HAPARANDA STAD. arn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 1

HAPARANDA STAD arn- och ungdomsnämnden SAMMANYRÄDESPROTOICOLL Sammanträdesdatum 2012-02-01 1 Sida Tid och plats Beslutande Övriga närvarande Förvaltningshuset ihaparanda Onsdag 2012-02-01 kl. 08.30-17.00 Kåre Strömbäck, ordförande Ida Karkiainen (S) Agneta Franzen (S) Lena Keisu Gard (S) Jan-Ola Eriksson (S) Hans Öhman (S) Pekka Hyötylä (V) 08.30-15.30 Birgit Niva (M) 08.30-15.30 Anne Sulila (C) Niklas Olsson (M) ers för Ann-Charlotte Bucht (M) Lennart Blom (C) Sven Forsberg, förvaltningschef Tanja Niva, förvaltningsekonom Monica Perdahl Täikkö, sekreterare Nina Harila, fritidskonsulent Tapio Salo, kulturchef Justering Justerare Plars och rid Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare Jan-Ola Eriksson Barn - och ungdomskontoret 1-14 Monica Perdahl Täikkö j ^- Ordförande Justerare Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts Datum då anslaget tas Förvaringsplats för protokollet Underskrift ANSLAG/^Ei^IS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn- och ungdomsnämnden i Haparanda Stad 2012-02-01 2012-02-07 2012-03-01 Barn - och ungdomskontoret, M"QTTTCa- P-erda^l ^ä1{z Utdragsbestyrkande 012 307 - COpi/t"i,ehf KO\IMENTUS I^LANKETTFR 04-I1

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMAPi1TRÄDESPROTOKOLL 2 Sida 1 Information om förändringar i organisationen 2 Arbetsbudget 2012 3 Lägesrapport -fritid 4 Regler/normer för utbildningsbidrag 5 Lägerrapport -kultur 6 Rapport från kulturarrangemang sommaren 2012 7 Ansökan Gränslöst spel 8 Lägesrapport -fritid -ungdom 9 Bidrag Minoritetspråksdelegationen 10 Läsåret 2012/13 11 Rapporter Systematiskt kvalitetsarbete 12 Representanter 13 Delegation 14 Delgivningar 8 Utdragsbestyrkande 21 012 315 - ^ Crgvrigh7 KonlbIENTUS t ÖRLAC. AB 95-04

HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMANTRÄDESPttOTOKOLL Sammanfrädesdalum 2012-02-01 3 Sida Bun 1 Information om förändringar i organisationen Socialförvaltningen Då Sven Forsberg har tillträtt som förvaltningschef för både barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har följande förändringar gjorts inom socialförvaltningens ledning för perioden 2012-01-01-2013- 08-13: Kirsti Jussila är biträdande förvaltningschef med ansvarsområde: IFO, socialpsykiatrin och integrationsenheten under perioden 2012-01-01-2013-08-31. Kirsti Jussila har ett lönetillägg för detta uppdrag. Carina Caprioli är biträdande förvaltningschef med ansvarsområde stöd och omsorg under perioden 2012-01-01-2013-08-31. Carina Caprioli har ett lönetillägg för detta uppdrag. Alla enhetschefer vid socialförvaltningen är direkt underställda förvaltningschef Sven Forsberg. En ny delegationsordning för socialnämnden tas i januari 2012. Förvaltningschefen kommer att se över vilka benämningar för chefer som finns på förvaltningarna samt vilka tjänstebenämningar som ska finnas i framtiden. Även gruppledarnas arbetsuppgifter och ansvarsområden kommer att ses över. Beslutsattest angående personalärenden kommer att revideras för att få till samma system för båda förvaltningarna. Barn - och ungdomsförvaltningen Intendenttjänsten Marielundsskolan annonseras internt omgående för samma tidsperiod som Seija Fjällvind är anställd som rektor för Marielund 6-9 och Karungi förskola och skola. Arja Martin Viita och John Waltari har ett gemensamt utvecklingsansvar för skolan. 8 Drogsamordnartjänsten som tidigare har delats mellan socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ska framledes heta ungdomssekreterare. Tjänsten kommer att ligga på Barn- och ungdomsförvaltningen under samma budget som specialpedagogerna. Tjänsten kommer att snarast utannonseras. Justerare c ^^, 21 012 J15 " '^ Copri'iglr( KOMMEN"I US FÖRLAG AR 95-04 Ufdragsbestyrkande

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 Sida Gemensamt Under hösten 2012 tas beslut om barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen ska ha en förvaltningschef eller om man återgår till två förvaltningschefer. Sven Forsberg kommer att sitta i ett gemensamt rum med Patrik Oja och Carina Jäntti centralt bredvid medborgarkontoret, Tillsättning av internt utannonserade chefer inom BUF Barn- och ungdomsförvaltningen har internt utlyst samt anställt för- och grundskolechef samt rektor. Arbetsgången för anställningen av de två chefstjänsterna har varit den som förvaltningschefen kom överens om med de fackliga företrädarna -Lärarförbundet, LR och Vision- som kom till överläggningarna den 21 december 2011. Arbetsgången möjliggjorde att tjänsterna kunde besättas innan skolstarten våren 2012. Överenskommelsen innebar att arbetsgivaren skickade ut sitt förslag till facken den 28 december före k1.09,00 och att de fackliga, om de har något att erinra mot arbetsgivarens förslag svarade senast dagen efter den 29 december k1.09.00. Ingen av facken hade något att erinra mot arbetsgivarens förslag varför arbetsgivaren anställde enligt följande: Arja Martinviita är anställd som för- och grundskolechef under tiden 2012-01-01-2013-08-31. Arja Martinviita har ett lönepåslag under denna period. Seija Fjellvind är anställd som rektor för Marielund 6-9 och Karungi förskola och skola under tiden 2012-01-01-2013-08-31. Seija Fjellvind har ett lönepåslag under denna period. Barn- och ungdomsnämnden tar del av informationen. B Justerare Ufdragsbestyrkande 21 012 315 - '^? <'npi^righ! KOM4AI.NTUS FÖRLAG AB 95-04

HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-01 5 Sida Bun 2 Uu 3 KoFu 2 Arbetsbudget 2012 Förvaltningschef Sven Forsberg informerar om arbetsbudgeten för 2012. Utbildningsutskottets och Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att Barn- och ungdomsnämnden fastställer förslaget till arbetsbudget för 2012. Bilaga. Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt utskottens förslag. B Justerare Utdragsbestyrkande 21 D12 X15 - <U Cnp^^righ( KOibI ntfntus FÖRLAG AB 95-D4

ketter TotaR 2012 Tjänster 2012 Gemensam verksamhet 24 752 730 16,0 Facklig verksamhet 346 150 0,8 Intraprenad 2 660 052 4,3 Politisk styrning 874 555 Skolskjutsar 4 210 000 Utveckling 250 000 0,0 Övrig gemensam kostnad 1 715 000 Friskola 11 431 000 Gemensamma resurser 2 384 632 4,0 Statsbidrag förskola, maxtaxa & kvalitetshöjning -2 613 260 IntäkterTorneå språkskola -8 600 000 Barn och ungdomskontor 4 648 174 6,0 Utveckling Barn och ungdomskontor 80 000 Gemensamma IT insatser 3 725 642 Interkommunala avgifter Försk. Grundsk. 2 350 000 Övergripande åtaganden 1 290 785 1,0 Fritid 12 569193 10,5 Anläggningsverksamhet 9 350 346 9,5 Föreningsverksamhet 1 740 000 Utveckling 30 000 Landsbygdsutveckling 200 000 Ledarutbildning 100 000 Rörligt friluftsliv 1 148 846 1,0 Fritid ungdom 2 249 515 2,8 Fritidsgårdar 141 768 0,3 Ungdomens Hus 1 177 741 1,5 Ungdomsinsats mot droger 200 000 Ungdomsråd 80 000 Utveckling 25 000 0,0 Ledning 625 005 1,0 Kultu r 2 985 703 0,5 Folkbildning/Folkets hus 1 470 536 Kulturvård 255167 0,5 Stipendier och bidrag 40 000 Arrangemang 520 000 Studieförbund 500 000 Föreningsstöd 200 000

2{T22 'tom 2iD].2 Bibliotek 5 838 733 5,5 Biblioteksbuss 420 000 Biblioteksverksamhet 41 000 Lokaler 1 817 067 Utveckling 20 000 Stadsbibliotek 3 540 666 5,5 Kosthåll/Lokalvård 626 525 65,5 Utveckling -19 558 Ledning och administration -465 756 3,0 Personalpool 352 125 1,0 Centralköket 236 353 8,3

^.. _ ^^-^^s r,^^.ra^ rj ^^....,,\ ^wl.srwr x /. å2^12 rtjåiisie^':2us12 Kosthåll förskola, skola 314 187 14,1 Kosthåll Klippan, Lunden -14 297 8,2 Lokalvård Staden -124 785 1,0 Lokalvård Förskola, skola 44 001 18,4 Lokalvård Klippan, Lunden -191 589 7,0 Lokalvård övriga 495 843 4,5 Resursstöd Elevvård/Elevstöd 13 220 701 27,3 Elevassistenter 4 510 620 11,0 Hälsovård 1 899 575 3,8 Kurativ verksamhet 1 970 138 3,5 Skolidrott 25 000 Utveckling SO 000 Specialpedagoger 4 328 414 8,0 Ungdomssekreterare 436 953 1,0 Förskola/Grundskola/Särskola 120 055 679 196,3 Administration 7 325 930 13,0 Familjens hus 729 320 1,0 Fritids 4 493 065 10,0 Förberedelseklass 1 228 096 2,5 Förskola 28 213 158 67,7 Förskoleklass 3 864 362 8,5 Grundskola 40 662 604 80,6 Kulturskola 163 000 0,0 Lokaler/Kost 28 526 841 Musikskola 1 734 141 7,3 Resursenheter 945 405 2,0 Särskola 1 839 757 3,8 Utveckling 330 000 {tom) 0 Ungdomsutbildning Vuxenlärande 37 559 729 38,8 Administration 1 887 404 3,0 Datautbildning 50 000 Grundläggande vuxenutbildning 79 466 0,2 Gymnasial vuxenutbildning 492 045 0,8 Gymnasieutbildning 17 442 886 27,2 Hem och skola 0 Högskoleverksamhet 685 220 0,5 Inackordering 420 000

W^ eä' a"^+vay^c+^rl^a^"^!^'2å^^., i ä.,.a'^!^ri5t,^xt^'15:s.+; 1t:203i T.1. InStitutiOn55erviC2 0 Lokaler/Kost 6 340 737 SFI Undervisning 1 820 384 4,6 Skolbibliotek 0 Skolskjutsar 1 290 095 Utveckling 85 000 Interkommunala ersättningar S 800 000 Studievägledning 1 166 493 2,5

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 Sida Bun 3 Lägesrapport -fritid Fritidschef Allan Fjellvind lämnar rapport om: Riekkola Ny belysning på plats. Belysningen är dock inte riktigt bra ännu, Vattenfall kommer att byta ljuskälla. Ny funktionärskur har uppförts. Detta för att underlätta vid tävlingar. Nya pistmaskinen är nu inkörd och fungerar mycket bra. Under december och januari har ca 500 varv/dygn avverkats på spåren. Nya bilvägen för vintertrafik fungerar bra och innebär samtidigt att säkerheten ytterligare ökat. Skidbacken är pistad. Gränsvallen Det mesta fungerar bra på Gränsvallen. Traktorn har dock återigen havererat och finns f.n. i Lappträsk. Det nya publikskyddet har mottagits positivt. Det har dock en tendens att gå sönder lite för enkelt, utredning pågår hos leverantören. Övriga skidanläggningar Är i full gång. Lappträsk finns dock en del bekymmer. Skoterleder Vi har nu tre föreningar som underhåller skoterlederna, Säivis SK, Tossa-Karhuvaara samt Lappträsk SK. Ersättning utgår med 2500 kr/mil och säsong. Isbana Återigen råder osäkerhet om vi kan göra isbana p.g.a. svaga isar. Vi bevakarfrågan. 8 Aspen/IdrottshuslSimhall Inga större avvikelser från det normala. En ny medarbetare har börjat denna vecka. Anställd t.o.m. 31 maj och ersätter en pensionsavgång. Diskussioner har förts med badmästaren ang. simkunnighet. Förslag kommer att presenteras för för- och grundskolechefen. Justerare Utdragsbestyrkande 21 012 315 ^ ^9 CnJnv^Khf KOAIM1IFNTUS FÖ2LAG AB 9504

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Sida Övrigt HSKT kommer att få en ny sektion, boulesektion. De harnu två banor i Klippans källare. Kommer att starta upp tävlingsverksamhet. Även curlingbana diskuteras att ha i samma källare. Funderingar kring en plast skridskobana sommartid vid strandområdet. I första hand hyra under en månad för att testa om det fungerar. Brickor istället för nycklar till våra anläggningar används i allt större omfattning och fungerar allt bättre. 8 Justerare Utdragsbestyrkande 21 012 315 - C^; Cnln-ril;h! KOMMENIUS FÖRLAG AB 95-04

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 Sida Delges: Berörda fören. Bun 4 Revidering av regler för utbildningsbidrag Fritidschef Allan Fjellvind redogör för arbetet med att skapa normer för utbildningsbidrag. Fritidschefen föreslår att Barn- och ungdomsnämnden beslutar att bidraget utbetalas endast en gång per år, vid Barn- och ungdomsnämndens sista sammanträde årets slut. Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt fritidschefens förslag i avvaktan på att ett förslag till normer för utbildningsbidrag antagits. 8 Justerare Ufdragsbestyrkande 21 Ol2 375 ^ C9 Colrv,-iKhr Kon44fENrus Föaunc AB 9504

HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-01 9 Sida Bun 5 Lägesrapport -kultur Kulturchef Tapio Salo rapporterar om: Omfördelning arbetsuppgifter En rejäl omfördelning av arbetsuppgifter har genomförts. Arrangemang ansvarar tillväxtenheten för i framtiden. Vissa andra uppgifter har inom förvaltningen omfördelats bl.a. konstutställningar, skolbio och skolteater. Fritidschefen har kvar vissa kulturella inslag såsom fiskemuseet. Vik. kulturchef Tjänsten har utannonserats på 75% med anställning t.o.m. 2012-12-31. Offentlig utsmyckning Beslut har tagits om tre nya konstverk under 2012. Tornvallen, Struwes meridianbåge samt Femhörningen. Kukkolaforsens fiskemuseum Ansökan till Leader Tornedalen har inlämnats för vandringsled 7 km. Rastplats Kukkola - Perävaara. Ytterligare ansökan kommer vad gäller bygge av pator. En ansökan om bidrag för bevarande av kulturbyggnaderna skall eventuellt inlämnas till länsstyrelsen. Högst på den listan är klockan och klockstapeln. Det finns en underhållsplan för åtgärder. Museet Tapio lämnar särskild rapport om detta, 8 Justerare c> Utdragtbestyrkande 21 012 315 ^ G Cu^mriKh( KOMAIFNTUS FORLAG AB 9504

HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanirädesdatom 2012-02-01 10 Sida Bun 6 Rapporter från kulturarrangemang sommaren 2011 Bibliotekschef Marita Mattsson -Barsk redovisar 2011 års arrangemangs utfall, både ekonomiskt och personellt. Barn- och ungdomsnämnden tar del av redovisningen. 8 Justerare Utdragsbestyrkande 21 012 J15 ^ CnFn^rihhl Kont,YttN-tus FÖIi I_AC AB 9504

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn - och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Il Sido Delges: Hapda Teaterf. Bun 7 KoFu 3 Ansökan Gränslöst spel Projektet Gränslöst spel, folkmusikkurser och konserter genomförs i både Haparanda och Torneå den 17-19 februari 2012. Haparanda -Tornio har sedan början av 1990-talet haft en sommarfestival som fick namnet Gränsspelet. Festivalens syfte är att locka folkmusiker från när och fjärran till kurser och konserter. Det senaste åren har festivalen lockat få besökare och namnet Gränsspelet kan man tycka har tjänat ut sitt syfte. Det kan vara fel tidpunkt att försöka locka spelmän från längre håll första veckan i juli varje år när alla stora folkmusikfestivaler startar i Sverige såsom "Musik vid Siljan" och i Finland folkmusik festivalen i Kaustinen. 2007 togs initiativet att starta ett nytt folkmusikprojekt tillsammans med Norrbottens Spelmansförbund och tidpunkt under vårvintern tycktes lugnare med festivaler i respektive länder. Namnet Gränslöst spel passar bättre nu genom bygget av ett gemensamt centrum. Kulturellt utbyte mellan medborgarna är mycket viktigt. Byte av tidpunkt under året visade sig vara det rätta greppet för att få människor att komma. Det har kommit fler och fler spelmän och kursdeltagare för varje år sedan nystarten. I våras kom ett hundratal spelmän och ca 200 i publiksiffror. Haparanda teaterförening har tagit över ägarskapet av projektet Gränslöst spel från Norrbottens spelmansförbund. Medarrangerande förening från Torneå är Riverside Jazz förening. Kursernas syfte är att få barn, ungdomar och vuxna att umgås tillsammans. Folkmusik erbjuder till spontant umgänge. Härmed vill vi söka bidrag av Haparanda stad med 20 000 kr för att få budgeten i balans. 8 Justerare Utdragsbesryrkande 21 012 915 ^ :J C'ulrrrigh( KO^b1MfvTUS FÖRLAG AB 95-04

HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 12 Sida Projektets finansieringsplan: Deltagaravgifter Teaterföreningen Tornedalsrådet Inträde Norrbottens läns landsting Haparanda stad 4 500 kr 5 000 kr 5 000 kr 3 000 kr 60 000 kr 20 000 kr Fritidschef Allan Fjellvind föreslår i tjänsteyttrande att projektet beviljas ett bidrag på 20 000 kr enligt ansökan. Kultur- och fritidsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att projektet beviljas ett bidrag på 20 000 kr. Konto: 4631. Ledamot Pekka Hyötylä föreslår bifall till ansökan. Barn- och ungdomsnämnden beslutar enhälligt enligt kultur- och fritidsutskottets förslag. a Justerare k S' 21 012 315 - ^ CoNvrigh( KOMMf.NTU$ FÖRTAG AR 9504 Utdragsbesryrkande

HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMAPITRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-01 3 Sida Bun 8 Lägesrapport fritid -ungdom Verksamhetsansvarig Nina Harila lämnar rapport om: - Nya öppettider - Nya verksamheter a Justerare ei 21 012 315 - G^ Cor^w^i^hl KOMMENTUS PORLAC. AB 95-04 Utdragsbestyrkande

HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-01 14 Sida Delges: Minoritetspråksd. Bun 9 Bidragsansökan Minoritetspråksdelegationen Fritidschef Allan Fjellvind samt kulturchef Tapio Salo redogör för inkommen ansökan från Minoritetspråksdelegationen ihaparanda om bidrag till en minoritetspråksdag ifebruari. Fjellvind och Salo föreslår att Barn- och ungdomsnämnden beviljar 15 000 kr till arrangemanget från konto 46310 Kulturverksamhet. Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt Fjellvind och Salos förslag bevilja Minoritetspråksdelegationen ett bidrag på 15 000 kr. 8 Justerare Urdragsbestyrkande 21 012 315 ^ '^^ Cotw^^^Khr Komtiaervnrs föa^nc. AB 9504

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMANTRÄDESPR TOKOLL IS Sida Bun 10 Uu 4 Läsåret 2012/13 Sven Forsberg föredrar förslaget till terminer och lovdagar för lå 2012/13. Utbildningsutskottets förslag till Barn- och ungdomsnämnden att anta förslaget till terminer och lovdagar för lå 2012/13 HÖSTTERMINEN 2012-08-20-12-21 Lovdagar för eleverna 2012-09-24 2012-10-29-11-02 2012-11-26 Utbildningsdagar för personal 2012-08 -13--17 2012-09-24 2012-10-29-11-02 2012-11-26 VÅRTERM INEN 2013-01-08--06-12 Lovdagar för eleverna Utbildningsdagar för personal 2013-02-11 2013-03-04--08 2013-04-02--05 2013-05-10 2013-06-07 2013-01-07 2013-02-11 2013-05-10 2013-06-07 ARBETSPERIOD 2012-08-13-2013-06-17 a VERKSAMHETSÅR 2012-08-13-2013-08-16 Justerare Utdragsbestyrkande 21 012 315 - G.' Cotnvf^hl KOMMLNTIIS FORLAC. AB 95-04

