Delårsrapport mars 2015 beställd primärvård Styrelsen för beställd primärvård 2015 (Uppföljning 2015) Rapporten skapad av Monica Runnquist, 2015-04-21 Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning har i år liksom förra året fem ettåriga Överenskommelser (ÖK) med de lokala hälsooch sjukvårdsnämnderna. Överenskommelserna innebär att vi i stort kommer att bedriva samma verksamhet i år som under förra året med några undantag; Förändringar 2015 Rehabilitering utgår sedan Vårdval rehab införts, Forskning och Utvecklingsuppdraget är inte längre en del i vårdöverenskommelserna utan finansieras istället av Regionstyrelsen, Hälsoäventyret Oasen som under 2014 finansierades direkt av Regionstyrelsen finns under Rättighetskommittén 2015 samt att uppdraget Vågen övergår till Södra Älvsborgs Sjukhus. Satsningar 2015 Satsningar sker inom Central Barnhälsovård, Mödra-Barnhälsovårdspsykologverksamhet, Sexualmedicinskt centrum, Flyktingmedicinsk mottagning, Socialmedicinsk mottagning, Tolkprojekt i 1177 Vårdguiden på telefon och Hjälpmedelsorganisationen. Minskad beställning 2015 Minskad beställning görs av dietistverksamhet, palliativ läkare, ljusbehandling, utbildningar inom vårdprogram, och logoped. Övriga förändringar 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för att teckna samverkansavtal med kommunerna gällande ungdomsmottagningar, Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1,2,3 och 6 ersätter för den mellanskillnad som uppstår om kommunerna inte går med i verksamheten år 2015 i den omfattning de gjort tidigare och att viss dietistverksamhet övergår från rehab till barnmorskeverksamheten.
HSN 4 beslutade 2014 att avbryta upphandlingen av mödrahälsovård och gynekologi i kommunerna Stenungssund, Tjörn, Ale och Kungälv. Detta innebar att inte förrän i slutet av 2014 visste att det blev en förlängning av dåvarande avtal till sista maj 2015. I månadsskiftet januari/februari förlängdes vårt avtal med HSN 4 avseende mödrahälsovård för Ale och Kungälv och gäller till och med årsskiftet 2015/2016. Denna ovisshet och vilka konsekvenser det skulle få påverkar arbetsgivarvarumärket negativt, inte bara s utan hela regionens arbetsgivarvarumärke. Att vara en stor arbetsgivare som kan värna om anställningstryggheten vid verksamhetsförändringar även om driftsformen ändras stärker vår attraktivitet som arbetsgivare. Trygga anställningsförhållanden är god personalpolitik. Ett bekymmer är att vi fortfarande har olika gränssnitt och att Hälso- och sjukvårdsnämnderna har olika innehåll i sina beställningar. Under 2015 fortsätter den interna kulturresan och ett viktigt steg i det arbetet är att vidareutveckla och premiera kommunikativt ledarskap. Den externa dialogen handlar om att paketera s erbjudande så att det uppfattas som tydligt, relevant och attraktivt samt bjuder in till kund/patientråd på enheterna för att ge möjlighet till dialog och för våra kunder en värdeskapande utveckling. Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning hade ett välbesökt seminarium i mars om vårdbeställningen. Inbjudna var regionråd, styrelser och tjänstemän. Grundfrågan gällde vad BUM skall göra i ett läge med ökat vårdbehov, förskjutningar av patientgrupper och en föränderlig omvärld. Det framkom tydligt under dagen att BUM tillför mycket för barn och unga i storgöteborg, hälften av regionens barn, och att orättvisa finns i det ojämlika utbudet. Hur skall vi tillsammans med vårdgrannar och politik definiera uppdraget för BUM? En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Vi ökar effektiviteten genom bl.a. produktionsplanering för att få en högre tillgänglighet och utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. Inom startas ett projekt för att utveckla vår tillgänglighet. Vi kommer att involvera kunder/patienter i arbetet och ta del av aktuell kunskap om uppgiftsväxling. Vi arbetar också intensivt med att utveckla vår telefontillgänglighet och upphandlingen av och förberedelserna inför ett nytt telefonisystem kräver stora resurser från oss. Nu avbryts - åtminstone tillfälligt - hela införandeprocessen på grund av att inte leverantören lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget. Detta är mycket olyckligt för då dels telefontillgängligheten är ett prioriterat område för oss dels då vi lagt ner många mantimmar på att få det nya systemet att fungera. Webbtidbokning finns idag på alla barnmorskemottagningar för cellprovskontroller och på flera av de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna samt vissa ungdomsmottagningar. Vi arbetar för att ytterligare utöka denna service och för att ta vara på våra kunder/patienters
åsikter om hur de upplever vården hos oss bjuder vi in till kundråd på respektive enhet. Breddinförandet av det nya vårddokumentationssystemet Asynja Visph pågår. Alla s enheter i Södra Älvsborg är nu i full gång med att använda AsynjaVisph. Skaraborg påbörjades nu i april och kommer vara klart i början av juni. Därefter följer Fyrbodal, Södra Bohuslän och Stor-Göteborg. Vi följer tidplanen för närvarande utgående från målbilden i Projektdirektivet, men vi kommer inte kunna hålla huvudtidplanen enligt Direktivet, dvs. att bli klara med hela införandet under 2015. Planen idag visar på att vi kommer att bli klara med alla verksamheter senast 31 mars 2016. Målet med kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. Personalvolymen för beställd primärvård har minskat med 686 anställda mellan mars 2014 och mars 2015. Förändringen beror på att när Vårdval rehab infördes i september 2014 flyttades rehabverksamheten från Styrelsen för beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5 % eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50 %. beställd vård sjukfrånvaro är 6,9 %. Sjukfrånvaron har ökat med 1,3 % jämfört med samma period 2014. Andelen långtidssjukskrivna har ökat jämfört med samma period 2014. Sjukfrånvaron ökar i övriga regionen samt i hela riket. Det är svårt att dra några enkla slutsatser till varför sjukfrånvaron ökar., beställd primärvård redovisar efter första kvartalet ett resultat på 8,2 mnkr, vilket är 14,1 mnkr bättre jämfört med budget. Prognosen för helåret 2015 är -8,7 mnkr, det vill säga lika med budget. Regionstyrelsen har beviljat Styrelsen för beställd primärvård att använda 8,7 mnkr av eget kapital 2015. Det egna kapitalet ska användas för införandet av det nya vårddokumentationssytemet AsynjaVisph. Den positiva avvikelsen mot budget netto på 14,1 mnkr beror bland annat på vakanser inom vissa verksamheter samt intäkter för ännu ej genomförda aktiviteter (kostnaden uppkommer senare under året), exempelvis inom utbildning, marknadskommunikation och FoU.
