Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling



Relevanta dokument
Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

PK (INR) och D-dimer

Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Koagulation och Antikoagulantia

P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Utredning av ökad blödningsbenägenhet. Rolf Ljung Lunds Universitet, Barnsjukvården, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Lund

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Koagulation och Antikoagulantia

Fördelning mellan indikationer för warfarin behandling

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION januari, 2012, Täby Park

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Hemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

UpDate akut blödning. Mårten Söderberg SVK 2015

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Klinisk lägesrapport NOAK

ANELÄK Massiv transfusion

APTT konstiga resultat och lupus

Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi

Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna

Venös tromboembolism och D-dimer

Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

Hemostasen. Hemostasen

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Flicka 9 månader. Hematom i bukvägg efter blåspunktion pga UVI.

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

Blödningar hos nyfödda

FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Hur fungerar AVK-läkemedel?

1.5 Hemostasen en översikt

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö

Ehler Danlos syndrom (EDS)

Hemostassystemets utveckling hos barn. Pia Petrini öl barnkoagulation Karolinska

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar

Heparininfusion vuxna US Linköping

Utredning av ökad blödningsbenägenhet. Rolf Ljung Lunds Universitet, Barnsjukvården, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Lund

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Fakta om studier med Pradaxa

Dugga Klinisk Kemi, DS

PK-INR PT-INR D-dimer

Klassifikation av anemi och koagulation

Expertgruppen för Koagulation

Tankar runt användandet av olika blodprodukter

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

Sjukvårdsperspektivet

P-pillerlarmen. Venös tromboembolisk sjukdom (VTE) Kombinerad metod och trombos. Vad är det senaste som gäller?

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma

Perioperativ handläggning av den komplexa patienten

Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %

Ordlista och förkortningar

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen

NU-SJUKVÅRDEN. Profylax och terapiråd. Tromboembolism. Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

ÖKAD BLÖDNINGSBENÄGENHET

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Transkript:

Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling Föreläsning läkarlinjen termin 3 Tomas Lindahl, adj. professor & överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Reviderad 2009-10-13 Damaged vessel wall VIIa TF TFPI Activated platelets Ca 2+ IXa VIIIa X IX XIa V VIII Xa Thrombin (IIa) Ca 2+ Va XI Prothrombin (II) Thrombin (IIa) Fibrinogen Fibrin Stabilisation of coagulum, Inhibition of fibrinolysis Thrombin (IIa) Ca 2+ CPU (TAFI) Pro-CPU XIIIa XIII Sofia Ramström 2002 Modif T Lindahl 2004 Hemofili A = brist på faktor VIII B = brist på faktor IX Ärvs båda könsbundet recessivt Indelas i svårighetsgrad efter resp. faktors plasmakoncentration A 4 ggr vanligare än B Ca 800 patienter i Sverige kräver specialiserad behandling Incidens knappt 2/ 10.000 pojkar, lika i alla raser

Behandling av hemofili Centraliserad till Karolinska sjukhuset, Malmö och Sahlgrenska Faktorkoncentrat framställt ur blodgivarplasma eller genteknologiskt I milda fall av hemofili A kan desmopressin (Octostim ) användas Svår form < 0,01 E/mL Spontana led och muskelblödningar, svåra och frekventa blödningar Medelsvår form 0,01-0,05 E/mL Mild form 0,05- <0,4 E/mL Få spontana blödningar. Ledblödningar vanligen endast efter trauma Besvärliga blödningar endast efter trauma, kirurgi, tandextraktioner. Få episoder. Ofta diagnos först i vuxen ålder.

von Willebrands sjukdom Ca 50 patienter med svår form (typ 3) i S. Flera tusen med mild sjukdom Behandling med desmopressin (ej typ 2B) och cyklokapron (milda fall) Behandling med faktorkoncentrat i svåra fall (framställt ur blodgivarplasma) Typ1 Kvantitativ defekt, ärvs automalt dominant, många olika mutationer. Kan ha sänkt FVIII. Vanlig- ca 0,5% av befolkningen Typ 2 Kvalitativa defekter. Många mutationer och ca 20 subtyper, tex 2A, 2B, 2N. Olika ärftlighet. Sällsynt också låg konc FVIII (2N). Kan vara svårt att skilja fr typ 1. Analys av multimermönster viktigt. Typ 3 Ärvs autosomalt recessivt. Mycket låg konc, < 0,05 E/mL. Sekundärt mycket låg konc FVIII. Anlagsbärare ofta asymtomatiska. Blödningsutredning Screening -analyser PK, APTT, Blodstatus, ev. blödningstid Specifika analyser främst vwf (funktionellt och immunkemiskt), FVIII, FIX, fibrinogen (Clauss funktionella metod) I andra hand FVII, FXI, FXII, cirkulerande antikoagulans, trombocytfunktionsutredning

