Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola
1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235, fördelade på två förskoleklasser och 11 klasser i åk 1-6. På Stågeässkola går frå tätorte me också måga bussbura bar. Skola arbetar ära samma med Bro skola också ligger i Stågeäsdistrtet, och tar i åk 4 emot äve frå dea skola. Båda skolor leds av samma rektor. Vissa tjäster delas med adra eheter, så, skolsköterska, vaktmästare, specialpedagog och skolassistet. På Stågeässkola fis e midre udervisigsgrupp, Lilla gruppe arbetar med i behov av särskilt stöd samt asyl och udervisig i sveska adraspråk. På skola arbetar alla aktivt, lösigsfokuserat och målmedvetet med bemötade och social färdighetsträig. Vi har regelbuda klassråd och elevråd. På skola fis kamratstödjare, väljs av, och geomgår utbildig och extra social träig. Uder rastera fis flertalet vuxa rastvärdar ute på skolgårde. De är, l kamratstödjara, lädda västar för att tydligt syas. Skola hade uder höste 2011 två fritidhemsavdeligar, me då efterfråga var stor, måga bar iskriva och det högsta schemasittet i kommue, valde vi att i februari 2012 starta upp tre avdeligar uder eftermiddagstid. På varje fritidshemsavdelig fis två persoal. Skola har uder de två föregåede åre geomgått e omfattade reoverig, ågra saker återstår att färdigställa, däriblad vårt ybyggda uteklassrum och skolgårdsmiljö. Vi har e stor och härlig skolgård kommer att målas upp för att avädas i praktisk udervisig. Alla klassrum på Stågeässkola har färdigutrustats med kaoer. Problem med ätverk och uppkopplig har dock försvårat avädadet av dessa. I direkt aslutig till Stågeässkola fis Brastad fritidsgård. Folkbibliotekets filial i Brastad har också flyttat i i skolas lokaler. Stågeässkola är e kytpukt för flera verksamheter och e vtig del i samhället. 2 Sammafattig av läsåret Läsåret har varit aorluda mot föregåede år, då det har varit svårt att rekrytera y rektor efter föregåede rektors pesiosavgåg. Uder höste fas e tillfällig rektor på plats, vilket gjorde att de kotiuitet vad gäller arbetsmetoder och arbetsklimat byggts upp uder föregåede år, delvis luckrades upp. I jauari tillträdde y rektor och uder våre har skolas persoal arbetat med förhålligssätt och proaktivt agerade geom temakvällar rut litteratur. Dessa temakvällar har delats upp för ola yrkeskategorier, för att praktiskt gå att geomföra. Tid på Apt har aväts för att skapa samsy mella ola yrkesgrupper. Arbete krig gemesamt förhålligssätt, "alla bar är allas", gemesamma regler, samt vad är avgörade i lärarrolle för att a ska å goda resultat har gjorts i form av lärledade samtal och gruppdiskussioer. Detta arbete har geomförts, både på Apt och gemesam studiedag, då all persoal kuat medverka på samma gåg. E del av skolas persoalmöte har hadlat om skolsida, lokala pedagogiska plaerigar och de ya kursplaera samt kuskapskrave. Det har fuits e viss osäkerhet vad gäller avtalsfrågor och vad ska igå i arbetstide, vilket aktualiserades uder iföradet av systemet Heroma. Detta har lett Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 2(20)
till att rektor tillsammas med rektorsgruppe har försökt ta fram gemesamma ormer och förhålligssätt för de ola yrkeskategoriera. Det är vtigt att det råder e lvärdighet för samma yrkeskategori iom kommue. Ett område har skapat stor frustratio och svårighet i skolas arbete är det faktum att iteret och itraätet ej fugerar i de utsträckig är öskvärt. Persoal har mått mycket dåligt över detta och det har försvårat vårt arbete med IUP, omdömesskrivade, iformatio, etc. geom Skolsida. Atal har det legat relativt kostat rut 235 stycke. I- och utflyttigar har i stort sett motsvarat varadra. Adele behörig persoal är god, me det fis äme där vi har problem med behörighete, så hemkuskap, mus, aturkuskap och egelska. Vi har uder läsåret varit ödgade att satsa extra lärarresurs på ågra årskurser för att öka måluppfyllelse och möta de behov fuits. Detta har slagit väl ut och haft avsedd effekt på resultat. Resursfördelige räcker dock ite till för de resurskrävade vi har i vårt område, så adra område har fått stå tillbaka, däriblad stödudervisige i egelska. 