3 Lagstiftig och plaerigsprocess 3 Lagstiftig och plaerigsprocess Processe för byggade av järväg regleras i lage om byggade av järväg och i miljöbalke. Det fis dessutom plaerigsmål för trafik och miljö både atioellt, regioalt och lokalt som beskriver iriktige för de framtida plaerige. 3.1 Trasportpolitiska mål 3.1.1 Natioellt I maj 2009 atogs ya atioella mål för trasportpolitike i Sverige. Det övergripade målet iebär att säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgare och ärigsliv i hela Sverige. Det övergripade målet stöds av två huvudmål gällade fuktio och häsy. Fuktiosmålet avser resas eller trasportes tillgäglighet, meda häsysmålet behadlar säkerhet, miljö och hälsa. För att kua uppfylla fuktios- och häsysmåle har regerige föreslagit preciserigar av dessa. De berör områdea tillförlitlighet, trygghet, att stärka ärigslivets iteratioella kokurreskraft, ökad avädbarhet för fuktioshidrade och bar, att förbättra förutsättigar för kollektiv-, gåg- och cykeltrafik, att begräsa klimatpåverka och att miska atalet omkoma i trafike. Häsysmålet hävisar äve till de atioella miljökvalitetsmåle. Trasportpolitikes övergripade mål: Säkerställa e samhälls- ekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgare och ärigsliv i hela Sverige Fuktiosmål - Tillgäglighet: Trasportsystemets utformig, fuktio och avädig ska medverka till att ge alla e grudläggade tillgäglighet och avädbarhet samt bidra till utveckligskraft i hela ladet. Trasportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kviors respektive mäs trasportbehov. Häsysmål - Säkerhet, miljö och hälsa: Trasportsystemets utformig, fuktio och avädig ska apassas till att ige ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmåle uppås och att ökad hälsa uppås. Figur 3.1 De atioella trasportpolitiska måle. 3.1.2 Regioalt och lokalt Framtagade av Regioal ifrastrukturpla för Västra Götaladsregioe 2010-2021 styrs delvis av regeriges ifrastrukturpropositio och plaerigsdirektiv. De regioala ambitioera är att arbeta för förbättrade möjligheter till arbetspedlig, ite mist över kommugräsera, sk regioförstorig. Trasportsystemet ska betraktas utifrå ett vidare samhällsperspektiv där reseäreras, företages och samhällets behov står i fokus. De regiogemesamma målstrukture ka sammafattas eligt följade: Begräsad klimatpåverka. Goda möjligheter till arbetspedlig och resor för studier. Natioell och iteratioell tillgäglighet. Effektiva godstrasporter. Miskad sårbarhet. Förbättrad trafiksäkerhet. Jämlikt trasportsystem. De regioala trasportpolitiska måle uppås geom Göteborgsregioes trasportstrategi. De övergripade trasportmåle ska: Bidra till att öka medborgaras livskvalitet. Bidra till att öka ärigslivets kokurreskraft. Miljöapassa trasportsystemet. Erbjuda hög trafiksäkerhet. Göteborgs ham har i si tur ambitioe att växa för att stärka si positio som godsav. Målet är att bli e av de mest effektiva hamara i Europa, vilket ma vill uppå geom bättre produktivitet och effektivitet. E av de viktigaste uppgiftera är därför att utveckla ifrastrukture i och utaför hame, ite mist geom bättre spårförbidelser. Detta geererar större kapacitet och bättre tillgäglighet till sjötrafike, vilket är e mycket viktig del i de låga trasportkedja som krävs för att godslogistike ska fugera. 10
3.2 Miljömål 3.2.1 Natioellt Riksdage har atagit 16 atioella miljökvalitets mål, vilka beskriver kvaliteter och tillståd för Sveriges miljö-, atur- och kulturresurser som är hållbara på låg sikt, se figur 3.2. Syftet med miljökvalitetsmåle är att främja mäiskors hälsa, vära de biologiska mågfalde och aturmiljö, tillvarata kulturmiljö och de kulturhistoriska värdea, bevara ekosystemes lågsiktiga produktiosförmåga samt trygga e god hushållig med aturresursera. Dessa mål skall uppås iom ett geeratiosperspektiv, alltså ugefär till år 2020. De atioella miljökvalitetsmåle: Begräsad klimatpåverka Frisk luft Bara aturlig försurig Giftfri miljö Skyddade ozoskikt Säker strålmiljö Ige övergödig Levade sjöar och vattedrag Grudvatte av god kvalitet Hav i balas samt levade kust och skärgård Myllrade våtmarker Levade skogar Ett rikt odligsladskap Storslage fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Figur 3.2 De atioella miljökvalitetsmåle. 3.2.2 Regioalt och lokalt Med utgågspukt frå de atioella miljömåle tog lässtyrelse och Skogsstyrelse i Västra Götalad fram regioala miljömål år 2003. Dessa mål uppdaterades 2008 och omfattar alla de atioella måle fråsett Storslage fjällmiljö. (Lässtyrelse 2008:37). Göteborgs stad arbetar utifrå de atioella miljömåle med lokala miljömål. Hittills har io miljömål fastställts och efter 2010 ska 12 miljömål vara klara. 