Diagnostikcentrum i Östergötland verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget

Diagnostikcentrum i Östergötland verksamhetsplan 2011 inklusive årsbudget 1

Innehållsförteckning 1. Vision och verksamhetsidé 3 2. Medborgar - kundperspektivet 4 3. Processperspektivet 5 4. Medarbetarperspektivet 7 5. Ekonomiperspektivet 8 6. Årsbudget 9 7. Förslag till beslut 10 BILAGOR Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 2011 Bilaga 2 Investeringsplan 2011-2013 Bilaga 3 Kompetensförsörjningsbehov och analys 2

1. VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. Diagnostikcentrum i Östergötland ska vara en föredömlig och konkurrenskraftig samarbetspartner inom hälso- och sjukvården i Landstinget i Östergötland och i vår region och med hög närvaro aktivt medverka i vården och dess utveckling. Diagnostikcentrum i Östergötland (DC) består av laboratorieverksamheten vid länets tre sjukhus och flertalet av länets vårdcentraler, röntgenklinikerna vid länets tre sjukhus med satellitmottagningar samt medicinteknisk verksamhet vid de tre sjukhusen. Verksamheten vid DC är huvudsakligen internsäljande med intäktsfinansiering från kärnverksamheterna. Den ekonomiska omslutningen är 2010 815 mkr och antalet anställda är 898 personer. Laboratorieverksamheternas uppdrag är att erbjuda sjukvården i Östergötland kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv laboratoriemedicinsk service och ska tillse att Landstingets övriga kliniska laboratorieverksamhet drivs enligt fastställda kvalitetskrav och fastställd standard kring utrustning och system. DC ansvarar för samtliga laboratoriemedicinska produkter oavsett var de produceras, d.v.s. även för att analyser som inte utförs inom DC:s organisation, hanteras på ett för sjukvården optimalt sätt både avseende kvalitet och ekonomi. Utöver detta uppdrag bedrivs också direkt patientvårdande verksamhet inom transfusionsmedicin och genetik. Inom farmakologin sker konsultativt stöd mot andra vårdverksamheter på såväl övergripande som patientnivå. Vid röntgenklinikerna bedrivs bilddiagnostisk verksamhet inklusive mammografiscreening, bildstyrd interventionell behandling och endoskopi samt undervisning, utveckling och forskning. Den bilddiagnostiska verksamheten bedrivs såväl med traditionell röntgenteknik som med ultraljud, magnetresonanstomografi (MR) och nuklearmedicin (PET/CT). Uppdraget är att bedriva diagnostik och intervention med god kvalitet efter remittenternas beställning och behov. Bilddiagnostiken strävar allt mer bort från joniserande strålning mot andra metoder såsom ultraljud och MR. Samtidigt utnyttjas modern datortomografiteknik i större utsträckning i de fall den är skonsammare för patienten och leder till snabbare och korrektare diagnostik. På uppdrag av HSN bedrivs mammografiscreening, odontologisk radiologi för barn och ungdomar samt klinisk genetisk mottagning och rådgivning. Medicinsk teknik (MT) förvaltar samtliga verksamheters i landstinget medicintekniska utrustning så att kravet på hög säkerhet för patienter och personal samt god tillgänglighet hos utrustningen uppnås. MT samverkar aktivt med patientsäkerhetskommittén och med FC IT teknik och drift för en förbättrad patient- och IT-säkerhet. Uppdraget är också att inom givna ekonomiska ramar samverka med Linköpings universitets medicinska och tekniska fakulteter för att skapa en aktiv sjukvårdsorienterad FoUmiljö i Östergötland. 3

