En sammanställning av ungas utanförskap från arbetsmarknaden

En sammanställning av ungas utanförskap från arbetsmarknaden För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län - ett ESF-finansierat samverkansprojekt, jan-okt 2014 En mobiliseringsprocess för bättre användning av ESF-medel i Uppsala län Regionförbundet, Uppsala län 140930

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 2. Skolavhop 2 2.1 Vad påverkar skolresultaten 3 3. Unga som varken arbetar eller studerar 4 3.1 Vad gör unga som varken arbetar eller studerar? 4 4. Ungdomsarbetslöshet 5 4.1 Det viktiga steget från skolan till arbetslivet 5 5. Unga med funktionsnedsättning 7 5.1 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Uppsala 8 län (HSO) angående unga med funktionsnedsättning. 6. Unga och hälsa 8 6.1 Tidiga insatser ger besparingar för framtiden 9 6.2 Barn i samhällsvård 10 6.3 Barn med föräldrar med kognitiva begränsningar 11 6.4 Barn i missbruksmiljöer 11 7. Resultat från workshop Individens väg till arbete 11 7.1 Individens och verksamhetens utmaningar 12 7.1.1 Koppling mellan skolan och arbetsliv saknas, 12 kunskap om arbetslivet måste in i skolan 7.1.2 Motivationen hos de unga saknas, ingen 12 framtidstro eller målbild 7.1.3 Svårigheter att fullfölja skolan, risk mellan 12 grundskola och gymnasiet. 7.1.4 Svårigheter att hitta förstående och 13 förlåtande praktikplatser/ arbetsträningsplatser 7.2 Förslag på lösningar/ åtgårder 13 7.2.1 Tidig upptäckt/ tidiga insatser 13 7.2.2 Utveckla samverkan mellan vården, skola, 13 socialtjänst m.fl. 7.2.3 Insatser för att arbeta med motivation/ 13 självkänsla, möjlighet till individuell coachning 7.2.4 Utbilda praktikhandledare och erbjud 14 kontinuerlig handledning för arbetsgivare som tar emot unga med komplex problematik. 8. Reflektion kring åtgärdsförslagen för att minska 14 utanförskap från arbetsmarknaden för unga 9. Målen i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) 14 kopplat till unga 10. Ungas situation kopplats till ESF 15 11. Arbetsgruppens utveckling av åtgärdsförslagen 16 11.1 Insatser för att arbeta med motivation/ självkänsla 16 11.2 Tidig upptäckt/ tidiga insatser 16 11.3 Utveckla samverkan mellan vården, skolan, 17 socialtjänst m.fl. 11.4 Utbilda praktikhandledare och erbjud handledning 18 12. Strukturella hinder som inte kan finna lösningar inom 20 Uppsala län 13. Referensförteckning 20 1

Bakgrund och inledning Uppsala län har fått medel från Europeiska socialfonden (ESF)för att under år 2014 genomföra en förstudie med syfte att nå ett mer hållbart arbete och effektivare genomförandeprocesser med fokus på utanförskapsfrågor. Arbetet leds från regionförbundet i samverkan med nyckelaktörer i länet. I arbetsgruppen ingår förutom Regionförbundet även Arbetsförmedling, Försäkringskassa, länets kommuner samt Samordningsförbundet. För att Uppsala län ska kunna blir en välmående och välfungerade region krävs det att våra unga mår bra och är beredda att ta ansvar för regionens utveckling. Denna sammanställning kommer att ge en bild av ungas situation i Sverige och i länet och ge förslag på åtgärder för att minska/ förhindra utanförskap från arbetsmarknaden bland unga. Sammanställningen kommer kortfattat att belysa skolavhop bland unga, unga som varken arbetar eller studerar, ungdomsarbetslöshet, unga med funktionsnedsättning samt vikten av samordnade insatser. Sammanställningen kommer även kort beskriva resultat från genomförda workshop i länet, vars syfte var att identifiera länets utmaningar samt att ge förslag på åtgärder för att minska utanförskap i länet. Mycket av informationen i sammanställningen är hämtar från PM angående samordnade insatser för barn, ungdom och unga vuxna som riskerar att hamna eller redan finns utanför utbildning och arbete. PM:et är författat av Lars Öhman och Björn Bylund från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala kommun. 1. Skolavhopp I Uppsala län bor ca 50 000 personer mellan 15 och 24 år. Kravet för att bli antagen till gymnasieskolan är godkända betyg från grundskolan. Statistik visar att andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan i länets kommuner (utöver Uppsala) har minskat något mellan år 2005 och år 2010, dock marginellt. I Älvkarleby är skillnaden anmärkningsvärd stor, från 91 procent till 71 procent. Trots detta ligger andelen behöriga till gymnasieskolan i länet i nivå med riket som helhet, på cirka 89 procent. Pojkar visar sämre resultat än flickor. Andelen ungdomar som klarar behörighetskraven i Uppsala län är lägre bland utrikesfödda än bland övriga ungdomar. Det framgår också att pojkar i lägre grad än flickor klarar behörighetskraven. Utmärkande resultat inom länet är att fler än var tredje elev i Tierp och Östhammar med utländsk bakgrund inte klarar behörighetskraven för gymnasieskolan. (Svenska ESF-rådets Strategi och strukturutlysning i Östra Mellansverige) Trots att ungdomar aldrig har varit så välutbildade som i dag fullföljer 24 procent av eleverna i Sverige inte sina gymnasiestudier inom fyra år. Unga som saknar en fullständig gymnasieutbildning har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Gymnasieutbildning har blivit ett grundkrav från arbetsgivarna för de flesta anställningar. De som inte lyckas i skolan får det allt svårare i konkurrensen med jämnåriga med gymnasieutbildning. Detta kommer att märkas än mer de kommande åren då en gymnasieexamen kommer att ge en tydligare signal till arbetsgivaren än slutbetyg eller samlat betygsdokument gör. 2