4. Verksamheten Verksamhetens övergripande uppdrag Gemensamt för de 12 nämnderna är att alla beställer; 1177 Vårdguiden på telefon Centrala barnhälsovårdsteam Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Mödrahälsovård I övrigt skiljer det sig åt men sammantaget finns följande verksamheter representerade inom beställd primärvård: Ungdomsmottagningar Gynekologi Barn- och ungdomsmedicin Dietister Vårdcentral för hemlösa Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik Sexualmedicinskt centrum Kunskapscentrum för sexuell hälsa Kris- och traumaenhet Resursenhet för flyktingar Utväg Närsjukvårdskoordinatorer Vårdkedjearbete Ljusbehandlingsenheter Spädbarnsgrupp Kompetenscentrum om våld i nära relationer Rehab fick fortsatt beställning på bassängverksamhet 2015 och har samtidigt initierat en utredning av den totala bassängverksamheten. Syftet är att få ett väl genomarbetat underlag inför beslut om bassängverksamhet 2016. Ett bekymmer är att vi fortfarande har olika gränssnitt gentemot sjukhusen, kommunerna och VG PV. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har också olika innehåll i sina beställningar, t.ex. vissa HSN beställer dietister som stöd till vårdcentralerna och andra inte. Uppdraget och villkoren för VG PV regleras i ett gemensamt regelsystem, Krav- och kvalitetsboken. Detta regelsystem ställer krav på ett gemensamt gränssnitt mellan å ena sidan
VG PV och länssjukvård och å andra sidan producentneutral primärvårdsverksamhet och VG PV. Skillnaderna i gränssnittet har blivit mycket tydligare i och med förvaltningsombildningen eftersom de tidigare fem primärvårdsförvaltningarnas uppdrag varierat mellan olika delar av regionen. Det innebär i sin tur att gränssnittet mellan primärvård och länssjukvård har sett olika ut i olika delar av regionen. Uppdragen från de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna till de konkurrensneutrala primärvårdsverksamheterna ser också olika ut i olika delar vilka i sin tur påverkar gränssnittet mot VG PV. Ett enhetligt gränssnitt mot VG PV ter sig därför alltmer nödvändigt vad gäller länssjukvård men också vad gäller den producentneutrala verksamheten inom primärvårdsnivån eftersom olikheter i uppdrag påverkar gränssnittet gentemot VG PV. Skillnaderna accentueras också på de orter där det finns en förhållandevis stark representation av privata vårdgivare verksamma med vårdavtal eller på taxa som påverkar gränssnittet mot VG PV. HSN 4 beslutade 2014 att avbryta upphandlingen av mödrahälsovård och gynekologi i kommunerna Stenungssund, Tjörn, Ale och Kungälv. Detta innebar att inte förrän i slutet av 2014 visste att det blev en förlängning av dåvarande avtal till sista maj 2015. I månadsskiftet januari/februari förlängdes vårt avtal med HSN 4 avseende mödrahälsovård för Ale och Kungälv och gäller till och med årsskiftet 2015/2016. Denna ovisshet och vilka konsekvenser det skulle få påverkar arbetsgivarvarumärket negativt, inte bara s utan hela regionens. Att vara en stor arbetsgivare som kan värna om anställningstryggheten vid verksamhetsförändringar även om driftsformen ändras stärker vår attraktivitet som arbetsgivare. Trygga anställningsförhållanden är god personalpolitik. Mödrahälsovård För första gången i historien börjar det bli brist på barnmorskor. Vi har startat ett internt arbete med att se över rekrytering och kompetensförsörjning på både kort och lång sikt. För att kunna behålla de barnmorskor vi har arbetar vi intensivt med att ge förutsättningar för att arbeta med hög kvalité på bland annat graviditetsövervakning. Kvalitetsarbetet genomförs enligt ISO standard och vi har utsett särskilda personer som har ansvar för att det ges möjlighet till detta arbete. Målgruppen för mödrahälsovården är alla gravida och nyförlösta kvinnor samt kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning, testning för sexuellt överförbara sjukdomar och gynekologisk cellprovtagning. Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga har i uppdrag att i nära samverkan med beroendekliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhus driva en resursenhet för gravida kvinnor med missbruk och deras barn.
Centrala Mödrahälsovården Mödrahälsovårds-(MHV-) teamet har ett övergripande kvalitetsuppföljnings-och tillsynsansvar gentemot all offentlig finansierad mödrahälsovård oavsett driftsform. Arbetet ska ske på ett konkurrensneutralt sätt mot samtliga vårdgivare och samtliga barnmorskemottagningar ska ha tillgång till centrala MHV-teamet. Som tidigare möter barnmorskemottagningarna i ökande omfattning många patienter med psykiska och/eller sociala problem vilket ökar vårdtyngden. Ökad vårdtyngd på barnmorskemottagningarna beror också att det tillkommit flera flyktingförläggningar i regionen. Vi fortsätter att följa det psykologiska basprogrammet med syfte att underlätta bedömning/diagnos samt omhändertagande på rätt nivå. Barnmorskorna samarbetar med Mödra-barnhälsovårdspsykologerna inom. Planering för fler familjecentraler i regionen pågår. Ungdomsmottagning Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter för den mellanskillnad som uppstår om kommunerna inte går med i verksamheten år 2015 i den omfattning de gjort tidigare. Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Huvudområden för verksamheten är levnadsvanor och livsvillkor, samlevnad och relationer, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter samt psykisk hälsa. Likvärdiga ungdomsmottagningar: Regionstyrelsen har godkänt en utredning om ungdomsmottagningarna i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med kommunerna ska Västra Götalandsregionen se till att det finns kompetens och resurser vid ungdomsmottagningarna för att ge ungdomar i hela regionen ett mer likvärdigt stöd. Hälso-och sjukvårdsstyrelsen har tidigare i år beslutat om en satsning på ungdomsmottagningarna på nio miljoner under en treårsperiod. I HSN 6 pågår sedan snart två år en diskussion mellan Västra Götaland och kommunerna i Mittenälvsborg om hur ungdomsmottagningen ska bemannas utifrån ekonomiska resurser och olika personalkompetenser. Vi hoppas att ett gemensamt beslut och avslut blir klart innan sommaren. Behovs- och kapacitetsplanering är i full gång och bidrar till att verksamhetens resurser används effektivt när den föreslagna regionmodellen träder i kraft. Kvalitetssäkring enligt ISO modellen som finns inom mödrahälsovården har även börjat implementeras på ungdomsmottagningarna och någon gynekologmottagning.