2. MEDBORGAR - KUNDPERSPEKTIVET Nuläge Kraven på korrekt och snabb diagnostik återspeglas i förskjutningen i mix för röntgenundersökningar, MR + 22 %, datortomografi + 6 % och ultraljud + 6 % jämfört med föregående år. Inom klinisk kemi och klinisk mikrobiologi ses också en kraftig volymökning på 7 % respektive 6 % medan remissökningen för klinisk patologi uppgår till 5 %. Modellen med s.k. drop-in till röntgen, d.v.s. där patienten väljer undersökningstid utan föregående bokning, utvidgas successivt till allt fler undersökningstyper. Det kvarvarande större området är röntgenkliniken vid US och här pågår just nu upphandling av utrustning som ska möjliggöra ett införande av drop-in. Väntetiderna till MR-undersökningar och svarstiderna inom klinisk patologi är fortfarande för långa och ska kortas genom olika aktiviteter. Strategiska mål 2011 Remittenternas krav på förbättrade underlag för korrekt diagnostik som underlag för adekvat behandling och den snabba medicintekniska utvecklingen leder till en gradvis förskjutning mot mer kostnads- och arbetskrävande metoder. Samtidigt ökar kraven från remittenterna om snabb handläggning för ökad patientgenomströmning samt ökad specialisering. Våra verksamheter måste ständigt ha förmågan att anpassa utbudet utifrån förändringar i länets sjukvårdsstruktur och organisation. I samband med utarbetande och revidering av vårdprogram behöver diagnostikens roll tydliggöras varför en ökad dialog och deltagande är önskvärd. Löpande genomförs utbildningar i strålskydd för berörda medarbetare inom vårdande kliniker. Sedan etablerande av undersökningsmetoden PET/CT 2007 har utnyttjandet inte ökat trots att metoden har hög evidens inom flera sjukdomsområden. Till 2011 kommer priset mot remittenten att sänkas kraftigt samtidigt som utökade resurser tillförts området. Vi har fått HSN:s uppdrag att administrera resursökningen. Olika verksamheter inom DC har träffar med remittenterna i olika former med fokus på såväl långsiktiga strategiska frågor som mera näraliggande konkreta frågor för att bidra till förbättrade relationer och flöden. Remittenternas/kundernas uppfattning om verksamheterna inom DC mäts genom årliga enkäter och resultaten ger underlag för handlingsplaner och aktiviteter. Tillgängligheten förbättras genom att vi systematiskt arbetar bort flaskhalsar som kan bero på lokaler, utrustning, bemanning, kompetensbrist hos medarbetare samt på våra processer bokning, undersökning, analys och svar. Metoden som vi arbetar efter är kapacitetsplanering och ständiga förbättringar. Under 2009 utökades kapaciteten inom MR-området och ytterligare förstärkning planeras till 2011. För att underlätta i remittenternas flöde har vi målet att digital remiss- och svarshantering (LabRoS/X-RoS) ska vara införd även för klinisk patologi under våren 2011. Dessutom har förstärkning skett under året på bl.a. läkarsidan inom klinisk patologi för att svara upp mot efterfrågan. Inom delar av verksamheten har vi direkta patientkontakter och där följer vi genom årliga enkäter patienternas upplevelser ur olika aspekter. Även dessa resultat utnyttjas i förbättringsarbetet inom berörda verksamheter. 4

Strategiskt mål 1: Kunderna ska vara tillfredsställda med servicen från verksamheterna inom DC Kompetent medicinsk partner och Nöjd-kundindex (NKI) Nytt nyckeltal 7,0 evidensbaserade åtgärder Kundanpassat sortiment Andel kunder som är nöjda med DC:s sortiment Nytt nyckeltal 70 % Strategiskt mål 2: Leverera där och när det behövs för att stödja optimering av vårdprocessen Tillgänglighet Svarstider PAD Svarstidsavvikelse Kemi/Immunologi - Rutin - Akuta Medelväntetid till röntgenundersökning Screeningintervall mammografi Svarstid positiv blododling Mikro Svarstid negativ MRSA odling Mikro 28,0 dagar 2,77 % 3,66 % 28 dagar 24 månader 80 % inom 1 d 90 % inom 3 d 7 dagar 2,00 % 3,00 % 24 dagar 24 månader 90 % inom 1 d 90 % inom 1 d Strategiskt mål 3: Vi ska ge bra bemötande och information till våra patienter Kunniga och engagerade medarbetare och Andel patienter som anser att de fått god vård 90 % 95 % behandling 3. PROCESSPERSPEKTIVET Nuläge FoU-verksamhet bedrivs inom laboratoriemedicin och röntgen för att behålla och stärka nuvarande kompetens, samt för att erbjuda sjukvården en modern service av hög klass. Vi har ett väl fungerande samarbete med universitetet, vilket är nödvändigt för vår FoU. Andel utrustning som är yngre än sju år har minskat det senaste året. En anledning är att vi nu mäter för hela DC och laboratoriedelarna har som helhet en något äldre utrustningspark än röntgen. En annan är att vi står mitt inne i ett utbyte av relativt dyr röntgenutrustning som MR-kameror och datortomografer. Samtliga laboratoriediscipliner har ackrediterad verksamhet, vilket innebär en kontinuerlig kompetensprövning av ackrediteringsorganet SWEDAC. Inom klinisk kemi omfattas förutom sjukhuslaboratorierna i länet även landstingets vårdcentralslaboratorier samt några laborativa kliniska avdelningar på US och ViN. Genom att kontinuerligt arbeta med standardisering och effektivisering av våra processer har den ökade efterfrågan i de flesta fall kunnat mötas med kortare svars- och väntetider. 5

