ansvar för är vatten och avlopp, avfallshantering, kostverksamhet och skötsel av gator och grönområden. Fastigheter Den nya organisationen för våra fastigheter ska sätta sig under året som kommer. Energisparprojektet fortsätter enligt den fastlagda strategi- och handlingsplanen. En långsiktig plan för underhållet av våra fastigheter tas fram. Kosten Arbetet med att genomföra intentionerna i Kostpolicyn fortsätter. Möten ordnas med Barn- och Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen för att inhämta deras synpunkter på kostverksamheten. Skogen Förvaltningen av våra skogar fortsätter enligt skogsbruksplanen. Renhållningen Avfallsplanen färdigställs under året. Entreprenadavtalet för insamling av avfall är förnyat med samma entreprenör efter en föregående upphandling. I entreprenaden ingick att bilen för insamling skall vara en miljöbil. Vatten och avlopp Under 2012 är det planerat att bygga om vattenverket i Lessebo. Anledningen till ombyggnaden är att förändra processen så att manganreduceringen kan ökas. Under 2013 är det planerat att bygga om avloppsverket i Skruv enligt Länsstyrelsens krav. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Under 2011 så har en utredning av hastigheterna på våra gator utförts. Planen skall fastställas under 2012 och preliminärt genomföras under 2013. 54 Lessebo Kommun

Nya villakvarter i Hovmantorp Kv. Törnrosa i Hovmantorp är första etappen utbyggd. Om dessa tomter säljs så finns två etapper till att bygga ut. Lessebo Kommun 55

PLAN O MILJÖNÄMND Ordförande: Anders Johansson Förvaltningschef: Inga-Britt Andersson Verksamhetsmål Värna om kommunens miljö och invånarnas hälsa. Klara av att upprätta detaljplaner för en god bostadsförsörjning. Klara av att upprätta detaljplaner för industri/handel och friluftsområden så att nyetableringar och utökning i näringslivet kan ske utan onödig fördröjning. Ansvarsområde PM-nämnden har det övergripande ansvaret för plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskyddsverksamheten i kommunen. Nämnden är tillika trafiknämnd. Plan- och byggverksamheten skall verka för en god byggnadskultur i kommunen, lämna råd och upplysningar i bygg- och planfrågor. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten skall lämna råd och anvisningar som ger en god hälsa och verka för en god livsmiljö i kommunen. Medverka och utföra tillsyner, inspektioner och kontroller vad avser miljö- och hälsoskydd. Drift Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht 191 180 11 147 Plan och Bygg 1 487 1 496-9 1 219 Miljö och Hälsoskydd 1 368 1 356 11 1 201 Totalt 3 046 3 032 14 2 567 Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Plan och bygg 0 0 0 373 Totalt 0 0 0 373 56 Lessebo Kommun

Årssammanfattning Nämnden Nämnden har haft sju (7) sammanträden under året. 473 (1223 inkl. ärenden från avloppsinventeringen) ärenden har diarieförts under 2011. Beslut genom delegation uppgår till 290 (317) ärenden fördelat på miljö- och hälsoskydd 125 st. (170) och plan och bygg 165 st. (147). Nämnden har behandlat 95 vilket ger ett snitt på 13 ärenden/sammanträde. Nämnden har uppdragit åt en konsult att göra en resursutredning för miljö- och hälsoskyddsverksamheten. Detta har resulterat i att nämnden har beslutat om utökning av personalen med en livsmedelsinspektör. Fullmäktige beslutade i november om tillsättning av tjänsten fr.o.m 1 januari 2012. Plan- och byggkontor Detaljplanearbetet har under 2011 varit mer intensivt mot föregående år med framtagande av områden för bostadsändamål. Framtagande av planprogram för Abbakuseområdet i Hovmantorp med efterföljande utredningar för fortsatt arbete. Flera utredningar för Oxnabben har upprättats som nu resulterar i framtagande av samrådshandling. Planprogram för Ekebacken har framtagits liksom revidering av planprogram för Strömbergshyttan. Under sommaren har med hjälp av en högskolestuderande praktikant ett program för Landsbygdsutveckling I Strandnära läge (LIS) framtagits. Nämnden har tillsammans med tekniska nämnden arbetat med en hastighetsplan som avser att fastställas under 2012. Från den 2 maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag. Lagen har medfört merarbete för bygg- och plansidan då fler moment införts i byggprocessen. Ärendehanteringen inom bygglovssidan är väl uppfylld. Verksamheten är beroende av vad som händer i samhället med bygglov, planändring, fastighetsbildning m.m. Nämnden verkar för en fortsatt hög servicenivå. Miljö- och hälsoskydd Kronobergs luftvårdsförbund samordnar ett uppföljningsprogram för luftkvaliteten för alla länets kommuner (SIMAIR). Det bygger på såväl förnyade beräkningar som mätningar. Vi deltar i Miljösamverkan Kronoberg- Blekinge som är ett samverkansorgan mellan samtliga miljö- och hälsoskyddsförvaltningar och länsstyrelserna i de båda länen samt Regionförbundet södra Småland och Region Blekinge. Miljösamverkan ska effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet. Samverkan medför större säkerhet i handläggning och bättre möjlighet för likvärdig bedömning i olika frågor. Genom att utbyta erfarenheter, stödja varandra inför svåra beslut och gemensamt finna nya former för utveckling skapas ett bättre resursutnyttjande. Miljö och hälsoskyddskontoret har projektanställt en person för inventering av enskilda avlopp. Inventeringen påbörjades under 2010 och slutfördes 2011. Totalt finns 674 enskilda avlopp varav 62 % inte är godkända. Kommunen har sökt och fått LOVA-bidrag (lokala vattenvårdsprojekt) beviljat för arbetet med inventeringen. LOVA-bidragen finansieras ur havsmiljö-anslaget, vars syfte är att förbättra, skydda och bevara havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Miljöskydd Energiuppvärmning 16 värmepumpsinstallationer har anmälts och delegationsbeslut har utfärdats. Totalt finns 537 kända anläggningar i kommunen. Under perioden 2002-2011 har 716 anmälningar inkommit avseende olje-cisterner som tagits ur bruk. Kvar finns 189 cisterner (inkl. industri och hyreshus) i bruk. Hälsoskydd Radon Kommunen har tillsammans med MRM (konsultföretag) erbjudit alla hushåll i kom- Lessebo Kommun 57