3.3 Mål för Hambaa 3.3.1 Övergripade mål I förstudie för Hambaa formulerades följade mål för utbyggade, som fortfarade gäller: Utbyggade ska bidra till e överflyttig av godstrafik frå väg till järväg. Hambaa ska klara kapacitetsbehovet både på kortare och på lägre sikt (ett tillgägligt trasportsystem). Robusthete i systemet ska öka vilket blad aat iebär att käslighete för driftstörigar ska miska (e hög trasportkvalitet). Det lågsiktiga målet för trafiksäkerhete är att ige ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor (e säker trafik). Hambaas fuktio och utformig ska apassas till krav på e god och hälsosam livsmiljö för alla och med häsy tage till bevaradevärde. Hushållig med mark, vatte, eergi och adra aturresurser ska främjas (e god miljö). Hambaa ska utformas så att stadsutvecklige i stort och särskilt på Norra Älvstrade och österut lägs Göta älv så lågt möjligt ite begräsas (e positiv regioal utvecklig). Utbyggade av Hambaa ska ske med rimliga kosekveser för trafike, påverka på omgivig och markavädig och till rimliga kostader (e god miljö). Utbyggade ska utformas utifrå e samråds- och beslutsprocess där både mä och kvior är delaktiga (ett jämställt trasportsystem). 3.3.2 Miljömål Iom rame för järvägsutredige Eriksbergsmotet Pölsebobagårde har följade miljömål för projektet formulerats som avser bevaradeitresse, hälsa och boedemiljö, risk och säkerhet samt byggtide: Projektet ska bidra till att förutsättigara för flora och faua i Krokägsparke ite försämras. Projektet ska bidra till att Hambaas egativa barriäreffekt reduceras och att tillgäglighete över Hambaa förbättras. Projektet ska ge förutsättigar till att Hambaa ite medför ågra störigar för boede och verksamheter över gällade riktvärde för buller, vibratioer, stomljud och elektromagetiska fält. Projektet ska medverka till säkra trasporter på Hambaa för både avädare, boede och verksamheter. 3 Lagstiftig och plaerigsprocess 11
3 Lagstiftig och plaerigsprocess Projektet ska särskilt sträva efter att reducera påverka på boedemiljö, parkmark och bars säkerhet uder byggtide och begräsa fysiska itråg som ger varaktig påverka. Projektet ska sträva efter balas mella igåede och utgåede resurser. 3.4 Miljökvalitetsormer Miljökvalitetsormer (MKN) är föreskrifter som beskriver lägsta godtagbara miljökvalitet iom ett atal område. De regleras i miljöbalkes kapitel 5 och av 1 framgår att: Regerige får för vissa geografiska område eller för hela ladet meddela föreskrifter om kvalitete på mark, vatte, luft eller miljö i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda mäiskors hälsa eller miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägeheter för mäiskors hälsa eller miljö (miljökvalitetsormer). I dagsläget fis det ormer för utomhusluft, fisk- och musselvatte, omgivigsbuller samt vatteförekomster. Miljökvalitetsormera omfattar: gräsvärde som ej får överskridas riktvärde som ej bör överskidas De miljökvalitetsormer som är aktuella för detta projekt är utomhusluft samt vatteförekomster, se figur 3.3. 3.5 Plaerigsprocesse Plaerig av järvägsbyggade följer e process där både järvägsbyggare och samhället i övrigt medverkar. Plaerigsprocesse regleras i lage om byggade av järväg och syftar till att förfaradet vid byggadet ska få e god akytig till övrig samhällsplaerig och till miljölagstiftige, se figur 3.4. Processe iebär att plaerige av järvägar förakras blad aat i kommueras plaerig, och att de som berörs i olika skede får goda möjligheter till isy och ges möjlighet att framföra sypukter. Plaerigsprocesse består av ett atal skede, där resultatet frå ett skede ger utgågspuktera för ästa, se figure itill. Idelige i skede, med ett beslutstillfälle efter varje skede, är viktigt för att tydliggöra var i processe projektet befier sig och vilka frågeställigar som är relevata i just det skedet. Uder processes gåg beskrivs och aalyseras järvägsaläggiges lokaliserig och utformig allt mer detaljerat. Miljökvalitetsormer Miljökvalitetsormer (MKN) är ett juridiskt bidade styrmedel som ifördes med miljöbalke 1999. Avsikte med dem är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppå miljökvalitetsmåle och att geomföra EG-direktiv. MKN för utomhusluft beskrivs i Luftkvalitetsförordige (2010:477). I trafiksammahag är det främst ormera för kvävedioxid och partiklar som är itressata. MKN för vatteförekomster ifördes i december 2009. Målet med ormera är att alla sveska yt- och grudvatteförekomster seast år 2015 ska uppå god ekologisk och kemisk stadard. Figur 3.3 Miljökvalitetsormer. Förstudie Järvägsutredig Regeriges tillåtlighetsprövig Järvägspla Järvägspla Utformig av valt alterativ Miljökosekvesbeskrivig Utställig Trafikverket fastställer järvägsplae Bygghadlig Bygghadlig Byggatio Översiktspla Regeriges tillåtlighetsprövig Detaljpla Järvägspla Utformig av valt alterativ Miljökosekvesbeskrivig Utställig Trafikverket fastställer järvägsplae Bygglov/ Bygghadlig Byggatio Figur 3.4 Trafikverkets plaerigsprocess i förhållade till de kommuala processe. Avvägig mella eskilda itresse Avvägig mella allmäa itresse 12