Strategiska mål 2011 DC har i likhet med landstingets övriga centrum i uppdrag att utföra sjukvård men också att bedriva forskning och utveckling (FoU) samt utbildning. Därför är det viktigt att utveckla en stimulerande forskningsmiljö som attraherar medarbetare med olika bakgrund att delta i forsknings- och utvecklingsaktiviteter. Utveckling av analyser (såväl nya som förbättrade) sker kontinuerligt inom de olika laboratoriedisciplinerna med syfte att förbättra den diagnostiska säkerheten och/eller snabba upp de vårdande klinikernas handläggning av olika patientgrupper. Då diagnostiken spelar en viktig roll i många vårdprocesser kommer berörda verksamheter inom DC att aktivt medverka i arbetet med att utveckla processerna för bröstcancer, koloncancer och akutvården. Verksamheterna inom DC är utrustnings/apparatintensiv och kapitalkostnaderna utgör nära 6 % av den totala ekonomiska omslutningen. Den tekniska utvecklingen inom området är snabb och det är viktigt att hålla en tillräckligt hög standard på utrustningen och att utnyttja moderna metoder för att den diagnostiska kvaliteten inte ska bli lidande. Automatiserade analysmetoder kommer i allt större utsträckning vilket ställer krav på rätt utrustning. Den under 2009 inledda förnyelsen och kapacitetsökningen av MR-kameror kommer att fortsätta 2011. Framför oss står också förnyelse av datortomografer med början 2010. Den kommande integrationen av röntgens datasystem till patientjournalen är ett stort steg mot en patientsäkrare journal- och remisshantering. För att satsningarna inom ovanstående områden ska bli så korrekta och kostnadseffektiva som möjligt krävs en aktiv omvärldsbevakning och detta ske bl.a. genom nationella och internationella nätverk. Det pågående arbetet med att via kapacitetsplanering och ständiga förbättringar korta ledtider och bidra till effektivare vårdprocesser kommer att fortsätta. Strategiskt mål 1: Forskning ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutvecklingen Stimulerande forskningsmiljö Antal disputerade medarbetare 47 st 50 st Antal doktorandanmälda medarbetare per år Nytt nyckeltal 5 st Strategiskt mål 2: Vi har god framtidsberedskap med modern utrustning för korrekt diagnostik och hög patientsäkerhet via ekonomiskt fördelaktiga inköp Kundanpassning Antal enheter som gjort sortimentsrevision Nytt nyckeltal 8 st. Förmåga till omvärlds- och framtidsanalys Standardiserad och modern utrustning Andel enheter som gjort och dokumenterat Nytt nyckeltal 100 % omvärldsbevakning Andel utrustning yngre än 7 år 57 % 90 % 6

Strategiskt mål 3: Våra processer ska med beaktande av miljöhänsyn vara säkra, effektiva och ständigt förbättras Reducering av vårdrelaterade infektioner Följsamhet till klädreglerna Följsamhet till reglerna om handhygien 99,5 % 86,7 % > 95 % > 95 % Kostnadseffektiv verksamhet Intäktskronor i förhållande till personalkostnads kronor inkl extern granskning 1,9 >1,9 Systematisk avvikelse och riskhantering Genomförd riskanalys inom fem processer som uppvisar allvarlig avvikelse Nytt nyckeltal 5 st. Enheter som årligen utför RH-check Miljö Nytt nyckeltal 100 % 4. MEDARBETARPERSPEKTIVET Nuläge Mycket tid och kraft har hittills i år gått till att sammanföra två olika centrum med olika kulturer och olika sätt att arbeta. En ny ledningsgrupp för centrumet har naturligtvis bildats men också andra chefsgrupper på flera nivåer för att underlätta samarbete och skapa lärande nätverk. Tack vare att alla har varit positiva till förändringarna har vi lyckats bättre än förväntat att lära känna varandra och påbörja ett gott samarbete. I juni månad kom resultatet av årets medarbetaruppföljning. F.d. BMC hade en svarsfrekvens på 87 % och ett mycket gott resultat. F.d. LMC hade 76 % svarsfrekvens och ett resultat på något under landstingsmedel. Samtliga enheter inom DC kommer nu att ta fram aktivitetsplaner att arbeta med till nästa uppföljning i maj 2011. Strategiska mål 2011 Inom DC är kompetensförsörjning den viktigaste faktorn för att möta framtidens behov. Med kompetensförsörjning avses att vi kan rekrytera kompetenta medarbetare samt att vi kan erbjuda den kompetensutveckling som krävs. Det är viktigt att arbetsplatserna inom DC upplevs som attraktiva av nuvarande medarbetare såväl som hos tänkbara framtida medarbetare. För detta krävs att vi har ett gott ledarskap med tydliga chefsuppdrag och att vår arbetsmiljö är hälsofrämjande. Våra medarbetare måste ha intresse av att utveckla sitt kunnande. Som arbetsgivare är det nödvändigt att vi kan erbjuda den kompetensutveckling som krävs ur ett verksamhetsperspektiv och att vi arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Det innebär att vi behöver ha god kontroll över den samlade kompetensen inom enheterna och att vi årligen upprättar individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare i samband med utvecklingssamtalen. 7