munen rabatterad mätning av radon i inomhusluft. Kampanjen påbörjades 2006. Under 2011 utförde 4 (12) hushåll mätning, varav 25 % (71 %) överskred 200 Bq/m 3 luft. Målet är att fram till år 2020 har åtgärder vidtagits så att inga bostäder överstiger miljömålet 200 Bq/m 3 luft. (MRM= Mark Radon Miljö) Badvatten Vattenkvaliteten i skolornas bassängbad samt Kosta friluftsbad håller en jämn och bra kvalitet. Offentliga badplatser (fyra st.) har analyserats var fjortonde dag fr.o.m. mitten av juni t.o.m. mitten av augusti med bra resultat. Dessutom har elva övriga sjöar (inte offentliga badplatser) undersökts som vid provtagningstillfället uppvisat bra resultat. Livsmedel 6 anmälningar om registrering av livsmedelsanläggningar har inkommit. Totalt finns 84 tillsynsobjekt i kommunen. En kontrollplan har antagits av nämnden. Kontrollplanen är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Länsstyrelsen utförde i november en revision av lokal livsmedelskontroll i Lessebo kommun. Kalkning Effekten av kalkningen, vad gäller vattenkemin, för respektive projektområde har varit bra under 2011. Nykalkning av våtmarker inom Fibbleåns vattensystem utfördes under våren. Analysresultat från vattenprovtagning i målpunkterna visar att kommunens mål har uppnåtts. Biologisk återställning (BÅ) Biotopvård i Fagerhultsån har fortsatt med utsättning av öringyngel i ån. Miljöpris Inga förslag på kandidat till årets miljöpris. Ekonomiskt utfall Plan- och miljönämnden har ett totalt överskott på 11 tkr. Bland de större avvikelserna kan följande noteras: Verksamheten för plan- och byggkontor har ett underskott på 9 tkr. Under året har både en hastighetsplan och LIS-program framtagits inom ramen för plan- och byggkontorets budget. Kostnaden för hastighetsplanen har delats på 2011 och 2012 års budget. Verksamheten för miljö- och hälsoskydd gav ett totalt överskott på 11 tkr. Framåtblick Plan- och byggkontor Vi ska ha en god planberedskap för såväl industri- som bostadsmark. Vi arbetar med planläggning av flera objekt för bostadsändamål. Kommunens GIS-system Geosecma för Windows utfasas under 2012. Övergång och uppgradering till Geosecma for Ark Gis avses genomföras. Anslutning till en gemensam geodataportal planeras där information från en ingång kan hämtas från ett 10-tal myndigheter. Detta blir en billigare och enklare lösning då information idag köps in från resp. myndighet. Detta avser främst den grundläggande informationen. Plan- och miljökontoret skall bilda en egen förvaltning. Miljö- och hälsoskydd Uppföljning av resultaten från inventeringen av enskilda avlopp. Följa fastställd tillsynsplan. Mätningar av luftkvaliteten i gaturum ska genomföras 2 mätår inom en 5-årsperiod, 2012 och 2014. 58 Lessebo Kommun

Kalkning Kalkningen fortsätter enligt fastställd plan. Kalkdoseraren i Hovmantorp nedmonteras och skrotas under 2012. Biologisk återställning (BÅ) Arbetet med biologisk återställning del 2 i Fagerhultsån/Sandsjöån påbörjas. Lessebo Kommun 59

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Ordförande: Ragnar Lindberg Förvaltningschef: Carl-Axel Hallberg Verksamhetsmål Alla elever ska lämna år 9 på Bikupan med en god bildningsnivå och minst godkänt i samtliga ämnen. Ansvarsområde Kunskapandet, lärandet, går som en röd tråd genom vår verksamhet; förskola, fritidshem, grundskola inklusive förskoleklass, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidsgårdar samt upplevelseverksamheten vid Kosta Glascenter. Drift Verksamheten i förskolor och grundskolor ska hålla en så hög kvalité, att det blir det självklara valet. Barn, ungdomar och medarbetare ska uppleva en trygg och utvecklande skolmiljö. Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht och adm 4 850 4 323 527 3 732 Kulturskola 3 369 3 455-86 3 387 Förskola 36 155 35 733 422 34 822 Förskoleklass och skolbarnomsorg 7 410 7 883-473 4 670 Grundskola inkl fritidsgårdar 78 183 77 815 368 80 539 Särskola 5 849 5 702 147 5 711 Gymnasieskola 39 500 39 360 140 39 536 Upplevelseverksamhet 809 660 149 465 Vuxenutbildning 3 717 2 963 754 3 369 Totalt 179 843 177 895 1 948 176 231 Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht och adm 250 54 196 82 Kulturskola 0 0 0 27 Förskola 0 9-9 278 Förskoleklass och skolbarnomsorg 0 6-6 11 Grundskola inkl fritidsgårdar 0 143-143 373 Särskola 0 0 0 50 Gymnasieskola 0 39-39 -58 Vuxenutbildning 0 0 0 31 Totalt 250 250 0 795 60 Lessebo Kommun