Gynekologmottagning har fem utbudspunkter med gynekologmottagning. Möjligheten att rekrytera gynekologer har sedan flera år varit väldigt svår. Som tidigare samarbetar gynekolog och barnmorska i team vilket ökar tillgängligheten för nybesök och ger optimal vårdnivå vid varje besök. Uppdraget är oerhört minimalt i förhållande till de behov som finns i hela regionen. har själva i egen regi kopplat till VGPV påtagit sig uppdraget i centrala Göteborg, för att även kunna tillhandahålla gynekologer till mödrahälsovården som ligger i vår beställning. Efterfrågan på vård är stor, dels genom direkt kontakt från patienter men också genom remisser från allmänläkare och SU. Vi har ett stort antal kvinnor med prioriterade diagnoser, främst olika grader av cellförändringar med behandlings- och uppföljningsbehov. Program och prioriteringsrådet har godkänt ett dokument som är förankrat i sektorsråden för gynekologi och allmänmedicin gällande ansvarsfördelningen av basgynekologi. Detta leder till ökad möjlighet för gravida att få hjälp på vårdcentralen med besvär som inte kräver specialistkompetens. Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning BUM har elva utbudspunkter för barn- och ungdomsmedicinsk mottagning belägna i Göteborg och Södra Bohuslän. Under det senaste året har ledningsgrupp och förvaltning försökt analysera det barn och ungdomsmedicinska uppdraget enligt vårdöverenskommelsen 2015. Olika perspektiv, såsom interna styrkor och svagheter, omvärldsanalys, inhämtande av reflektioner från vårdgrannar och medarbetare. Vad består uppdraget av i dag, såsom världen och vården har förändrats? Lyckas vi ge barn och unga den jämlika och goda specialistvård som krävs? Under ett halvdagsseminarie den 3 mars bjöd styrelsen för beställd primärvård in politiker och tjänstemän på beställarsidan för åskådliggöra och diskutera detta, i relation till våra vårdgrannar. De senare representerades i form av en inbjuden panel med bl.a. regionsjukhuset, närsjukhus, offentlig och privat primärvård, barn och ungdomspsykiatri, elevhälsa med flera. Under dagen presenterades den barn och ungdomsmedicinska verksamheten i form av patientfall samt efterföljande analys och diskussion. Omvärldsperspektiv, förändringar i vårdbehov (t.ex. ökad vårdtyngd i specialiserad primärvård, flyktingströmmar) samt brister i vårdkedjorna var centrala frågor. Åhörarna fick ställa frågor till panel och BUM s lednings-grupp som höll i dagen. BUM avslutade med en del visionära framtidsglimtar, till exempel där vi utvecklar ett kompetenscentra för allmänpediatrik och utbildar ST-läkare, startar innovativ samverkan med Angereds Närsjukhus, utvecklar vårt forskningscentra för familjestödsmetoder och gruppbehandling för barn med psykisk ohälsa, till exempel smärta och psykosomatiska besvär. Det framkommer tydligt och stärks av flera vårdgrannar att BUM modellen är en styrka och en tillgång för barnen i området, som uppgår till nästan hälften av alla barn i regionen. Det finns
ojämlikheter inom vårt område när det gäller resurser och uppdrag, men naturligtvis också i regionen där man inte har denna förstärkta specialistvård nära barnen och familjerna. Vår förhoppning och önskan efter dagen var att öppna upp diskussionen kring vad BUM skall göra, vad vårt uppdrag skall bestå i såsom omvärlden ser ut idag. Vi ser behovet av en förstärkt nära specialistvård för barn och unga, som innefattar länssjukvård/allmänpediatrik samt också tänker och omhändertar med helhetssyn ned mot första linjens vård. Konkret till vårdöverenskommelse arbetet 2016 önskar BUM att beställarnämnderna vill utveckla verksamheten i en gemensam handlingsplan som spänner över 3-5 år. Vi kommer att föreslå våra tankar om en barnsjukvård i primärvården som på ett jämlikt och kvalitetsfullt sätt tar hand om de glapp och brister vi idag ser på fältet. Vi äskar också medel för att anställa ST läkare i barnsjukvård, för att säkra tillgången på barnläkare i regionen och ge dem en bra plattform i form av ett allmänpediatrisk tänkande, något som idag helt försvunnit på sjuk-husen. De barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna arbetar med bredd och skärpa, med närhet och helhet, med kropp och själ, vilket utgör ett fundament för ett kvalitetsfyllt omhändertagande i barn- och ungdomsåren. Därmed vill de barn och ungdomsmedicinska mottagningarna inte begränsa sig i gränssnitt och boxar utan se sig som en länk mellan olika vårdaktörer, en nödvändig koordinator på en för patienterna rörig spelplan. Naturligtvis får inte specialistnivån och länssjukvården tappas bort men området verkar behöva en vårdnivå 1,5 för barn och unga för att stötta primärvården med flera. Alla arbetar mycket aktivt på olika sätt för samverkan i de många patientfall med sammansatt problematik som kräver samarbete över organisatoriska gränser. En viktig samarbetspartner är barn- och ungdomspsykiatrin. Nya riktlinjer inom till exempel barn med autism och ADHD ställer nya krav på sjukvården. Barn- och ungdomsmedicin har som specialistinstans i primärvården en viktig uppgift att ligga nära vårdcentraler och elevhälsa, förutom att vara remissinstans för dessa bedrivs också specialist BVC och skolhälsovård. Alla mottagningar har team för patientgruppen med övervikt och fetma och är anslutna till det nationella kvalitetsregistret Boris. Teamen arbetar i enlighet med det beslutsstöd som tagits fram i VGR. Centrala barnhälsovårdsteam De centrala barnhälsovårdsteamens uppdrag omfattar bland annat att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BV, samt att följa upp kvalitet och omfattning av barnavårdscentralernas arbete.
Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård (MBHV) Denna enhet är en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Verksamheten är organiserad i fem psykologenheter för MBHV i Västra Götaland. Psykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom MBHV. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet med barnet i fokus. Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa samt att bedöma och följa barns utveckling vid misstanke om avvikelser. 1177 Vårdguiden på telefon För att öka telefontillgängligheten har en gemensam kö införts för att ge telefonsjuksköterskor en mer sann bild av hur många samtal som väntar och en mer korrekt tidsangivelse för de inringande. De teknikproblem som drabbat 1177-systemet som beror på tekniska lösningar har minskat efter februari månad. Dagens telefoni sker i ökad utsträckning med mobiltelefoni vilket leder till fler brutna samtal. Verksamheten ska tidsmässigt anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med nuvarande resurser och tekniska lösningar har vi långt kvar att nå detta tillgänglighetsmål. Antalet inringda samtal har varit stort första kvartalet 2015. 275 000 samtal i år jämfört med samma period förra året då vi hade 240 000 inringda samtal. Vår servicenivå 1 första kvartalet är att knappt 17 % av samtalen besvarats inom 3 minuter. Utredning pågår hur mycket resurser som behövs för att kunna nå tillgänglighetsmålet samt uppdraget för 1177 Vårdguiden på telefon i Västra Götalandsregionen. En handlingsplan finns för att utveckla tillgängligheten på 1177 Vårdguiden på telefon. Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) och Sexualmedicinskt centrum (SMC) KSH och SMC bedriver ett antal projekt för personer med specifika behov på grund av utsatthet på olika sätt. De ger många utbildningar och alla vårdenheter har möjlighet till att öka sina medarbetares kompetens inom HBT-området via HBT-kunskap samt medvetenhet kring heteronormativitet är en förutsättning för ett professionellt och gott bemötande. I är 100 mottagningar HBT-diplomerade främst mödrahälsovård och ungdomsmottagningar. Mottagningarna handleder och utbildar vårdgrannar i sexualitet och behandlingsarbete. 2015 startar en ny Tjej och killmottagning, en mottagning för sexuell och reproduktiv hälsa som vänder sig till unga med beroendeproblematik föreslås framgent att finansieras av regionen. Projektet, Samverkan för tillgänglig vård, som vänder sig till personer som säljer
sexuella tjänster, blir nu en mottagning som förläggs till SMC. Långt liv med hiv, med den nya behandlingen av hiv kommer en överväldigande majoritet av regionens hivpositiva personer att nå samma ålder som befolkningen i övrigt. En utbildningsinsats för personal inom äldrevården kommer att anordnas hösten 2015. Kris- och traumamottagningen Kris- och traumamottagningens huvuduppdrag är att bedriva multiprofessionella utredningar, behandlingar och rehabilitering av personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller allvarlig psykisk ohälsa relaterad till exilproblematik, krigs- och/eller tortyrupplevelser. Man har också ett uppdrag att kompetensutveckla vårdgrannar. Flyktingmedicinsk mottagning Flyktingmedicinsk mottagning är en resursenhet för flyktingar som befinner sig under etablering. Man gör medicinska bedömningar, ger behandling på allmänmedicinsk nivå, samt ger basalt psykosocialt stöd. Verksamheten ska också ha en samlad kunskap om målgruppen nyanlända flyktingar och kunna arbeta konsultativt med vårdgrannar. vårdcentralen för hemlösa Ge hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå för personer som är hemlösa. Detta innefattar prevention, utredning, behandling och kontroll av sjukdom och skada. Vårdcentralen har i uppdrag att aktivt hjälpa enskilda patienter att få sådan vård och behandling som vårdgivaren inte kan erbjuda på plats och ska samverka med övrig primärvårdsverksamhet, tandvård, andra vårdgivare, kommunala verksamheter, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, apotek med flera. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) VKV är hela regionens kompetenscentrum om våld i relationer. VKV är producentneutrala och vänder sig till alla verksamheter som möter patienter, såväl primärvård som sjukhus, rehabverksamheter, folktandvård andra. VKV bedriver utbildning, kliniknära forskning och utvecklingsprojekt i verksamheterna. Under 2015 har arbetet med att implementera tre nyligen framtagna medicinska riktlinjer att påbörjats. Riktlinjerna skall gälla för hela Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och rör Barn under 18 år som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/ upplevt våld, Akut handläggning av sexuella övergrepp, barn och vuxen samt Våld i nära relationer. Uppdraget med riktlinjerna kommer från Regionstyrelsen och är en av konsekvenserna av IVO:s tillsyn av Västra Götalandsregionen.
Bland de små verksamheterna märks Utväg i Borås och Skövde som gör stora insatser för personer som på olika sätt utsätts för våld. Hjälpmedel har ett konkurrensneutralt uppdrag och administrerar kostnadsansvar för personligt förskrivna hjälpmedel inom regional primärvård i enlighet med Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Enheten är sakkunnig och ger råd och stöd i hjälpmedelsfrågor till förskrivare och chefer. Enheten omfattar för närvarande tio medarbetare placerade på fyra ställen i VGR. Forskning och utveckling FoU primärvårds huvuduppdrag är att stödja, stimulera och initiera forskning och utveckling samt främja vetenskaplig utveckling hos medarbetare, för att på så sätt främja en god och säker vård. FoU är lokaliserade i fyra lokala FoU-centrum då uppdraget kräver god lokalkännedom och för att ha nära kontakt med verksamheterna. Det är också viktigt att verksamheterna har god tillgänglighet till FoU-kompetens såväl som lokaliteter. Under 2015 arbetar vi med att utveckla en mer fokuserad forskningsprofil och inriktning mot forskningsplattformar för att stärka forskningen inom primärvård. Fokus ligger också på att tydliggöra nyttiggörandet av forskning och utveckling såväl för befolkningen, patienter som för verksamheten vid ett forskningssymposium 7 oktober 2015. Genom ett beslut i regionstyrelsen 2014 har finansieringen av FoU plattformarna i VGR flyttats från HSN till regionstyrelsen. Uppföljning av Nyckeltal och resultat: Kundperspektivet Vårt långsiktiga mål är att våra kunder skall vara våra ambassadörer för sin vårdenhet. Strategier för detta är att vi: utvecklar ett tydligt, relevant och attraktivt erbjudande för både sjukvård och hälsovård, har en hög serviceanda, vidareutvecklar vår tillgänglighet och delaktighet som skapar värde för kunden/patienten och utvecklar vår kommunikation med kunden/patienten. Nyckeltalen som följs utifrån vår egenkundenkät två gånger per år är: Rekommendationsgrad, måltal *kvalitetsvärde 95. Bemötande, måltal kvalitetsvärde 100. Tillgänglighet, måltal kvalitetsvärde 90.