Plaerigsförutsättigara för Hambaa gäller både kravet på att kua köra mer gods på järväg och kravet på att utbyggad till dubbelspår ska ske med häsy till miljö, boede och kommual plaerig. Järväge måste också plaeras utifrå de tekiska krav som gäller för dea typ av aläggigar. 4.1 Dages trafik- och miljösituatio Godstågstrafike på Hambaa ökar, vilket främst beror på e ökig av godset till och frå Göteborgs ham där bl.a. cotaiertrafike tredubblats seda år 2001. Me det beror också på e omflyttig av trasporter frå väg till järväg både för cotaier- och för roro-gods. På Hambaa går dessutom gods som skall till idustriera Volvo, Shell, Rya, Oljehame, Stea Metal, m.fl. Idag trasporteras ugefär hälfte av godset till och frå Göteborgs ham på järväg. 4.2 Riksitresse Hambaa säkerställer trasportera till Göteborgs ham och är därför av riksitresse för kommuikatio. I aslutig till Hambaa fis äve område av riksitresse för idustriell produktio. För bevaradeitresse av riksitresse, se avsitt 4.5.1. 4.3 Markavädig Utredigsområdet är idag till största dele bebyggt med e bladig av bostäder och verksamheter, vid sida av befitligt spår, se karta Markavädig sid 15. Området har tidigare utgjorts av verksamheter och idustri, där främst varves aktiviteter präglat såväl markavädig som stadsbild. Så har det varit äda fram till varvskrise på 1970-talet, då e omfattade utbyggad av framför allt bostäder påbörjades på ytora ärmast älve söder om Hambaa. Norra Älvstrade utgörs av hela sträcka mella Göta älvbro och Älvsborgsbro. De delområde som berörs av de här järvägsutredige är V Saegårde och Eriksberg. För ärvarade pågår exploaterig av V Eriksberg som ligger mitt för bostädera i Pölsebo med Hambaa som e barriär emella. Förutom bostäder fis e del kotor och verksamheter ära Hambaa, blad aat krig Eriksbergsmotet samt vid Säterigata. Vid Nordviksgata fis e besistatio och strax itill dea ligger Eriksbergs köpcetrum. Förskolor och skolor fis också i området. Norr om Krokägsparke ligger Bräckeskola, meda e y förskola fis i V Eriksberg, söder Hambaa liksom Ludbylede skapar barriärer och koflikt med omgivige i och med att trafike orsakar buller- och vibratiosstörigar samt iebär risker för olyckor med farligt gods. Figur 4.1 Eriksbergsvarvet uder 1960-talet. Pölsebobagårde och bostädera i Pölsebo sys i förgrude. Figur 4.2 Framtida utvecklig av V Eriksberg eligt iformatiosbroschyr frå Älvstrade utvecklig m.fl. itresseter. 13
om Pölsebobagårde. Itill förskola plaeras äve för e y skola, med aledig av att det blir allt fler boede i området. Krokägsparke och Färjeäsparke utgör de eda större rekreatiosområdea på de aktuella sträcka. Geom parke går också flera gågstråk er mot Göta älv och dessa är av betydelse för både rekreatio och kommuikatio. Områdets markavädig och förbidelser tvärs Hambaa framgår av karta på ästa sida. Hambaa är de domierade störigskälla i utredigsområdet. Då området ligger cetralt i Göteborg fis dock adra störigskällor frå krigliggade verksamheter och trafik. 4.4 Samhällsutvecklig Utvecklige av Norra Älvstrade är e viktig del av stades plaer för att få Göteborg att växa, främst geom förtätig och förädlig av befitliga område. Det pågår följdaktlige också e fortlöpade omvadlig av markavädige frå idustri och verksamheter till e boedemiljö med ett växade utbud av service. Höste 2010 pågår byggatio av bostäder i öster vid Saegårdshame, vid Bratteråsberget och vid V Eriksberg. Vidare har kommue ambitioer och plaer för det tidigare idustriområdet itill Hambaa som ligger strax öster om Brattåsberget, kallat Bratteråsbacke. Där har ma påbörjat omdaige geom att irymma ya bostäder i de gamla idustrilokalera itill kvare. Det ma vill åstadkomma på lite sikt är att området ska växa åt ordväst, överbrygga Hambaa med e överdäckig och asluta till Ludby på orra sida. Take är att det ska bli möjligt att röra sig fritt över spåre. 4.4.1 Översiktspla Göteborgs stad har e översiktspla atage av kommufullmäktige 2009-02-26. I plae fis ett reservat för y Hambaa orr om befitlig järväg, vilket framgår av figur 4.3. I översiktsplae framhålls också vikte av Göteborgs ham som e strategisk od i det sveska godstrasportsystemet, och där ages att Göteborgs ham strävar mot att hälfte av allt ytillkommade gods ska fraktas på järväg. Eligt översiktsplae plaeras ca hälfte av de tillkommade bebyggelse i Göteborg i de cetrala föryelseområdea. Här ska e ÖP 14 Figur 4.3 Utdrag ur översiktsplae, där Hambaas uvarade lije är markerad med rött och y möjlig sträckig är markerad i rött och vitt. Figur 4.4 Utdrag ur kommues programsamråd för området (2010-10-27).
Ludby Eriksbergsmotet Ha aa b m Eriksbergs cetrum Ludby ya kyrka V Saegårde Bräcke Bollpla Sörhallsberget Bratteråsberget Krokägsparke Pölsebo Rosehill Pöls Ivarsbergsmotet Hökebagårde r gå ba ebo de Eriksberg MARKANVÄNDNING Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet Pölsebobagårde Område med mestadels bostäder och service V Eriksberg Område med mestadels verksamheter Verksamheter ära Hambaa Gröområde och parker Skarviksspåret Ry as på re Förskolor/Skolor Färjeäsparke Äldreboede Hotell-, koferes- och kosertaläggig bro rgs sbo Älv t Plaskildheter med Hambaa Kyrka 0 100 Skala 1:10 000 i A4 200 300 0 Latmäteriet, ärede I 2009/1431 400 m 500 m 100 15