Under 2013 var det 3250 gymnasieelever i länet som avbröt sin skolgång (Uppländsk Drivkraft 3.0, Regional utvecklingsstrategi ). Enligt SKL:s öppna jämförelser har andelen elever i Uppsala län som fullföljer sin gymnasieutbildning ökat mellan år 2011-2013 från 72,8 till 74,1 %. Största ökningen står Knivsta kommun för och största minskningen har uppnåtts i Älvkarleby kommun, där minskningen är så hög som 10 %. Länets 74,1% av elever som fullföljde sin skolgång, ska jämföras med riket i stort där 76,7% fullföljer sin skolgång. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män där kvinnor i större utsträckning fullföljer sin utbildning. Temagruppen Unga i arbetslivet (2013:2) har kartlagt de tio främsta skälen till skolavhopp. De ser tydligt att den psykiska ohälsan är stor i gruppen. Många beskriver att de är deprimerade, att de mår allmänt dåligt, känner sig omotiverade och inte har någon ork, eller är skoltrötta. Utfrysning, trakasserier och mobbning leder till depressioner och psykisk ohälsa. Forskning visar på ett klart samband mellan inlärningssvårigheter i skolan och psykisk ohälsa. Det är med andra ord svårt att koncentrera sig och lära nytt när man mår dåligt, och när man inte kan prestera i skolan och inte får hjälp och stöd kan det leda till psykisk ohälsa. På frågan om hur en perfekt skola skulle se ut och vad som hade kunnat hindra dem från att sluta gymnasieskolan i förtid lyfte ungdomarna fram dessa faktorer i fallande ordning: lärare och andra vuxna som bryr sig och inte blundar för problem tillräckligt pedagogiskt stöd mindre klasser och grupper individuell och anpassad studieplan mer praktik och mindre teori flexibla tider och scheman De unga tycker att vuxenvärlden har svikit dem. Många berättar att de började skolka redan i grundskolan, men att vuxna blundade för det och inte följde upp. De nämner problem i hemmet och bristande sociala kontakter med jämnåriga. För att förhindra skolavhopp och få fler att klara skolan behöver alltså mobbning motverkas, elevernas psykiska välbefinnande hamna i fokus, ledarskapet stärkas, värdegrunder etableras och samarbete öka mellan skola och föräldrar, över förvaltningsgränser, mellan myndigheter och med den ideella sektorn. 2.1 Vad påverkar skolresultaten? Att erbjuda en utbildning inom grund- och gymnasieskola med hög kvalitet och goda resultat i hela regionen samt säkra hög kompetens hos lärare är av central vikt. Varje kommun och skola, varje lärare och elev behöver ha rätt förutsättningar att nå målen och därmed ett inkluderande och välmående samhälle. Samhället behöver vara uppmärksamt på barn och unga som uppvisar olika former av riskbeteenden så som skolk, tidig droganvändning, bristande familje- och kompisrelationer, utåtagerande beteenden liksom inåtvänt beteenden. Elever som skolkar har ofta en rad olika riskfaktorer omkring sig. Skolk ska därför ses som en larmsignal. Skolans roll har försvårats över de senaste tjugo åren och det är inte längre skolans ensak att få elever att klara sin skolgång. Samverkan med föräldrar, socialtjänst, polis och andra samhällsaktörer 3