3 Skolas verksamhetsidé Stågeässkolas tidigare visio, Vi vill att alla ska arbeta för e hållbar utvecklig för mäiskor och miljö, kuskap och käsla, har uder våre bearbetas och diskuteras. Ny visio och verksamhetside har tagit form; E skola i uet, e skola för framtide. Visioe skall fugera e övergripade ledstjära för alla i verksamhete, så att det skapas goda förutsättigar för varje idivid att utvecklas optimalt.stågeässkola vill vara e tidselig skola utvecklar lärade på måga ola sätt, med hög kvalitet, harmoisk arbetsmiljö och humor. Stågeässkola vill vara e skola där och vuxa käer sig välkoma och trygga och där varje elev möts med respekt. Läropla och värdegrud ska vara ledstjäror i udervisige. Stågeässkola vill vara e skola där varje elev möts där de befier sig och utifrå förmåga och itresse ges möjlighet att utvecklas så lågt möjligt, för framtide. 3.1 Rektors strategier att leda skola Som ledare är mi ambitio att vara lyhörd och ärvarade, att ha tid att besöka verksamhete. Det är vtigt att ha ett positivt och lösigsfokuserat förhålligssätt, att ta fasta på det fugerar bra istället för att fasta i det ite fugerar. Prestige och låsta positioer och allt för strta och rigida regler bidrar ite till ett gott klimat. Vi får ite fasta i ett klimat där vi gör vi alltid har gjort uta att reflektera över varför. Det är vtigt att våga täka ytt. Mi ambitio är att geom att lyfta goda exempel bidra till att sprida käsla av arbetsglädje, att varje medarbetare ka gå till arbetet med e käsla av glädje och stolthet. Det allra vtigaste är att bemöta varje elev och förälder med respekt. Ett gott samarbete och e hög trivsel ökar eleves möjligheter till e god skolgåg. Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 3(20)
Mi ambitio är också att vara öppe, rak, ärlig och tydlig. Jag aser att ett tydligt ledaskap miskar riske att medarbetare käer osäkerhet och frustratio. Det är vtigt att arbeta för att alla i orgaisatioe ska käa sig e ehet och att effektivisera och ratioalisera arbetet så att vi fokuserar på rätt saker vid rätt tillfälle. Mi visio för Stågeässkola är att vi ska vara e skola i framkat är det gäller skolutvecklig. Vi ska ha god trivsel blad både persoal och, gott bemötade och e hög måluppfyllelse. 3.2 Skolas systematiska kvalitetsarbete Uderlag till kvalitetsredovisig läsåret 2011-2012 är utveckligssamtal, medarbetarsamtal och läsårsutvärderig. Vi har också avät elevekäter, atioella prov, ega observatioer och reflektioer, samt föräldraråd. Uder två temakvällar, samt uder APT har vi diskuterat och aalyserat resultat, samt arbetat aktivt med vårt bemötade av med specifa svårigheter och vad käeteckar e professioell skola. Geom lärledade samtal har vi sammaställt och aalyserat våra starka område respektive utveckligråde. Föräldraråd har geomförts regelbudet och har uder våre 2012 varit välbesökta. Föräldrara är aktiva och visar egagemag för skolas utvecklig och arbete. Elevera har uder våre 2012 svarat på e ekät agåede trivsel och rastverksamhet. Ekäte är geomförd av våra kamratstödjare i samarbete med specialpedagog och lärare. Ekäte geomfördes i mars 2012 93% av 231 svarade på ekäte Elevera svarade på frågora i skola De ite har svarat var atige sjuka eller var lediga Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 4(20)
Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 5(20)
Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 6(20)
Resultate av ekäte visar att trivsel är hög på Stågeässkola och att ästa alla har ågo att vara med uder rastera. Målet måste ädå vara att 100% ska käa att de trivs i skola och ett led i detta arbete kommer vi uder ästkommade läsår att arbeta vidare med förhålligssätt och bemötade i skola, både blad och mella och persoal. Kuskapsihämtig och målmedvetet arbete krig med ola former av beteedeproblem kommer att fortgå. Elever 4 Arbetsorgaisatio fyra hörstear 4.1 Bar Elever Vårdadshavare Grudskola Mars 2012 Mars 2011 Mars 2010 Atal 235 228 228 Atal klasser 11 11 11 Geomsittligt atal per klass 21,36 20,72 20,73 Atal placerade bar i behov av särskilt stöd (åtgärdsprogram) Atal placerade bar med aat modersmål ä sveska 8 52 51 16 16 17 Kommetarer: Elevekät Jag käer mig trygg i skola Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer helt och hållet Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 7(20)
Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt Stämmer ite alls Vet ej Skolarbetet gör mig så yfe så jag får lust att lära mig mer Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt Stämmer ite alls Vet ej Lärara i mi skola tar häsy till as åster Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt Stämmer ite alls Vet ej Jag vet vad jag ska kua för att å måle i de ola ämea Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt Stämmer ite alls Vet ej Lärara i mi skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt Stämmer ite alls Vet ej Jag vet hur det går för mig i skolarbetet Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt Stämmer ite alls Vet ej Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 8(20)
Mi lärare förvätar sig att jag ska å måle i alla äme Svarsalterativ Svarsalterativ i procet Svarsalterativ Svarsalterativ Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt Stämmer ite alls Vet ej Elevekät. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: Ovaståede elevekät har ite geomförts uder läsåret. Elevera har uder våre 2012 istället svarat på e ekät agåede trivsel och rastverksamhet. Ekäte är geomförd av våra kamratstödjare i samarbete med specialpedagog och lärare. Ekäte geomfördes i mars 2012 93% av 231 svarade på ekäte Elevera svarade på frågora i skola De ite har svarat var atige sjuka eller var lediga Resultate av ekäte visar att trivsel är hög på Stågeässkola och att ästa alla har ågo att vara med uder rastera. Målet måste ädå vara att 100% ska käa att de trivs i skola och ett led i detta arbete kommer vi uder ästkommade läsår att arbeta vidare med förhålligssätt och bemötade i skola, både blad och mella och persoal. Kuskapsihämtig och målmedvetet arbete krig med ola former av beteedeproblem kommer att Elevekät. Åtgärder för fortsatt utvecklig: 4.1.1 Elever - Natioella prov Natioella prov årskurs 3 Äme Delprov At al elev er Skriftliga räkemetoder Atal ått kravivå Adel ått kravivå Atal ått kravivå 30 30 100 15 15 Räka i huvudet 30 29 97 14 15 Tid och geometri 30 27 90 12 15 Lheter, tallije och talföljder Uppdelig av tal och helheter 30 28 93 13 15 30 27 90 12 15 Atal ått kravivå Adel ått kravivå Adel ått kravivå Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 9(20)