för området i aslutig till Hambaa (Programsamråd 2010-10-27), se figur 4.4 och 4.5. Syftet med plaprogrammet är att studera förutsättigara för framtida markavädig lägs Hambaa. Särskilda frågeställigar som lyfts fram i programsamrådet är möjlighete till ytterligare bostäder iom utredigsområdet, förbättrade koppligar mella Ludby och Norra Älvstrade samt förbättrade koppligar mella Pölsebo och V Eriksberg. Utvecklige av Krokägsparke är också e väsetlig fråga i sammahaget. Figur 4.5 Utdrag ur kommues programsamråd för området (2010-10-27). utvecklig ske som gör Göteborgsregioes cetrum större, tätare, tillgägligare och attraktivare. Norra Älvstrade bedöms t.ex. rymma ca 500.000 kvadratmeter våigsyta, vilket motsvarar ugefär 6.000 lägeheter. Göteborgs stad har arbetat fram fördjupigar av översiktsplae avseede farligt gods (1999), vatte (2003) och föroreade område (2006). För Ytterhamsområdet väster om Älvsborgsbro fis e fördjupad översiktspla som atogs av kommufullmäktige 2006. 4.4.2 Detaljplaer Huvuddele av utredigsområdet för järvägsutredige Eriksberg Pölsebobagårde omfattas av detaljpla. För Säterigata tog stadsbyggadskotoret fram e samrådshadlig uder 2006. Plae berörde ett större område öster om Bratteråsberget med plats för Figur 4.6 Krokägsparke täcks av vitsippor på våre. cirka 600 lägeheter. Plae förutsatte också e överdäckig av Hambaa. Efter geomfört samråd kostaterades att ett fortsatt arbete med plae behövde avvakta kommade plaerig av Hambaa. Någo fortsättig av detaljplae har således ite geomförts. Däremot har delar av plae (Bostäder vid Bratteråsbacke, plahadlig 2009-10-06) brutits ut och är föremål för fastställelse uder höste 2010. Dea del iehåller ca 150 lägeheter. För V Eriksberg fis atage detaljpla (laga kraft 2006-04-21). Här pågår utbyggad av bostäder krig Docka och V Eriksbergsgata. I atage pla igår också e utvecklig av cetrum och uppförade av e y skola i V Eriksberg. Skola ska tas i bruk 2012. Parallellt med järvägsutredige arbetar stadsbyggadskotoret med ett plaprogram 4.5 Miljö 4.5.1 Bevaradeitresse Med bevaradeitresse avses värde för stadsbilde, aturmiljö, kulturmiljö samt rekreatio och friluftsliv. Särskilt utpekade bevaradeitresse framgår av karta itill. Skyddade område Närliggade Lidholme är av riksitresse för kulturmiljö, som bevarats för att visa varvsarbetaras levadsförhållade uder 1800-talets seare del. I övrigt fis iga riksitresse eller Natura 2000-område i eller i aslutig till utredigsområdet. Övriga bevaradeitresse Huvuddele av utredigsområdet är bebyggt och adele aturitresse är därför få. Iom området ligger dock Krokägsparke som fis upptage i lövskogsiveterige för 16
Ha Krokägsparke Lodogata sbr t re på Ry as rg sbo Älv Skarviksspåret ta ri VE V Eriksberg 135:1 4 Ostidiegata Ivarsbergsmotet Hökebagårde går me m 330:1 sga ta V Saegårde 222:1 1 Sörhallsberget 2 sgata 3 Eriksberg Docka bo e Pöls Ö Erik sberg ata de går sbergsg a k b Mosugata Pölsebo Rosehill 103:1 103:2 dvik Bratteråsberget Säteriga Bollpla ata åsg tter Bra Bräckeskola ta ga us lsi Ce Bräcke at rig te Sä a Ko lh a Nor Ce res gat a Sa e s ga ta dsg ata Eriksbergs cetrum Ludby ya kyrka aa b m Stålhadskegata 6 7 Eriksbergsmotet 5 Saeg årdsha Ludby BEVARANDEINTRESSEN Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet Pölsebobagårde Utredigsområdet Riksitresse kulturmiljövård Formiesregistret FMIS Färjeäsparke 4 Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Lövskogsiveterige o 0 100 Skala 1:10 000 i A4 200 300 0 Latmäteriet, ärede I 2009/1431 400 m 500 m 100 17
Artskydd Geom artskyddsförordige (2007:845) har e väsetlig del av bestämmelsera i EU:s fågel- och habitatdirektiv geomförts i svesk lagstiftig. Artskyddsförordige säger att det är förbjudet att skada eller förstöra djurets eller växtes fortplatigsområde, viloplatser och växtplatser. Kalvos Misopates orotium växer på kulturmark, främst åkrar, trädgårdar och ruderatmark. Kalvos är fridlyst och rödlistad i kategori Starkt hotad=en (Gärdefors 2010). Eftersom arte är fridlyst lyder de också uder Artskyddsförordige. Kustbadbi Halictus cofusus är kute till sadiga gräsmarker, främst lägs kustera. Kustbadbiet är rödlistat i kategori Missgyad=NT (Gärdefors 2010). Samtliga sveska fladdermössarter (upp till 18 st) är rödlistade och lyder uder Artskyddsförordige. Figur 4.7 Artskydd. kommue. Krokägsparke har ett flertal äldre ekar och adra lövträd som alm, ask och hassel. På våre täcks stora delar av parke av vitsippor. Iom utredigsområdet ligger också det lövskogsklädda Bratteråsberget. E iveterig av Krokägsparke har geomförts (Callua 2010-08-26), se avsitt 6.3. Av iveterige framgår att Krokägsparke ur ett lokalt perspektiv är e mycket värdefull miljö, främst med häsy till adele äldre träd som är betydelsefulla för både flora och faua. Parke har äve betydelse i ett regioalt perspektiv för spridige av orgaismer kuta till äldre träd och död ved. Bratteråsberget har ite samma värde eftersom adele äldre träd är betydligt midre. Figur 4.8 Bollplae vid Krokägsparke. Bilde är tage frå Bratteråsberget och e del av parke sys i bakgrude. Lägs befitlig järväg söder om Krokägsparke har de skyddade artera kalvos (e ettårig lejogapsväxt) samt kustbadbi kostaterats (Lässtyrelses kartuderlag). Av Calluas iveterig framgår också att förekomst av fladdermöss bedöms som trolig i parke samt att det äve skulle kua fias