behövs för att barn och ungdomar ska få en bra utbildning. Arbetet behöver börja redan med de yngre barnen från tidig ålder och vidare genom hela uppväxten. Skolverket gav 2009 ut rapporten: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Rapporten visar att den sociala bakgrunden verkar få en allt viktigare betydelse för skolframgång. Familjens socioekonomiska status är starkt kopplad till elevernas resultat, men även föräldrarnas förväntningar på och ambitioner för sitt barn och hur pass involverade de är i skolarbetet. Skolverket har således identifierat en viss segregering i det svenska skolsystemet. Alla elever har inte längre samma möjligheter att nå målen. Samtidigt blir klassammansättningarna mer homogena, elever med likartad bakgrund samlas i samma skola och detta avspeglas i skolresultaten. Sammantaget har föräldrars utbildningsnivå samt val av skola fått större betydelse för elevernas resultat. (PM angående samordnade insatser för barn, ungdom och unga vuxna som riskerar att hamna eller redan finns utanför utbildning och arbete 3. Unga som varken arbetar eller studerar År 2011 var det 112 100 individer i åldern 16-25 år som varken arbetade eller studerade under hela året i Sverige. Denna grupp har varit över 100 000 personer varje år 2008 2011. Gruppen är stor både i såväl dåliga som goda tider, och motsvarar omkring 8 10 procent av ungdomsgruppen varje år. Det finns betydande variationer i gruppens storlek mellan olika län och kommuner. Andelen av ungdomsgruppen som varken arbetar eller studerar varierar mellan 5 och ca 16 procent i kommunerna. (Temagruppen unga 2013:3) I Uppsala län var det 2011 ca 3500 individer som varken arbetar eller studerar. För att räknas till den här kategorin ska personer under ett helt kalenderår inte haft inkomster över ett basbelopp, inte haft studiemedel, varit utbildningsregisterad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar. Tolv månader är en lång tid att befinna sig i denna situation, det kan jämföra mot att man blir långtidsarbetslös som ung efter sex månader. Gruppen består av nästan lika många kvinnor som män. Ungas etableringsålder (då 75 % av en årgång är sysselsatta) har också stannat på en högre nivå än tidigare. I slutet av 1980 talet låg etableringsåldern omkring 20 år men de senaste tio åren har den legat relativt stabilt mellan 27 och 28 år, något högre för kvinnor. (Teamgruppen unga 2013:3) 3.1 Vad gör unga som varken arbetar eller studerar? Under 2011 fanns två tredjedelar av gruppen i nationella register. 20 % hade stöd från Arbetsförmedlingen, 11 % hade stöd från Försäkringskassan för sjukdom eller funktionsnedsättning. Knappt 7 % hade stöd från kommunen. Det var relativt vanligt med stöd från flera aktörer. Unga utrikesfödda är överrepesenterade bland unga som varken arbetar eller studerar. De utgör 13 % av totalbefolkningen i åldern 16-25 år men de är 28 % i gruppen som varken arbetar eller studerar. Förklaringar till detta kan vara att man har kort utbildning, föräldrar med låg utbildningsnivå och bor i ett socialt utsatt område. En jämförelse mellan dem som tillhörde gruppen 2008,2009 och 2010 visar att etableringen successivt förbättras. Av de som varken arbetade eller studerade 2010 var det 41 % som övergick till arbete eller studier 2011 men majoriteten, närmare 60 % kvarstod dock i gruppen även detta år. (Teamgruppen unga 2013:3) 4