Äme Delprov At al elev er Atal ått kravivå Adel ått kravivå Atal ått kravivå Area och volym 30 29 97 14 15 Statist, gruppuppgift 30 30 100 15 15 Atal ått kravivå Adel ått kravivå Adel ått kravivå Sveska Mutlig uppgift 29 27 78 13 14 Sveska Läsig skölitterär text 29 28 97 14 14 Sveska Läsig faktatext 29 27 93 13 14 Sveska Eleves högläsig 29 26 90 12 14 Sveska Sveska Sveska Sveska Skrivuppgift: berättade text Skrivuppgift: stavig och iterpuktio Skrivuppgift: läsbarhet Skrivuppgift: beskrivade text 29 26 90 12 14 29 28 97 14 14 29 27 93 14 13 29 27 93 13 14 Sveska adraspråk Mutlig uppgift 1 1 100 1 Sveska adraspråk Läsig skölitterär text 1 1 100 1 årskurs 3. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: årskurs 3. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Sveska årskurs 3. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: Sveska årskurs 3. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Natioella prov årkurs 6 Äme Delprov At al elev er Egelsk a Egelsk a Egelsk a Egelsk a Atal ått kravivå Adel ått kravivå Atal ått kravivå Samtala/tala 46 39 85 20 19 Lyssa/förstå (skriva) 46 37 80 22 17 Läsa/förstå (skriva) 46 37 80 22 17 Skriva 46 38 83 20 18 Atal ått kravivå Adel ått kravivå Adel ått kravivå Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 10(20)
Äme Delprov At al elev er Atal ått kravivå Adel ått kravivå Atal ått kravivå Atal ått kravivå Adel ått kravivå Adel ått kravivå Miiräkare, räkesätte 46 42 91 21 21 Lägd, area, skala 46 41 89 19 22 Tid, statist 46 44 96 21 23 Räkemetoder 46 42 91 20 22 Sveska Sveska Sveska Sveska Läsa, förstå litterära texter Läsa förstå sakprosa Skrivuppgift berättade Skrivuppgift förklarade 47 47 100 22 25 47 45 96 22 23 47 45 96 22 23 47 33 70 17 16 Sveska Läsa samtal 47 47 100 22 25 Sveska adraspråk Sveska adraspråk Sveska adraspråk Sveska adraspråk Sveska adraspråk Läsa förstå litterära texter Läsa förstå sakprosa Skrivuppgift berättade Skrivuppgift förklarade Läsa, samtala Egelska årskurs 6. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: Sammataget är det 82% av a år måle på de atioella prove i egelska. Det är ett resultat vi ite är öjda med. E av förklarigara ka vara att vi har måga med utlädsk härkomst och deras utvecklig i ämet egelska är geerellt sett lågsammare, då de håller på att lära sig det sveska språket. Måga av dem har ige läs- och skrivförmåga på sitt modersmål är de kommer till oss och då blir språkilärige komplex och fokus måste ligga på att skapa ett läs- och skriftspråk på sveska ia egelskailärige ka bli effektiv. Detta är dock ite de eda förklarig till det låga resultatet, uta vi måste måste arbeta aktivt med att utveckla udervisige i egelska. Då vi på skola har måga med europsykiatriska och social svårigheter har skola utvecklat e stödorgaisatio krig dessa. Det fis e lite udervisigsgrupp där vi fokuserar på att träa arbetsmetoder, miesträig Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 11(20)
och social träig. Vi har e väl utvecklad specialudervisig med fokus på läsig och också e lärare arbetar med specialudervisig i matemat. Dessa prioriterade område har gjorts för att höja kvalietete i udervisige, me har också resulterat i att ekoomi ej tillåtit resurs i ämet egelska. Egelska årskurs 6. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Målet är det gäller egelska är att uder e treårsperiod öka måluppfyllelse så att de ligger i paritet med resultate i sveska och matemat, vilket iebär över 92%. Vi måste arbeta aktivt och ha fokus på hur vi utvecklar de språkliga förmågora och hur vi hittar e udervisig matchar de förmågor vi ska utveckla. Vi kommer att arbeta med temakvällar tar upp vilka förmågor udervisige ska syfta till att utveckla, samt bedömigsskicklighet i lärargruppe. Vi behöver också göra satsigar är det gäller fortbildig i ämet för våra lärare. Vidare behöver vi se över och evetuellt omstrukurera vårt arbete, så att vi ka erbjuda e bättre stödudervisig i egelska. årskurs 6. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: årskurs 6. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Sveska årskurs 6. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: Sveska årskurs 6. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Natioella prov årskurs 9 Äme Delprov At al elev er Atal ått kravivå Adel ått kravivå Atal ått kravivå Atal ått kravivå Adel ått kravivå Adel ått kravivå Sveska Provbetyg Sveska Läsförståelse Sveska Mutlig kommuatio Sveska Skriftlig produktio Sveska adraspråk Sveska adraspråk Sveska adraspråk Sveska adraspråk Provbetyg Läsförståelse Mutlig kommuatio Skriftlig produktio Provbetyg Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 12(20)
Äme Delprov At al elev er Atal ått kravivå Adel ått kravivå Atal ått kravivå Atal ått kravivå Adel ått kravivå Adel ått kravivå Egelsk a Egelsk a Egelsk a Egelsk a Provbetyg Mutlig kommuatio Receptiv förmåga Skriftlig produktio Sveska årskurs 9. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: Sveska årskurs 9. Åtgärder för fortsatt utvecklig: årskurs 9. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: årskurs 9. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Egelska årskurs 9. Reflektioer, slutsatser, lärdomar: Egelska årskurs 9. Åtgärder för fortsatt utvecklig: 4.1.2 Resultat samtliga äme Äme Atal Atal ått måle Bild (BL) 202 200 99 Egelska (EN) 171 143 84 Hem- och kosumetkuskap (HKK) 119 118 99 Idrott och hälsa (IDH) 202 191 95 (MA) 202 184 91 Modersmål (ML) Mus (MU) 202 202 100 Naturorieterade äme (NO) ÅK 3 83 77 93 Biologi (BI) 119 112 94 Fys (FY) 119 114 96 Kemi (KE) 119 112 94 Samhällsorieterade äme (SO) ÅK 3 83 78 94 Geografi (GE) 119 111 93 Historia (HI) 119 113 95 Religioskuskap (RE) 119 104 87 Samhällskuskap (SH) 119 116 97 Slöjd (SL) 149 149 100 Sveska (SV) 194 166 86 Adel ått måle Adel ått måle Adel ått måle Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 13(20)
Äme Sveska adraspråk (SVA) Atal Atal ått måle 8 4 50 Tek (TE) 119 118 99 Adel ått måle Adel ått måle Adel ått måle Reflektioer, slutsatser, lärdomar: När det gäller måluppfyllelse för Stågeässkola är det, förutom det reda ämts krig resultate på de atioella prove, så är slutsatse att måluppfyllese hos våra är god. Vi har e god och jäm kvalietet i vår udervisig. I vissa äme ka ett lägre resultat visa på att vi äu ite ått la lågt i alla äme är det gäller hur vi ska utveckla och bedömma as förmågor i elighet med de ya kuskapskrave. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Uder höste behöver vi arbeta vidare med de ya kursplaera och stärka vår bedömmarskicklighet iom alla äme. För att ytterligare stärka sambadet med de skritliga omdömea och as utveckligspla gör vi e förädrig av vårt IUP-hjul. Det vtigt för eleves resultat att kopplige och återkopplige mella arbete och kuskapkrav blir tydliga. Se bilaga 1 4.1.3 Betyg Betyg mist godkät, adel i % 2 012 2 012 Bild (BL) Egelska (EN) Hem- och kosumetkuskap (HKK) Idrott och hälsa (IDH) (MA) Modera språk (MSPR) Mus (MU) Biologi (BI) Fys (FY) Kemi (KE) Geografi (GE) Historia (HI) Religioskuskap (RE) Samhällskuskap (SH) Slöjd (SL) Sveska (SV) Sveska adraspråk (SVA) Tek (TE) 2 012 2 011 2 010 Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 14(20)
Reflektioer, slutsatser. lärdomar: Åtgärder för fortsatt utvecklig: 4.1.4 Samverka hem och skola Föräldraråd har geomförts regelbudet och har uder våre 2012 varit välbesökta. Föräldrara är aktiva och visar egagemag för skolas utvecklig och arbete. Alla vårdadshavare har erbjudits utveckligssamtal uder både höst- och vårtermi. Alla vårdadshavare har varit ibjuda till ett föräldramöte uder hösttermie. Uder vårtermie har vårdadshavare till två elevgrupper erbjudits ytterligare föräldramöte. Alla vårdadshavare har kotiuerlig kotakt med klassförestådare. E del har har tätare kotakter med skola, i form av veckoavstämigar, samrådsmöte och vid hämtig och lämig på fritidshemme, basreta på behov och övereskommelser. Vi arbetar aktivt med devise att ett gott, flexibelt och tillmötegåede samarbete med hemmet är av största vt för våra s välmåede och resultat. I elighet med Skolispektioes sypukter har rutier för klagomålshaterig reviderats. Se bilaga 2. Iga klagomål på Stågeässkola har ommit. 