HAPARANDA STAD Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 2012-02-01 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 Sida Förhandling med de fackliga organisationerna och information till Hem och skola kommer att ske före beslut ibarn- och ungdomsnämnden den 1 febr. Utbildningsutskottets förslag till Barn- och Ungdomsnämnden: att Barn- och ungdomsnämnden fastställer förslaget till Läsår 2012/13. Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt Utbildningsutskottets förslag. 8 Justerare Utdragsbestyrkande 21 012 315 ^ Cnf>yriKhf KOhL^1FNTU5 FORLAG AB 9504

HAPARANDA STAD Barn- och ungdomsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-01 17 Sida Bun 11 Rapporter Systematiskt kvalitetsarbete Förskole- och grundskolechef Arja Martinviita redogör för de olika enheternas rapporter om Systematiskt kvalitetsarbete. Bilaga. Barn- och ungdomsnämnden diskuterar rapporterna och ställer frågor kring olika detaljer i rapporterna. Barn- och ungdomsnämnden lägger rapporterna till handlingarna. Bilaga. 8 Justerare Utdragsbestyrkande 21 012 315 - J Cu^^eri^; h! KOM1IM1ICNTUS FÖILLAL AB 95-04

Marielunds förskola - skola F-5 Resultatuppföljning Alla elever är på gång med sitt kunnande iläs- och skrivning. Alla elever kan läsa men på olika nivåer. Metoden "Att skriva sig till läsning" har gett goda resultat för eleverna. Det börjar man redan med i förskolan och de yngre barnen är intresserade av bokstäver och ordbilder. Förskolan har under året arbetat i konceptet att erhålla Grön flagg vilket innebär 5 olika områden. I höstas hissades den flaggan för arbetet med kretsloppet och nu fortsätter de med Naturen och miljön. Ett gemensamt tema i förskolan är "Snick och snack i skogen" som är ett värdegrundsarbete med både miljö, människor och förhållningssätt. Organisationen i skolan innebär att lärarna arbetar utifrån sina ämneskompetenser. Det har varit en del svårigheter med att få arbetslagen att samarbeta kring barnen. Resultaten i matematik visade att alla i år 3 nådde målen efter att ha haft samma lärare i matematik. Tidsenliga verktyg har införts mer och mer i skolan och klassuppsättning av datorer har blivit en tillgång i elevernas lärande. Lärarrollen förändras i och med detta och under hösten har arbetet med detta påbörjats. Arbetet med ipaden i förskolan är bara i sin linda. Vi behöver utveckla arbetet i Infomentor nu när föräldrarna får tillgång till det. Vad och hur bedömer vi elevernas arbete är också ett arbete som behöver utvecklas. Barn /elever i behov av särskilt stöd Antal elever i behov av särskilt stöd: Vi har 33 åtgärdsprogram år 1-5 skrivna i infomentor. Specialpedagogen arbetar med alla tre nivåer. Enskilda elevers utveckling iläs- och skrivinlärning. Sociala berättelser med de elever som har behov av det. I grupper/klasser som en extra resurs för elever i behov av särskilt stöd och även för alla andra. Hur är inlärningsmiljön och vilket material arbetar eleverna med. På den övergripande nivån arbetar vi i arbetslagen när vi tillsammans planerar och utvecklar verksamheten och tar hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. T ex schema, hur vi bildar grupper/klasser. Handleder lärare i specialpedagogiska frågor och som stöd vid upprättande av åtgärdsprogram. /^^

I Marielundsskolan arbetar en elevassistent i huvudsak med en elev i klassen. Eleven arbetar för det mesta i klassrummet. Specialpedagogen anser att arbetet med att implementera elevhälsoplanen och arbetsgången när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Anmälan till rektor, enkel utredning och grundlig utredning. Utveckla åtgärdsprogrammen så att det blir ett naturligt verktyg för oss. Förhållningssättet och lärandet behöver också utvecklas. Hur tar vi tillvara på utvecklingsinsatser som vi får ta del av. Hur kan vi bli bättre på att möta elever med koncentrationssvårigheter. Ska alla utredas och bedömas eller kan vi arbete utifrån att göra en synvända. Elever med annat modersmål åk finska ryska 5 16 17 3 17 1 2 19 1 18 Förskoleklass 23 1 I Marielundsskolan har eleverna möjlighet att följa en annan timplan vilket innebär att de har 200 min modersmål och 200 min svenska som andra språk. Ungefär hälften av våra elever följer denna timplan. Lärarna har kompetensutvecklats istärk språket stärk lärandet och för att utveckla arbetsmetoder så att eleverna når målen. När det gäller språkutveckling så är det viktigt att alla lärare tar till sig att de är språkutvecklare. Våra språkutvecklare ska vid konferenser planera och hålla i arbetet med språkutvecklingen och därmed höja kompetensen hos alla. Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt plan för systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljörond genomförs i maj månad och en uppföljningsrond iseptember för att se om eventuella fel och brister är åtgärdade. Gemensam skyddskommitte i Norra distriktet där gemensamma frågor angående arbetsmiljön tas upp. Previas sjuk och frisk tjänst har upplevts positiv speciellt möjligheten till rådgivning. Vid medarbetarsamtalen ställs frågor om hälsan, kränkande särbehandling upp. jc^'

I Marielundsskolan F-5 har ett processinriktat arbete startats upp för att utveckla arbetsmiljön både för elever också personal. Detta arbete har Kollegialkompetens anlitas att stödja upp och utveckla. Arbetet har hittills gett goda effekter.

RAPPORT Karungi förskola - skola. Resultatuppföljning Alla elever i åk 1 har knäckt läskoden, mycket arbete återstår för att få läsningen automatiserad och i arbetet med att utveckla läsförståelsen. Vi ser dock ett tydligt samband med svårigheter i skolarbetet och utvecklingen i läs och skriv färdigheter, därför är det viktigt att få i gång dessa tidigt. Att skriva sig till läsning och arbetet med "I paden" har gett goda resultat. Vi ser också att eleverna skriver gärna mer nu och kvaliten i slutprodukterna är högre då det är lättare att gå in bearbeta texten efteråt. Datorerna är ett utomordentligt hjälpmedel/verktyg för alla elever. Förskolan och skolan ser möjligheter i kommunens IKT satsningar och är gärna med och utvecklar nya ideer. Förbättringsområden:. Hur kan vi utveckla arbetet med "I paden" i förskolan och skolans tidiga år?.tillgång till interaktiva tavlor ser vi som en möjlighet till att utveckla arbetet i förskolan och skolan.. Det systematiska kvalitetsarbetet och dokumentationen av det i förskolan är ett prioriterat utvecklingsområde.. Info mentor och familjewebben som gör skolan mer tillgänglig för föräldrarna, En utmaning för skolan blir att skapa planeringar som eleverna förstår och blir delaktiga i, göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande genom den formativa bedömningen och framåtsyftande utvecklingsplaner. Barn / elever i behov av särskilt stöd /Åtgärdsprogram Karungi skola r-6 har 14 st pågående åtgärdsprogram. Uppdelat på enskilda och allmänna. Alla dessa innebär att eleven behöver särskilt stöd i någon form för sin utbildning. Det särskilda stödet för eleven planeras ihop med rektor förälder,elev,undervisande lärare, specialpedagog/lärare och eller elevhälsan. Det särskilda stödet varierar från små åtgärder i klassrummet till att ha undervisning med speciallärare/ pedagog enskilt eller i mindre grupp. Arbetet med åtgärdsprogrammen har blivit mer systematiskt. Planerna måste ändå utvecklas så att de blir mer konkreta med fokus på kortsiktiga mål och att ha tätare uppföljningar med elev och föräldrar är nödvändigt. Detta för att Kunna synliggöra förändringsprocessen för alla berörda och därmed få mer positiva effekter i arbetet.,^ S'

