1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen i Strömsund har genomfört med en grupp nyanlända föräldrar. I Strömsund genomförde ABF studiecirkeln Att vara förälder vid åtta tillfällen à 1,5 timma hösten 2011. Deltagarna var afghanska mammor och syftet var att ge dem stöd i deras nya föräldraroll. Gruppverksamheten utgick från Folkbildningsperspektivet, där deltagaren med sina erfarenheter, sitt aktiva deltagande och sina önskemål om innehåll står i fokus. Både en manlig och en kvinnlig ledare fanns med vid träffarna. I Svenstavik leddes föräldragruppen av en nypensionerad distrikts- och BVC sköterska och temat var Att leva med barn i Sverige Även här var det afghanska mammor som deltog och det skedde inom ramen för deras SFI-verksamhet. De åtta tillfällena var innan start planerade gällande både struktur och innehåll och genomfördes med korta temaföreläsningar som bearbetades i dialog med deltagarna. Ett stående inslag var att ha med dagstidningen och använda den för att läsa/prata om någon aktuell händelse. Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. Familjecentralen i Strömsund arrangerade ett antal träffar med en uzbekisk föräldragrupp under senhösten 2011. Syftet var att föra dialog med föräldrarna kring barn och barns hälsa. BVC-sköterskan hade huvudansvaret och träffarna kom att handla kost, barnsjukdomar, egenvård och om dagis/förskolans betydelse för den svenska språkutvecklingen. Det blev även praktiska inslag som att laga till smakportioner. Familjecentralen har därefter sökt och fått medel för utveckla en föräldrastödsmodell för nyanlända föräldrar. Erfarenheterna från dessa föräldrastödsgrupper har utgjort underlag för utformandet av den här föräldrastödscirkeln Att leva med barn i Sverige.
2 (5) Att leva med barn i Sverige - föräldrastöd för nyanlända föräldrar Det är inte helt enkelt att som flykting skapa ett nytt liv i ett främmande land, långt från släkt och vänner och på helt andra premisser än tidigare, samtidigt som man kanske kämpar med minnet av svåra traumatiska upplevelser. Man förväntas att snabbt att lära sig ett nytt språk, förstå ett nytt samhällssystem och en ny skolkultur, hitta ett arbete och samtidigt hitta sin roll som förälder. Många nyanlända föräldrar vittnar om svårigheten att känna sig trygg i sin föräldraroll i sitt nya land och man känner osäkerhet kring vad som förväntas och vilka rättigheter man har. Det är angeläget att dessa föräldrar får det stöd de behöver för att kunna ge sina barn en så trygg och begriplig tillvaro som möjligt. Syftet är att stärka nyanlända föräldrar i deras föräldraroll och deras förutsättningar att bli delaktiga i samhället. Information/Inbjudan ges muntligt med tolk och med skriftlig översättning. Värdefullt om det är gruppledarna själva som informerar, detta kan underlätta för de som är tveksamma att ta steget att delta i kursen. Be till exempel om att få komma till SFI, svenska för invandrare, och ge information vid lämpligt tillfälle. Arrangör kan vara studieförbund, kyrkan eller andra aktörer. Om olika aktörer samverkar är det viktigt att dela upp ansvaret och se till att alla känner till sin roll. Deltagarna träffas i grupp, samtalar kring olika teman/ämnen som berör barn och föräldrars rättigheter och skyldigheter här i Sverige. De ska få möjlighet att dela med sig av erfarenheter, funderingar och diskutera det som känns angeläget som förälder. Ha gärna grupper med blandade nationaliteter för att ge ytterligare perspektiv. Ledarskapet underlättas om det är två ledare som håller i träffarna tillsammans, då kan båda bidra med frågor, följa upp det som sägs och uppmuntra till att alla bidrar till samtalen. Det är mycket värdefullt om ledarna sedan tidigare har erfarenheter från mångkulturellt arbete, en pedagogisk utbildning och/eller gruppledarvana. Material som kan användas är förslagsvis Barnkonventionen, Barnen i våra hjärtan, Vilket imorgon kommer jag att välja?, dagstidningar, film, foton, bilder, UR-program, information från aktuella förskolor/skolor och kommunens hemsida och annat lämpligt material. Bjud gärna in personer som kan informera/berätta om olika saker till exempel skolsköterskan, fritidsledaren och polisen dessutom kan praktiska övningar och studiebesök vara ett bra komplement. Tolk behöver bokas i god tid och bör helst vara samma person vid alla kurstillfällen. Utgå från att tolk behövs vid varje träff och tänk på att prattiden blir dubbelt så lång när man arbetar med tolk än annars, vilket får betydelse för planeringen. Bra att prata med tolken innan start och ta upp hur man förväntar sig att hon/han ska agera. Se information om Tolk i handboken.