Investeringar Barn- och utbildningsnämndens nettoinvesteringar uppgick till 250 tkr. Huvudsakligen har medlen använts till reinvesteringar i utrustning och möbler. Årssammanfattning Skolsverige förändrades i samband med höstterminen. Då förändrades de statliga styrdokumenten; ny skollag, reviderade och nya läroplaner, nya kursplaner, ett nytt tänk 2010 och system för bedömning och betyg samt lärarlegitimation som successivt börjar införas och ska vara infört höstterminen 2015. En förändrad delegationsplan som är anpassad till de förändrade styrdokumenten antogs i slutet av året. Inför läsåret 2011/12 infördes ett nytt resursfördelningssystem för förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola som tar större hänsyn till barn och elevers olika förutsättningar att klara utbildningens mål. I Lessebo kommun erbjuds vårdnadshavarna plats i förskolan inom två månader och det är ett löfte som vi lever upp till. Antalet inskrivna barn var i genomsnitt januari till maj 412 barn och under september till december 395 barn. Det pågår ett aktivt arbete i hela grundskolan för att fler elever ska nå målen i samtliga ämnen. Många elever når inte målen i kemi och fysik. Arbetet tillsammans med barnen och eleverna måste påbörjas redan i förskolan, därför genomfördes det kompetenshöjning i naturvetenskapliga ämnen med hjälp av Linnéuniversitetet för förskolans lärare i augusti. Barn och utbildningsnämnden beslöt att inte ta in några elever på hantverksprogrammet vid Kosta Glascenter från och med läsåret 2011/12. Andel behöriga (%) för gymnasieskolan 2002 100,0 2003 96,6 2004 93,3 2005 90,0 2006 90,3 2007 92,5 2008 85,0 2009 2010 2011 75,0 84,0 79,3 Från och med läsåret 2011/12 måste eleverna som lämnar grundskolan ha godkänt i minst engelska, matematik, svenska samt fem ämnen till. Det är fler elever på Bikupan som inte är behöriga för gymnasiestudier än i riket, där siffran var 87,7 % för år 2011. 94 % av Lesseboeleverna har fullständigt slutbetyg efter tre år på de kommunala gymnasieskolorna i Växjö. Detta jämfört med samtliga elever där 93 % har fullständiga slutbetyg. Meritvärdet för elever i Lessebo kommun var 180,7 betygspoäng, jämfört med riksgenomsnittet på 210,6 betygspoäng. Flickorna på Bikupan har ett högre meritvärde än pojkarna. Av grundskolans totalt 868 elever i årskurserna 1-9 genomförde under år 2011 45 elever skolgång i annan kommuns grundskola eller annan fristående skola. Andel elever i fristående skola eller annan kommuns grundskola i förhållande till totala antalet elever i grundskolan (%) 2004 2,2 2005 1,6 2006 1,4 2007 1,9 2008 2,1 2009 2010 2011 2,6 4,9 5,2 Lessebo Kommun 61

Upplevelseaktiviteter vid Kosta Glascenter har ökat tack vare ett gott samarbete med Kosta Boda Art Hotel. Andelen elever som läser SFI har ökat markant. Många nyanlända kommer från Somalia. Ekonomiskt utfall Barn- och utbildningsnämnden har ett totalt överskott på 1 948 tkr. Den politiska verksamheten och administrationen har ett överskott på 527 tkr. Lägre personalkostnader på grund av partiell tjänstledighet är största förklaringen. Även barnoch elevförsäkringen har kostat mindre än budgeterat. Underskottet för kulturskolan uppgår till 86 tkr. Detta beror framförallt på högre kostnader för personalens OB-ersättningar, övertider, sjuklöner och bilersättningar. Förskoleverksamheten visar ett överskott på 422 tkr. Kostnaderna för personal och driftsbidrag till föräldrakooperativ har givit överskott. Intäktssidans överskott beror framför allt på högre ersättning från Migrationsverket än beräknat. Förskoleklass och fritidshemmen går med ett underskott på 473 tkr. Lägre kostnader för interkommunala ersättningar men högre kostnader för personal och kost än budgeterat. Grundskolans och fritidsgårdarnas överskott är tillsammans 368 tkr. Kostnaderna för undervisande personal är i balans. Kostnaderna för stödassistenter inom grundskolan har kostat mer än budgeterat medan kostnaderna för specialpedagoger ger ett överskott. Det stora antalet elever med utländsk bakgrund gör att undervisningen i Svenska som andraspråk kräver stora resurser. Detta finansieras delvis genom Arbete och integration eller Migrationsverket. Kostnader för leasing av läraroch elevdatorer, accesspunkter och projektorer har tillkommit under året. På intäktssidan har bland annat interkommunala ersättningar för elever från andra kommuner som studerar i Lessebo kommuns grundskola givit ett överskott. Även statsbidrag och interna intäkter ger överskott. Gymnasieskolan ger ett överskott på 140 tkr. Lägre kostnader för interkommunala ersättningar kompenserar högre kostnader än budgeterat i den egna verksamheten. Upplevelseverksamheten vid Kosta Glascenter redovisar ett överskott på 149 tkr. Kostnaderna för personal, material och lokaler har varit lägre än beräknat. Intäkterna visar ett mindre underskott. Vuxenutbildningen visar ett överskott på 754 tkr. Ökade kostnader inom SFI-verksamheten på grund av ökad efterfrågan kompenseras av högre intäkter. Inom övriga verksamheter inom vuxenutbildningen visar personalkostnader och kostnader för interkommunala ersättningar överskott. Särskoleverksamheten har ett överskott på 147 tkr. Överskottet beror främst på högre intäkter för interkommunala ersättningar. Framåtblick Arbetet under år 2012 kommer att koncentreras på genomförande av de nya läroplanerna och kursplanerna för att kunskapsresultaten ska förbättras. Det är viktigt att fler elever som lämnar Bikupan blir godkända för gymnasiestudier. Arbetet med motivationsskapande åtgärder och positiva förväntningar på alla våra barn och elever kommer att förbättra resultaten långsiktigt genom att göra dem mera nyfikna och känna en större lust till att lära sig nya kunskaper och färdigheter. Behörigheten hos lärarna och att de har legitimationen ställer krav på skolan i Lessebo. Vid nyanställningar inför läsåret 2012/13 är det oerhört viktigt att vara noga med behörigheten. På Bikupan har alla elever i år 7 och 8 en egen dator som ett arbetsredskap i sitt eget lärande. Till höstterminen kommer de elever som börjar 7:an också att få en egen dator. 62 Lessebo Kommun

Utvecklingen av prao-verksamheten på Bikupan påbörjas med att under läsåret 2012/13 införa kommunprao. Antal födda barn varierar mellan åren. I snitt har det fötts 82 barn/år under år 2002 2011. År 2010 föddes flest barn (100) och minst år 2011 (68). Det är framför allt i Lessebo centralort som barnantalet sjunker. I början av år 2012 beslutades att stänga Sunnanvindens förskola. Elevtalen på Lessebo kommuns F 9 skolor är stabilt, runt 910 elever/läsår. Behovet av insatser för barn i behov av särskilt stöd är stort även fortsättningsvis. Vi behöver så tidigt som möjligt identifiera, bedöma och åtgärda behoven. Lessebo Kommun 63