Strategiskt mål 1: Inom DC har vi attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser där medarbetarna är delaktiga. Hälsofrämjande arbetsplats Total sjukfrånvaro uttryckt i procent för aktuell 3,1 % 1 < 4 % period 4,6 % Attraktiv arbetsplats Medarbetare som känner stolthet över att vara 78 > 80 en del av verksamheten Delaktiga medarbetare Information och delaktighet 73 > 80 Vi har ett gott ledarskap där chefuppdragen är tydliga Våra chefer som uppfattas som goda ledare. (ledarskapsindex) 70 > 80 Strategiskt mål 2: Medarbetarna är intresserade av och erbjuds att utveckla sitt eget kunnande på ett sätt som stödjer verksamhetens uppdrag. Vi arbetar strategiskt med kompetensutveckling Andel medarbetare som har undertecknat en 86 % > 90 skriftlig individuell utvecklingsplan Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling 67 > 80 5. EKONOMIPERSPEKTIVET Nuläge DC är en intäktsfinansierad länsövergripande verksamhet bestående av de sammanslagna produktionsenheterna 030 LMC och 215 BMC innehållande laboratorieverksamheterna och röntgenklinikerna med CMIV samt MTÖ. Såväl LMC som BMC har haft en stabil ekonomisk utveckling under de senaste åren. Det nya sammanslagna centrumet hade vid ingången av 2010 ett eget kapital uppgående till 7 mkr. Under 2010 har DC erfarit en stigande efterfrågan inom i stort sett hela verksamheten, men främst inom områdena klinisk kemi, mikrobiologi, patologi och bilddiagnostik. Volymutvecklingen inom den bilddiagnostiska verksamheten ligger i paritet med de bedömningar som gjordes inför 2010 samtidigt som ökningarna inom laboratorieverksamheten vida överstiger vad som budgeterats. Den ökade efterfrågan innebär att totala intäkterna prognostiseras till 814 mkr vilket är 1,8 % högre än utfallet 2009. Resultatet i senaste helårsbedömningen uppgår till 12,2 mkr. Det höga resultatet, som är en direkt följd av för lågt beräknade laboratorieanalysvolymer i prisärendet inför 2010, blir föremål för överväganden om återbetalning till remittenterna. Slutlig ställning tas i samband med helårsbedömning efter oktober. Strategiska mål 2011 Hela DC:s verksamhet arbetar med effektiviseringar och förbättringar utifrån ett processorienterat synsätt. Detta arbete är grundförutsättningar för en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Förbättringsarbete och verksamhetsutveckling ger över tid kostnadseffektivise- 1 Första talet avser PE 215, BMC och andra talet avser PE 030 LMC 8

ring och effektivare användning av resurserna. Ett konkret område som är i utvecklingsfas är digitalisering av patologiverksamheten. Samtliga enheter arbetar med kapacitetsplanering utifrån behovsanalyser, ett arbete som krävs för att möta efterfrågan och svara upp mot tillgänglighetskrav inom ramen för aktuell lönekostnadsbudget. Arbetet med kontinuerlig uppdatering av priskalkyler med målet aktuella priser fortsätter. Utbyte av gammal utrustning genom investering i ny teknik bestående av modernare och effektivare medicinteknisk apparatur är en viktig del i utvecklingsarbetet. DC har en hög ambitionsnivå i detta arbete. Strategiskt mål 1: Ett långsiktigt uthålligt kontinuerligt förbättringsarbete Vi skapar en ekonomi som ger oss handlingsfrihet Ekonomiskt resultat 0 > 0 Eget kapital 19,2 mkr >19,2 mkr Strategiskt mål 2: DC:s enheter har balans mellan intäkter för åtagande och kostnader för resursförbrukning Kostnadseffektiv verksamhet Intäktskronor i förhållande till kapitalkostnader 8,1 >8,1 plus service- och underhållskostnader Kontrollerad resursförbrukning Lönekostnadsutveckling jmf med motsvarande period föregående år 5,6 % <5 % Strategiskt mål 3: Hålla en konkurrenskraftig prisnivå baserad på självkostnad Kostnadsjämförelse med andra enheter Medelpris < Sverigesnitt 88 % 90 % nationellt 6. ÅRSBUDGET Inför varje år läggs prisjusteringarna för det kommande verksamhetsåret för medicinska serviceenheter fast genom beslut i det s.k. prisärendet. Prisjusteringar inför 2011 bygger helt på den prismodell som CMS (Controllerenheten för Medicinsk Service) utarbetat. CMS och DC har samverkat kring volymberäkningar och kostnadsbedömningar. Arbetet har lett fram till underlag för ekonomidirektörens beslut om prisförändringar i prisärendet inför 2011. För Diagnostikcentrum är prisjusteringen fastställd till +0,36 %. I intäktsbudget 2011 är hänsyn tagen till utökning av MR-kapaciteten vid Röntgenkliniken US och omklassificering av en del av produktsortimentet för klinisk patologi. DC:s löpande kontakter med remitterande verksamheter indikerar ingen avmattning i efterfrågan på vare sig laboratoriemedicinska analyser eller bilddiagnostiska undersökningar för 2011. För att möta den fortsatta efterfrågeökningen och vidmakthålla hög tillgänglighet är 9