3 (5) Antal träffar kan variera men det kan vara lämpligt att träffas minst 10-12 gånger som sedan kompletteras med 2-4 uppföljningsträffar efter några månader, då nya saker som man känner behov av att diskutera/reflektera kring kan ha dykt upp. Det kan vara lagom att gruppen träffas en gång per vecka, då hinner man fortfarande hålla diskussionerna i minnet samtidigt som man hinner få lite distans mellan gångerna. Träfftiden bör vara cirka 2 timmar per tillfälle och då är inte fikatiden inräknad. Dokumentera gärna träffarnas innehåll, då detta har många fördelar. Du får som ledare en bra utgångspunkt för din planering inför nästa träff, automatiskt en sammanfattning som du kan använda i samband med utvärderingen och dessutom ett kursupplägg som du kan använda dig av vid andra tillfällen. Innehållet bör till viss del vara förberett samtidigt öppet för deltagarnas förslag. Vid första träffen ges gott om tid för deltagarna att presentera sig, smått bekanta sig med varandra och dela med sig av önskemål och förväntningar. Man gör tillsammans en planering av träffarnas innehåll, åtminstone för några träffar framåt. Planeringen kan sedan kompletteras allt eftersom olika önskemål dyker upp. Vissa teman/ämnen kanske når över flera träffar, andra berörs i mindre omfattning allt i relation till gruppens behov och önskemål och här behöver du som ledare vara lyhörd. Inled varje träff med att hälsa välkommen, konstatera vilka som är närvarande och vilka som saknas. Därefter en kort sammanfattning av föregående träff, ge sen alla möjlighet att dela med sig genom en runda; det kan vara något man funderat på sedan sist, någon fråga som dykt upp, något om sig själv ge deltagarna möjlighet att dela med sig av eventuella reflektioner innan man går in på dagens tema/ämne. Avsluta även träffarna med en runda då man kort kommenterar dagens träff innan man säger tack och adjö för idag. Barnperspektivet bör löpa som en röd tråd genom alla träffar även om föräldrarollen är huvudtemat. Att få jämföra sitt hemlands kultur med det nya landets kan ge värdefulla perspektiv för deltagarna men även för ledarna. Utvärdering görs vid sista träffen. Gör då en muntlig sammanfattning som en inledning på själva utvärderingen, se träff 12. Ta vara på de synpunkter som kommer fram. De kan vara värdefulla utifrån flera perspektiv; man kan lära något nytt om sitt eget ledarskap, hur innehållet passade gruppen, hur upplägget fungerade och därmed vad du bör tänka på inför nästa grupp. Som tidigare nämnts så är det viktigt att utgå från deltagarnas önskemål om innehåll samtidigt som man som deltagare kan behöva få tips och idéer på vilka ämnen som kan vara intressanta och viktiga att ta upp. På nästa sida lämnas förslag på teman för träffarna.