4.2 Medarbetare 2 012 2 011 2 010 Atal aställda (tjäster) 31 - varav pedagoger 26 Sjukfråvaro Kommetarer: Det har varit mycket låg persoalomsättig, oftast i sambad med pesiosavgåg eller tillfälligt variats utgåg. Behörighete hos persoale är god och sjukfråvaro låg. I kommue fis rutier för att följa upp fråvaro. Persoalehete är behjälplig med uppföljig två gåger per år. Vid behov följs kommues rehabkedja. I persoalgruppe har det uder året fuits yckelpersoer med asvar för särskilda område t ex; öp, data, hälsa, kultur och labehadligspla. Tre persoer är utbildade lärledare. Iom dessa område behöver vi göra förstärkigar och utveckla arbetsfördelige iför ästkommade läsår. 4.2.1 Medarbetarekät Frågor Jag upplever arbetsglädje Jag käer mig delaktig och har iflytade över mia arbetsisatser Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt 46,7 53,3 0 0 40 50 0 2 Stämmer ite alls Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 15(20)
Frågor Jag tar asvar för mia arbetsuppgifter Jag upplever mig ha tid för återhämtig och reflektio Stämmer helt och hållet Stämmer gaska bra Stämmer gaska dåligt 80 20 0 0 10 16,7 33,3 36,7 Stämmer ite alls Reflektioer, slutsatser och lärdomar Medarbetarekäte, geomfördes i december 2011, visar på hög trivsel blad medarbetara me också e tuff arbetsbelastig. 90% tycker att det är roligt att gå till arbetet. Återståede 10% istämmer delvis. 96,7% upplever arbetsglädje och 3,3% istämmer delvis. 36,7% aser dock att de ite har tid för återhämtig och reflektio, meda 33,3% aser att de edast delvis har tid för detsamma. 46,7% har uder det seaste året upplevt hot och våld på arbetsplatse. Vid varje tillfälle uppges elev eller vårdadshavare vara utsättare. Åtgärder för fortsatt utvecklig: Utifrå medarbetarekäte har persoale tillsammas valt att prioritera ågra utveckligråde ska utvärderas vid ola tillfälle uder ästkommade läsår. E hadligspla har upprättats. Se bilaga 3. 4.3 Arbetsmiljö De fysiska arbetsmiljö uder läsåret har varit relativt god, då Stågeässkola är yreoverad och lokalera fia och apassade till verksamhete. Alla klassrum är relativt jämstora, måga av dem har grupprum i aslutig och i alla klassrum fis kao istallerat. E stor brist ger upphov till frustratio och svårigheter är brist på förrådsutrymme. Ekoomiskt är detta också ett problem, då det ite fis utrymme för att spara extra stolar, bord etc, för framtida behov. Uteklassrummet har färdigställts, ivigts och döpts till "Kompishuset" av a på skola.skolgårde är stor och härlig, me sakar sittmöljigheter för a rutomkrig. Ekoomi har ite räckt till för sådaa ivesterigar. Fråvaro av papperskorgar, laså dålig belysig ger upphov till bekymmer i form av edskräpig och otrygghetskäsla. E motiossliga ligger i aslutig till skolgårde och fotbollsplae är stor, vilket ökar möjligheter för rörelse. De psykiska arbetsmiljö har uder läsåret varit påfrestade för persoale, vilket ka bero på flera ola faktorer. Briste på kotiuitet i ledarskap, med tillfälliga lösigar och byte av rektorer, har upplevts väldigt stressade. De elevgrupp fis på Stågeässkola är krävade. Det är måga bar med stora behov, såväl psykiska, sociala, kuskapsmässiga. Det är ett hårt belastat område att arbeta i. Briste på fugerade tek och iteret är ytterligare e faktor perosale lyfter fram ett stort arbetsmiljöproblem. Det är svårt att bedriva udervisig utifrå de ya kursplaera uta fugerade tek. Iformatio, iup och omdömesskrivig på Skolsida är avhägigt fugerade tek. Persoale käer frustratio över att ite kua vara uppdaterade och följa de utvecklig krävs. De utvärderig gjordes med all persoal i jui 2012 visar dock att trivsel är hög på skola. Arbetsklimatet beskrivs öppet och tillåtade. Arbetet uder våre, med Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 16(20)
