Projektforskning Att orkestrera mångfald

Relevanta dokument
Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Genomförandebeskrivning Digiresan

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Lokal arbetsplan Trevnaden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

-boken. Jämställdhet i arbetslivet Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

Framgångsrik kompetensförsörjning

Sammanställning av diskussionskarusellen

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

Anställ din första ingenjör!

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Samverkansdag KUR på Gotland

Lokal arbetsplan Täppan

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Trygghetsplan för Hästens förskola

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Mångfald, jämställdhet och attraktiva arbetsplatser i svensk gruvsektor ett strategiskt pilotprojekt

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)


METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Förskolan Västanvind

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Fanny Pettersson, Umeå universitet

Växtverk & Framtidstro!

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kompletteringsuppgifter

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Leverantörsbetalningar

MEDDELANDE OM LEDIG TJÄNST FÖR ATT UPPRÄTTA EN RESERVLISTA. It-expert (M/K)

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Effektiva team vad säger forskningen? Gabriella Grusell Organisationspsykolog

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Guide till datadriven verksamhetsstyrning

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Förskolan Skeppet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Integritetspolicy Bokförlaget Nona

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Förskolan Västanvind

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Regional samverkanskurs 2014

Att ta emot internationella gäster på Vilda


Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Turismutbildning 2.0

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Övertalighet inom förskola, grundskola och gymnasium

Anteckningar workshop Det perfekta byggprojektet

Kommunsektorns styrka: Arbetshälsa och serviceproduktion som ger resultat

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB Nytt

ARBETSFÖRMEDLARES BEMÖTANDE GENTEMOT FUNKTIONSNEDSATTA ARBETSSÖKANDEN

Leda digitalisering 21 september Ale

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Processbeskrivning fakturahantering

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Genusvägar till jämställdhet

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Transkript:

Frskardagarna Prjektfrskning Att rkestrera mångfald Christine Räisänen et al Cnstructin Management Chalmers Götebrg/Stckhlm September 2010 Varför prjektfrskning för mig? Fragmenterad verklighet Olika sätt att begripliggöra händelser Identitetskrckar ch psitineringar Olika tlkningar av visiner ch mål Olika förståelser kring hur målen skall nås Brist på gemensamt språk Infrmatin hellre än kmmunikatin 1

Vad är frskning? Frskning är att se vad alla sett ch tänka vad ingen tänkt. (Albert Szent-Gyrgyi, 1937 Nbelpristagare i medicin) Vad är kunskap? Vad består kunskap av? Vad händer när vi paketerar kunskap i ett system? Hur skapar vi kunskap? Vem äger kunskapen? Är kunskap makt? 2

Kunskapsskapande i prjekt Implicit kunskap: mentala mdeller, färdigheter, ritualer, mdömen förbrgat hs individen (mjuk kunskap) Explicit kunskap: frmella mdeller, prcesser ch kncept sm kan artikuleras ch verbaliseras (hård kunskap) Samspel mellan mder-, prjekt- ch klientrganisatinen i det så kallade prjektkretslppet. Detta samspel skapas genm scial interaktin mellan människr (hur?) Ställer krav på hög grad av intern ch extern prjektmgnad Kmplexitet Externa intressenter Interna intressenter Kundintressenter Underentr. Leverantörer Prjektledarens rganisatin Spnsr Persnal Eknmi Prjekt Prduktin ledare Kärngrupp Prduktutv. Marknadsföring Klient/kund Spnsr Nyckelkntakter Slutanvändare (Osynliga) gruppmedlemmar 3

Nyckelrd Infrmatin från latinets infrmare = ge frm åt Kmmunikatin få från latinets t cmmunicare = göra gemensam Prjektdilemman Prjektrganisatinen är en unik, dynamisk ch temprär arbetsplats, men krav på standardisering? Bred kmpetens, erfarenhet ch kunskap hs individerna i prjektet, men hur delar de med sig? Prjektledningslitteraturens fkus har ftast varit på det enskilda prjektet, men kmplexa relatinen mellan prjektet ch dess mgivning. Is a prject an island? 4

Prjektdilemman Medarbetarna i prjektintensiva rganisatiner slits fta mellan en rad mtstridiga krav ch rutiner: kulturknflikter ch nmadisering? Kmpetenser är fta förenliga på grund av bristande interaktin ch kmmunikatin: för lite eller för mycket infrmatin? Det finns en tendens att betrakta lärande ch kmpetensutveckling sm avskilt från andra företagsrelaterade aktiviteter: de-cupling? Att rkestrera mångfald för att utveckla kllektiva kmpetenser i prjekt Inm Vinnvaprgrammet: Den kmpetenta arbetsplatsen 5