4 (5) Träff 1 Presentation ledare, deltagare Kursens mål, syfte och exempel på innehåll Önskemål och förväntningar Gör en gemensam planering Bestäm praktiska saker, till exempel hur frånvaro meddelas Det tar tid att skapa trygghet/förtroende i gruppen. Ta vid första träffen upp regeln om att det deltagarna pratar om på gruppträffarna inte får föras vidare till någon utanför gruppen. Träff 2 11 förslag utan inbördes ordning Föräldrarollen hur upplever jag att vara förälder i Sverige jämfört med där jag levde tidigare? Svårigheter möjligheter? Allmänt att bo i Sverige kultur natur levnadsvillkor lagar regler. Att växa upp i ett annat land hur ska man göra för att ens barn inte ska bli för svenskt? Vad är egentligen svenskt? Hur kan du få din tonåring att hålla på sin ursprungskultur? Nackdelar/fördelar med att växa upp i två eller fler kulturer? Barnkonventionen artikel 1 Ett barn är varje människa under 18 år. Vad ger det för konsekvenser för mig som förälder? Barnkonventionen artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras vad innebär det? Barns olika behov ska vara utgångspunkt för artikeln. Hur kan vi se det i Sverige? Hur ser det ut i andra länder? Vilka barn kan vara i behov av särskilt stöd? Hur ser jag som förälder på detta? Att vara tonårsförälder pröva gränser, alkohol och droger, ifrågasättande av föräldrarna. Vad oroar du dig för när det gäller ditt barn eller tonåring? Vad tror du svenska föräldrar oroar sig för? Myndig vid 18 år vad innebär det? ansvar före och efter, ekonomi, socialtjänstlagar, kostnad sjukvård/tandvård, straff före och efter 18 år? Diskrimineringslagen arbetsmiljö, etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, sexuell läggning, ålder, språk, funktionshinder, kön. Vad händer om inte lagen följs? Barnkonventionen artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vilka beslut kan det handla om? Psykisk/fysisk hälsa, rutiner, lag mot aga/misshandel, vuxenstöd, vuxnas behov. Barnkonventionen artikel 4 - Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där det behövs ska man samarbeta internationellt. Rätt till bostad/kultur/utbildning/kläder/lek. Familj, kärlek och sexualitet hur ser vi på det i Sverige jämfört med andra länder? Vad betyder familj för dig? Vad tror du familj betyder för de svenskar som du känner? Roller i familjen hur ser de ut? Synen på kärlek och äktenskap? Synen på sexualitet?
5 (5) Förskola skola fritids gymnasiet högskola - Vad innebär skolplikten enligt lagen Åldrar/pedagogik/tider Kläder/ombyte/ute och inne lek - Föräldraansvar lämna och hämta/meddela frånvaro Utvecklingssamtal Allmänt/passa tider/ språkbruk Betyg Hälsosamtal - Idrott, pojkar/flickor/bad Läger/övernattning - Sex- och samlevnadsundervisning Mat/olika kulturer Hälso- och sjukvård Barnhälsovård - Vaccinationer och sjukdomar - Övre luftvägssjukdomar; öron, näsa, hals Urinvägsinfektion Hosta/lungor Feber/virus/bakterier - Hud/ utslag/allergier Maginfektioner Läkare/när? Distriktssköterska/när? Behandling/när?/hur? - Receptfria läkemedel Tandvård Sjukvårdsrådgivningen - 112 Traditioner Helgdagar/vilka/hur påverkar dessa arbetstider/skolgång? Kristendomshelger - Sommar/vintertid Födelsedagar/ kalas Namnsdagar Valborg/eldar Sommarlov/höstlov/jullov/sportlov/påsklov Flaggdagar - Deltagarna berättar om sina traditioner Kultur/ge och ta emot/skapa nytt. Träff 12 Muntlig och skriftlig (enkel svenska) sammanfattning av de tidigare träffarna. Exempelvis tema/ämne + nyckelord. Introducera utvärderingen genom att muntligt gå igen varje träffs innehåll, koppla till den skriftliga sammanställningen. Be gärna deltagarna beskriva något som de själva kommer ihåg från respektive träff. Gå igenom frågorna - låt sen deltagarna först individuellt, skriftligt om möjligt, besvara utvärderingsfrågorna och därefter muntlig i grupp. Förslag på frågor bifogas. Lämna skriftlig och muntlig information om datum, tid och plats för de kommande uppföljningsträffarna och namn + telefon nummer till kontaktperson, ev. e-postadress. Återträff 1 4 Hur har det varit sedan senast? Min roll som förälder idag? Har något förändrats? Vad fungerar bra? Vad är svårt? Något jag vill diskutera med gruppen? Önskemål om samtals teman? Planera därefter kommande träffar. Litteratur: Med barnen i våra hjärtan; Rädda barnen. ISBN 91-7321-048 X Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter - Unicef Vilket imorgon kommer jag att välja? - om uppväxt och föräldraskap mellan kulturer Lidholm, Merike och Folkbildningsförbundet, 2004. ISBN 91 574 7645-4