förhålligssätt i fokus upplevs mycket bra och iställige till ledige är positiv. Måga ser med glädje fram emot kommade läsår och fortsättige av det utveckligsarbete påbörjats uder våre. 4.4 Ekoomi Budgete är asträgd och räcker dåligt till för att ge de förutsättigar våra skulle behöva. Stågesässkola har måga med specifa svårigheter, tidigare ämts, vilket är resurskrävade. Vi har svårt att iom budget klara dessa behov. Det fis iget utrymme för ivesterigar i form av teskiska hjälpmedel, uppdateriga av läromedel etc. då prioriterige att ha fler vuxa i elevgruppera har varit ödvädig. Det är också svårt att erbjuda våra upplevelser i form av studiebesök, kostutställigar, skridskoåkig etc. då det alltis krävs busstrasport, vilket är e ekoomisk belastig. 5 Utveckligsorgaisatio 5.1 Skolas prioriterade utveckligråde 1 Bakgrud till val av prioriterat område Då det på Stågeässkola fis måga med beteedeproblemat av ola slag krävs, äu mer, ett medvetet och professioellt bemötade av vuxa på skola. Det är vtigt att vuxe ite skapa fler koflter ä ödvädigt geom att med sitt bemötade trigga igåg det beteede hos eleve ma vill udva. Det är vtigt med ett gott samspel mella vuxa, så att persoale ka stödja och hjälpa varadra i svåra situatioer. Höste 2011 var e tuff period på skola, då persoale upplevde att de gled ifrå varadra och de hjälpsamhet tidigare fuits försva. Det var turbulet i måga elevegrupper och persoale sakade si föregåede rektors systematiska arbete med. Högsta prioritet uder våre 2012 har därför varit att arbeta med att återskapa e gemeskap på skola, där persoale hjälper varadra och där "alla bar är allas bar". Vidare har fokus legat på att hitta former för professioellt bemötade och hur ma ka skapa lösigar tillsammas med a på ett proaktivt sätt. Geomförda isatser All persoal har läst boke "Vilse i skola" av Ross W Gree. Uder två temakvällar har vi i grupper diskuterat iehållet och delat upplevelser och erfareheter. Mella dessa tillfälle har alla träat på att aväda de redskap preseteras i boke. Uder APT -möte och e gemesam studiedag i jui har vi kopplat ihop diskussioera mella ola yrkeskategorier geom lärledade samtal. Utbildigsisatser i form av kogitiossimulator, klipp frå svt:s program "Mitt huvud är e torktumlare" etc. har kompletterat arbetet. Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 17(20)
Reflektioer, slutsatser, lärdomar Arbetet har upplevts mycket positivt. Persoale är professioell, lösigsfokserad och prestigelös. De delar med sig av sia erfareheter och stödjer varadra. E medvetehet i hur vi agerar getemot i allmähet och med specifa beteedesvårigheter i syerhet sys tydligt. De verktyg preseteras i boke "Vilse i skola" har aväts och upplevs god hjälp. Klimatet på skola har avsevärt förbättrats, både i våra elevegrupper och persoal emella, vilket uderstryks i utvärderig gjord i båda dessa grupper. Arbetet har lett till reflektioer krig hur vi ka aväda våra stödisatser och vad är hjälpsamt i ola situatioer Åtgärder för fortsatt utvecklig: I augusti geomförs e gemesam studiedag där Specialpedagogiska skolmydighete deltar. Take är att fördjupa persoales kuskaper krig diagoser ADHD, autism och hur udervisige krig med dessa svårigheter på bästa sätt ka läggas upp. På varje Apt plaeras gemesamma diskussiosfrågor rör förhålligssätt och samsy. Vi förädrar och strukturerar arbetet för i behov av stöd, för att få e mer effektiv orgaistaio. Tillsättadet av e kurator på skola breddar elevhälsoteamet och fyller e vtig fuktio på hela skola i arbete krig i behov av stöd och hjälp. Förhoppige är också att detta bidrar till att adra fuktioer, så specialpedagog, i fortsättige ka aväda si kompetes till det de är avsedd, vilket ytterligare ka bidra till e höjig av kvalitete på skola. 