. Arbetet följer i stort sett elevhälsoplanen men förbättringar behövs i rutinerna speciellt i delarna anmälan till rektor och enkel utredning. Elever med annat modersmål Karungi förskola- skola har 22 elever finska som modersmål. Eleverna i F-6 erbjuds att läsa modersmål finska, intresset varierar. Alla elever i respektive grupper läser svenska tillsammans men bedömningen i ämnet sker utifrån om eleven har ämnet som svenska eller svenska som andraspråk. Vi har i dag någon grupp där flertalet elever har finska som modersmål, undervisningen anpassas utifrån elevernas kunskaper i svenska språket så att de också kan utveckla det. Förbättringsåtgärder:. Vi måste arbeta mer medvetet med språkutveckling och utveckla metoder och arbetsformer i att möta grupper där vi har en variation av kunskaper i svenska språket.. Fler elever skulle behöva läsa modersmål för att utveckla sitt första språk.. Hur motiverar vi eleverna och föräldrarna till att läsa modersmål finska? "Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål."( Lpfö 98) Det ska vara ett arbete med tydliga mål som utvärderas systematiskt, arbetet har påbörjats. Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt plan för systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljörond genomförs i maj månad och en uppföljningsrond iseptember för att se om eventuella fel och brister är åtgärdade. Vi har en gemensam arbetsmiljöskommite inorra distriktet, där frågor som berör arbetsmiljön frågor tas upp. Previas sjuk och frisk tjänst har upplevts positiv speciellt möjligheten till rådgivningen. Samarbetet i de två arbetslagen förskola/ skola fungerar bra. Arbetsklimatet är positivt och fokuserar på positiv utveckling av arbetet i den egna verksamheten. Det finns ett gott samarbetsklimat mellan förskola-skola-fritidshem/hemmen. Förbättringåtgärderna hamnar på mer teknisk nivå:. I Karungi förskola har det varit problem med hög ljudnivå och det finns förhoppningar om att kunna få Ijudabsorberande plattor i två av rummen.. KG Hallen, vem ska byta ljusrör och dammsugning av armaturer? Haparanda 2012-01-22 Rektor Seija Fjellvind,fd rektor Arja Martinviita %^.

^.., _ RAPPORT 1 Särskolan Eden Resultatuppföljning Särskolans och särvux elevgrupp är mycket heterogen och förmågan att nå de nationella målen varierar stort. Detta ställer stora krav på att lärare har kunskaper,kreativitet och kompetens i att kunna möta och utmana varje elev efter dennes individuella behov och förutsättningar. loch med de nya styrdokumenten har kunskapskraven i Särskolan ökat. Förbättringsåtgärder: Lärarna behöver utveckla sitt metodiska och pedagogiska arbete. Gemensam planeringstid finns avsatt för gemensamma pedagogiska samtal. Detta är en förutsättning för att kunna genomföra sitt kunskapsuppdrag, vi måste utveckla förståelsen för sambanden mellan kunskaper, mål, bedömning betygssättning och undervisning.vi måste även bli bättre på att ta vara på kompetensen i arbetslaget och arbeta mer tematiskt över ämnesgränser och grupper inom och utanför särskolan. Grundsärskolan Några elever läser en del med sin klass i grundskolan och en del i grundsärskolan (integrerade elever). För de elever finns det åtgärdsprogram och en utförlig IUP. Vi utgår från eleven hur mycket de är i samundervisningsgruppen och hur mycket de är med sin "vanliga" klass. De flesta har alla praktiska ämnen med sin klass, men en del kan också ha andra ämnen med klassen beroende på vad som funkar för eleven. dessa fall är det viktigt att ha gemensamma planeringstillfällen med grundskolan, det har vi kunnat ordna from vt-12. Inriktning träningsskola I träningsskolan finns en strävan att varje elev ska bli sedd och bekräftad på ett positivt sätt varje dag och att varje elev ska känna trygghet, tillit och glädje i sin skoldag. Varje elev har en IUP som ligger till grund för de dagliga arbetet i skolan. Verksamhetsträning är gymnasiesärskola för de elever som gått i grundsärskola med inriktning träningsskola. Verksamhetens övergripande målsättning är att stödja eleven till en allsidig utveckling som en god grund för ett meningsfullt vuxenliv. Särvux

Den studerande planerar tillsammans med sin lärare sina studier och gör en studieplan.målet för studierna är att ge den studerande bättre möjlighet att klara arbete, boende och fritid. Vi arbetar enligt planerna inom alla dessa delar som ingår i vår verksamhet. Elever med annat modersmål Många av våra elever har finska som modersmål. I undervisningen tas hänsyn till de individuella behoven hos varje elev. Arbetsmiljöarbete Det Systematiska arbetsmiljöarbetet drivs enligt planen. Efter att verksamheten har flyttat till Marielundsskolan har arbetet skett tillsammans med grundskolan. Den fysiska arbetsmiljön har vi fått vara med och påverka vid planeringen av ombyggnationen och upplever i dag att den är bra. Vi håller på med att utveckla gemensamma arbetsformer med grundskolan och ser därmed också att vi är på väg att skapa en gemenskap med ae 6-9. Rektor Seija Fjellvind 1C^

RAPPORT 1 med ANALYS Marielundsskolan 6-9 Betygs - och resultatuppföljning ht 11 Marielundsskolan åk 9 BI En Hkk Idh Ma Mu NO Bi Fy Ke SO Ge Hi Re Sh SI Sv SVA Tk - 8 13 0 8 25 0 0 4 4 13 0 12 25 25 17 0 0 0 13 G 58 42 54 54 54 46 0 46 71 63 0 63 67 50 66 38 38 41 50 VG 21 42 42 29 21 33 0 46 25 25 0 21 4 21 17 45 17 4 33 MVG 13 4 4 9 0 21 0 4 0 0 0 4 4 4 0 17 0 0 4 100101 100100100100 0 100100101 0 100100100100100 55 45 100 Sv,,^,^C 9 vc o ^ ^^ r - G p vc MVG -Resultaten i svenska och sva ser bra ut med tanke på att alla har nått minst godkänt betyg. Det finns utvecklingsbehov iatt få fler elever att nå VG och MVG. -I de praktisk estetiska ämnen ser resultaten ganska bra ut, nästan alla ser ut att kunna nå minst G i dessa ämnen. -Resultaten i alla SO- ämnen, speciellt historia och religion har hög andel ej godkända. Eleverna har ej lämnat in redovisningar och vi behöver ordna studiehandledning så eleverna har möjlighet att klara uppgifterna. -Resultaten i matematik har inte blivit bättre för åk 9 under hösten trots att vi utökat lärarresursen. Frågor som vi nu får ställa oss är: Är en termin för kort tid för att kunna se resultat? Använder vi resurserna effektivt? Ser vi positiva effekter i andra årskurser? Hur ska vi utveckla matematikundervisningen? Nedan följer delar av vår handlingsplan i matematik: Arbeta med ett innehåll som är anpassat efter individen och gruppen.gör kartläggningar av elevernas kunskaper, förståelse och intresse för matematik ^CS^