Nyckeltal Särskola Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal elever 18 18 18 * grundsärskola 5 5 5 * träningsskola 3 3 3 * gymnasiesärskola 9 9 9 * integrerade i grundskolan 1 1 1 Varav elever i annan kommun * grundsärskola 1 1 1 * gymnasiesärskola nationellt program 4 4 4 * gymnasiesärskolan individuellt program 1 1 1 Varav elever från annan kommun 1 1 1 Gymnasieskola Antal elever egna utbildningar 85 66 79 Antal lärare/100 elever 8,06 8,42 11,66 Antal elever köpta utbildningar 328 334 354 Antal elever med mer än tre års studietid 60 66 61 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt ingen publ uppg 14,1 64 Lessebo Kommun

SOCIALNÄMND Ordförande: Mats Högberg Förvaltningschef: Ann Lund Verksamhetsmål Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska känna sig nöjda med den kvalitet som erbjuds. Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska få den hjälp och det stöd som de utifrån lagar och bestämmelser anses vara i behov av samt bemötas på ett korrekt sätt. All personal ska ha den kompetens som krävs för att utföra sitt arbete på ett säkert och rationellt sätt. Ansvarsområde Socialnämndens verksamhetsområde omfattar dels individ- och familjeomsorg (IFO) dels äldreomsorg, hemtjänst och hemsjukvård (ÄO) dels omsorg om personer med funktionsnedsättning (OF) samt bostadsverksamhet. Drift Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Politisk vht och adm 6 197 6 403-206 4 866 Äldreoms, hemsjukv, rehab 86 374 84 764 1 610 85 412 LSS inkl missbruk o färdtjänst 28 402 26 514 1 888 27 151 Individ o familjeomsorg 19 160 18 155 1 005 21 323 Bostadsverksamhet 0 302-302 109 Totalt 140 133 136 139 3 995 138 861 Investering Verksamhet Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse Bokslut 2010 Äldreoms, hemsjukv, rehab 425 348 77 287 LSS inkl missbruk o färdtjänst 25 0 25 0 Totalt 450 348 102 287 Lessebo Kommun 65

Årssammanfattning Cheferna har haft ett nära samarbete med personalavdelningen i syfte att minska sjuktalen. Detta har resulterat i en minskning från 9,54 % till 6,84 %, baserat på frånvaro räknat i timmar. Arbetet med kvalitets- och ledningssystem har påbörjats och kommer att fortsätta 2012. Såväl socialchef som äldreomsorgschef avslutade sin anställning under sommaren. Rekrytering av ny socialchef har genomförts under hösten. En omfattande organisationsgenomlysning har gjorts. Resultatet har redovisats till nämnd, chefer samt medarbetare. Äldreomsorg/SoL En dagverksamhet för personer med minnessvårigheter har startat. Verksamheten vänder sig framförallt till personer i ordinärt boende och utgår från Lessebo hentjänstområde. Tack vare projektmedel har ett ljusrum kunnat inredas på Berghälla servicehus samt en ny terapilokal inom Hovmantorps hemtjänstområde. Ombyggnad har skett av verkstadslokal för hantering av hjälpmedel. Arbetslagsutbildning är genomförd på Berghälla servicehus. Samverkan har inletts med Landstinget Kronoberg i försöksverksamheten Samordning för Linnea. Syftet är att förbättra samordningen av omvårdnads- och omsorgsinsatser för multisjuka personer över 75 år. Omsorgsmätningar ligger till grund för fördelning av resurser inom hemtjänsten. Hemsjukvård och rehabilitering/hsl Under året har registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert införts i verksamheten. Detta innebär att en riskbedömning genomförs då den enskilde skrivs in i hemsjukvården eller flyttar in på särskilt boende, åtgärder vidtas efter behov och bedömningen följs upp var 6:e månad. Svenska palliativregistret har som syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede oavsett vårdgivare. Registreringen till palliativregistret har ökat vilket innebär att fler personer i livets slutskede erhåller de insatser som bedöms vara kvalitativt värdefulla. Nytt datastöd för patientjournaler har införts, samma som landstinget Kronoberg. Rutiner för förstärkt inloggning, med e-legitimation, har testkörts. Kvalitetsuppföljningar avseende läkemedel och vårdhygien har genomförts. I övrigt hänvisas till Patientsäkerhetsberättelse 2011. Omsorg/LSS Kärnan är en socialpsykiatrisk dagverksamhet. Ett arbete pågår med syfte att öka den enskildes möjlighet till inflytande, kvalitetssäkra stödet till den enskilde samt utveckla samverkansformer med landstingets psykiatri. Vidare har ett utvecklingsarbete startat med att utveckla Kärnans verksamhet inom områden som sysselsättning och värdegrundsarbete. Att säkerställa kompetensutveckling för medarbetarna inom verksamheten är också ett prioriterat område. Ett förändringsarbete har genomförts inom LSS-verksamheten med syfte att öka möjligheterna för den enskilde att komma ut i eget arbete. Individ- och familjeomsorg Förebyggande arbete med barn och ungdomar på hemmaplan har skett genom familjepedagogiska insatser, stödsamtal, samarbete på familjecentralen och i samverkan med skolan. Behandling på hemmaplan har skett genom Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling, (IHF), med ett team på halvtid. Teamet har haft 5 barn och deras familjer i behandling. Placering har därmed kunnat undvikas för 4 av dessa barn. Antalet placerade barn och antalet vårddygn på institution har under 2011 legat på en osedvanligt låg nivå. 66 Lessebo Kommun

