Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet för Hotell. Restaurang och Bageri samt Programmet för Estetiska verksamheter. Dessutom finns Individuella Programmet. Elever som går på de gamla Hotell- och restaurangprogrammet (GSHR12) har läst tillsammans med eleverna i Hotell Restaurang och Bageri (GSHRB13/14). Vid läsårets start var de 11 elever, två började i årskurs 1 och en elev kom inflyttandes från Falun och började i årskurs 3. Under vårterminen tillkom en elev från GSYT12, en från IM14D och en elev kom inflyttandes från Linköping. Därför var de 14 elever i gruppen vid läsårets slut. Dessutom startade vi upp Programmet för Estetiska verksamheter. En elev har läst många kurser tillsammans med Estetiska programmets musikinriktning och en har läst bildkurser tillsammans med Bildinriktningen. Dessutom har de haft vissa lektioner tillsammans med GSHR. Vi har haft tre inriktningar inom Individuella programmet: Verksamhetsträning (GSVT12) med fyra elever och Yrkesträning (GSYT12) med fem elever. På det Individuella programmet har i år börjat fyra nya elever och med de två som började förra läsåret har de varit sex (GSIND13/14). Vid läsårets slut var de totalt 14 elever. Totalt har vi detta läsår haft 30 elever inom gymnasiesärskolan. Under läsåret 2014/2015 har vi fem elever i Gymnasiesärskolan i Gislaved i årskurs 4 som avslutar sina studier. Två har läst nationellt program: Hotell- och Restaurang, två har läst individuellt program: yrkesträning och en har läst individuellt program: verksamhetsträning. Av de fem elever som avslutar sina studier 2015 har två elever har sökt folkhögskola och kommit in där. Två elever kommer att ha sysselsättning inom daglig verksamhet. En elev har fått en provanställning på det företag där han har haft sin APU.
Innehållsförteckning 1 Vision för barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 4 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper... 4 3.1.1 Inget prioriterat mål 2014/2015... 5 3.1.2 Särskolan: Större fokus ska riktas mot elevernas kunskapsutveckling... 5 3.2 Förskola och hem/skola och hem/-... 6 3.2.1 Inget prioriterat mål 2014/2015... 6 3.3 Normer och värden/normer och värden/normer och värden... 6 3.3.1 Inget prioriterat mål 2014/2015... 6 3.4 Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande... 6 3.4.1 Inget prioriterat mål 2014/2015... 6 3.5 Förskola och hem/skola och hem/-... 7 3.6 Förskolechefens ansvar/rektors ansvar/rektors ansvar... 7 3.6.1 Inget prioriterat mål 2014/2015... 7 4 Åtgärder för utveckling... 7 5 Uppföljningsmått... 8 Gislaveds särskola, Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 2(8)
1 Vision för barn- och utbildningsnämnden Vi arbetar för att barn och elever får de kompetenser och kunskaper som behövs idag och i framtiden. Våra barn och elever är kreativa, de ser möjligheter, tar ansvar, är nyfikna och är konstruktivt ifrågasättande. Alla barn och elever är en tillgång i gruppen och möts med respekt. Engagerad personal ger varje barn och elev möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. Alla har högt ställda förväntningar på varandra. Tillsammans känner vi glädje, gemenskap och trygghet i lärandet. Lärmiljön inbjuder till olika former av skapande och kreativitet. Metoder och verktyg utvecklas i takt med tiden och Gislaveds kommun ligger i framkant. Barn och elever ges förutsättningar att möta vår globala situation med lyhördhet, samarbetsförmåga och tolerans. Barn och elever kommunicerar över kulturella och språkliga gränser och är aktiva i olika miljöer. Chefer och pedagogisk personal tar ett gemensamt ansvar för barns och elevers lärande och verksamhetens utveckling. Kollegialt lärande genomsyrar verksamheten och personalen känner hög yrkesstolthet. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-06-23, 90. 2 Inledning en gäller alla verksamheter. Här beskrivs hur det systematiska kvalitetsarbetet sker på området. På vilket sätt har ni på området arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet? (Organisation, arbetsformer, metoder för insamling av underlag, analyser etcetera?) På vilket sätt har barn/elever och vårdshavare varit delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet? Grundsärskolans kvalitetsarbete redogörs av respektive grundskolerektor. Här redogörs enbart för specifika saker som hänt under läsåret. Under läsåret 14/15 har en stor fortbildningssatsning gjort på kunskapsutvecklingen för särskolans elever, detta genom att alla undervisande pedagoger genomgått Mattelyftet, en statlig satsning i regi av Skolverket. Personalen har träffats varje vecka under hela läsåret tillsammans med en handledare. De har under hösten följt den modul som fanns för särskolan och under våren gjorde vi en modul som riktade sig mot lågstadiet. Personalen upplever att de har haft många givande diskussioner i arbetslaget. Här följer några punkter från den utvärdering de gjorde i gruppen som har genomfört mattelyftet: * Gruppdiskussionerna har gett oss mest. Där har vi kunnat lyfta olika tankar och idéer. Vi har känt oss trygga i gruppen och kunna säga vad vi tänker på. * Första terminen upplevde vi som bättre, pga. att texterna var mer anpassade för särskolan. * Mycket bra handledning med utvecklande frågor. * Texterna upplevdes som långa den första terminen så det kan vara ett bra sätt att arbeta med särskolans modul i två terminer. Gislaveds särskola, Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 3(8)