DC:s verksamheter nödsakade att förstärka inom flera personalgrupper. Personalförstärkningarna leder till en budgeterad lönekostnadsutveckling under 2011 uppgående till 5,6 %. På lokalsidan kommer de pågående renoveringsarbetena för laboratorieverksamheten att få genomslag i form av ökade hyreskostnader. Verksamhetens kostnader före avskrivningar och ränta ökar med 1,9 % jämfört med helårsbedömning 2010 08. Investeringsbudgeten för kommande år ligger kvar på planerat hög nivå och den budgeterade avskrivningskostnaden kommer att rymmas i den planerade kostnadsvolymen. DC:s budgeterade resultat för 2011 uppgår till 0 kr. 7. FÖRSLAG TILL BESLUT Diagnostikcentrum i Östergötland föreslår landstingsdirektören besluta - att godkänna verksamhetsplanen. Diagnostikcentrum i Östergötland Jan Kåredal Centrumchef 10

Blankett 1 Kör rapport Diagnostikcentrum i Östergötland, PE 030 Startsida Resultaträkning (tkr) Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 Intäkter Koncernbidrag 658 880 1 000 Patientavg sjukvård/tandvård 4 557 5 687 5 474 Försäljning sjukvård/tandvård 2 887 2 659 1 024 Försäljning utbildning 250 270 0 Försäljning övriga tjänster 753 606 737 252 723 810 Statsbidrag 2 411 310 Bidrag för personal 420 642 626 Övriga bidrag 10 469 18 983 22 108 Försålt mtrl varor övr intäkt 44 881 47 252 45 276 Summa Intäkter 817 730 814 036 799 629 Personalkostnader Lönekostnader -322 610-305 437-297 804 Arbetsgivaravgifter -139 034-135 931-131 370 Övriga personalkostnader 1 961-6 630-11 802 Summa Personalkostnader -459 683-447 998-440 976 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -32 521-23 824-20 433 Verksamhnära material o varor -94 847-100 975-101 246 Lämnade bidrag -1 363-9 -1 959 Övriga verksamhetskostnader -179 477-180 996-179 618 Summa Övriga kostnader -308 208-305 804-303 257 Avskrivningar Avskrivningar -48 460-46 394-45 612 Summa Avskrivningar -48 460-46 394-45 612 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 0 0 36 Finansiella kostnader -1 379-1 646-2 138 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter -1 379-1 646-2 102 Årets resultat 0 12 194 7 682 Noter till resultaträkningen:

Blankett 1 Diagnostikcentrum i Östergötland, PE 030 Kassaflödesanalys Budget 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar 48 460 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 48 460 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 26 235 Kassaflöde från den löpande verksamheten 74 695 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -74 695 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -74 695 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 45 Likvida medel vid årets slut 45 Noter till kassaflödesanalysen:

Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 1 000 1 000 3 282 Datorutrustning 2 000 2 000 1 221 Medicinteknisk apparatur 71 695 68 829 60 567 Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 74 695 71 829 65 070 Noter till Investeringsredovisning:

Blankett 1 Diagnostikcentrum i Östergötland, PE 030 Balansräkning (tkr) Budget 2011 Helårsbedömn 2010 Bokslut 2009 TILLGÅNGAR Inventarier 8 799 10 577 12 356 Datautrustning 2 096 2 289 2 483 Medicinteknisk apparatur 209 416 181 210 153 804 Summa Anläggningstillgångar 220 311 194 076 168 644 Förråd mm 17 067 17 067 18 931 Övriga kortfristiga fordringar 45 45 46 Förutbet kostn upplupna intäkt 7 716 7 716 7 716 Kassa och bank 45 45 45 Summa Omsättningstillgångar 24 873 24 873 26 738 SUMMA TILLGÅNGAR 245 184 218 949 195 382 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 19 173 6 979-703 Årets resultat 0 12 194 7 682 Summa Verksamhetens eget kapital 19 173 19 173 6 980 Leverantörsskulder 11 11 11 Semlöneskuld okomp övertid mm 28 630 28 630 28 630 Upplupna kostn förutbet intäkt 2 397 2 397 2 397 Övriga kortfristiga skulder 194 973 168 738 157 364 Summa Skulder 226 011 199 776 188 402 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 245 184 218 949 195 382 Noter till balansräkningen