fridlysta skalbaggsarter och svampar. Iformatio om artskydd redovisas i figur 4.7. Krokägsparke har ett stort rekreatiosvärde för ärboede i e i övrigt stadspräglad omgivig. Framför allt de östra dele aväds också av krigliggade skolor och förskolor. Det fis iga särskilt iordigställda platser i parke, me de geomkorsas av flera gågvägar och midre stigar. Krokägsparke är relativt slute och har begräsad kopplig till krigliggade gröområde. I e framtida utvecklig med ökat atal boede i ärområdet ka dock parkes betydelse för både ärrekreatio och Figur 4.9 Äldre träd i östra dele av Krokägsparke. aktiviteter öka. I aslutig till parke ligger e bollpla som aväds av både skola och föreigslivet. Bratteråsberget har iga iordigställda gågvägar och ite samma yttjade för rekreatio som Krokägsparke. Det är dock e potetiell rekreatiosmiljö som skulle kua bli mer utyttjad uder adra förutsättigar. Söder om utredigsområdet rier Göta älv. I sambad med apassige till EU:s vattedirektiv har miljökvalitetsormer agivits för alla vatteförekomster. Göta älvs vatteförekomst ages dock vara så modifierad att de ekologiska statuse ite kuat bedömas, däremot ages de ekologiska potetiale som god. Fråsett kvicksilver (som överskrids i de flesta sveska vattedrag) ages äve de kemiska statuse som god. God ekologisk status ska vara uppfylld för Göta älv till år 2021 (Lässtyrelse FS 2009:533). 18
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 1. Lidholme Slottsberget, Lidholme 35:A. Bostadsbebyggelse iklusive herrgårde och f d polisstatioe i orr, Saegårdshames östra kaj och f d torrdocka. 2. Saegårdshame Sörhallsberget, Saegårde 34:B. Saegårdshame, f d Göteborgs Ris- och Valskvar samt Sörhallsberget. 3. F d Eriksbergs varv Kvare Tre Lejo, Saegårde 34:A. Miljö omfattar f d Eriksbergs varv samt kvare Tre Lejo. 4. Karl IX:s Göteborg, Färjeäs, Färjestade 28:A. Området omfattar de yta som upptogs av Karl IX:s Göteborg. 5. Åbogårdsgata, Rambergsstade 33:A. Miljö omfattar e grupp tvåvåigs lamellhus. 6. Ludby kyrkby, Kyrkby 32:A. Miljö omfattar Ludby gamla kyrka, skolhus och bostadsbebyggelse. 7. Kyrkbytorget, bostadshus m m, Kyrkby 32:B. Miljö omfattar Kyrkbytorget med omgivade bostadsbebyggelse. Forlämigar Ludby 103:1, Stesättig, fast forlämig Ludby 103:2, Stesättig, fast forlämig Ludby 135:1, Stadslager, fast forlämig Ludby 330:1, Hällristig, fast forlämig? Ludby 222:1, Fydplats, övrig kulturhistorisk lämig Figur 4.10 Område frå kulturmiljöprogram samt forlämigar iom utredigsområdet. Nummer eligt karta Bevaradeitresse på sid 17. Figur 4.11 Vissa av de befitliga bostädera vid Pölsebo ligger på kort avståd frå Hambaas spår. I programmet för Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg fis ett atal område upptaga, se figur 4.10. För dessa område ska särskild häsy ska tas till områdets kulturhistoriska värde vid utformig och lokaliserig (Göteborgs stad Översiktspla 2009-02-26). Det fis äve ett par forlämigar iom utredigsområdet, e ära besistatioe vid Nordviksgata och två i Krokägsparke, se figur 4.10 och karta Bevaradeitresse på sida 17. 4.5.2 Hälsa och boedemiljö Hambaa på sträcka Eriksbergsmotet Pölsebobagårde går till stor del geom bebyggda område. Idag fis bostäder iom 100 meter frå befitlig baa vid Pölsebo, samt lägs Ö Eriksbergsgata och Säterigata. Verksamhetslokaler och kotor fis i V Saegårde, Figur 4.12 Pågåede byggatio i Västra Eriksberg. vid Säterigata och Ö Eriksbergsgata. Dessutom pågår utbyggad av bostäder i V Eriksberg och kommue har ambitioe att exploatera hela sträcka mella Bratteråsberget och Nordviksgata på båda sidor av järväge. E del av dessa plaer utgörs av Bostäder vid Bratteråsbacke, se mer om detta uder 4.4.2 Detaljplaer. Måga av Göteborgs stads utbyggadsplaer i området krig Hambaa påverkas i hög grad av Hambaas framtida lokaliserig och utformig. Framför allt är det buller frå tåge som utgör ett problem. Äve vibratioer, stomljud och elektromagetiska fält ka utgöra e risk. Riktvärde för dessa framgår av figur 6.3 samt bilagd uderlagsrapport. Stora delar av utredigsområdet är i uläget utsatt av buller frå olika källor, främst frå 19
20 tåg- och vägtrafik. Större dele av området har också bullerivåer som överskrider agiva riktvärde för trafikbuller. Göteborgs stad geomförde uder 2006 e kartläggig av buller som redovisas i rapporte Kartläggig och beräkig av atal bullerexpoerade eligt förordig om omgivigsbuller SFS 2004:675 (Göteborgs stad 2007-11-21). Rapporte visar att de ekvivaleta bullerivåera frå vägtrafike uppgår till mella 50 och 60 dba iom stora delar av området. Närmast de mest trafikerade vägara redovisas högre ekvivaleta bullerivåer. Iom Krokägsparke beräkas de ekvivaleta bullerivåera vara lägre ä i området i övrigt och uppgår här till mella 40 och 50 dba. Mot bakgrud i att bebyggelse och trafik i området har ökat efter Pölsebo Pölsebo Eriksberg Figur 4.13 Bullerutbredig för uläget med avseede på tågtrafike på Hambaa. Ekvivalet bullerivå 2 m ova mark. I beräkige har häsy tagits till befitlig bullerskärm och vallar vid Pölsebo. geomförd bullerkartläggig, fis risk för ågot högre