BEDÖMNING
Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på en bedömningsprocess i form av t.ex. betyg Formativ bedömning är en sorts bedömning som syftar till att stimulera fortsatt lärande genom att kontinuerligt lyfta fram en person styrkor och svagheter under pågående läroprocess.
Formativ bedömning Den formativa bedömningen har varit föremål för forskning i ett flertal länder. Forskningen visar tydligt att om lärare har god kvalitet på den formativa bedömningen så förbättrar eleverna sina prestationer (Black & William 1998).
Stor studie kring lärande Studien Visible Learning publicerades i början av 2009 av utbildningsforskaren John Hattie vid Auckland University på Nya Zeeland. Den är baserad på mer än 50 000 studier och över 80 miljoner elever för att kartlägga faktorer som påverkar elevers studieprestationer.
Påverkansfaktorer Visible Learning Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina så kallade effektstorlekar, ett mått på faktorernas betydelse. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier: eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisning Detta för att övergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive område ger.
Hatties sätt bedöma effektstorlekar gällande påverkansfaktorer Visible Learning
Kategorierna påverkan Visible Learning Om man sammanfattar resultaten visar Hatties studie följande medeleffekter: Läraren: 0.49 läroplanen/utvecklingsprogram: 0.45 undervisningen: 0.44 eleven: 0.40 hemmet och skolan: 0.31 respektive 0.23
Påverkansfaktorer relaterade till eleven Visible Learning Självskattning av betyg innebär att elever har god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Med tanke på faktorer som påverkar elever tidigt i livet tillägger Hattie att skolan har stora möjligheter att påverka eleven utöver det han/hon bär med sig in i undervisningssituationen.
Påverkansfaktorer relaterade till skolan Visible Learning Att möjliggöra snabbare studiegång jämfört med den ordinarie takten kan ge positiva effekter. Även satsningar på klassrumsklimatet ger goda resultat på studieprestationerna enligt studien.
Påverkansfaktorer relaterade till undervisningen Visible Learning När det gäller undervisningen visar studien att tillhandahållande av formativ bedömning ger de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Att erbjuda mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd ger också mycket goda resultat på studieprestationerna.
Tillförlitliga bedömningar Interbedömarreliabilitet Graden av likvärdighet mellan olika lärares bedömning av t.ex. ett elevarbete Intrabedömarreliabilitet Graden av likvärdighet mellan en lärares bedömning av ett elevarbete vid skilda tillfällen
Tillförlitliga bedömningar God bedömning handlar om att minimera felkällor som kan påverka i bedömningssituationen. För elevers del kan felkällor t.ex. vara trötthet, stress, nervositet, vana alternativt ovana vid prov och bristande läsförståelse eller tid. Kunskapsbedömning i skolan, Skolverket 2011
Viktiga egenskaper gällande bedömning och prov Vad tycker eleverna? Undersökning (språk): 1400 elever 13 18 år från 10 europeiska länder Vad är det som gör att en bedömning/prov är bra? Några resultat: Variation Möjlighet att lära sig något Klarhet och tydlighet Rättvisa Tillräckligt med tid Utmaning (Erickson och Gustafsson 2005)
Nationella prov / ämnesprov God bedömningshjälp men ej examensprov Åk 3: Matematik, Svenska och Svenska som andraspråk Åk 6: Matematik, Engelska, Svenska och Svenska som andraspråk Åk 9: Matematik, Engelska, Bi/Fy/Ke, Svenska och Svenska som andraspråk
Nationella prov / ämnesprov Att beakta Olika studier har visat att det finns flera faktorer som påverkar elevernas förmåga att prestera utifrån sin faktiska förmåga på prov. Faktorerna kan vara: provängslan, inre motivation, grad av självständighet, inlärningsstil
Nationella prov / ämnesprov Att beakta Det är viktigt att elever får information om hur deras prov bedöms och att bedömningen och betygssättningen av provet inte sker på subjektiva grunder. De anvisningar som finns för bedömning av provresultaten ska användas. (Skolverket)
Inter- och intrabedömarreliabilitet Hur ska man inom en skola arbeta för att eftersträva en hög interbedömarreliabilitet vid bedömning av t.ex. nationella prov? Hur kan man som lärare arbeta för att försöka ha en hög intrabedömarreliabilitet?
Nationella prov / ämnesprov Att beakta Samarbetet är mycket viktigt för att elevernas arbeten ska bli likvärdigt bedömda. En större grupp lärare än på den egna skolan som gemensamt diskuterat fram grunder för bedömning ökar rättvisan för eleven. Rektor och kommun har ett ansvar för att förutsättningar skapas för ett utvidgat professionellt samtal. (Skolverket)
Ny betygsskala Källa: Skolverket, (2011), Kursplanekonferens, presentation 19 A B C D E F 20 17,5 15 12,5 10 Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet Betyget F är ett betyg som nått en godkänd nivå - Om det inte finns något underlag för att sätta betyg ska detta markeras med ett streck. Formellt sett är inte detta ett betyg. Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se, dag 2
Exempel utifrån mål som innehåller att eleven skall känna till Lpo 94 mer komplex MVG Förklarar samband Kriterium enklare Mål Känna till 6 5 4 3 2 1 VG G Beskriver 7 Ger exempel Beskrivningar med olika kvalitet (nivåer)
Kunskapskraven Lgr 11 Mer komplex A Kunskapskrav Förklara samband Beskriver Ger exempel C Förklara samband Beskriver Ger exempel Mål Känna till E Förklara samband Beskriver Ger exempel Beskrivningar med olika kvalitet (nivåer)
Användning av värdeord i kunskapskraven E C A Grundläggande Goda Mycket goda Enkla Utvecklade Välutvecklade alternativ Välutvecklade och nyanserade Till viss del underbyggda alternativ Rimliga Beskriver och ger exempel Relativt väl underbyggda Förklarar och kopplar ihop delar till helheter alternativ Förklarar och visar på samband Väl underbyggda Förklarar och generaliserar alternativ Förklarar och visar på generella drag alternativ Förklarar och visar på mönster
Genusperspektiv kring betygssättning Flickor får högre betyg givet samma prestation på nationella proven jämfört med pojkar; förklaras av deras visade intresse för lärande/skolmotivation (Alli Klapp)
Om rättvisa och likvärdighet Någon sorts "absolut" rättvisa som aldrig kan ifrågasättas torde vara omöjlig att uppnå när det handlar om bedömningar. Men de som blir betygsatta, det vill säga eleverna, måste kunna övertygas om att lärarna diskuterat sina bedömningar med varandra för att betygen ska bli så likvärdiga som möjligt. Lärarna måste kunna visa att de grundar sina bedömningar på gemensamt uttolkade betygskriterier. Skolverket, frågor och svar om betyg
Allmänna råd, planering och genomförande av undervisningen Kunskapsbedömning och betygssättning Lärare bör (3 av 6 punkter) kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven, använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt, som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten,
Skollagen, kap 3, 16 Beslut om betyg Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas.
Skollagen, kap 10, 19 Betyg innan ett ämne har avslutats När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper - i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och - efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.
Funderingar kring betygssättning Ni ska betygssätta en elev i ämnet samhällskunskap i slutet av ht 2014, åk 6. Ett större arbetsområde genomfördes under vt när eleven gick i åk 4 och ett annat under ht när eleven gick i åk 5. Ni har dokumenterat hur det gick för eleven inom dessa områden utifrån kunskapskrav/mål. Hur resonerar ni gällande betygssättningen av eleven mot bakgrund av den tidigare dokumentationen som ni gjort om eleven?