Ledningsstaben Josefin Bjäresten INVESTERINGPLAN 2011-2013 (tkr) Produktionsenhet: Diagnostikcentrum 030/215 Uppgiftslämnare: Lars Åke Johansson Objekt 2011 2012 2013 Nettoinvestering Kommentarer per objekt Objekt >1000 tkr: Datortomograf 8 000 Datortomograf 8 000 Magnetkamera 12 000 Datortomograf 8 000 Datortomograf 6 000 Röntgenutrustning, genomlysning 5 500 Röntgenutrustning, genomlysning 5 500 Röntgenutrustning, lung 3 500 Ultraljudsutrustning 1 500 Datortomograf 10 000 Röntgenutrustning, skelett 5 000 Röntgenutrustning, skelett 4 500 Röntgenutrustning, skelett 4 500 Röntgenutrustning, genomlysning 5 500 Röntgenutrustning, lung 3 500 Röntgenutrustning, mobil två/år 2 000 2 000 2 000 Utrustningen ägs av MTÖ och hyrs ut till Ambulans-EKG 6 000 operation/ambulansentreprenörerna GC-MS alt LC/MS/MS 3 000 Återinv i bana inkl instrument 10 000 8 000 18 000 Bana och instrument Återinv i samband med ombyggnad 2 500 1 000 1 000 PAGE & MIKRO Utodlingsrobot 4 000 Ny teknik, rationaliseringsinvestering Masspektrometri 2 000 Ny teknik, rationaliseringsinvestering Autoklav 1 000 Preanalys 3 000 1 000 Ny teknik, rationaliseringsinvestering Biobank 4 000 Sekvenseringsrobot 1 700 Ny teknik, rationaliseringsinvestering Blodgrupperingsutrustning 1 200 1 200 Blodbuss 4 000 Inscanning glas, digitalisering 2 000 Utbyte IT-stöd PAGE 2 000 2 000 Dehydreringsutr och bäddutr/automation 2 000 Vätskebaserad cytologi, automatscreening 1 500 Nukleinsyre- extrationsrobot för större provvolymer 1 000 Microarrayutrustning 1 500 1 500 Massekvenseringsutrustning 1 000 2 000 Övriga objekt <1000 tkr Mindre objekt röntgenklinikerna 3 000 3 000 3 000 Röntgen-IT, RIS-PACS 3 000 3 000 3 000 Lokalanpassningar vid byte av röntgenutrustning 2 000 2 000 2 000 KEMI 5 000 2 000 2 000 PAGE 800 KITM 660 200 890 PAGE 3 335 2 475 425 Tidigare beslutade objekt: Datortomograf 6 000 Godkänd i plan 2009 Ultraljudsutrustning 1 500 Godkänd i plan 2010 Ultraljudsutrustning 1 500 Godkänd i plan 2010 Summa 74 695 79 875 64 315