bullerivåer ä som redovisas ova. Ytterligare bullerkällor som berör utredigsområdet är sjöfart och hamverksamhet samt idustrier i aslutig till utredigsområdet. Eligt förstudie för Hambaa berörs västra delara av området äve av flygbuller kopplat till Säve flygplats. E bullerutredig för tågtrafike på Hambaa gjordes i sambad med elektrifierige, vilket redovisas i rapporte Buller och vibratioer Elektrifierig av Hambaa (Igemasso Techology AB, 2002-05-24 reviderad 2003-11-28), och utifrå dea har åtgärder geomförts, bl.a. e bullerskärm/-vall vid Pölsebo. Eriksbergs Eriksbergs köcetrum köpcetrum > 80 dba 60-65 dba 75-80 dba 55-60 dba 70-75 dba 50-55 dba 65-70 dba 50 dba Bostadshus Verksamhet Trafikverkets riktvärde för buller skiljer på ybyggad, väsetlig ombyggad och befitlig miljö. För utbyggade av Hambaa på aktuell sträcka har Trafikverket beslutat att plaerigsfallet väsetlig ombyggad ska gälla oavsett alterativ. E särskild uderlagsrapport har tagits fram avseede buller, vibratioer och stomljud. Buller bedöms vara de faktor som påverkar boedemiljö mest och på lägst avståd frå spåret. På Hambaa trafikerar ett stort atal tåg med, ur tågtrafikmått mätt, förhålladevis låg hastighet. Detta gör att de ekvivaleta bullerivåera frå tågtrafike är förhålladevis höga i jämförelse med de maximala bullerivåera som valigtvis är dimesioerade. Översiktliga beräkigar som geomförts för såväl uvarade som framtida trafikerig visar också att det är fler lägeheter som är utsatta för ekvivaleta bullerivåer överskridade agiva riktvärde jämfört med det atal som är utsatta för maximala bullerivåer över riktvärdea. Bullerutbredige för ekvivalet bullerivå lägs befitlig Hambaa redovisas utifrå översiktliga beräkigar i figur 4.13. Beräkigar ivid husfasader visar att ca 1200 befitliga lägeheter på sträcka utsätts för ekvivaleta bullerivåer frå tågtrafik överstigade agiva riktvärde (55 dba utomhus vid uteplats) varav ca 920 befitliga lägeheter äve överskrider riktvärde för maximala bullerivåer (70 dba utomhus vid uteplats). Vibratioer är svägigar i marke som ka uppkomma är tex tuga godståg framförs på lösa jordar exempelvis lera. På geologiska
karta, se sid 23, redovisas de geologiska förutsättigara i området. Uppkomste av vibratioer är svår att bedöma då måga faktorer spelar i och varje plats i sig är uik. I sambad med elektrifierige av Hambaa gjordes vibratiosmätigar i ärliggade bostadshus. Dessa visade på vibratiosivåer överstigade riktvärdea vid Pölsebo. Tidigare utredigar för Hambaa har ite visat på ivåer över riktvärdea avseede elektromagetiska fält och stomljud. Eligt årsrapporte för luftföroreigar 2009 (Göteborgs stad R 2010:6) har delar av Göteborg problem med höga halter av luftföroreigar. I aktuellt utredigsområde överskrids dock ite gällade miljökvalitetsormer. Befitliga bostäder och verksamheter samt särskilt käsliga område som skolor, förskolor och äldreboede framgår av karta Markavädig på sida 15. Hambaa utgör e fysisk och visuell barriär mella de orra stadsdelara och älvstrade. Störst är barriäre på de västra dele där det mella Säterigata och Ivarsbergsmotet bara fis e plaskildhet och det är gåg- och cykelbro vid Pölsebo. På dea sträcka fis samtidigt mycket bostäder på båda sidor av järväge. Där ligger äve Krokägsparke och flera gåg- och cykelstråk. 4.5.3 Naturresurser Det fis iga pågåede område med vattetäkter eller grus- och bergtäkter iom utredigsområdet. I aslutig till Bratteråsberget har dock tidigare brutits grus och sad. Om det blir aktuellt med byggade av tuel ka berget komma att avädas som byggadsmaterial. Utredigsområdet har tidigare varit idustriområde uder låg tid och det ka därför fias markföroreigar. Dessa är dock relativt bra karterade i tidigare utredigar. E särskild sammaställig över markföroreigar i området framgår av uderlagsrapporte Föroreade område. 4.6 Risk och säkerhet På Hambaa trasporteras farligt gods. Eligt Göteborg stads fördjupade översiktspla för farligt gods (1999) föreslås ett bebyggelsfritt avståd på 30 meter krig järvägar. Fram till det bebyggelsefria området medges kotorsbebyggelse, meda bostadsbebyggelse medges fram till 80 meter frå järväge. Om ma geom e riskaalys och geom tillkommade åtgärder ka visa att de grudläggade krave på säkerhet uppfylls ka bebyggelse ärmare spåret medges. Äve Lässtyrelsera (2006) har riktlijer för är och hur e riskaalys skall göras, lässtyrelseras riskpolicy säger att e riskaalys bör utföras för all ybyggatio iom 150 meter frå e farligt gods led. Till skillad frå kriterier i Göteborgs kommus fördjupade översiktspla för trasport av farligt gods (1999) fis iga exakta avståd för tillåte markavädig i Lässtyrelses policy, uta zoera är glidade och beroede på platsspecifika egeskaper och förhållade. E särskild riskaalys har geomförts för utredigssträcka, se uderlagsrapport Risk. De sammaställig av farligt gods som gjorts visar att det på Hambaa framför allt trasporteras bradfarliga gaser och vätskor, se figur 4.14. De iveterig av skydds- och riskobjekt som geomförts visar att besistatioe vid Nordviksgata samt verksamhetera lägs Eriksbergsgata och Säterigata utgör särskilda riskobjekt att ta häsy till. Idag fis iga bostäder iom 30 meter frå Hambaa. Iom 80 meter fis dock ett atal bostadshus, se karta Markavädig på sida 15. Farligt gods RID klass Äme Atal vagar/år (Trafikverket 2009) 1.1 Massexplosiva äme 2* 2 Giftiga gaser ** Bradfarliga gaser 3470** 3 Bradfarliga vätskor 15708 4 Bradfarliga äme 21* 5 Oxiderade äme 1602* 6 Giftiga äme 12 7 Radioaktiva äme 0 8 Frätade äme 341 * Vissa äme iom dessa klasser ages ej av sekretesskäl ** Gaser har agetts som e totalsumma och ite delats på bradfarliga och giftiga gaser Figur 4.14. Trasporter av farligt gods på Hambaa. 21