5.2 Skolas prioriterade utveckligråde 2 Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 18(20)
Bakgrud till val av prioriterat område Geomförda isatser Reflektioer, slutsatser, lärdomar Åtgärder för fortsatt utvecklig: 5.3 Skolas prioriterade utveckligråde 3 Bakgrud till val av prioriterat område Geomförda isatser Reflektioer, slutsatser, lärdomar Åtgärder för fortsatt utvecklig: 6 Presetatio av fritidshemmet Fritidshemmets visio/verksamhetsidé Vi arbetar efter de gemesamma policy och det gemesamma kvalitetsarbete, i Lysekils kommu, har framarbetats för Fritidshemme. Se bilaga. Rektors strategier att leda fritidshemmet Ett ärvarade ledarskap är vtigt för att få e god verksamhet. För att få hög kvalitet har yckelpersoer utsetts. Dessa avarar för de övergripade plaerige av verksamhete. Fokus på Fritidshemme har gjorts iför läsåret 12-13. Fritidspedagoger har fått extra tid till plaerig och till att geomföra rastaktiviteter. Att utyttja persoales kompetes på rätt sätt leder till e högre kvalitet. Fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete Vi följer det årshjul är framtaget för fritidsverksamhete i Lysekils kommu. Se bilaga. Fritidshemmets utveckligråde Det pågåede arbetet med förhålligssätt, geomförts uder våre -12 på hela Stågeässkola, fortlöper. Det är vtigt att vi har e samsy och att persoal itar e medvete strategi och hållig, så att vi med vårt agerade ite utlöser de beteede vi öskar miska. Det är vtigt att agera pro-aktivt och att i samtal och övereskommelser med bare hittar vägar för att udva problem. Vi behöver också arbeta vidare med att ytterligare stärka vårt professioella förhålligssätt getemot vårdadshavare. Som ett led i detta har vi asökt om, och fått ett lärade besök, ku8, till verksamhete. 7 Utster mot framtide För framtide och för att vi på skola ska kua leva upp till de krav åläggs oss i och med lgr 11, krävs e uppdaterig och ivesterig i digital tek. Vi hoppas kua få ivesterigsmedel för detta ädamål. Vi har fortsatt låg perosalomsättig med e aktiv och lösigsfokuserad persoal. Vi Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 19(20)
arbetar med att ha e hög kvalietet och e verksamhet att käa stolthet över. Skolas måluppfyllelse kommer fortsatt att ligga högt. Måluppfyllelse i egelska kommer att ha förstärkts geom målmedvetet arbete. Brastad med omejd är e växade kommudel och vi kommer fortsatt att ha ett högt elevatal och ett hårt ryck på våra fritidshem. Våra har e mycket varierad sociokulturell bakgrud och måga uttrycker psykisk ohälsa. Vi har måga föräldrar uttrycker osäkerhet i si föräldraroll. Resursfördeligssystemet tar ite häsy till att våra har ökade behov av vuxa, lärare och kuratorsstöd i skola, uta behöver förädras. E elev i vårt område kräver geerellt mer resurs ä på adra ställe i kommue. Vi iför uder kommade läsår ett ytt IUP-hjul där vi hoppas få ett bättre flöde mella omdöme, utveckligssamtal och betyg. Se bilaga. Upparbetig av ya Skolsida kommer att ske aktivt uder ästkommade läsår. Vi arbetar för att göra Skolsida till ett levade verktyg och ett dialogforum för vårdadshavare, elev och skola. 8 Bilagor Stågeässkola, Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola 20(20)