4. Ungdomsarbetslöshet Totalt stod cirka 4700 ungdomar i länet utanför arbetsmarknaden 2012. Av dessa var drygt hälften öppet arbetslösa medan resterande deltog i program med aktivitetsersättning. Uppsala län har totalt sett låga arbetslöshetstal jämfört med övriga riket och andra europeiska regioner. I Uppsala län var ungdomsarbetslösheten år 2012 12,4% vilket kan jämföras med rikets nivå som ligger på 17,7 %. Det förekommer däremot stor skillnader mellan kommunerna i länet där Älvkarleby har högst antal arbetslösa ungdomar, 27,6% och Håbo ligger lägst med 7,7 %. I Uppsala kommun är det relativt stora skillnader utifrån kön 8 % av kvinnorna var arbetslösa jämfört med 11,26% av männen. Detta hänger troligen ihop med att fler kvinnor fullföljer sin gymnasieutbildning jämfört med männen. (PM angående samordnade insatser för barn, ungdom och unga vuxna som riskerar att hamna eller redan finns utanför utbildning och arbete) 4.1 Det viktiga steget från skolan till arbetslivet För en stor del av ungdomsgruppen fungerar övergången från skola till arbetslivet relativt väl. Unga går oftare än äldre in i och ut ur arbete. Samtidigt så etablerar sig unga senare på arbetsmarknaden i dag än för några årtionden sedan. För de som lämnat skolmiljön är ett brett utbud av välfungerande vuxen- och yrkesutbildningar efter arbetsmarknadens och individernas efterfrågan centralt. Snabba förändringar i arbetslivet gör att fler behöver vara beredda att skola om sig och skifta karriär i framtiden. Utbildningssystemet har en stor utmaning i att matcha utbildningar mot arbetslivets kompetensbehov och erbjuda reella möjligheter till kompetensutveckling, på distans, med stor flexibilitet för individerna och genom validering. Den samverkan som sker inom den regionala kompetensplattformen Kompetensforum och olika branscharenor underlättar för anordnare att forma utbildningars inriktning och innehåll efter arbetslivets behov och efterfrågan. (Svenska ESFrådets Strategi och strukturutlysning i Östra Mellansverige) Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har gjort en del forskning kring ungdomar, t.ex. rapporten Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga effekter? Resultat visar att ungdomar ofta har en kortare arbetslöshetsperiod än andra grupper, men att effekterna av arbetslösheten ändå kan vara bestående på olika sätt. Det kan handla om en förhöjd arbetslöshetsrisk även senare i livet. Att satsa på tidiga insatser för barn som växer upp i familjer där föräldrar har försörjningsstöd är en viktig insats då dessa barn tenderar att hamna i utanförskap i högre utsträckning än andra. (IFAU, Nitlott i barndomen 2011). Olika studier som IFAU gjort kring Jobb- och utvecklingsgarantins effekter på ungas möjligheter till arbete eller studier, 2010-2011, visar på varierande resultat. Vid jämförelser av effekter olika år har man inte kunnat konstatera några långsiktiga positiva effekter av dessa insatser. Vid jämförelser som gjorts mellan ungdomar som fått stöd av kompletterande aktörer och de som fått stöd via arbetsförmedlingen visar resultaten att ungdomarna är lika nöjda, detta trots att de fått betydligt mer stöd från kompletterande aktörer. Ett år efter insatserna var ungdomarna inskriva hos Arbetsförmedlingen i samma grad oavsett tidigare insats. I en studie som genomförts av Ungdomsstyrelsen 2010, Vägarna in, identifieras olika faktorer som underlättar ungas väg till arbete. Här nämns bland andra vikten både av bemötande från personal, kontakt med lokala arbetslivet, skräddarsydda lösningar och att insatsen kan starta när behovet uppstår. 5