Under 2011 har Tingsryds kommun köpt motsvarande en årsarbetare av Lessebo vilket innebär att ett team arbetar på heltid i båda kommunerna. Antalet öppnade barnavårdsutredningar minskade från 113 under 2010 till 106 för 2011. Antalet socialsekreterare minskade från 4 till 3 from början av 2011. Ärendetyngden ökade därmed från 29 till 35 utredningar per socialsekreterare. Socialsekreterarna har under året visat sig ha en hög prestationsförmåga. 2009 handlades 200 hushåll jämfört med 234 under 2011. En ökning på 17%. Under senare delen av 2011 har den ökade arbetsbelastningen gjort att arbetet med att stötta klienter till egen försörjning prioriteras högre än kontrollinsatser. 6 kvinnofridsärenden eller hedersrelaterat våld har handlagts. En minskning med 4 från 2010. 25 skuldsanerings- och budgetrådgivningsärenden är en ökning med 2 jämfört med 2010. Varav 2 är inlämnade till Kronofogdemyndigheten (KFM). Dessutom har även 27 budgetrådgivningsärenden och 7 övriga ärenden handlagts av kommunens budgetoch skuldrådgivare. Under 2011 fick socialnämnden rätt i 28 fall av överklagande till förvaltningsdomstol rörande försörjningsstöd varav tre i högsta förvaltningsdomstolen. Klienterna fick rätt i fyra fall. Ekonomiskt utfall Socialnämndens verksamheter har ett totalt överskott på 3 995 tkr. Politisk verksamhet och administration Kostnaderna för den politiska verksamheten har ett överskott på 39 tkr. Den centrala administrationen visar ett underskott på 168 tkr. Detta beror främst på ökade kostnader för att lösa förvaltningschefstjänsten under hösten samt rekryteringskostnader för ny förvaltningschef. Äldreomsorg, hemsjukvård, rehab Resultatet för verksamheten är ett plus på 1 611 tkr. Den största differensen står personalkostnaderna för; 1 671 tkr, vilket till stor del är outnyttjade centrala pengar som årligen avsätts för extraordinära insatser vid behov. Material mm ger överskott motsvarande 477 tkr varav arbetstekniska hjälpmedel utgör 122 tkr. Intäkter visar på ett underskott motsvarande1 567 tkr, där kosten utgör den största minusposten. Även hyresintäkter ligger under budget, i snitt har under året funnits 10 tomma lägenheter på våra särskilda boenden. Antalet brukare inom hemtjänsten har minskat dock har omsorgsbehovet ökat. LSS inkl missbruk och färdtjänst Totalt redovisas ett överskott på 1 889 tkr. Den största posten är personalkostnaderna, drygt 1 300 tkr. Inom verksamheten finns dessutom en outnyttjad budgetpost avsedd för SoL-placeringar. Under 2011 har missbruksverksamheten tillhört LSS-omsorgen. Institutionsplaceringarna av vuxna presenterar ett underskott på 230 tkr. Färdtjänsten redovisar ett överskott med 92 tkr. Individ och familjeomsorg inkl flyktingverksamhet Totalt redovisas ett överskott på 1 004 tkr. Överskottet beror på ej utnyttjad budget för institutionsplaceringar barn och unga, 830 tkr. Försörjningsstödet har legat på en mycket hög nivå i förhållande till invånarantal jämfört med andra kommuner. Under året har en ombudgetering gjorts från placeringar till försörjningsstöd med 340 tkr. Detta gav ett överskott för försörjningsstöd med 90 tkr. Flyktingverksamheten inkl utredning av ensamkommande barn redovisar en budget i balans. Ersättningen från Migrationsverket för gjorda utredningar av ensamkommande Lessebo Kommun 67

barn har finansierat den tjänst som finns för ändamålet. Missbruk flyttades över till från Omsorgsförvaltningen (OF) till Socialtjänsten (IFO) 1 november vilket medfört en närmare samverkan mellan verksamheterna. Lessebo deltar i Kunskap till praktik genom att kompetensutveckla personal men också att bidra med kursledare. En del av handläggartjänsten förstärker from 2012 arbetet med barn och unga. Barn/unga/familj En del av uppföljningsarbetet med placerade barn har omdisponerats till en tjänst, vilket bedöms vara en effektivisering. Arbetsmängden har ökat per handläggare. Antalet placeringar på institution under 2011 har varit lågt. Detta kan delvis förklaras av behandling på hemmaplan i form av IHF. Antalet små barn som varit föremål för utredningar p.g.a. misstanke om brister i omsorgsförmåga har ökat. Kostnaderna för behandlingen sänks något eftersom vissa fasta kostnader delas med Tingsryd. Bostadsverksamheten Socialnämnden har kostnadsansvar för såväl lägenheter inom särskild boendeform som ordinärt boende. Verksamheten redovisar ett underskott på 302 tkr totalt vilket beror på att man under året haft flera outhyrda lägenheter. Antalet lägenheter för ordinärt boende är idag totalt 13; Kosta 7 och Hovmantorp 6. Framåtblick Resultatet av genomlysningen av ledningsorganisationen har presenterats för nämnden. Med utgångspunkt från föreslagna förbättringsområden har socialchefen tillsammans med sin ledningsgrupp fått i uppdrag att systematiskt arbeta med detta. Rutiner för kvalitets- och ledningssystem har påbörjats och kommer att fortsätta de närmsta åren. Kollegial granskning fortgår både inom Äldreomsorgen och inom Omsorgen om personer med funktionsnedsättning/lss. Arbetet med samverkan i förvaltningen fortskrider. Samverkan i ledningsgruppen är lika viktig som ute i verksamheterna. Arbetet med Värdighetsgarantin och förberedelser för LOV (Lagen Om Valfrihetssystem) kommer att pågå under 2012. Äldreomsorg/SoL Den medicinska utvecklingen medför att allt fler människor lever längre med sina kroniska sjukdomar. Vi har en utveckling mot kortare vårdtider inom slutenvården och mer öppna vårdformer. Detta ställer stora krav på flexibilitet och kompetens hos våra medarbetare. Att sytematiskt arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling är en framgångsfaktor både för att behålla men också för att kunna rekrytera medarbetare. Hemsjukvård och rehabilitering Ett ökande behov av vård och omsorg i ordinärt boende är en tydlig tendens. Fler barn och unga vårdas utanför sjukhus. Det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar även dessa och kräver ett system som är anpassat för att möta denna grupps specifika behov. Omsorg/LSS Daglig verksamhet för personer med varierande funktionshinder ska i så hög utsträckning som möjligt integreras i samhället. Behovet av platser inom daglig verksamhet ökar. Arbetet med att planera för ett nytt boende enligt LSS 2014 kommer att påbörjas under 2012. En satsning på systematisk kompetenshöjning bör planeras för samtliga medarbetare. Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd Den introduktionsersättning och det etableringsstöd som erbjuds nyanlända syftar till att man ska skapa möjlighet till egen försörjning. Om detta inte är möjligt har den enskilde möjlighet att söka försörjningsstöd. prognosen för 2012 visar en ökad efterfrågan. 68 Lessebo Kommun