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Till samtliga produktionsenhetschefer samt HR-chefer/HR-ansvariga på respektive produktionsenhet Kompetensförsörjningsbehov och analys Enligt ledningsstabens anvisningar för produktionsenheternas verksamhetsplanering 2011 ska en bedömning och analys av verksamhetens framtida kompetensförsörjningsbehov biläggas produktionsenhets verksamhetsplan. Syftet är att skapa ett planeringsunderlag som ökar förutsättningen för att säkra produktionsenhetens behov av kompetens. Utgångspunkten samt stöd för detta är Landstingets kompetensförsörjningsmodell, Modellen presenteras i sin helhet i rapporten Personalförsörjningsrapport samt prognos 2009 och innehåller ett antal faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan av kompetens. Som ett komplement till ovanstående kommer ledningsstaben, HR-gruppen att genomföra intervjuer med HR-chefer/HR-ansvariga enligt överenskommelse. Syftet med intervjuerna är att föra en dialog och få information om samtliga produktionsenheternas kompetensförsörjningsbehov. Detta kommer att ligga till grund för bedömning av eventuella landstingsövergripande kompetensförsörjningsinsatser. Inför intervjuerna ber vi er att senast den 30 september skicka produktionsenhetens svar på frågeställningarna till Anna Skogens, anna.skogens@lio.se. Har ni några frågor eller funderingar får ni gärna kontakta Anna Skogens, anna.skogens@lio.se alt 30604 eller Erica Härnman, erica.harnman@lio.se alt 30511. Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Frågeställningar: Samtliga frågor utgår från landstingets kompetensförsörjningsmodell. Inspiration och förklarande text kan hämtas från rapporten, Personalförsörjningsrapport samt prognos 2009. I samtliga frågeställningar avses utvecklingen inom en 5-års period. Arbetsmarknaden för vårdpersonal (Fråga 1) Utbildningsplatser (Fråga 2) Migration (Fråga 3) Intresse för val till vårdutbildningar (Fråga 4) Ålder och personalavgångar (Fråga 5) Utbud av arbetskraft p S Balans D q Efterfrågan på arbetskraft Budget och framtida ekonomiskt utrymme (Fråga 6) Medicinskteknisk utveckling (Fråga 7) Vårdbehov hos medborgarna (fråga 8) Utveckling av verksamheten (fråga 9) US, FoU och Regionen (Fråga 10) Fråga 1: Hur har utvecklingen av antalet medarbetare (heltidsmått, anställda mer än 3 månader) varit för er produktionsenhets 4-5 största yrkesgrupper under de senaste 4 åren och vilken prognos gör ni fram till 2015? 2007 2008 2009 2010 2015 prognos Biomedicinska 291,5 293,34 287,69 290,58 295 analytiker Sjuksköterska/Röntgen 103,5 102,81 114,31 118,75 125 Läkare 103,25 105,9 110,75 108,75 112 Undersköterska/biträde 86,75 85,01 84,1 84,1 80 Med teknisk personal 57,5 63,25 61,25 62,25 64 Cytodiagnostiker 16,55 15,30 13,55 13,55 10 Kommentera enskilda yrkesgrupper/specialiteter: Vi har valt att ta med cytodiagnostiker som är en liten yrkesgrupp men där medelåldern är hög och ca 50 % uppnår pensionsålder inom 5 år. Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Fråga 2: Tillgodoser utbildningsväsendet ert centrums behov av nyutbildad personal samt kompetensutveckling? Om inte, utveckla vilka yrkesgrupper och speciella kompetensutvecklingsbehov som berörs? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Nej, generellt är det brist på sjuksköterskor inom Bild- och funktionsmedicin och läkare inom både bild- och funktion och laboratoriemedicin. Trots att biomedicinska analytikerprogrammet(bma) startat vid HU kommer det inte att räcka för att täcka kommande pensionsavgångar. Vad gäller vår strategi, se fråga 4. Fråga 3: Har migrationen betydelse för ert centrums tillgång på presumtiva medarbetare (arbetskraftsutbud)? Om ja, på vilket sätt och inom vilka yrkesgrupper? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Ja, vi har invandrad arbetskraft inom centrumet, dock inte så stor andel. När vi annonserar ST-block är flertalet av de sökande från andra länder i Europa företrädesvis från Grekland samt från Iran och Irak. Fråga 4: Påverkar intresset för specifika utbildningar ert centrums tillgång på presumtiva medarbetare (arbetskraftsutbud)? Om ja, på vilket sätt och inom vilka yrkesgrupper? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Vi har behov av att locka legitimerade läkare att vidareutbilda sig inom Bild- och funktion och laboratoriemedicin. Det gör vi främst genom att erbjuda praktik och vikariat. Vi besöker också skolor för att locka till att utbilda sig inom området. Då vi inte har röntgensköterskeutbildning i Östergötland är konkurrensen om de utbildade stor. Antalet försthandssökande till BMA-utbildningen är stor och planering och genomförande av VFU är viktig för framtida rekrytering. Fråga 5: Fyll i bifogade mall gällande pensionsavgångar (antal medarbetare) för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa: Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Pensionsavgångar PE 2011-2020 