Delaktighet, följs utifrån vår egen Kundenkät, måltal kvalitetsvärde 98. * Resultatet i enkäten uttrycks som ett kvalitetsvärde där maximala värdet är 100. Beräkningen görs utifrån att svarsalternativ med positiv laddning får ett värde. Värdet multipliceras med andel svar för respektive svarsalternativ. Första kundundersökningen 2015 genomförs i april på alla våra vårdenheter genom s egen kund enkät. Våra resultat utifrån de regionala tillgänglighetsmålen redovisas separat under kapitel 4.1 Tillgänglighet. Verksamhetsperspektivet Koncernledningens mål och strategier; en patientdriven vård, rätt kompetens och ett sammanhållet vårdsystem synkroniseras med s affärsplan. Det långsiktiga målet för förvaltningen är att utveckla en primärvård i världsklass och s affärsplan för 2013-2015 pekar på fyra perspektiv; kund/patient/medborgare, verksamheten, medarbetarna och ekonomin och lägger strategin för hur man skall nå måluppfyllelse. Lokala affärsplaner upprättas på alla enheter. En av strategierna i affärsplanen, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. En modell för att genom visualiseringstavlor, följa måluppfyllnad och omhändertagande av avvikelser, är framtagen och kommer att tillämpas på alla nivåer i linjen för att öka delaktigheten i styrning och utveckling av. Nyckeltal som följs är: Uppföljning av en lärande organisation görs i den medarbetarenkät som genomfördes för första gången i alla förvaltningar under hösten 2013. Värdet lärande i arbetet är ett av de elva förbättringsområden som finns i medarbetarenkäten. Lärande i arbetet är ett mått på om kunskapen hos medarbetaren används och tas tillvara på ett bra sätt om den yrkesmässiga utvecklingen är god och om arbetet är utvecklande och att det finns möjlighet till kompetensutveckling. Målvärdet är 70, vilket indikerar att lärande i arbetet är högt. Värde mindre än 65 indikerar att lärandet befinner sig i en kritisk zon. s genomsnittliga värde är 80,5. Ny mätning genomförs hösten 2015. Utveckling Under 2015 kommer vi i fortsätta vår interna kulturresa för att nå våra mål; kunder och medarbetare som ambassadörer. Detta gör vi genom att vidareutveckla och premiera kommunikativt ledarskap som uppmuntrar, skapar engagemang och delaktighet. Serviceandan
är en naturlig del i hela vårt arbetssätt och vi utvecklar en kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande Den externa kommunikationen handlar bland annat om att paketera s erbjudanden så att våra tjänster uppfattas som tydliga, relevanta och attraktiva och omfattar både sjukvård och hälsovård. En av strategierna i vår affärsplan, för att nå målet om en primärvård i världsklass, innebär att bygga system för ständiga kvalitets- och effektivitetsförbättringar. Vi ökar effektiviteten genom bl.a. produktionsplanering för att få en högre tillgänglighet och utnyttja alla våra professioner i vårdarbetet. startar ett projekt för att utveckla vår tillgänglighet. Vi kommer att involvera kunder/patienter i arbetet och ta del av aktuell kunskap om uppgiftsväxling. Vi ser telefontillgängligheten som ett högt prioriterat område och arbetar intensivt med att utveckla vår telefontillgänglighet. Upphandlingen av och förberedelserna inför ett nytt telefonisystem kräver stora resurser från oss. Nu avbryts hela införandeprocessen på grund av att inte leverantören lever upp till kraven i förfrågningsunderlaget. Detta är mycket olyckligt för då telefontillgängligheten är ett mycket prioriterat område för oss. Seminarier för s alla chefer, med syfte att ge en teoretisk fördjupning inom förbättringskunskap samt att få ta del av varandras goda exempel anordnas varje år. Tema i år var Framtidsvisioner i vården samt Hur engagera medarbetare i utvecklingsarbetet. På seminariet presenterades flera exempel på nytänkande om hur vi bland annat kan involvera våra patienter i den egna sjukvårdsprocessen för att öka kvalitet och effektivitet i vården. Vi arbetar för att utveckla möjligheten till webbtidbokning i större omfattning och på alla mottagningar. För att ta vara på våra kunder/patienters åsikter om hur de upplever vården hos oss bjuder vi in till kundråd på respektive enhet. Detta ser vi som guldkorn för vår verksamhetsutveckling. Breddinförandet av vårt nya journalsystem AsynjaVisph pågår. Alla s enheter i Södra Älvsborg är nu i full gång. Skaraborg påbörjades nu i april och kommer vara klart i början av juni. Därefter följer Fyrbodal, Södra Bohuslän och Stor-Göteborg. Projektet skickar ut en enkät om införandet till medarbetarna på de verksamheter som gått igång med AsynjaVisph. Resultatet av det första utskickat visar att medarbetarna överlag är positiva till den utbildning och införandestöd på plats som de fått. De tycker att införandet av AsynjaVisph har fungerat väl. Projektet startades just vid införandet av Objektförvaltningsorganisationen inom Regionen och projektet är ett av de första större projekten som beslutats inom den nya Objektförvaltningen. Detta har skapat en del förvirring och otydlighet i fördelningen av ansvar mellan projekt, objekt och linjeverksamhet. Det är inte så konstigt eftersom Objektförvaltningen är en ny organisa-
tionsform där alla funktioner inte varit på plats från start och inte heller fullt resurssatta. För projektet har det skapat merarbete och otydlighet vem som ansvarar för att stötta projektet vid olika akuta svårigheter som dyker upp t.ex. resursbrist inom områden där Objektförvaltningen förser projektet med personella resurser. Här måste det arbetas en del för att få till bättre och säkrare rutiner. Vi följer tidplanen för närvarande utgående från målbilden i Projektdirektivet, men vi kommer inte kunna hålla huvudtidplanen enligt Direktivet, dvs. att bli klara med hela införandet under 2015. Planen idag visar på att vi kommer att bli klara med alla verksamheter senast 31 mars 2016. Vi har en del omsättning av utbildare och införare. Rekrytering pågår med flertal kanaler. Efter sommaren och framåt kommer vi att lägga in en högre växel och fördubbla införandetakten. Resursbehovet kommer att bli helt tydligt när den detaljerade planen är klar men vi ser idag att vi behöver öka personalstyrkan inför sommaren med ca 18 personer för att klara höstens utmaningar. 