Ett kommunövergripande arbete pågår för att hitta alternativ. Missbruk Den påbörjade samverkan mellan Omsorgsförvaltningen (OF) och Socialtjänsten (IFO) kommer att fortsätta utvecklas. Barn/ungdom/familj Arbetet med att effektivisera handläggningsarbetet fortgår. Förhoppning är att få permanent BBIC-Licens 2013. Pågående trend med få placeringar på institution förväntas bestå. Fortsatt satsning på Intensiv familjebehandling på hemmaplan kommer att göras. Bostadverksamhet En översyn av socialnämndens bostadsbestånd kommer att genomföras, detta omfattar både särskilda boenden inom äldreomsorgen samt lägenheter i ordinärt boende. Antal personer som efterfrågar särskilt boende har minskat vilket resulterar i ett ökat antal lediga lägenheter. En ökad efterfrågan på bostad enligt LSS har uppkommit. En boendegrupp är tillsatt med uppdrag att ta fram en plan för hur bostadsfrågan ska hanteras. Lagändring är att vänta, vilket kommer att kräva fler uppföljningstillfällen när det gäller placerade barn. Lessebo Kommun 69

70 Nyckeltal Budget 2011 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Antal årsarbetare totalt 202,94 191,56 198 Sjukfrånvaro totalt i förvaltningen % 7 9,54 Antal rapporterade avvikelser enligt LEX SARA 5 2 Antal rapporterade avvikelser enligt LEX MARIA 0 0 Andelen befolkning som är 65 år och äldre 21,8% 23,9% 23,1% - därav med beviljad insats 10,2% Andelen befolkning som är 80 år och äldre 6,6% 7,1% 7,1% -därav med beviljad insats 29,4% Antal brukare inom hemtjänsten 220 203 211 Antal brukare inom hemsjukvården 250 249 248 Antal platser i särskilda boendeformer, äo 115 115 116 Nyttjandegrad på särskilda boendeformer äo 90,0% 91,1% 90,0% Bruttokostnad/brukare äldreomsorg tkr 393.2 376,60 406.6 Bruttokostnad/invånare äldeomsorg tkr 10.6 10,50 10.5 LSS bruttokostnad/invånare, tkr 3,00 Antal LSS-ärenden/personer 43 43 40 -därav LASS-ärenden/personer 7 7 6 Antal beviljade LSS-timmar utförda av kommunen 115 Antal beviljade LASS-timmar utförda av kommunen 1 158 Antal SOL-ärende/personer med psyk funktionshinder 45 45 Antal brukare på daglig verksamhet LSS,SoL 37 Nettokostnad försörjningsstöd tkr 7035 7286 6335 Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd 234 205 Antal placerade barn/ungdomar inkl nyanlända - i familjehem 15 13 - på institution 9 6+1 Antal placeringsdygn barn/ungdomar inkl nyanlända - i familjehem 4475 4759 3661 - på institution 610 994 964 Antal placerade vuxna på institution 7 Antal placeringsdygn vuxna 400 522 522 Antal barn/ungdomar inom IHF 5 70 Lessebo Kommun

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING I denna sammanställda redovisning omfattas kommunkoncernen av - Lessebo kommun - AB Lessebohus, - AB Lessebo Fastigheter, - AB Spånet 5, - AB Kyrkbyn 3, - Lessebo Fjärrvärme AB, - Kosta Köpmanshus AB och Kommunalförbundet RÖK. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats (här nedan avses de i aktiebok angivna värden för aktiebreven) vid anskaffningstillfället har eliminerats. Eliminering har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag. Helägda bolag AB Lessebohus AB Lessebohus äger, förvaltar och hyr ut bostäder och lokaler inom Lessebo kommun. Antalet förvaltade enheter är 1 106 varav 873 bostäder, 75 lokaler samt 158 garage/carport. Under våren avyttrades fastigheten Skruv 50:5, Åbrovägen 2 i Skruv. Vid årsskiftet var antalet lediga lägenheter 94 st. (102 st.) vilket ställer krav på prioritering och större fokus på att anpassa beståndet efter den efterfrågan som finns på de olika tätorterna inom kommunen. För att anpassa antalet lägenheter till efterfrågan har bolaget beviljats rivningslov för tre fastigheter Kosta. Nedskrivning av dessa fastigheters bokförda värde har skett med 1 923 tkr. Ett ägartillskott har tillskjutits av ägaren med 5 000 tkr. Under året har större delen av fastighetsbeståndet i Lessebo tätort anslutits till fjärrvärme. Detta innebär att fyra orter får miljömässiga vinster samt avsevärt lägre kostnader för all uppvärmning inom bolaget. From årsskiftet 2012 har bolaget att sköta förvaltningen av egna fastigheter men även Lessebo kommun samtliga förvaltningsfastigheter dock inte parkområden och vissa specialfastigheter. Aktiekapitalet uppgår till 3 000 tkr. Årets resultat uppgår till -590 tkr (-1 954 tkr). Soliditeten uppgår till 3,8 % (1,5 %). AB Lessebo Fastigheter AB Lessebo Fastigheter äger och förvaltar fem fastigheter: parkeringsplatsen Härden 9 i Lessebo, industrifastigheterna Spånet 1 (såld under året) och Spånet 2 i Hovmantorp, Metallen 9 i Hovmantorp, Linneskruv 1:53 i Strömbergshyttan och Skruv 2:85 och Skruv 30:2. Vidare är bolaget ägare till industrihotellet AB Spånet 5 som ägde en fastighet (såld under året) i Hovmantorp och industrihotellet AB Kyrkbyn 3 som äger en fastighet i Lessebo. Bolaget har vid årsskiftet sammanlagt 20 250 kvm uthyrningsbar yta för industri- och fritidsändamål. AB Lessebo Fastigheter är ägare till Lessebo kommuns investering i IT-Infrastruktur. Uppkoppling för bredbandsteknik sker via fiber, radiolänk och med ADSL/SDSL -teknik vilket ger en täckning på ca 99 % av alla kommunens företag och hushåll. Stadsnät har etablerats i Hovmantorp och Kosta. Till halvårsskiftet 2012 beräknas bolaget kunna leverera fiberkommunikation via stadsnät i Lessebo och Skruv. Bolaget deltar aktivt i utbyggnaden av IT-Infrastruktur enligt projekt Fiber Lessebo som avser landsbygden inom kommunen och kommun- och länssammanbindande kommunikation. Aktiekapitalet uppgår till 2 000 tkr. Årets resultat uppgår till -257 tkr ( 178 tkr). Soliditeten uppgår till 2,4 % (3,3 %). AB Spånet 5 AB Spånet 5, som är ett helägt dotterbolag till AB Lessebo Fastigheter, ägde och förvaltade en industrifastighet i Hovmantorp, Spånet 5. Under slutet av året har bolagets fastighet sålts och bolaget kommer under 2012 att fusioneras med moderbolaget AB Lessebo Fastigheter. Aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Lessebo Kommun 71

