Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet
Vad ska jag prata om? Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete: sociala risker Problembeskrivning Säkerhetsarbete/insatser/åtgärder Säkerhetsarbetets effekter Diskussion och problematisering 2
Framträdande säkerhetsfrågor i Borås Sociala risker Implementering av WHO programmet Säker och trygg kommun Trafiksäkerhet 3
Problembeskrivning Det är klart att det är ett område som vi måste bli bättre på ( ) Vi har ju sett vad som hänt i Europa och även i Skåne och Malmö o.s.v. Där har vi en hemläxa att titta på (kommunchef) Polisen: förvåning över att Borås hade två områden bland de fem mest utsatta (av 190) i regionen. De har ingen plats. Det är det som är problemet. De har svagt socialt nätverk, inga pengar, ingen utbildning ( ) Den sociala situationen försämras och segregationen ökar Den svåra delen är den mjuka delen. Vi är bra på teknik men att kommunicera med varandra (säkerhetsansvarig) 4
Problem med personer som bråkar och stör ordningen (Trygghetsundersökning 2011) 70 60 50 40 30 20 10 0 Hässleholmen Norrby Borås, total 5
Sociala risker, definitioner På senare år har allt större intresse riktats mot kriser som har upphov i sociala förhållanden. Konflikter mellan sociala grupper, polis och räddningstjänst, gängkriminalitet, organiserad brottslighet, hatbrott, politiskt eller religiöst motiverade aktioner har fått stor uppmärksamhet. (Hallin) ett verktyg för att skapa förståelse för de komplexa och motstridiga samhällsproblematiker aktörerna ställs inför, såväl som att driva på och begripliggöra förändringasarbete i organisationen (Bartley, Ericson) är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. (Länsstyrelsen) 6
Empiriskt material Intervjuer Dokument Statistik (Trygghetsmätningar 1999-2011, Välfärdsbokslut, egen skolenkät) 7
Intervjupersoner Övergripande: Säkerhetssamordnare, kommunchef, (kommunalråd) SÄRF (Räddningstjänst): Säkerhetssamordnare, politiker, insatschef (brand) Polischef Skola: Säkerhetsansvarig, kommunalråd, 5 rektorer Äldre: Områdeschef, ordförande i stadsdelsnämnd Trafik: Sektionschef, tekniska nämndens ordförande Annan personal: metodutvecklare, strategisk samhällsplanerare, samordnare drog- och brottsförebyggande, ungdomskoordinator, stadsdelssamordnare (22 st.) 8
Experter, reflective practitioners situations of uncertainty, instability, uniqueness, and value conflict (Donald Schön) Expertis: hantera svårdefinierade problem, intuitiv analys, professionella avgöranden och omdömen, tyst kunskap 9
Säkerhetsarbetet: strategier, insatser och åtgärder Stärka social sammanhållning (föreningar, dialog ) Stärka individer (bemötande, sommarjobb ) Samarbete (SSPF-modell ) Utveckla kommunikationen (organisation, medborgare; Räddningstjänsten, polisen, skolor) Utveckla miljön (underhåll, åtgärda skadegörelse ) Kontroll och övervakning (kameror, Securitas ) Tekniska lösningar (polisanmälan, kameror ) Dokumentation (incidentrapporter, utryckningsstatistik ) 10
Skadegörelse (Data från trygghetsmätningar) 90 80 70 60 50 40 Hässleholmen Norrby Borås, total 30 20 10 0 1999 2000 2003 2004 2005 2006 2008 2011 11
Anmäld skadegörelse 30 25 20 15 Hässleholmen Norrby Borås, total 10 5 0 1999 2000 2003 2004 2005 2006 2008 2011 12
Oro för överfall eller misshandel 30 25 20 15 Hässleholmen Norrby Borås, total 10 5 0 1999 2000 2003 2004 2005 2006 2008 2011 13
Polisen bryr sig om områdets problem 70 60 50 40 30 Hässleholmen Norrby Borås, total 20 10 0 1999 2000 2003 2004 2005 2006 2008 2011 14
Andel elever i åk. 8 som känner sig trygga i skolan (Data från Välfärdsbokslut) 90 80 70 60 50 40 Bodaskolan Särlaskolan Borås Stad 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 15
Elever i år 8 som mår bra eller mycket bra 100 99 98 97 96 95 94 Bodaskolan Särlaskolan Borås Stad 93 92 91 90 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 16
Frågeteman: Lärar- och elevenkät Problem (skadegörelse, våld, hot, bränder, stölder ) Upplevd trygghet (vilka ev. hot finns?) Åtgärder (kalla in föräldrar, polisanmälan, polisingripanden, kameror, kontakt med brandkåren, trygghetsvandringar ) Trygg miljö (fritidsgård, sommarjobb, polisnärvaro ) Trygg skola (lugn och ro, lärarnas bemötande, föräldrar, sköterska, kurator ) Vad borde göras (öppen fråga)? 17
Ex: Hur tycker du att åtgärder fungerar? (Vår skolenkät) 60 50 40 30 20 10 Mycket bra Bra Inte bra Vet inte 0 18
Ex: De åtgärder eleverna tycker fungerar bäst (Vår skolenkät) 1. Att elevfiket är öppet och att där finns någon att prata med 2. Att föräldrar kallas till skolan när något har hänt 3. Att rektor kallar till ett snabbt möte med elev och föräldrar när något hänt 4. (3.) Att vaktmästare, lokalvårdare o andra vuxna på skolan har tid för/bryr sig om elever 5. När brandkåren kommer till skolan och visar hur dom jobbar med bränder 6. (5.) Övervakningskameror 7. Att skolan och föräldrar har regelbunden kontakt 8. Stökig elev flyttas till annan skola om inget annat verkar fungera 19
Ex: Vad är viktigt för att du ska känna dig trygg och trivas i skolan? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 mycket viktigt viktigt inte viktigt vet inte 20
Vad tycker eleverna är viktigast för att de ska känna sig trygga och trivas i skolan? 1. Att jag har kompisar som jag kan lita på 2. Att jag har någon lärare som jag kan lita på 3. Att lärarna bemöter elever på ett bra sätt 4. Lugn och ro i klassrummet 5. Att man vet vad man ska göra om det skulle börja brinna 6. Att vuxna ingriper direkt när något händer 7. Att man kan träffa skolsköterska och kurator 8. Att det finns vuxna att prata med på raster t.ex. skolassistent, fritidsledare 9. Lugnt i korridorer 10. Att föräldrar är i skolan ibland 21
Svårigheter (möjligheter) Oklara samband mellan insatser och effekter beträffande sociala risker Dokumentationen är ofta ofullständig och kan ofta inte kopplas till speciella insatser, tidpunkter, platser och händelser Säkerhetspolicy förverkligas av många olika aktörer. Intressenter, arbetskulturer, kunskaper, mål och villkor kan variera Svårgripbara sociala förändringar påverkar utfallet 22
Vilka strategier och insatser är effektiva? Holistiskt synsätt där bakomliggande faktorer beaktas Skapa delaktighet, tillit, livschanser, en god miljö Dialog Viktigt: nära sociala relationer och bemötande Samarbete. Engagemang från flera aktörer, inklusive de boende i området Nätverk, samordning i stället för stuprör En kombination av insatser och lösningar Övervakning och hårda metoder kan behövas men inte som dominerande strategi Handla snabbt Långsiktig, gemensam utveckling av kunskap Utveckla dokumentation 23