9, 10. TFYA15 Fysikaliska modeller VT2019 Partikelkinetik-energi Magnus Johansson,IFM, LiU

Relevanta dokument
KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

II. Partikelkinetik {RK 5,6,7}

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

.4-6, 8, , 12.10, 13} Kinematik Kinetik Kraftmoment Vektorbeskrivning Planetrörelse

Vektoranalys I. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Mekanik FK2002m. Repetition

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

" e n och Newtons 2:a lag

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Mekanik Föreläsning 8

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Föreläsning 2 1. Till varje punkt i rummet tilldelas en vektor. ( ) = T ( x, y, z,t) ( ) = v x

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Integraler av vektorfält Mats Persson

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Lösningar till övningar Arbete och Energi

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Lösningar till problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Möjliga lösningar till tentamen , TFYY97

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

= + = ,82 = 3,05 s

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Svar och anvisningar

TMV036 Analys och Linjär Algebra K Kf Bt, del C

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Integration m.a.p. t av båda led ger. Lektion 13, Flervariabelanalys den 15 februari x(t) x(0) = log y(t) log y(0) = log.

Mekanik I Newtonsk mekanik beskrivs rörelsen för en partikel under inverkan av en kraft av

Mer Friktion jämviktsvillkor

Vågrörelselära och optik

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

FFM232, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Institutionen för matematik SF1626 Flervariabelanalys. Lösningsförslag till tentamen Måndagen den 5 juni 2017 DEL A

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Inre krafters resultanter

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Lösningsskiss för tentamen Mekanik F del 2 (FFM521/520)

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen Mekanik MI, TMMI39, Ten 1

Hanno Essén Lagranges metod för en partikel

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Flervariabelanalys E2, Vecka 5 Ht08

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

Repetition Mekanik, grundkurs

1 x. SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2)

Tentamen i El- och vågrörelselära,

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

3 Parameterframställningar

Lösningar Heureka 2 Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

Transkript:

9, 10

Kulkanor Två kulor åker friktionsfritt nedför olika kanor. Vilken kula kommer ner till kanans slut först? Vilken kula har högst fart vid kanans slut? h A B Fredrik Karlsson,

9 W = F r Exempel: Partikel som rör sig nedåt sträckan h under påverkan av gravitationen = -h = -m W 1 = mgh 1

En mer allmän definition av fysikaliskt arbete kan ges för konstanta krafter som inte alltid är i den rätlinjiga rörelsens riktning W = F r cosφ 9 = -m h 3 l 1 1 = l = -m W 1 = mgl 0 = 0 = 90 o 3 = h = -m = 180 o W 3 = mgh (-1) = -mgh 1 3 = l +h = -m W 1 3 = -mg h h/ h = -mgh cos() = -h/ h Fredrik Karlsson,

9 Enbart kraftens komponent i rörelsens riktning uträttar arbete! cos. W = F r cosφ W = F r skrivs oftast som, och läses som skalärprodukten mellan vektorerna och. Fredrik Karlsson,

Skalärprodukt A B= A B cosφ B φ A B cosφ Fredrik Karlsson,

Skalärprodukt B C φ C A B= A B cosφ φ B φ BC B+ C A B cosφ B C cosφ C B+ C cosφ BC Distributiv lag: A ( B+ C) = A B+ A C Fredrik Karlsson,

Skalärprodukt B φ A B= A B cosφ A Fredrik Karlsson,

Skalärprodukt B ŷ φ ˆx A B= A B cosφ A ˆx ŷ =1 1 cos π = 0 ˆx ˆx = ŷ ŷ =1 1 cos0 =1 Fredrik Karlsson,

Skalärprodukt A = A x ˆx+ A y ŷ B = B x ˆx+ B y ŷ A B= ( A x ˆx+ A y ŷ) ( B x ˆx+ B y ŷ) = A x B x ˆx ˆx+ A y B x ˆx ŷ+ A x B y ŷ ˆx+ A y B y ŷ ŷ = A x B x + A y B y kan beräknas på två sätt: A B= A x B x + A y B y A B= A B cosφ Fredrik Karlsson,

9 3 A B= A x B x + A y B y h l 1 1 3 = l +h = -m W 1 3 = = (0 -m) (l +h) = 0 l + (-mgh) = -mgh Förflyttningen från (1) till (3) kan ske längs olika vägar, t.ex. via (). Om sträckan består av flera delsträckor så ges det totala arbetet som summan: W 1 3 = W 1 + W 3 = (0 ) (l ) + (-m) (h) = 0 l + (-mgh) = -mgh I detta fall blir arbetet detsamma för W 1 3 och W 1 3, men arbetet kan vara beroende av vägen. Mer om detta lite senare.