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Merparten av verksamheterna inom beställd primärvård omfattas inte av nationell eller regional vårdgaranti. Utgångspunkten är dock att vården ska vara köfri och erbjudas inom rimlig tid utifrån kundens medicinska behov och önskemål. Telefontillgänglighet 1177/sjukvårdsrådgivningen Minst 90 % av de som ringt upp under en viss månad ska ha fått svar hos 1177/Sjukvårdsrådgivningen inom 3 minuter. Januari 2015 Februari 2015Mars 2015 Andel besvarade samtal inom 3 minuter 24 % 12 % ej klart Besökstillgänglighet Specialistmottagningar inom Enligt den nationella, lagstadgade vårdgarantin ska specialistmottagningar erbjuda tid till första besök inom 90 dagar. Kvalificeringskravet för att VGR ska få del av den så kallade kömiljarden, enligt en särskild överenskommelse med regeringen, är att minst 70 % av patienterna erbjuds tid inom 60 dagar
till ett första besök. Den månatliga rapporteringsgraden från regionen till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) måste uppgå till 95 % som helhet. s specialistmottagningar utgör en del av den helheten. De mottagningar inom som månatligen ska rapportera väntetider är barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM) och gynekologiska mottagningar (GYN). Tid till första besök inom 90 dagar Verksamhet, tillgänglighet i % Jan 2015 Februari 2015 Mars 2015 Hisingen, BUM 100 % 100 % 100 % Frölunda, BUM 100 100 100 Kungshöjd, BUM 100 100 100 Kungälv/Stenungssund/Tjörn, BUM 100 100 100 Mölndal, BUM 100 100 100 Mölnlycke, BUM 100 100 100 Partille, BUM 100 100 * Öckerö, BUM 100 67 100 *Ej rapporterat i mars Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Tid till första besök inom 60 dagar, regionalt måltal Verksamhet Jan 2015 Februari 2015 Mars 2015 Barn- och ungdomsmedicin 75 % 76 % 80 % Specialistmottagningarna omfattas från och med årsskiftet av kravet att månatligen rapportera i vilken utsträckning man kan erbjuda tid till återbesök inom planerat måldatum samt antal genomförda återbesök inom och efter måldatum. Syftet med kartläggningen är att få en uppfattning om det finns risk att nuvarande krav på tillgänglighet enligt vårdgarantin tränger undan nödvändiga uppföljande besök för kroniskt sjuka patienter. 4.2 Prestationer Statistik från rehabmottagningarna redovisas från och med 2015 i rapporten för primärvårdsstyrelsen.
Produktion Utfall ack Budget ack Utfall ack Utfall Prognos Producentneutral verksamhet mar-15 2015 mar-14 2014 2015 Läkarbesök 5 864 5 251 5 387 21 086 23 500 Sjuksköterskebesök 97 931 98 751 103 607 412 906 391 700 Övriga besök i primärvården 9 046 9 834 7 227 28 969 36 200 Besök beteendevetare 7 025 4 756 8 451 28 406 28 100 Totalt Beställd primärvård exkl läk tfn 119 866 118 592 124 672 491 367 479 500 Telefonkontakter läkare 253 0 0 0 1 000 Totalt Beställd primärvård inkl läk tfn 120 119 118 592 124 672 491 367 480 500 Övrig specialistvård (ex BUM och gyn): Läkarbesök 8 947 5 736 9 566 34 650 35 800 *Besök övriga yrkeskategorier 8 901 4 917 7 714 29 976 35 600 Totalt specialicerad vård 17 848 10 653 17 280 64 626 71 400 Telefonkontakter läkare (spec) 3 192 12 800 I stort sett samma produktion som föregående år men något färre besök 2015 beroende på en något minskad beställning till exempel av dietistverksamhet och Ätstörningsenheten. Nytt för i år är att telefonkontakter läkare registreras i uppföljningen. Analyslänkar (Länkar saknas) 4.6 Patientsäkerhetsarbetet fortsätter att utveckla patientsäkerhetsarbetet enligt den handlingsplan som fastställdes utifrån resultatet av mätningen av patientsäkerhetskultur 2013. Fokusområdena är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, arbetsbelastning och personalbemanning samt överföring av information och patienter. Vi har byggt en struktur för samordnad vårdplanering utifrån våra förvaltare av KLARASVPL och samlar gemensamma frågor i en styrgrupp för vårdplanering. Vi har fortsatt att utveckla vårt ledningssystem med en rad nya riktlinjer. Intranätet har omstrukturerats för att förbättra sökbarheten. Positiva effekter av STRAMA- konceptet i form av minskat antal förskrivna
antibiotika recept i VGR har konstaterats. När det gäller ärenden från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) iakttar vi ett fortsatt högt inflöde. Antalet interna utredningar utifrån avvikelser är också stort, sannolikt en effekt av ökad rapportering. I den beställda vården noterar vi med tillfredställelse ett ökande intresse för detta område. Vi har inlett ett pilotprojekt med patientsäkerhetsdialog på vårdcentral. Vi planerar för ny punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädkod. I anslutning till denna introducerar vi utbildningsfilmer från vårdhygien. 5. Personal s långsiktiga mål är att våra medarbetare ska vara goda ambassadörer för vår verksamhet. Arbetsplatsen ska uppfattas så attraktiv att den kan rekommenderas till en god vän. För att denna rekommendationsgrad ska vara hög behöver en rad förutsättningar uppfyllas. 5.1. Strategier 5.1.1. En organisationskultur som stödjer affärsplanen ska kännetecknas av en gemensam kultur som präglas av pålitlighet, omtanke och nytänkande. Det är dessa kärnvärden som vi vill ska prägla det bemötande våra patienter får där de kommer till våra verksamheter. Värderingarna ska bottna i ett gediget arbete på varje arbetsplats, där chef och medarbetare tydliggör vad kärnvärdena betyder för just deras arbetsgrupp. Så som vi vill uppfattas utåt måste vi leva inåt i vår organisation. Resultat: medarbetarnas uppfattning om organisationskulturen mäts i medarbetarundersökningen. Kundernas nöjdhet mäts i den Nationella patientenkäten. Aktiviteter: varje arbetsplats arbetar med vad s kärnvärden betyder för dem. Nya medarbetare deltar i Serviceguiden 2.0 5.1.2 Ett gott ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och