.Anpassar undervisningen utefter kartläggningarna Variation av arbetssätt i undervisningen. Varierar mellan färdighetsträning, problemlösning i grupp, undervisning och laborativa inslag etc..anpassar användning av olika metoder till den aktuella situationen. Varierar svårighetsgraden imatematikundervisningen beroende på elevens kunskap. Säkerställer att laborativa inslag används för att öka den matematiska förståelsen.använder olika uttrycksmedel i undervisningen, inte bara tal och skrift Marielundsskolan åk 8 BI En Hkk Idh Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh SI Sv SVATk F 0 1 0 2 3 0 1 5 0 3 1 0 2 0 0 1 0 E 2 6 0 2 10 16 10 4 0 8 9 6 8 3 10 1 0 D 2 3 0 0 2 0 0 3 0 1 1 4 2 4 3 3 0 C 0 7 5 12 2 1 3 1 0 5 6 5 6 6 2 0 0 B 0 3 3 3 3 3 1 1 0 1 0 1 0 3 0 0 0 A 0 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 0 3 0 0 0 4 20 8 19 20 20 16 16 0 18 17 16 18 19 15 5 0 Åttornas betyg redovisas i antal elever, alla elever har ej läst alla ämnen pga periodläsning detta medför att vi inte får 100% siffror för varje ämne. En 8 %^. E`. ^- 30 0 15 ^ F ^ E ^ D ^ C ^ B A IV^ B F B Na F E %Q % 15 ^ ^; ^ D o^ ^^,^ e c ^^^ B ^; A E ''^1: 5 0 % ^' D S^^k8 I åttornas betyg dominerar betygen E, D, C,betygen A och B förekommer i några enstaka fall. Det finns säkert en del arbete att göra med bedömning utifrån den nya betygsgraderingen.,^ ^

Barn /elever i behov av särskilt stöd/åtgärdsprogram Det finns i dag 24 pågående åtgärdsprogram i år 6-9. En del av åtgärdsprogrammen berör ett enskilt ämne, andra är allmänna som skapas då det finns behov av åtgärder i flera ämnen. Alla elever som har ett åtgärdsprogram är i behov av stödinsatser av olika slag. Det kan handla om åtgärder som hur Speciallärare /- pedagog/ resurspedagog stödjer arbetet i gruppen eller utanför gruppen. Anpassning av material eller att söka fram stödprogram i datorn för eleven. Ämneslärarnas erbjudanden om läxläsning och extra stöd vid olika tillfällen under veckan. Ibland kan det handla om vårt eget förhållningssätt till elevens lärande.åtgärdsprogrammen har blivit bättre men det finns fortfarande en del att arbeta med. Om ett åtgärdsprogram ska till ska detta ske efter beslut av rektor, efter att någon ( förälder, elev eller lärare) flaggat för att behov finns, en mindre utredning ska finnas till grund för att vaska fram problemområdet. Resurspedagogen arbetar i dag ibland i klassen som stöd och ibland kan eleverna komma in i "blå hallen" för att arbeta vidare med samma uppgifter som de andra i gruppen. Vi ser att det har varit positivt för eleven att inte hamna utanför sin grupp men har ändå möjlighet till extra stöd. Förbättringsåtgärder:.Arbetet med utredningen som ska ligga till grund för åtgärdsprogrammet. Det ska finnas mål på kort sikt och på lång sikt, vi måste bli bättre på att följa upp åtgärdsprogrammen. Mer kortsiktiga mål för att synliggöra utvecklingen och möjlighet till att ändra åtgärder om ej utvecklingen går åt rätt håll.tätare uppföljning av åtgärdsprogrammen av ämneslärarna. Nya former för kommunikation med föräldrarna, info mentor, familjewebben. Arbeta enligt elevhälsoplanen Elever med annat modersmål Eleverna läser svenska/sva i gemensamma grupper, bedömning sker dock utifrån olika grunder. Elever som valt tvåspråkig inriktning läser MLFI enligt timplanen. I och med inflyttning från Finland kan vi då och då få elever i senare åren som inte kan någon svenska. I dessa fall försöker vi ordna studiehandledning på finska med modersmålsläraren. Det är nödvändigt för att kunna hänga med i ämnen som ingår i SO och NO blocken. Förbättringsåtgärder:. Hur kan vi arbeta språkutvecklande lalla ämnen,es

Arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt planen. Arbetsmiljörond imaj månad och uppföljningsrond iseptember. Gemensam arbetsmiljökommite ihela Norra distriktet. Arbetslaget i ae 6-9 har utvecklat ett bra samarbete i hela arbetslaget. Mentorer, ämneslärare och övrig personal tar ett gemensamt ansvar för alla elever i skolan. Detta gäller arbetet både med de sociala- och kunskapsmålen eleverna. Den goda stämningen och de goda relationerna bland personal och elever går att känna av inne i skolan. "Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära."( Lgr 11 s. 10) Förbättringsåtgärder:. Smycka ut skolan med elevarbeten och att förnya en del av inredningen ska prioriteras detta år.. Utveckla former för redovisning av de sociala målen för utbildningen Haparanda 2012-01-22 Rektor Seija Fjellvind, fd Rektor Arja Martinviita ^^.^

