Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet
Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop vardagspusslet Planering av: familjeliv, arbetsliv, aktiviteter Den individualistiska familjen: Projekt, barns och vuxnas aktiviteter, fritid i familjen Familjen den privata sfären; förhandlingars och rutiners betydelse
Barn Barns vardag: Tid med föräldern Deltar aktivt i sin egen socialisation Förebilder utanför familjen Professionella Materiella tillgångar
Föräldraskap Demokratiskt föräldraskap Stöd för barnets utveckling Reflexivitet
Arbetslivet Identitet Platsen för rekreation Stressande inslag
Vad uppfattas och definieras som tillräckligt god föräldraförmåga? Att uppfatta barnet realistiskt Engagera sig positivt i samspelet med barnet Förmåga till empati med barnet Prioritera barnets behov framför de egna Härbärgera egna frustrationer utan att avreagera sig på barnet
Faktorer som påverkar föräldraskapet Att ha fått uppleva en god omsorg Att inte leva under alltför problematiska förhållanden eller att ha en alltför påfrestande livssituation Att ha en relativt bra självkänsla
Barns psykologiska behov Tillitsfulla relation till minst en vuxen Möjlighet att knyta an till sina vårdare utan oförutsägbara separationer, Åldersanpassad stimulans Tydliga gränser för sitt beteende Samspel med andra Utveckla sin identitet inom ramen för en familj Stöd från ett stabilt samhälle
Innehåll: Föräldrar med utvecklingsstörning Barn till föräldrar med utvecklingsstörning Föräldrarnas möte med myndigheter och professionella
Innehåll: Barn, ungdomar och deras familjer Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning Samarbete, samverkan och stödinsatser
Sammanfattningsvis Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning bedöms vara en riskgrupp. Det måste därför uppmärksammas att barnen får: Omsorg och omvårdnad Stimulans och hjälp då föräldrarna inte räcker till Leva i en säker hemmiljö Insatserna för barnen och deras föräldrar måste grundas på utförliga utredningar av föräldrarnas förmåga och barnens möjligheter att utvecklas. Familjerna behöver resurser och bra samarbete med och stöd av ett fåtal professionella. Föräldrarna behöver få utbildning och återkommande träning. Vardagslivet underlättas om det finns konstruktiva formella och informella nätverk.
Att ta fasta på i mötet med familjerna Utredningar och insatser Samverkan och samarbete Nätverkens betydelse Föräldrautbildning och träning
Vad säger föräldrarna? Praktisk hjälp: Att handla Att ta sig till sjukhuset Akuta situationer Tillgänglighet och ömsesidiga relationer: Någon som lyssnar och som jag kan prata med Någon att göra saker tillsammans med Någon som frågar efter mina behov Hjälp med föräldraskapet: Rutiner Kunskap om barnets utveckling och behov Utveckla eget tålamod
Parenting Young Children (PYC) Ett exempel på ett evidensbaserat föräldrautbildningsprogram: Föräldrar med kognitiva svårigheter Barn från 6 mån till 6 år Hembaserat program
Syfte Stärka och utveckla föräldrarnas förmågor Omvårdnad Samspel
Resultat Robyn Mildon och kollegor (2008) visade att: Familjer där en förälder har inlärningssvårigheter upplever att de får stöd och hjälp i sitt föräldraskap Föräldrar som deltagit är mycket nöjda och tycker att programmet svarat mot deras behov Stress och situationer av oro minskade signifikant för föräldrar och familjer Föräldrarna upplevde ett ökat självförtroende och ökad tillfredsställelse med sin föräldraförmåga Barnens känsloutbrott minskade Ökad kvalitet i hemmiljön Ökad samhörighet och dialog mellan barn och föräldrar
Vad förväntar vi oss? Skapa och förbättra livsomständigheter och uppväxtvillkor för barn Bidra till att föräldrarnas förmåga och kompetens ökar Möjliggöra bättre familjeförhållanden Kunskap och kompetens bland yrkesverksamma Bidra till ökad samverkan bland verksamheter