22 4.7 Byggadstekiska förutsättigar 4.7.1 Topografi och geologi Iveterigsområdet karakteriseras av lågläta lerfyllda dalgågar er mot Göta älv, som omges av högre liggade partier, se karta Höjdförhållade. Söder om befitlig Hambaa består markområdea till stor del av fylladsmaterial. Markivåera höjer sig geerellt frå Göta älv och orrut. Ovapå höjdpartiera är jordtäcket i regel tut eller sakas helt. Berggrude består av kristalli grait och gejs. Öster om Bratteråsberget går befitlig Hambaa geom ett område med ytliga sad- och grusavlagrigar (främst isälvssedimet). I de cetrala delara av detta område ligger grovsedimete direkt på berg, meda täta lerskikt har påträffats som mellaliggade kilar i jordlagre. Väster om Bratteråsberget går Hambaa geom de flacka områdea krig Göta älv, som domieras av utbredda lerjordar som överlagrar relativt mäktiga lager friktiosjord ova berg. Äve dalgågara mella bergspartiera, exempelvis på ömse sidor av Krokägsparke, är lerfyllda. Jorddjupe i lågpartiera krig Krokägsparke uppgår till ca 15-30 meter. 4.7.2 Hydrogeologi Grudvatteströmige i området sker geerellt frå höjdområde i orr i riktig er mot Göta älv. Ett par grudvattedelare redovisas på SGU:s grudvattekarta. I övrigt atas grudvattedelare sammafalla med de ytvattedelare som har idetifierats utifrå topografi och höga bergläge. Det bedömda tillriigsområdet uppgår till kappt 4 kvadratkilometer och sträcker sig ca 3 km orrut frå Göta älv. E grudvattedelare går tvärs utredigsområdet, över Bratteråsberget, och delar tillriigsområdet i ett östligt och ett västligt område. Det huvudsakliga grudvattemagasiet i jord återfis i vatteförade lager i friktiosjorde ova berg. I lågpartier mella bergkullar och höjdområde överlagras friktiosjorde till Skarviksspåret Rosehill Ivarsbergsmotet Ryaspåret Älvsborgsbro Bräcke Pölsebo Pölsebobagårde V Eriksberg Färjeäsparke Krokägsparke Docka Ludby Bollpla HÖJDFÖRHÅLLANDEN Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet Pölsebobagårde Ludby ya kyrka 0-5 m 25-30 m 5-10 m 30-35 m 10-15 m 35-40 m 15-20 m 40-45 m 20-25 m 45-50 m m 0 100 200 300 400 500 0Skala 1:10 000 i A4 100 m Latmäteriet, ärede I 2009/1431 Eriksberg Eriksbergs cetrum Eriksbergsmotet V Saegårde Hökebagårde Bräckeskola Bratteråsberget Sörhallsberget Hambaa Saegårdshame
stor del av täta lerlager, varpå magasiet där är att betrakta som slutet. Ova lera, exempelvis i fylladsmaterial, är saolikt äve ett öppet övre magasi lokalt förekommade. I berggrude förekommer grudvatte framför allt i öppa spricksystem. Via sprickora står berggrudes vattemagasi i kotakt med grudvattet i jordlagre. Norr om Hjalmar Bratigsgata har e kraftigt vatteförade ord-sydgåede sprickzo påträffats lägs med Jättestesgata. Grudvatteivåera i området påverkas av befitliga dräerade aläggigar. Det fis ett atal bergtular iom iveterigsområdet, spillvattetuel, bergrum m.m. Dessa har medfört förädrad vattebalas och säkta grudvatteivåer i berg och ovaliggade jordlager. Äldre kartmaterial visar att det tidigare gick e bäck i dalgåge mella Bratteråsberget och Krokägsparke. Dea är idag kulverterad. 4.7.3 Byggadsverk och ledigar Iom utredigsområdet fis fyra vägbroar som alla korsar över befitlig järväg. Vägbroara är korsigar med Nordviksväge, Celsiusgata, Bratteråsgata och västra Eriksbergsväge vid Ivarsbergsmotet. Utöver detta fis e drygt 100 meter låg äldre järvägsbro som går över Säterigata samt e gåg- och cykelbro över järväge vid Pölsebo. Geom Bratteråsberget fis också e ca 100 meter låg tuel där befitlig järväg går, se figur 4.15. E större spillvattetuel går i aslutig till Säterigata och de korsar liksom Säterigata utredigsområdet öster om Krokägsparke. Till spillvattetuel fis två arbetstular, e väster om besistatioe vid Nordviksgata och e i Krokägsparke. Öster om Krokägsparke, uder bollplae, fis också spill- och dagvatteledigar. I västra dele av utredigsområdet, i aslutig till Ivarsbergsmotet korsar e gasledig och e större vatteledig. Gasledige löper äve lägs Pölsebobagårde. GW1862 19,5 GW2002 +25,5 +26 Skarviksspåret GW51 +18 Rosehill GW194 +17,5 +15 Ivarsbergsmotet aspåret Älvsb +15 GW2005 GW214 +12 GW196 +13,5 GW1869 +12 GW200 GW201 GW203 +17,5 +10,5 +12,5 133 +12,5 +21 +15 Bräcke Pölsebo GW217 +15 +10 4801 +11,50 GW1870 +12 GW198 +13,5 Pölsebobagårde V Eriksberg +11,90 Färjeäsparke +13,5 GW1884 GW1871 +12 +10 +5 4601 4501 +11,52 4701 +12,10 GW4602 +10,84 V28 +5,5 V29 Krokägsparke +5 Docka Ludby HYDROGEOLOGI OCH JORDARTER Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet Pölsebobagårde Skala 1:10 000 i A4 Latmäteriet, ärede I 2009/1431 +11 GW2027 +9,5 GW1876 +9,5 +8,5 GW538 76 +8,9 +5 SGU Ludby ya kyrka Tillriigsområde Tillriigsområde (osäker gräs) Isolijer grudvatte Mätpukter grudvatte Soderigar med GVY Grudvattepåverkade ifiltratio m 0 100 200 300 400 500 4101 +8,23 V338 +9 Eriksberg GW225 2701 +5 +2,87 3103 +4,89 3305 +5,55 3903 +6,70 +5 Eriksbergs cetrum GW3304 +4,61 Hökebagårde Bräckeskola Bratteråsberget Sörhallsberget GW1877A +7 Eriksbergsmotet V Saegårde Urberg Morä Sad/Grus Isälvssedimet Lera Gyttja/Torv Fyllig Hambaa Saegårdshame 23