befogenheter finns beskrivna i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Resultat: medarbetarnas uppfattning om s ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till s chefer God introduktion för nya chefer Chefsutvecklingsprogram NyChef Mentor-program Handledning individuellt och i grupp Förvaltningen kommer att lägga ytterligare vikt på rekrytering och på urvalsprocessen av nya chefer. Under året kommer en ny rutin för urvalet att genomföras genom att införa ett moment i rekryteringen där kandidaten testas och intervjuas enligt en särskild modell. Tre medarbetare på HR-avdelningen har utbildats och certifierats enligt STP (Stiftelsen för tillämpad psykologi) riktlinjer. Syftet är att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen ytterligare. Förvaltningen kommer att genomföra strukturerade avgångssamtal med samtliga chefer som lämnar organisationen med start vid halvårsskiftet. Syftet är att skapa en djupare kunskap kring hur chefer uppfattar sina förutsättningar som chefer inom och resultatet ska ligga till grund för förbättringsåtgärder. 5.1.3 Stolta och nöjda medarbetare Forum för delaktighet och att ha en möjlighet att påverka utvecklingen på den egna arbetsplatsen är två förutsättningar som stärker engagemanget och kan höja motivationen hos våra medarbetare. Resultat: Medarbetarnas nöjdhet med sin arbetsplats mäts i medarbetarundersökningen i flera olika parametrar, till exempel rekommendationsgrad. Aktiviteter: Utveckla arbetsplatsträffen till ett forum för reell delaktighet och inflytande Goda kunskaper hos varje medarbetare kring hur ersättningssystemet fungerar Fortsatt utvecklingsarbete med medarbetarundersökningens resultat som grund Lönekriterier som har tydlig koppling till affärsplanen Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan Tydliga karriärvägar inom, både till chefsuppdrag och specialistuppdrag
Fortbildning och professionell utveckling Under våren ska samtliga arbetsplatser inom förvaltningen följa upp den handlingsplan som utarbetats på arbetsplatsnivå efter den senaste medarbetarundersökningen. Särskilt fokus ska läggas på frågorna som berör delaktighet med anledning av regionfullmäktiges mål. Samtidigt behöver medarbetarundersökningen som metod för att undersöka förhållandena på arbetsplatsen aktualiseras då en ny undersökning ska genomföras i september 2015. 5.1.4 Bra arbetsmiljö och god hälsa antog 2013 en strategi för Hälsofrämjande arbetsplats. En hälsofrämjande arbetsgivare är attraktiv och bidrar i förlängningen till god vård och kvalitet i verksamheten. Resultat: sjukfrånvaron mäts i kort och lång sjukfrånvaro och rapporteras i varje delårsrapport. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Antal medarbetare med korttidsfrånvaro ska minska. Aktiviteter: Grundläggande arbetsmiljöutbildning till alla chefer i. Påbyggnadsutbildning för chefer inom områden rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring, riskbruk och tidiga signaler. Aktivt stöd till medarbetare med korttidsfrånvaro Gott samarbete med företagshälsovården Hälsan & Arbetslivet Uppföljning och analys av avvikelsehantering Goda rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete i Uppföljning av sjukfrånvaron på enhetsnivå Med anledning av den ökande sjukfrånvaron hos medarbetare inom Västra Götalandsregionen så har varje förvaltning ålats att utarbeta en handlingsplan för hur nivån ska kunna sänkas. Målet är att komma under 5%. s handlingsplan är under färdigställande. kommer att förstärka uppföljningen på individnivå på arbetsplatserna och säkra upp att de rutiner som finns för t ex korttidsfrånvaro och rehabilitering följs. Ökat stöd från HR-avdelningen och företagshälsovården ska erbjudas. 5.1.5 Strategisk kompetensförsörjning Målet med s kompetensförsörjningsprocess är att verksamheterna både på lång och kort sikt har den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Respektive chef ansvarar för att medverka systematiskt och analytiskt i processens olika delar kompetensanalys, planering, genomförande och utvärdering. HR-avdelningen utgör ett stöd i processen och medverkar till samordning av aktiviteter och insatser. Kompetensförsörjningsbehovet identifieras både på kort och lång sikt. Detta kan handla om yrkesgrupper som saknas men
också om förmågor som behöver stärkas och utvecklas. Aktiviteter: Ökad kvalitet i analys av s kompetensförsörjningsplan Utbildningsuppdraget är ett sätt att arbeta med strategisk kompetensförsörjning. Intresset för primärvård startar redan under verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor, medicinska sekreterare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, administrativ personal och undersköterskor Förtydliga s arbetsgivarerbjudande 5.1 Lönestruktur beställd vård är barnmorskor och 1:a linjens chefer prioriterade av de regiongemensamt prioriterade yrkesgrupperna. Den sammantagna löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna i löneöversynen 2014 var 3,2 % och 1012 kr. Den sammantagna löneutvecklingen för övriga yrkesgrupper i löneöversynen 2014 var 2,5 % och 969 kr. Medicinska sekreterare har prioriterats i 2014 löneöversyn utöver de regiongemensamt prioriterade yrkesgrupperna på grund av att det inom vissa områden är svårt att rekrytera medicinska sekreterare och de har identifierats som bristyrke i vår kompetensförsörjningsplan. Utfall 3,3 % och 783 kr. Vi har under flera år arbetat med att nå den på regionnivå framtagna önskvärda lönestrukturen och under 2013 har vi nått: 100 %, vilket vi är mycket nöjda med. Inför löneöversynen gör vi varje år en lönekartläggning som beskriver löneläget för samtliga befattningsgrupper. Efter en analys av löneläget gör vi en handlingsplan där vi beskriver hur vi ska arbeta med vår lönestruktur, hur vi når våra måltal och hur vi kommer tillrätta med eventuella osakliga löneskillnader i löneöversynen samt i all övrig lönesättning. s förvaltningsledning tar beslut om handlingsplanen i början av året. Handlingsplanen tas sedan upp i alla lokala ledningsgrupper så att alla chefer får till sig hur vi ska arbeta med lön. Handlingsplanen används av chefer på alla nivåer och HR-konsulter som stöd vid lönesättning under hela året. s måluppfyllelse för lönespännvidden 2014:
2013 2014 Sjuksköterska 20 % 25 % Undersköterska 15 % 20 % Läkare 25 % 30 % Administratör, vård 30 % 50 % Rehabilitering och förebygg 35 % 40 % Vi har inte fullt ut nått vår måluppfyllelsen inom när det gäller lönespännvidden utifrån förvaltningens måltal. Men vi fortsätter arbetet med att öka lönespännvidden genom att rikta en del av verksamhetsutrymmet i lönerevisionen till medarbetare som har mycket erfarenhet kombinerat med bra prestation. 5.3 Personalvolym
Anställda per personalgrupp Mars 2015 Mars 2014 Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor 678 46,1 678 31,4 Undersköterskor m.fl. 53 3,6 77 3,6 Läkare 81 5,5 82 3,8 Administratör, vård 86 5,8 117 5,4 Rehabilitering och förebyggande 275 18,7 901 41,8 Sjukhustekniker/labpersonal 1 0,1 1 0,05 Utbildning, kultur och fritid 0 2 0 0,1 Teknik, hantverkare 7 0,5 1 0,05 Kök, städ, tvätt 2 0,1 3 0,1 Administration 289 19,6 296 13,7 Summa 1 472 2 158 Personalvolymen för beställd primärvård har minskat med 686 anställda mellan mars 2014 och mars 2015. Förändringen beror på att när Vårdval rehab infördes i september 2014 flyttades rehabverksamheten från Styrelsen för beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Gruppen rehabilitering och förebyggande har minskat med 626 anställda i gruppen ingår förutom fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut även logoped, psykolog och kurator. Övriga grupper har minskat utom sjuksköterska, barnmorska som har samma volym. Gruppen teknik, hantverkare har ökat med 6 anställda, ökningen är 3 IT tekniker, 1 systemutvecklare och 2 vaktmästare. 5.4 Sjukfrånvaro
Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. s sjukfrånvaro är 6,9 % jämfört med VGRs sjukfrånvaro som är 7,6 %. Sjukfrånvaron har ökat med 1,3 % jämfört med samma period 2014. Andelen långtidssjukskrivna har ökat jämfört med samma period 2014. Sjukfrånvaron ökar i övriga regionen samt i hela riket. Det är svårt att dra några enkla slutsatser till varför sjukfrånvaron ökar. De åtgärder som vi kommer att fokusera på för att bryta de trenden kortsiktigt är ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkandialog och uppföljning påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att försöka arbeta så strukturerat som möjligt enligt s rutiner för rehabilitering utbildningsinsatser för chefer i rehabprocessen, förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete, tidiga signaler på ohälsa hos medarbetare samt mänskliga reaktioner vid förändring Åtgärder på lång sikt för att påverka sjukfrånvaron: ett utvecklingsarbete pågår inom HR-avdelningen för att stärka förvaltningens hälsofrämjande arbete stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 9,0 12,8 9,0 Undersköterskor m.fl. 9,0 0 9,0 Läkare 8,2 0,5 5,7 Administratör, vård 5,5 0 5,4 Rehabilitering och förebyggande 6,9 3,1 6,5 Teknik, hantverkare 9,7 0 7,1 Kök, städ, tvätt 15,0 15,0 Administration 1,5 4,0 3,6 Summa 7,3 2,8 6,9 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Mars 2015 Mars 2014
Kvinnor 7,3 6,0 Män 2,8 2,6 Totalt 6,9 5,6 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Mars 2015 Mars 2014 Kvinnor 53,1 52,8 Män 36,8 29,1 Totalt 52,5 51,5 5.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare 1 210 825 4 500 3 801 Sjuksköterskor 0 63 0 454 Övriga 717 339 1 400 6 112 Totalt 1 971 1 227 5 900 10 367 Bemanningskostnaderna för läkare utgörs av kostnader för köp av läkare till MVC Gyn och Nattjouren i Bäckefors. Köp av övrig personal är det framförallt psykologenheten i Skaraborg och TMU Angered som köpt in psykologer. 5.9 Personalkostnadsanalys Antalet anställda i beställd primärvård har minskat med 686 anställda mellan mars 2014 och mars 2015. Förändringen beror på att när Vårdval rehab infördes i september 2014 flyttades rehabverksamheten från Styrelsen för beställd primärvård till Primärvårdsstyrelsen. Gruppen rehabilitering och förebyggande i gruppen ingår förutom fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut även logoped, psykolog och kurator har minskat med 626 anställda. Övriga grupper har minskat förutom sjuksköterska, barnmorska som har samma volym. Gruppen teknik, hantverkare har ökat med 6 anställda, ökningen är 3 IT tekniker, 1 systemutvecklare och 2 vaktmästare.
Mertid och övertid, används vid hög arbetsbelastning, oplanerad frånvaro och för att täcka tillfälligt för vakanser. Mertid och övertidstimmarna är i stort sett oförändrade i förhållande till total tid jämfört med samma period förra året. OB tillägg, det bara viss verksamhet som regelbundet arbetar obekväm arbetstid. 1177 vårdguiden har tjänstgöring dygnet runt. Övriga verksamheter har öppet måndag till fredag och inom viss verksamhet kvällsöppen mottagning. 6. Ekonomi s ekonomiska förutsättningar och verksamhetsförändringar för 2015 baseras på de överenskommelser som är tecknade med de 12 hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringarna mellan åren 2014-2015 redovisas nedan. Generella förutsättningar Samtliga nämnder gav primärvården en netto indexuppräkning på 2,0 procent (inkl läkemedel) efter avdrag för effektiviseringskravet på 0,5 procent. Besparingskrav på 1,2 mnkr när det gäller konsulter. Rehabilitering utgick sedan vårdval införts. Forskning och Utveckling- uppdraget ingår inte längre i överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna utan finansieras av regionen centralt. Hjälpmedelsorganisation, konkurrensneutral funktion kopplad till vårdval Rehab 8,1 mnkr Minskad beställning Palliativ läkare inom HSN 7 utgick ur vårdöverenskommelsen Ljusbehandling inom HSN 4 avser perioden 2015-01-01-2015-05-31. Skepplanda läggs ner och patienterna hänvisas till Stenungsund Uppdrag om utbildningar vårdprogram/vårdkedjearbete inom HSN 9 och 10 utgick ur överenskommelsen Ljusbehandlingar inom HSN 1,2 och 3 utgick ur överenskommelsen Logoped inom HSN 6 uppdraget övergick till Alingsås Lasarett Logoped inom HSN 8 uppdraget övergick till Södra Älvsborgs sjukhus Vågen uppdraget övergick till Södra Älvsborgs sjukhus. Nämnden ersätter omställningskostnader avseende hyra om maximalt 0,1 mnkr under nio månader 2015 Dietistverksamheten reducerades med 1,1 mnkr inom HSN 9 och 10 Satsningar Centrala Barnhälsovården tillfördes 0,5 mnkr inom HSN 4,5,7,11 och 12