Kraften är dock inte alltid konstant, ofta beror den på positionen. T.ex. gravitationskraften på stora avstånd och fjäderkraften: 9 i j

9 Kraften är dock inte alltid konstant, ofta beror den på positionen. T.ex. gravitationskraften på stora avstånd och fjäderkraften: 1D exempel Bestäm arbetet för en förflyttning från jämviktsläget (1) till det utsträckta längden () l under påverkan av en fjäderkraft. Endast förflyttning i y-led: = -k 1 = k $ k! / %

9 Kraften är dock inte alltid konstant, ofta beror den på positionen. T.ex. gravitationskraften på stora avstånd och fjäderkraften: 1D exempel Bestäm arbetet för en förflyttning från (1) r 0 till () höjden h r 0 under påverkan av gravitationskraften. Endast förflyttning i y-led: = -G &' ( ) 1 = G &' () GMm*( ( ) +, -. GMm +, =GMm 1 0 % h! 1 0 %

= -m 3 1 1 3 = l +h = -m W 1 3 = = (0 -m) (l +h) = 0 l + (-mgh) = -mgh W 1 3 = W 1 + W 3 = (0 ) (l ) + (-m) (h) = 0 l + (-mgh) = -mgh W 1 3 =.= -mgh W 1 3 =.= -mgh Om arbetet är oberoende av vägen, kallas arbetet konservativt och man säger att man har en konservativ kraft!

= -m 3 För en konservativ kraft är arbetet som uträttas vid en förflyttning längs en sluten kurva (vilken som helst) noll. 1 1 3 1 W 1 3 1 = W 1 3 - W 1 3 = 0 skrivs ofta som 1 0 eller 1 0

Fjäderkraften är en konservativ kraft. Liksom alla andra centralkrafter där kraftens storlek endast beror på avståndet till en punkt, och kraften är riktad mot punkten. x 1 Även gravitationskraften är alltså en konservativ kraft. 1 1 W 1 1 = W 1 + W 1 = 0 För konservativa krafter kan vi för varje punkt P i rummet definiera potentiell energi U som arbetet som uträttas vid en förflyttning från punkten till en godtyckligt vald referenspunkt P Ref : 4 5 678 5

Den potentiella energin U kan användas för att beräkna det fysikaliska arbetet W som uträttas under en förflyttning från läge (1) till läge (), oberoende av vägen. U = W Ref () W Ref Ref. W 1 Ref U 1 = W 1 Ref (1) W 1 = W 1 Ref W Ref W 1 =U 1 U = U Potentiell energiskillnad Fredrik Karlsson,

9 18

9 1 >= -m = d =!9 W 1? ( mg? ( ( W 1? mg?!w ( 1 W 1 + W 1 = 0 Välj y = 0 som referenspunkt och y = Δy som godtycklig punkt. 5 678 4 5 %!9 :; 9Δy

1 D = v 0 A = -bd = -bv 0 = db W 1? A C bv 0? B C bv 0 B!B 1 1 1 D = -v 0 A = -bd = +bv 0 = db W 1? A C bv 0? B C bv 0 B 1!B W 1 W 1 + W 1 = W 1 0 Friktionskraften ej konservativ, U ej definierat!

1 = -k = k W 1? W 1? W 1 + W 1 = 0 ( k? ( ( k?!w ( 1 Välj y = 0 som referenspunkt och y = Δs som godtycklig punkt. 5 678 4 5 % k :F Δs /

9 P P P W net = ò F net dr = ò ma dr = m dv v ò dr = m dr v ò dv = ò mv dv P 1 P 1 P 1 dt v 1 dt v 1 v æ = mò ( v x dv x + v y dv y + v z d z ) = m v v é ù x x ê ú + v v é ù y y ê ú + v v é ù z ö ç z ê ú ç èë ûv 1 x ë û v 1 ë û y v 1 zø v 1 ( ) = m v x + v y + v z ( ) m v 1x + v 1y + v 1z = m v m v1 9.8 K = K K 1 = m v m v1 = W net {RK9.9}

RK10.9 Totala mekaniska energin G H7IJ K4 bevaras!

Kulkanor Två kulor åker friktionsfritt nedför olika kanor. Vilken kula kommer ner till kanans slut först? Vilken kula har högst fart vid kanans slut? h A B Fredrik Karlsson,

Trasigt hus En tegelpanna (massa 400 g) lossnar från en punkt P på ett hus tak. Pannan glider med friktionskoefficienten 0,4 utför taket och landar så småningom i en punkt Q på marken. a) Hur stort fysikaliskt arbete uträttas av friktionskraften på tegelpannan? b) Vad är tegelpannans fart när den lämnar taket?

Fredrik Karlsson,

9.6 Uträttat arbete per tidsenhet RK9.30