72 Årets resultat uppgår till 30 tkr (-22 tkr). Soliditeten uppgår till 71,5 % (18,8 %). AB Kyrkbyn 3 AB Kyrkbyn 3, som är ett helägt dotterbolag till AB Lessebo Fastigheter, äger och förvaltar en industrifastighet i Lessebo, Kyrkebyn 3. Fastigheten har uthyrningsbar yta för industriändamål. Antalet lokaler uppgår till 5 st. Aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Årets resultat uppgår till 9 tkr (-256 tkr). Soliditeten uppgår till 49,6 % (48,6 %). Lessebo Fjärrvärme AB Lessebo Fjärrvärmes uppdrag är att bedriva fjärrvärmeförvaltning i Lessebo kommun. Utbyggnaden av fjärrvärme för Kosta, Hovmantorp och Skruv är klar sedan tidigare med sammanlagt 37 km (32) km kulvertledning. Under 2010-11 har det byggts kulvertnät, 10 km, i Lessebo tätort och de största energiförbrukarna är anslutna. Kvarstår arbete med förtätning, villaanslutningar, i Lessebo och Skruv vilket sker under 2012. Aktiekapitalet uppgår till 3 000 tkr samt ett aktieägartillskott på 25 000 tkr från Lessebo kommun varav 18 498 tkr är förbrukat. Årets resultat uppgår till -6 935 tkr (-4 819 kr). Soliditeten uppgår till 4,4 % (3,5%). Delägda bolag Kosta Köpmanshus AB Bolaget äger och förvaltar byggnader och fastigheter som används till affärsuthyrning och hotellverksamhet i Kosta. Lessebo kommun äger 51 % och New Wave Group 49 %. Fullt uthyrda outlet-butiker uppgår till 19 000 kvm. Balansomslutningen uppgår till 325 mkr och upplåning sker i egen regi utan kommunal borgen. Årets resultat uppgår till 7 tkr (1 134 tkr). Soliditeten uppgår till 20,6 % (19,7 %). Kommunalförbundet RÖK Räddningstjänsten för Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge kommun organiseras i ett kommunalförbund. Lessebo kommuns kostnadsandel uppgår till 25,7 %. Årets resultat uppgår till -573 tkr (+404 tkr). Övrigt ägande och verksamheter Lessebo kommun äger minoritetsandelar/är andelsägare i; Glasriket AB 8 %, aktier för 32 tkr Kommuninvest ekonomisk förening med 385 tkr, värde 467 tkr Kreditgarantiföreningen Kronoberg ekonomisk förening med 100 tkr Kommunassurans Syd Försäkrings AB med 390 tkr. Vidare är kommunen medlem i Kommunalförbundet VoB Kronoberg (Vård och Behandling). Vidare ingår Lessebo Kommun, AB Lessebohus och RÖK i en samverkan för PA- och löneadministration i en gemensam nämnd, HUL. Uppvidinge kommun är värdkommun. Ekonomisk sammanfattning Koncernens årsomsättning uppgår till 586 mkr (565 mkr). Årets eliminerade resultat blev mkr -1,2 mkr (0,6 mkr). Koncernens balansräkning omsluter 1 153 mkr (1 140 mkr) vilket är 13 mkr mer än förra året. Soliditeten har minskat från 17,8 % till 17,5 %. Under 2011 har koncernen nettoinvesterat för 64 mkr. Förra året uppgick nettoinvesteringen till 94 mkr. Aktiekapitalet uppgår till 60 000 tkr varav kommunens andel 30 600 tkr. 72 Lessebo Kommun

RESULTATRÄKNING, Sammanställd redovisning Tkr Not 2011 2010 Verksamhetens intäkter 1 189 968 181 443 Verksamhetens kostnader 2-515 295-506 695 Avskrivningar 3-39 894-36 147 Jämförelsestörande poster 4-3 188-7 694 Verksamhetens nettokostnader -368 410-369 093 Skatteintäkter 5,6 395 856 383 518 Finansiella intäkter 7 9 799 13 882 Finansiella kostnader 8-38 256-27 523 Resultat före extraordinära poster -1 011 784 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Resultat före skatt -1 011 784 Skatt 9-211 -227 Förändring eget kapital -1 222 557 Lessebo Kommun 73

FINANSIERINGSANALYS, Sammanställd redovisning Tkr Not 2011 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -1 222 557 Justering för av- och nedskrivningar 39 894 45 045 Justering för gjorda avsättningar 16 1 943 505 Justering för ianspråktagna avsättningar 16-1 359-467 Justering för uppskjuten skatt 200-41 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -324-708 Medel från verksamheten för förändring 39 132 44 891 av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar -7 252-7 270 Ökning/minskning förråd och varulager 155 152 Ökning/minskning kortfristiga skulder -8 440-6 600 Kassaflöde från den löpande verksamheten 23 595 31 173 INVESTERINGAR Investering i immateriela anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -71 642-105 450 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 6 809 5 469 In-/utbetalningar för övriga investeringar Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar 916 5 978 Investering av finansiella anläggningstillgångar 0-1 600 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 1 695 Kassaflöde från investeringsverksamheten -63 917-93 908 FINANSIERING Nyupptagna lån 31 304 35 000 Amortering av skuld -10 052-5 075 Kortfristig upplåning 1 000 500 Ökning av kapitalförvaltning -2 015-10 698 Minskning av kapitalförvaltning 2 444 30 000 Ökning av långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 1 363 1 343 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 24 044 51 070 Årets kassaflöde -16 277-11 665 Likvida medel vid årets början 19 239 30 904 Likvida medel vid årets slut 2 962 19 239 74 Lessebo Kommun