Yrkesgrupp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Biomedicinsk analytiker 10 9 9 20 13 20 8 14 11 14 61 128 Röntgensjuksköterska 2 3 2 5 5 5 8 2 5 5 17 42 Undersköterskac 1 2 1 5 2 6 11 4 4 3 11 32 Läkare 1 4 4 3 2 2 4 5 4 6 14 35 Medicintekn.personal 1 3 4 2 3 1 2 8 16 Cytodiagnostiker 1 3 1 1 2 1 6 9 Yrken (Alla) 19 25 24 41 34 41 39 31 32 35 143 321 Tot. 5 år Tot. 10 år Utifrån ovanstående redovisning ser ni några svårigheter som ni vill lyfta fram? Hur ser er strategi ut för att möta situationen? Stora pensionsavgångar, framförallt biomedicinska analytiker och sjuksköterskor, inom de närmaste åren ställer oss inför ett stort rekryteringsbehov. Antalet nyutbildade kommer inte att räcka till utan här måste vi tillsvidareanställa vikarier och att ha attraktiva arbetsplatser så att vi kan utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Ange produktionsenhetens genomsnittliga personalomsättning för åren 2008-2009 för de yrkesgrupper ni väljer att redovisa och kommentera omsättningen: Information om antal avgångna hämtas från HR-datalagret och kuben Personalrörlighet: Avgångar. Yrkeskategori 2009 Läkare Sjuksköterskor Röntgen Biomedicinska analytiker Medicinteknisk personal Antal tillsvidare anställda, extern avgång inkl pensionsavgång Antal tillsvidare anställda totalt inom PE 8 102 6 100 9 310 2 53 Omsättning i procent 7,8 6,0 2,9 3,8 Personalrörligheten inom DC är låg. Fråga 6: Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Hur planerar ni i budget för att möta ert behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt? För att klara verksamheten krävs kompetensutveckling, som i stor utsträckning hänger samman med den teknik och metodutveckling som sker. Detta beaktas i varje budgetprocess. En risk med nuvarande ekonomiska situation är att kortsiktigt sparande får negativa effekter på lång sikt. T.ex. minskning av antalet underläkarvikarier och antalet ST-block samt allt för snål budget för kompetensutveckling. Fråga 7: På vilket sätt påverkar utvecklingen inom den medicinsk-tekniska delen efterfrågan på vård och således även efterfrågan på arbetskraft för er produktionsenhet? DC är ett centrum som bygger sin verksamhet till stor del på medicinsk teknik. Nyare och därmed ofta snabbare maskiner kan göra att vi klarar oss med färre medarbetare än vi annars skulle ha gjort men utvecklingen gör också att nya behov uppstår. Möjligen kommer vi att behöva bemanna vår utrustning under längre tid på dygnet vilket skulle öka behovet av medarbetare. Fortsatt automatisering inom analysverksamhet kommer att ske även i framtiden. Uppdraget för MTÖ ökar också. Fråga 8: På vilket sätt påverkar förändringar i vårdbehovet hos medborgarna er produktionsenhets krav på kompetensförsörjning? Med en äldre befolkning får vi fler sjuka och därmed fler patienter till röntgen och fler laboratorieundersökningar. Ett allt snabbare vårdflöde med färre vårdplatser samt ökat behov av kunskap inför medicinska ställningstaganden gör att fler, snabbare och utförligare undersökningar krävs. Vissa områden inom vården kan öka, exempelvis vid utbrott av infektioner på grund av resistenta bakterier. För att möta behovet krävs att vi breddar personalens kompetens i syfte att öka flexibiliteten. Fråga 9: På vilket sätt påverkar er produktionsenhets utvecklingsarbete (t ex. organisationsförändringar, vårdflöden, processarbete, arbetet med ständiga förbättringar, yrkesgruppers sätt att införliva ny kunskap, samverkansformer med kommuner och andra aktörer) kompetensförsörjningen? Metodutveckling och utökat kunskapsområde ställer ökade krav på kompetens och subspecialisering. Kapacitetsplanering pågår inom verksamheten. Eftersom vi är en serviceenhet till övrig sjukvård måste vi ständigt ha en beredskap för att möta de förändringar som sker. Fråga 10: Ange specifika delar inom forskningen och regionsamarbetet som ställer ytterligare krav på er produktionsenhets kompetensförsörjning framöver? Forskningen inom Bild- och funktionsmedicin som hittills haft en tämligen låg aktivitet behöver kontinuerligt förstärkas. Inom de laboratoriemedicinska specialiteterna pågår forskning och utvecklingsarbete där en stor del LFoU-medel används. Vid förändringar inom regionen eller nationellt kan nya krav ställas på vår verksamhet och att ständigt följa metod och teknikutveckling inom våra verksamheter kan vi möta detta. Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se

Ledningsstaben Mats Uddin 2010-05-12 Övrigt ni vill nämna: Inom DC:s verksamhetsområden har skett en snabb teknisk och metodologisk utveckling med sedan flera år ökad efterfrågan på utredningar och behandlingar. Detta förväntas fortsätta liksom patienternas och remittenternas krav på tillgänglighet och korrekta bedömningar. Detta skall hanteras mot bakgrund av utökat kunskapsområde och därmed följande subspecialisering. Postadress Gatuadress Telefon Mobil E-post 581 91 LINKÖPING S:t Larsgatan 49B 010-103 78 73 070-229 98 17 mats.uddin@lio.se