1 ^inrnnn^^nn Tanr^io Rektor Hjördis Lagnebäck 2012-01-20 Rapport 1 2012 Vår verksamhet präglas av Vi-anda, mångfald, kreativitet, struktur, tydlighet, delaktighet, trygghet och glädje.vårt arbete är målinriktat. -Alla berörda vet vad som gäller, vart vi är på väg, vad vi gör och varför.svårigheternch problem hanteras som utmaningar -inte som hinder. Vi ser, söker och skapar möjligheter. Verksamheten ska vara fylld av utmaningar. Allt vi gör -undervisning, uppgifter och krav ska ligga "snäppet över" för att utmana, stimulera och utveckla, såväl verksamheten som varje enskild individ. Vi har stora förväntningar på eleverna- vi tror på deras förmåga att lära sig, utvecklas och ta ansvar. Alla orkar, vill och vågar vara tydliga - "sätta gränser" och handleda, när det gäller ordning, stil och respekt. All kompetens lyfts fram och omsätts i praktiken. Vi använder tid och resurser till att förverkliga det vi kan, vet och vill. Vi utvidgar och utvecklar våra lärandemiljöer. Vi är en del av samhället. Betygs- och resultatuppföljning Vi har höga förväntningar på våra elever och för att prestera bra ska man trivas, må bra, bli sedd och respekterad. För samtliga elever som ej uppnått målen eller som riskerar att ej uppnå målen finns åtgärdsprogram, med fokus på åtgärder som skolan ska vidta. Det gäller att använda resurserna på rätt sätt och göra rätt saker. Åtgärdsprogrammen utvärderas och följs upp kontinuerligt där elev, föräldrar, berörd personal och rektor är delaktiga. Samverkan med hemmen fungerar bra och är viktig. Vi har en systematisk uppföljning av varje elevs kunskapsutveckling och helhetssituation, för att tidigt och snabbt sätta in åtgärder vid behov. En gång per termin hålls ae-konferenser där rektor tillsammans med elevhälsan och berörda pedagoger belyser varje elevs kunskapsutveckling och helhetssituation. Den lägesbeskrivningen används som underlag till resursfördelning och andra åtgärder som behöver vidtas på elev-, klass-, arbetslags-, och verksamhetsnivå. Generellt handlar det om att skapa en lärandemiljö som ger alla elever utmaningar och optimala möjligheter att nå goda resultat - minst G i alla ämnen och en kompetent samhällsmedborgare. Vi har som mål att alla elever i år 1 kan läsa och det målet hade vi uppnått vid höstterminens slut. Terminsbetygen ht 2011 för år 8 och år 9 visar att tre elever i år 9 och sex elever i år 8 inte hade uppnått målen/ kunskapskraven i alla ämnen. Barn/ elever i behov av särskilt stöd C,^'

Specialpedagogerna, resurspedagogerna och elevassistenterna är en del av resursen kring elever med behov av särskilt stöd. De arbetar med eleverna individuellt och i grupp, är delaktiga i upprättande och genomförande av åtgärdsprogram tillsammans med klass- och ämneslärare och ibland rektor Dessa resurser fördelas periodvis inom enheten för att se till att de används där de bäst behövs.tidsenliga verktyg används. 2 Åtgärdsprogram Vi har 84 pågående åtgärdsprogram. (Elever med endast stödbehov i tal är ej medräknade). Åtgärdsprogram upprättas i samråd med elever och föräldrar med fokus på insatser från skolans sida. Åtgärder och insatser utvärderas kontinuerligt. Arbete med att förbättra innehållet i åtgärdsprogrammen pågår ständigt. Elever med annat modersmål Enligt uppgifter som är registrerade i Procapita har 54 av våra 166 Haparandaelever annat modersmål, finska. Två elever har annat modersmål engelska och en elev har annat modersmål, ryska. En av våra Torneå- elevers föräldrar har uttryckt önskemål om undervisning för sitt barn i modersmål ryska. För tillfället finns ingen undervisning i hemspråk för elever med annat modersmål än finska eller svenska. Våra elever har grannspråk finska eller grannspråk svenska som obligatoriskt ämne. Arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete pågår ständigt. Tydliga rutiner finns och på vår skola är alla med i arbetet med att skapa bästa möjliga miljö för lärande och gemenskap. Alla innefattar elever, personal och föräldrar. För att uppnå målet krävs engagemang av alla. Med miljö avses inte enbart fysisk miljö, utan även hur vi uppträder mot varandra och hur vi bidrar till en bra stämning på skolan. Eleverna / elevrådet arbetar med den fysiska miljön både i teori och praktik bl.a.genom att på "elevens val" måla om och planera möblemang. Utrymningsövningar, en planerad och en oplanerad, har genomfört under höstterminen. I föräldrarådet är arbetsmiljö en stående punkt och arbetsmiljöfrågor tas upp ständigt i alla fora. Trivselenkät bland eleverna ska göras nu och resultatet analyseras och leder till åtgärder på individ-, klass-, arbetslags- och verksamhetsnivå. Likabehandligsplanen håller på att revideras och alla elever är delaktiga i det arbetet. Trångboddheten medför arbetsmiljöproblem och innebär ett intensifierat och dagligen pågående arbetsmiljöarbete, (nuläget är Previa inkopplat i arbetet och gör mätningar och undersökningar. Extra brandsyn har genomförts. Vi fortsätter med våra höga ambitioner och med stort engagemang i vårt uppdrag att ständigt utveckla verksamheten och att ge varje enskild individ optimala förutsättningar att utvecklas, Vi är i stort behov av ändamålsenliga lokaler. Hjördis Lagnebäck Rektor ICS^

Kvalitetsrapport 1 2012-01-20 ^^u;;n^ I^^^4iia'a ^r.n Elevens förskola Kulturskolan IC -^

Barn /elever i behov av särskilt stöd Grankullenskolan har idag 15 elever som är i behov av särskilt stöd av olika slag. Elevhälsoteamet, skolans pedagoger,eleverna och föräldrarna arbetar på ett strukturerat sätt med åtgärder. Samarbetet mellan specialpedagogerna och skolans övriga pedagoger har ökat och jag anser att specialpedagogerna idag fungerar som ett mycket gott stöd till skolans pedagoger. Skolans föräldrar är engagerade och stöttar eleverna på ett positivt sätt. Alla utvecklingssamtal är genomförda och åtgärder sätts in utifrån åtgärdsprogrammens innehåll. Arbetet genomförs på individ, grupp och verksamhetsnivå utifrån beslut som tas i elevhälsoteamet. Elevhälsan har en tydlig agenda och skolans pedagoger avlägger med jämna mellanrum en rapport till elevhälsan över situationen i klasserna samt situationen för de enskilda eleverna. Skolan har beslutat att påbörja vårens utvecklingssamtal under vecka 9 vilket ger skolan goda möjligheter att utvärdera åtgärderna samt upprätta nya åtgärdsprogram. Grankullenskolan har ingen elevassistent eller resurspedagog i dagsläget men behov finns och kommer att finnas. Skolpsykolog Stig Isaksson har under detta år arbetat både med enskilda elever och handlett pedagoger i förskolan och skolan. Det har varit ett viktigt inslag i arbetet med att skapa goda läsmiljöer för barnen och eleverna. En viktig framtida åtgärd är att fortsätta utbilda skolans pedagoger i handhavandet av IKTstöd för alla elever och för elever med särskilda behov. Skolan har haft problem, framförallt tekniskt till att få scanner, datorer m.m. att fungera på ett tillfredsställande sätt. Rektor har kontaktat Mats Förare på IT-kontoret, specialpedagogerna i datateksgruppen som tillsammans med skolans pedagoger arbetar för att åtgärda dessa brister. Grankullenskolan är en enhet som först under denna höst fått Mac-datorer. Jag anser att det är viktigt att personalen också fortsättningsvis får kontinuerlig fortbildning kring kommunens IKT- satsning i likhet med den satsning som gjordes för första gruppen i vår kommun. Arbetet med att stötta barn i förskolan d.v.s. tidiga insatser som Norrbusprojektet handlar om behöver fortsätta att utvecklas. Det finns en tröghet i vårt samarbete med BVC, BUP, IFO m.m. som vi tillsammans måste arbeta bort. Alla områdets förskoleavdelningar ska under januari månad 2012 genomföra ett studiebesök på Familjens Hus där vi bl.a. får möjlighet att diskutera tidiga insatser och samverkansfrågor. Grankullenskolans fritidshem har en viktig roll i skolans elevhälsoarbete och fungerar som en integrerad del av skolans verksamhet, men erbjuder också eleverna ett rikt utbud på utvecklande fritidsaktiviteter. När det gäller åtgärder för förskolans barn så ska vi i första hand arbeta tillsammans med BVC vilket gör att det är viktigt för förskolans personal att känna till Familjens Hus och dess verksamhet. rc_s' 2