* Gärna en ny modul som riktas mot gymnasiesärskolan. * Vi önskar att det hade varit mer filmer i särskolans modul. * Efter denna utbildning har vi börjat använda "riktiga" begrepp istället för t.ex. fyrkant! Mattelyftet är en mycket tidskrävande fortbildningssatsning som tagit all fortbildningstid för gysär under läsåret. Önskemål har funnits om annat, men mycket lite sådant har funnits tid för. Enskild personal har fått lov att göra lösryckta specifika fortbildningsinsatser, såsom specialidrott, autism, tecken som stöd etc. På gysär har det varit regelbundna personalmöten och även möten (APT) tillsammans med gymnasiets personal. Det har genomförts 2 EHT/termin/program där vi gått igenom status för varje enskild elev med all inblandad personal. Rektor/enhetschef kom ny i aug-14 till en satt organisation. Pga. detta så gjordes inga större förändringar under den första terminen. Det tog tid att lära känna organisationen, både inom grund och gy. Därefter omorganiserades personal, elevers studieplaner diskuterades och ändrades. Rektor samt övrig pedagogisk personal har haft regelbundna föräldrakontakter vilket påbörjades vid ett föräldramöte vid respektive program. Elever har själva, eller med stöd av personal, deltagit i gymnasieskolans aktiviteter; studiedagar, utbildningar osv. Elever samt personal är delaktiga i att upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling varje år. Denna ska uppdateras i aug-15. Elever svarar på elevenkät som gjorts på gymnasieskolan. Gysär hade hög svarsfrekvens till skill från gymnasieskolan. Rektor har vid ett flertal tillfällen varit på dialogmöten kring särskolan arrangerade av SPSM och Skolverket. Rektor föreslog för nämnden att gysärskolans programutbud borde utökas, vilket också gjordes. Två nya program blev sökbara, samtidigt som Estetiska verksamheter ej blev sökbart 15/16 då rektor ansåg att vi ej kunde organisera detta program med APL på ett bra sätt. 3 Uppföljning av prioriterade mål En pedagog har gått en utbildning i AKK under läsåret 14/15. Hon kommer att fortbilda kollegor inom grundsär och gysär under VT-16 så att detta implementeras i verksamheterna där det behövs. 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper Analys av verksamhetens resultat utifrån de prioriterade målen. Beskriv åtgärder och metoder som legat till grund för resultaten. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Prata medhjälp av bilder Ökad förmåga i Delvis Delvis 100% Gislaveds särskola, Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 4(8)
Områdets mål Styrmått Utfall Mål bildkommunikation uppnått uppnått Kommentar 2015 Personal har gått kompetenshöjande fortbildning och detta ska föras vidare till flera personal under kommande läsår för att sedan implementeras som ett naturligt hjälpmedel för eleverna i deras utveckling mot självständighet. 3.1.1 Inget prioriterat mål 2014/2015 Verksamhetens eget mål för året var att vara en naturlig del av gymnasieskolan och låta elever delta i de gymnasiegemensamma aktiviteter och moment som var lämpliga. Det nya programmet "Estetiska verksamheter" skulle också implementeras. Detta visade sig i praktiken inte fundera så bra, då det istället blev att de två elever som började följde det Estetiska programmet helt, vilket inte kan ha varit meningen. Dessutom var det svårt att hitta yrkesinriktad APL inom detta område. Individuella studieplaner ändrades av rektor i samråd med elev och förälder, samt lots innan HT slut. 3.1.2 Särskolan: Större fokus ska riktas mot elevernas kunskapsutveckling Frågeställningar: På vilket sätt har ni arbetat med utvecklingsåtgärder inom det prioriterade målet? Vad har det gjort för skill jämfört med förra årets resultat? Vilka slutsatser drar ni av det? Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet? * Mattelyftet (se tidigare presentation och utvärdering) * Personal har aktivt och kollegialt arbetat mer med matematik inom fler ämnen. Det har lästs forskning och det har "pratats" matematik mer än tidigare. * Personal har mer aktivt börjat samarbeta kring givna och andra uppgifter för att ge eleverna ett bättre sammanhang av kunskaperna. Personalen har blivit mer skicklig på att utveckla och se elevernas matematikkunskaper. * Kollegialt lärande är mycket viktigt. Det är viktigt att få/ge tid för diskussioner kring elevers kunskapsutveckling. * Det har bytts en del personal under året, vilket har försvårat det kollegiala lärandet (svårt när det kommer in nya och gamla försvinner). Information om elevers förmågor har "fallit mellan stolarna" i de fall där flera i personalen har bytts ut. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Större fokus har riktats mot elevernas kunskapsutveckling Uppnått Gislaveds särskola, Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 5(8)