4.7.4 Befitlig baa Nuvarade baa har ett geomgåede spår som har tillräckligt hög tekisk stadard för att det ska kua bibehållas vid e utbyggad till dubbelspår. Dock krävs e förstärkig av baas överbyggad för att kua köra tygre tåg. Höjdförhålladea i området gör att spåre ligger i e låg brat lutig på sträcka mella Saegårde och upp till Pölsebobagårde. Högsta vertikallutig har uppmätts till 10 promille och mista horisotalradie till 250 meter. Högsta tillåta hastighet för tåge är idag satt till 40 km/tim, äve om baa medger 70 km/ tim. Pölsebobagårde ligger på e högsta höjd på sträcka, med utförslutig i båda riktigar mot Eriksbergsmotet i öster och Hökebagårde i väster. På Pölsebobagårde fis utöver Hambaas spår ytterligare två spår. Hambaa elektrifierades år 2004. Baa är dimesioerad för e största tillåta axellast (stax) på 25 to. 4.8 Tekiska fuktioskrav för Hambaa Dubbelspårsutbyggade för Hambaa omges av e rad tekiska krav som hadlar om både plaerigsprocesse, byggadet och drifte av de färdiga baa. Krave fis i si helhet beskriva i Tekiska riktlijer, y Hambaa i Göteborg (Baverket 2009-06-30). De övergripade dimesioerigskrave har stor påverka på hur spåre ka apassas till de omgivade miljö. Hambaa på sträcka Eriksbergsmotet Pölsebobagårde ska byggas för 750 meter låga tåg och hastighete 70 km/tim. Lutige på spåre får ite överstiga 10 promille. Största tillåta axellast ska vara 30 to och största tilllåta vikt per meter (stvm) ska vara 10 to. 4.9 Gestaltig 4.9.1 Gestaltig av järvägar God gestaltig är av betydelse vid utbyggad av järvägar. I lage om byggade av järväg ställs krav på estetisk utformig och dåvarade Baverket har äve tagit fram e arkitekturpolicy, se figur 4.17. 4.9.2 Eriksbergsmotet Pölsebobagårde Järvägsutredige berör e sträcka som går geom bebyggda område, varför utformig och gestaltig av miljö är av stor betydelse. Stora delar av utredigsområdet omfattas också av detaljpla och det gör att samordige med kommue är viktig. E bra utformig ka ite bara omfatta järvägsområdet uta måste samordas med krigliggade bebyggelse och ifrastruktur. Figur 4.15 Befitlig tuel geom Bratteråsberget. Figur 4.16 Befitlig järvägsbro över Säterigata. 24
Krav och omfattig för gestaltige av järvägsaläggige blir också olika beroede på vilket alterativ som blir aktuellt, då ett alterativ huvudsaklige går i ytläge och ett aat i tuel. När alterativ är valt för iriktig av det fortsatta arbetet bör ett gestaltigsprogram arbetas fram i järvägsplae. Beroede på vilket alterativ som väljs ka följade område vara aktuella att lyfta fram: Utformig av tuelpåslag. Överdäckig och hur dea utformas om det ite blir helt täckt. Broar, t.ex. järvägsbro över Säterigata och adra broar i aslutig till bebyggelse. Utformig av evetuella bullerskydd. Lage om byggade av järväg Vid plaläggig, byggade och uderhåll av järväg ska häsy tas till både eskilda itresse och allmäa itresse såsom miljöskydd, aturvård och kulturmiljö. E estetisk utformig ska eftersträvas. Arkitekturpolicy Järväge ska erbjuda positiva upplevelser Järvägsmiljö utgör e arkitektoisk helhet där alla igåededelar ska gestaltasmed samma omsorg. God arkitektur ska prägla alla Baverkets byggadsverk. Järväge ska formas i samspel med ladskap och stad, så attreseärer och omgivig erbjuds positiva upplevelser i e vackeroch väl fugerade miljö. Arkitekturfrågora ska beaktas i alla skede av plaerigs-, projekterigs- och byggprocess och därefter i fortsatt skötsel och förvaltig. Figur 4.17. Utdrag ur lage om byggade av järväg samt ur dåvarade Baverkets arkitekturpolicy. God järvägsmiljö i stad och ladskap Statiosmiljös fuktioer och estetiska egeskaper ska utvecklas utifrå järvägsreseäres behov. God statiosarkitektur ska ses som ett medel att uppå miljöer som präglas av god fuktio, ekelhet, trygghet och stora sköhetsvärde. Järväges stela geometri, tekiska karaktär och livslägd gör att Baverket ska ställa stora krav på e omsorgsfull och tidsbestädig utformig av järvägslije och omgivade ladskap. Broarkitektur och formgivig av kostbyggader ska ägas särskild omsorg, vid ybyggad såväl som byte och upprustigar. Kost i järvägsmiljö Järvägsmiljö som lämplig plats för offetlig kost ska alltid övervägas vid y och ombyggadsprojekt. Kostärlig gestaltig i järvägsmiljöer ska itegreras geom att det kostärliga arbetet samordas med övriga isatser. Klotterfri järvägsmiljö Järvägsreseärer och omgivig har rätt att möta e hel, välskött och klotterfri järvägsmiljö! 25