Åtgärdprogram Skolan har f.n. 15 åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen görs i det webbaserade dokumentationsstödet INFO- mentor som används i hela kommunen. Arbetet med åtgärdsprogrammen har utvecklats och pedagogerna formulerar idag tydligare åtgärdsprogram där det framgår vad skolan ska göra för att nå en bättre måluppfyllelse. Detta arbete har idag en tydlig struktur och är en god hjälp i skolans arbete. Elevhälsoteamet har en viktig roll i framtagandet av åtgärdsprogrammen och som jag tidigare nämnt är samarbetet mellan elevhälsan och skolans pedagoger mycket gott. Det har varit viktigt för skolan att specialpedagogerna kunnat ägna tid åt enskilda elever, men arbetet på gruppnivå och handledning av skolans pedagoger är också ett mycket viktigt specialpedagogiskt inslag. Forskning visar att det inte är speciellt lyckat att lyfta ut elever ur gruppen vilket gjort att Grankullenskolan istor utsträckning arbetat utifrån att alla elever ska tillhöra gruppen och gemenskapen. Under rubriken "Rektorsområdets arbetsmiljöarbete" sammanfattar jag skolans åtgärder kring de åtgärdsprogram som handlar om kränkande behandling. Sammanfattning av det specialpedagogiska stödet på Grankullenskolan Individnivå Gruppnivå Övergripande nivå Idag får eleverna särskilt stöd i svenska och matematik. Utifrån behov får eleven hjälp enskilt, i mindre grupp eller i helklass. I samarbete med läraren utvecklas arbetssättet för att varje enskild elev ska kunna utvecklas på bästa sätt utifrån sina behov och förutsättningar. Specialläraren/pedagogen har även en handledande roll vid behov. Arbetet genomförs inkluderat i klassen i så stor utsträckning som möjligt. Varje år gör specialpedagogerna en del diagnoser som analyseras och som ger information om svagheter och styrkor i klassen för att kunna utveckla undervisningen. Under hösten bildades ett eget arbetslag för speciallärare/pedagoger. Tanken med detta är att ha en mer övergripande syn på kommunens hjälpbehov och få en samsyn på de olika skolornas behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna anser att en viktig förbättringsåtgärd är att kunna göra anmälan och enkel utredning på nätet. Skolans pedagoger önskar att det skulle vara möjligt att ha kontinuerliga träffar med specialpedagogerna. Elever med annat modersmål Grankullenskolan har 7 elever som under hösten har läst finska som modersmål. Dessutom har skolan erbjudit eleverna möjlighet att läsa finska som Grannspråk. 11 elever har valt detta. Skolan har också en elev som har önskat få läsa engelska som modersmål och här har skolan inte lyckats lösa denna undervisning. Frågan har lyfts upp till rektorsgruppen och rektor Kjell Mäki på Gränsskolan har fått uppdraget att undersöka om det går att ordna detta på Gränsskolan. I förskolan har vi löst modersmålet i finska genom att det finns tvåspråkig personal på i stort sett alla avdelningar. Under hösten har också en rysktalande pedagog arbetat med att stimulera det ryska språket för barn med detta modersmål. Vi har dock inte kunnat arbeta med övriga språk som t.ex. tigrinja, somatiska, turkiska m.m. annat än med hjälp av datorer i form av t.ex. musik och sång från andra länder. 3

Rektorsområdets arbetsmiljöarbete Det är mycket viktigt att både vuxna och barn har en trivsam arbetsmiljö där man visar hänsyn och respekterar varandra. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har därför en viktig plats i rektorsområdets dagliga verksamhet. Grankullenskolan har elevråd och föräldraråd och Elevens förskola har ett föräldraråd. Arbetsmiljöfrågorna är en stående punkt på agendan när dessa grupper träffas men även när rektorsområdets ledningsgrupp och arbetslag träffas. Området har en tydlig koppling mot brukarna när det gäller arbets m i Ijöfrågorna. Grankullenskolan genomför varje åren mobbningsenkät imaj-juni. ZO11 års undersökning visar att mobbningen har minskat men den visar också att vi ännu inte nått målet Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Skolans och förskolans personal har under denna höst arbetet förebyggande tillsammans med föräldrar, kurator, familjeterapeut, skolpsykolog och skolledning. Trots detta så har vi fått arbeta med ett antal kränkningsärenden under höstterminen. Även i dessa fall har skolan tagit stöd av elevhälsans resurspersoner och arbetet har bedrivits både på grupp- och individnivå. Skolan och förskolan arbetar vidare mot målet Nolltolerans när det gäller mobbning och kränkande behandling. Skolans elevhälsoteam utvärderar och följer kontinuerligt upp arbetet. Intendenten gör kontinuerliga skyddsronder där fel och brister i fastigheterna dokumenteras. Relativt ofta tar det lång tid att åtgärda dessa brister trots att åtgärderna inte alltid är så omfattande. Till sommaren kommer ett större saneringsarbete att genomföras på Grankullenskolan eftersom man hittat mögel i takkonstruktionen. Elevens utomhusmiljö ska åtgärdas under 2012 och inomhusmiljön under 2013. Barn, personal och föräldrar ska delta i planeringsarbetet för dessa åtgärder. Kulturskolans lokaler genomförs f.n. inga speciella åtgärder. Kulturskolans personal har under hösten aktivt arbetat med att förändra och utveckla Kulturskolans verksamhet vilket har resulterat i många fina förslag till utveckling av framtidens Kulturskola som en integrerad del av grundskolans framtida organisation i Haparanda. Exempel på detta är att gitarrundervisningen idag även genomförs som gruppundervisning, en till blåsorkester har startat upp, fler grupper har utvecklats, elever deltar i folkmusikfestivalen m.m. Jag anser att dessa estetiska läroprocesser är ett viktigt inslag i framtidens skola som också bidrar till en förbättrad arbetsmiljö och elevhälsa. Kulturskolan kommer att vara placerad i gemensamma byggnader för Kulturskolan, Språkskolan och Gränsskolan vilket pedagogerna ser som en stor fördel. Vinteraktiviteter som skidåkning., pulkåkning och skridskoåkning är en viktig delidet förebyggande elevhälsoarbetet. Skidspår och isbanor håller på att iordningställas idirekt anslutning till skolan och förskolan. Rektorsområdet kommer även under denna vår genomföra en friskvårdsaktivitet där personalen noterar sina motionstillfällen i en motionskalender och där priser utlottas till våren. Haparanda ZO1Z-OI-ZO Leif Rönnbäck rektor ^^^5^ 4