Områdets mål Styrmått Utfall Mål än tidigare 3.2 Förskola och hem/skola och hem/- 3.2.1 Inget prioriterat mål 2014/2015 God kontakt med hem. Veckobrev, utvecklingssamtal, föräldramöte, inbjudna till evenemang mm 3.3 Normer och värden/normer och värden/normer och värden 3.3.1 Inget prioriterat mål 2014/2015 Inget centralt mål läsåret 2014/2015. I de fall ni satt egna mål inom området beskrivs det/dessa kort med Mål och syfte Arbetssätt, upplägg, tid, resurser Resultatanalys Hur gå vidare? Behov? inga fall rapporterade under 14/15. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Antal till rektor anmälda fall av diskriminering eller kränkande behandling i grundsärskolan och träningsskolan. Antal till rektor anmälda fall av diskriminering eller kränkande behandling på gymnasiesärskolan 3.4 Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande 3.4.1 Inget prioriterat mål 2014/2015 Gislaveds särskola, Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 6(8)
Uppdrag från BUN. Uppföljning av åtgärder av resultatet i enkäten "Elevernas skola", Dnr BU.2014.56. "Rekommendera skolorna att följa upp resultatet av elevenkäten Elevens skola med både personal och elever, samt att åtgärder dokumenteras och följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet." (Görs endast centralt utifrån tidigare inläme svar. Ytterligare kommentarer går bra att redovisa här.) Elever svarar på gymnasieskolans elevenkät där de säger sig vara mkt nöjda med sin skolgång. 3.5 Förskola och hem/skola och hem/- 3.6 Förskolechefens ansvar/rektors ansvar/rektors ansvar 3.6.1 Inget prioriterat mål 2014/2015 Eftersom rektor kom ny HT-14 var stor del av organisationen redan satt av företrädare samt pedagoger. Inledningsvis gjordes inga större förändringar, men allt efter som påbörjades förändringar, såsom arbete med elevernas individuella studieplaner. Mycket i dem stämde inte och detta arbete kvarstår delvis. Det har tidigare varit oklara direktiv från rektor om hur elevernas skolgång skulle organiseras, vilket ledde till att kurser, ämnen och timplaner inte stämde i flera fall. Detta kommer arbetas vidare med i början av HT-15. Det är fortfarande otydligt för grundskolerektorerna vilka saker som åligger dem som elevens rektor och vilka saker som skall göras av enhetschefen för särskolan. Detta förbättras dock allt eftersom och med en rak och tydlig dialog så kommer organisationen troligtvis att sätta sig helt under läsåret 15/16. 4 Åtgärder för utveckling Utifrån analyser av resultaten av nämndens prioriterade mål och andra resultat: Vilka åtgärder för utveckling behöver göras på enheterna? Vilka resultat förväntas med hjälp av de åtgärderna? Den pedagogiska personalen inom gysär behöver fortbildning kring bedömning av elevers lärande och hur detta ska formuleras i text. Detta kommer att ske under HT-15 i form av diskussionsgrupper ledda av särskolans förstelärare. Gysär behöver utveckla arbete med APL. Forskning visar att elever med gysärbakgrund inte kommer ut i arbetslivet utan ofta stannar inom daglig verksamhet. Under HT-15 kommer ett stort APL-projekt, finansierat av Skolverket att starta där pedagoger ska utbildas inom Supported employment, rutiner före under och efter APL ska skapas och förfinas. Gislaveds särskola, Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 7(8)
5 Uppföljningsmått Gör en analys av årets resultat och jämför med tidigare resultat. Vilka slutsatser drar ni av det? Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet? Matematiklyftet har varit tidskrävande men givande. Svårt med en fortbildningsinsats som tar så mycket tid. Inget annat hinns knappt med och det är svårt inom en sådan komplex verksamhet som särskolans. Eftersom de flesta pedagoger inom särskolan undervisar i flera (alla) ämnen kan det vara problematiskt med en insats som bara rör en liten del av undervisningen men ändå kräver att alla ska vara med. Dock är personalen övertygad om att satsningen har och kommer att gynna eleverna. Gruppering Mått Mål Utfall Kommentar Antal elever Gislaveds särskola, Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 8(8)