Tvärvetenskapligt frskarteam Christine Räisänen (Kmmunikatinsvetenkap) Sven Gunnarsn (Prjektledningsteri) Ann-Charltte Stenberg g( (Organisatinsteri) Max Rapp Ricciardi (Psyklgi) Samfrskning (partnerskap) Flera metder (kvalitativa/kvantitativa) Fem case : 3 företag ch 2 knsultföretag Tar vara på existerande relatiner Interventinsfrskning Snabb återföring Multi-mdal metd FOCUS Learning lp FOCUS FOCUS FOCUS S E Learning lp M I N A R Explratry phase Fcused phase Feedback phase 6

Övergripande syfte Att i samarbete med praktiker kritiskt granska ch förstå (sciala) prcesser för att utveckla, pröva ch utvärdera medierande verktyg (semitiska verktyg) sm effektiviserar kmmunikatin, handlande ch lärande över disciplinära gränser i team ch prjekt. Förhållningssätt Kritisk inställning till självklar kunskap: det finns mer än en sanning Scial knstruktivism: samband mellan kunskap, sciala prcesser, språk (diskurser) ch handling En individs indentitet är föränderlig: den skapas i samtal genm att hn tar upp eller avvisar de psitiner sm erbjuds i samtalet 7

Möte pågår! 4 5 6 7 3 8 2 9 1 10 Känner ni igen beskrivningarna? På avdelningsmötena blir det fta gnäll. Det är kul med arbetsplatser där man kan kmma med gliringar ch pika varandra, jag har inga prblem med det men här kmmer pikar sm inte ens är rliga Det presenteras ett färdigt material. Det är inte att man kan kmma med tankar ch idéer ch sånt. Hur tänkte du inför si ch så? Och inga reflektiner bakåt så, utan det är infrmatin. Det finns en agenda för mötena, men det är ingen struktur. Man kan aldrig fatta beslut utan ältar frågr m ch m igen.vi är berdrade att vara med i grupper för att ta fram mål. Vissa har hållit på i ett ch ett halvt år med att frmulera mål, men har frtfarande inga. Så när jag sitter på mötena ch 90% handlar m xx, då känner jag vi att vi behöver inte lägga ss i. De är 4 kckar redan. Det är för många redan. Där känner jag att vi fta fastnar vad ska vi göra på mötena? 8

ch dessa? xxmötet 1,5 timme varje vecka. Har mycket att göra ch tycker att det är ett hysteriskt långt möte De här mötena gick du in med 5% så ligger du på minus när du går därifrån. Det är bara att gå in i det rummet. Javisst, det skämtas ch så. Vi har en agenda, men det är mer regel än undantag att vi inte hinner med alla punkterna på listan. Om det är avsatt 5 minuter på en persn så tar det en kvart, det är nästan alltid så. Då blir det att man bara betar Har vi gjrt det eller inte? Och vi har ju liksm våra, vi har ju någn srts linjemöten... en timme i veckan eller vad det nu är. Jag menar, där är det inte mycket reflektin så. Vill ha teman för mötena, sm det är nu ältar man samma saker varje vecka. Vi svenskar kan inte fatta beslut utan knsensus. Möte pågår! 4 5 6 7 3 8 2 9 1 10 9

Reflektiner Ingen tid för reflektin! Tendens till prblemlösning utan prblematisering eller prblemfrmulering! Fkus på målet inte på resan dit! Brist på återkppling. Fkus på vad ch hur, men väldigt sällan på varför! Omedvetenhet m hur ett samtals/mötes/knversatins förliv ch efterliv inverkar på samtalets! Vad händer emellan samtalen? Reflektiner Nmadiserande medlemmar sm inte investerar i gruppen ch sm väljer att inte dela med sig av sin tysta kunskap värkar klara sig bäst! Men Den individuella överlevnadsstrategin leder till en försämrad kllektiv strategi! Knsulter sm följer marknaden snarare än att dra marknaden efter sig blir sårbara pga inlärd hjälplöshet vid knjunkturnedgång Passin för prdukten kan skapa kherens ch effektivt samarbete! Degradering utan srgetid skapar dysfunktinella team! 10

Frågr? 11