BALANSRÄKNING, Sammanställd redovisning Tkr Not 2011 2010 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immaterialla anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 3 766 840 773 538 Maskiner och inventarier 3 162 892 150 272 Pågående nyanläggningar 10 35 125 16 705 Finansiella anläggningstillgångar Andelar/aktier / Värdepapper 2 659 2 687 Långfristiga fordringar 11 118 327 120 603 Summa anläggningstillgångar 1 085 843 1 063 804 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 12 319 474 Kortfristiga fordringar 13 63 891 56 639 Likvida medel 14 2 962 19 239 Summa omsättningstillgångar 67 172 76 352 SUMMA TILLGÅNGAR 1 153 014 1 140 156 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER EGET KAPITAL 15 Ingående eget kapital 202 629 202 073 Årets resultat -1 222 557 Summa eget kapital 201 407 202 629 AVSÄTTNINGAR 16 Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser 2 376 942 Avsättning skatter 2 178 1 978 Andra avsättningar 29 171 30 021 Summa avsättningar 33 726 32 942 SKULDER Långfristiga skulder 17 816 852 796 114 Kortfristiga skulder 18 101 029 108 470 Summa skulder 917 881 904 584 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 153 014 1 140 156 Ansvars- och borgensförbindelser 19 1 087 1 240 Lessebo Kommun 75

NOTER, Koncernen, Tkr 2011 2010* Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel (material, varor) 22 705 Taxor och avgifter 39 977 Hyror och arrenden 62 527 Bidrag 59 867 Försäljning av verksamhet/entreprenader 4 890 Summa verksamhetens intäkter 189 968 Not 2 Verksamhetens kostnader Inköp av anläggnings- o underhållsmaterial 18 579 Bidrag och transfereringar 21 609 Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter 98 145 Lönekostnader inkl sociala avgifter 272 308 Pensionskostnader 16 611 Hyror och leasing 5 750 Material 73 414 Övriga kostnader 8 880 Summa verksamhetens kostnader 515 295 Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar Tot ansk värde 996 095 Totala avskrivn -222 558 IB 773 538 Årets nettoinvest 22 502 Årets avskrivn -27 276 Årets upp/nedskrivn -1 923 Bokfört värde UB 766 840 Maskiner o inventarier Tot ansk värde 182 152 Totala avskrivn -31 880 IB 150 272 Årets nettoinvest 23 314 Årets avskrivn -10 696 Årets upp/nedskrivn 0 Bokfört värde UB 162 892 Not 4 Jämförelsestörande poster Kostnader Jämförelsestörande kostnad, sänkt avgift AGS-KL, avgiftsbefrielseavg. -983 Jämförelsestörande kostnader, nedskrivn. av kapitalförvaltn. 2 444 Avsättning omstruktureringsåtgärder 2 000 Summa jämförelsestörande kostnader 3 461 Intäkter Jämförelsestörande intäkt, reavinst vid försäljn av anl.tillg. 39 Jämförelsestörande intäkt, Brandförsäkr.verket, återbet. avveckling 235 Summa jämförelsestörande intäkter 274 Summa netto jämförelsestörande poster 3 188 * Notapparat avser endast 2011 eftersom vi bytt sammanställningsmodell. 76 Lessebo Kommun

NOTER, Koncernen, Tkr 2011 2010* Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt 280 624 *Slutavräkn/Delavräkn för år 2010 (4 894 tkr varav 3 719 tkr bokf. 2010) 1 175 *Delavräkn för år 2011 5 918 Summa skatteintäkter 287 717 Not 6 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämning 80 472 Kostnadsutjämning 24 506 Fastighetsavgift 12 828 LSS-utjämningsavgift -9 666 Summa kommunalekonomisk utjämning 108 139 Not 7 Finansiella intäkter Utdelning aktier, pensionsförvaltning 1 297 Räntor utlåning/placeringar 180 Reavinst 5 418 Övriga ränteintäkter 2 905 Summa finansiella intäkter 9 799 Not 8 Finansiella kostnader Ränta pensionskostnader 102 Räntor på anläggningslån 30 215 Reaförlust 7 153 Övriga räntekostnader 784 Summa finansiella kostnader 38 256 Not 9 Skatt Skatt på årets resultat 11 Beräknad skatt på obeskattade reserver 200 Summa skatt 211 Not 10 Pågående nyanläggningar Tot ansk värde 16 705 Årets nettoinvest 18 420 Omklassificeringar 0 Bokfört värde UB 35 125 Not 11 Långfristiga fordringar Pensionsförvaltning 106 921 Långfr fordran på koncernföretag 1 486 Övr långfristiga fordringar 9 921 Summa långfristiga fordringar 118 327 Not 12 Förråd Råvaror och förnödenheter 319 Lessebo Kommun 77

NOTER, Koncernen, Tkr 2011 2010* Not 13 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 11 749 Statsbidragsfordringar 329 Mervärdesskattefordran 1 330 Förutbetalda kostnader o upplupna skatter 33 124 Övr kortfr fordringar 17 359 Summa kortfristiga fordringar 63 891 Not 14 Likvida medel Kontantkassor 0 Kassa, postgiro, bank 2 962 Summa likvida medel 2 962 Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital 202 629 Årets resultat -1 222 Summa eget kapital 201 407 Not 16 Avsättningar Pensioner Avsättningar pensioner exkl. ÖK-SAP 868 Avsättningar pensioner avs. ÖK-SAP 169 Avsättning särkild löneskatt 252 Andra pensionsavsättningar 1 087 Summa pensioner 2 376 Återställning tipp 6 266 Semesterlöneskuld 17 298 Övriga avsättningar 5 607 Summa avsättningar 29 171 Not 17 Långfristiga skulder Lån till bank/kreditinstitut 825 935 Amortering nästa år -9 083 Summa långfristiga skulder 816 852 Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 18 503 Preliminärskatt för anställda 3 989 Arbetsgivaravgifter 7 480 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 41 959 Amorteringar nästa året 8 333 Mervärdesskatt 492 Övriga kortfristiga skulder 20 271 Summa kortfristiga skulder 101 029 Not 20 Panter och ansvarsförbindelser Borgen egna hem 191 Övriga åtaganden 896 Summa panter och ansvarsförbindelser 1 087 78 Lessebo Kommun

Lessebo Kommun 79