Screening analyser ACT (mäter heparin effekter på interna vägen) APTT (mäter interna vägen) PT = PK-INR (mäter de K-vitamin beroende faktorerna II,VII,X men Quick metoden påverkas dessutom faktor V and fibrinogen

Adhesive receptor deficiencies Bernard-Soulier syndromea quantitative or qualitative defect (very rare) of GPIb and/or GPIX Autosomal recessive disorder Bleeding time prolonged Large platelets Thrombocytopenia Treatment with oral contraceptives, cyklokapron, platelet transfusions, rfviia

Adhesive receptor deficiencies Platelet type von Willebrand s disease a mutation in GPIbα causing increased avidity for vwf in resting platelets Autosomal dominant disorder Severe bleedings Adhesive receptor deficiencies Glanzmann s thrombastenia a quantitative or qualitative defect of GPIIb and/or GPIIIa Autosomal recessive disorder Bleeding time prolonged Normal size and number of platelets Treatment with oral contraceptives, tranexamic acid, desmopressin, platelet transfusions, rfviia Prolonged Bleeding time; causes Trombocytopenia Platelet dysfunction von Willebrands disease Anemia Dys- and afibrinogenemia Collagen defects Other wessel diseases Artefacts

Trombosutredningspaket Vanligast- Ärftliga- Antitrombin, Protein C, Protein S Faktor V Leiden, Protrombingenmutation Förvärvade- Lupus antikoagulans, kardiolipinantikroppar Kan förekomma- Faktor VIII, XI (höga konc), Homocystein, Trombintid, Plasminogen, tpa-antigen, PAI-1, Bildning och upplösning av fibrin

D-dimer i diagnostik av VTE D-dimer kan i kombination med klinisk bedömning med hög sannolikhet utesluta lungemboli och proximal DVT D-dimer kan inte utesluta distal DVT men har ändå mycket högt NPV vid låg klinisk misstanke i managementstudier Hög D-dimer hos öppenvårdspatient med symtom på VTE = hög sannolikhet för VTE Vitamin K cykeln DNA mrna CO 2 O 2 GLU COO Inactive protein OH R OH GGCX 2 H O 2 O CH 3 O O R COO GLA COO Active protein Ca ++ FII FVII FIX FX PROC PROS VKR 1 3 VKOR? O R O VKOR Warfarin PIVKA R = H3C Bakgrund Behandling med orala antikoagulantia av anti-vitamin-k-typ (AVK-behandling) för blodproppssjukdom sedan 1940-talet Ven-och artärsida Behandling, primär- eller sekundärprofylax

Bakgrund Linköping: Venös tromboembolism 32 % Mekanisk hjärtklaff 30 % Kardiologi övrigt (inkl. förmaksflimmer) 33 % Neurologi 6 % Varför är Waran-doserna så olika? Kroppsyta Kost Ålder Kön Syntes av K-vit.beroende koagulationsfaktorer Olika känslighet/resistens i VKORC-1 Olika nedbrytning i levern (CYP2C9) Nedsatt leverfunktion Andra mediciner Enkla tromboplastiner- Quick metoder 1/3 ospädd citrat plasma 1/3 tromboplastin 1/3 kalcium

Kombinerat tromboplastin- Owren metod 1/3 citrat plasma förspädd 1/7 i buffert 1/3 tromboplastin and adsorberad nötplasma (med faktor V and fibrinogen) 1/3 kalcium Reversering av Waraneffekt Vitamin K Protrombinkomplexkoncentrat Plasma (Aktiverat FVIIa, NovoSeven )

Copyright 2008 American Heart Association Targets of new anticoagulants for treatment of venous thromboembolism Gross, P. L. et al. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2008;28:380-386 Drug platelet targets Thromboxan synthesis Phosphoinositide-3-kinase Fibrinogen receptor GPIIb/IIIa Von Willebrandfactor receptor GPIb-V-IX GPVI Thrombin receptor PAR-1 Thrombin receptor PAR-4 ADP-receptor P2Y1 ADP-receptor P2Y12 ATP-receptor P2X1 ADP-receptor P2Y12 Thienopyridines Clopidogrel (Sanofi-Pasteur) in clinical use Prasugrel (=CS-747, Sankoy and Lilly) in phase II, soon III. Cangrelor (ARC699131, Medicine) in phase III, only i.v. route AZD6140 (AstraZeneca) in Phase III, p.o.