En lärdom från otaliga utredningar om kompetensförsörjning, vara sig det gäller arbetsmarknadsåtgärder eller yrkesförberedande insatser är vikten av utbytet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet. Tätare kopplingar mellan utbildning och arbetsliv förbereder elever och studenter för framtidens arbetsmarknad. Det gäller inom alla nivåer av utbildningssystemet, från grundskola och gymnasium, till SFI och högre utbildning. Gentemot arbetsgivare bör en ökad samordning av anskaffning av praktikplatser eftersträvas. I övergången mellan skolan och arbetslivet är utbildningsval, utbud av utbildningar relaterad till arbetsmarknadens arbetskrafts- och kompetensbehov samt matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbud av kompetens viktiga. (Svenska ESF-rådets Strategi och strukturutlysning i Östra Mellansverige) Ur ett utanförskapsperspektiv blir dessa frågor ännu mer relevant. Svaga grupper behöver extra stöd att välja rätt utbildningsspår och identifiera relevanta sektorer. Dialogen mellan utbildningsanordnare och arbetslivet är av särskilt vikt då ett anställningstillfälle ibland hänger i praktik lika mycket på kompetens och attityder hos arbetsgivaren som hos sökande. Med en ökad konkurrens om arbetstillfällen och en övergång från en industriorienterad arbetsmarknad till ett informationssamhälle blir det allt viktigare att stärka individens kreativitet och entreprenöriella förmåga. Redan nu ökas förväntningarna av den egna drivkraften och förmågan att lösa problem, förverkliga idéer och tänka nytt. Den entreprenöriella förmågan spås vara en allt viktigare egenskap både för att kunna bli anställd eller driva företag i framtiden. Därför ska entreprenörskap gå som en röd tråd genom hela skolsystemet, vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Ofta blir matchningslösningar mellan utbildningsanordnare och arbetslivet alltför kortsiktiga med snäva geografiska perspektiv, vilket knappast gynnar den regionala utvecklingen eller möjligheten för svaga grupper att etablera sig på marknaden. Det finns här en risk att detta förfarande kan komma att leda till en stigmatisering av yrken, alltså tvärtemot hur det är tänkt. Det behövs antagligen snarast bred kunskap, men med viss specialisering, för att svara upp mot kommande behov. Det viktiga är att fokus ligger på framtiden. I sammanhanget kan erinras att samtliga regioner haft i uppdrag av regeringen att utveckla kompetensplattformar. Syftet med detta har varit att öka kunskapen och skapa en översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordna behovsanalyser inom området, öka samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering samt att öka kunskapen om utbud och efterfrågan av utbildningsformer. En uppfattning som framförs är att utbildningar som erbjuds, framförallt inom vuxenutbildningen, ofta är alltför omfattande. Sverige kommuner och landstings, SKL, representanter menar istället att det kommer att behövas kortare vägar till adekvat kompetens och utbildningar som präglas av större flexibilitet än vad som är fallet i dagsläget. Ett exempel som ges är alla de invandrare som i nuläget har svårigheter att klara SFI och komma vidare i annan utbildning. Om flexibiliteten blir större kan även matchning mellan utbildning, arbetsmarknadens kompetensbehov och individens förmåga bli mer effektiv och ändamålsenlig. Även dialogen med näringslivet är viktigt i sammanhanget och då kanske framförallt mer på det kommunala planet än det regionala. (Svenska ESF-rådets Strategi och strukturutlysning i Östra Mellansverige) 6

5. Unga med funktionsnedsättning Ansökningar om aktivitetsersättning bland ungdomar på grund av psykisk ohälsa har nästan fyrdubblats sedan början av 2000-talet, vilket är den i särklass största ökningen bland de OECDländer som har dessa uppgifter. Ungdomar är värst drabbade. Så många som en av fyra 16 18- åringar lider av psykisk ohälsa (OECD. Mental Health and Work:Sweden, 2013) Tre av fyra av dem som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har någon form av psykisk funktionsnedsättning och mer än nio av tio har hel ersättning. I uppsala län är det ca 1000 unga mellan 18-29 år uppbär aktivitetsersättning. Nedan visar en bild över antal sjukfall i Uppsala län 140701, Bilden gäller personer upp till 24 år. Bilden visar att det är en majoritet av kvinnor som står för sjukfallen samt att en stor andel är sjuskrivna för psykiska besvär. Uppsala Antal sjukfall kommun Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älv. Östh. KV M KV M 77 53 24 20 13 7 3 7 4 10 5 6 1-180 37 26 11 8 4 4 1 3 3 5 2 3 181-365 26 19 7 8 6 2 1 3 1 4 3 2 över 365 14 8 6 4 3 1 1 1 0 1 1 Statistik från Försäkringskassan 7

5.1 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Uppsala län (HSO) angående unga med funktionsnedsättning. HSO lyfter vikten att utveckla metoder och verktyg för att identifiera barn och unga med dolda funktionsnedsättningar. Dessa barn riskerar att hamna i utanförskap om deras svårigheter inte identifieras och de får rätt stöd. HSO:s uppfattning är att skolan, Arbetsförmedlingen och andra verksamheter brister i att identifiera unga med behov av stöd. HSO betonar även vikten att låta föräldrar och/ eller andra anhöriga att bli delaktiga i de ungas planering. Många unga har svårt att förstå uppgjorda planeringar och vad som förväntas av dem och då kan anhöriga vara ett stöd för den unga. Enligt HSO stängs ofta anhöriga ute från planering kring den unga i samband med att personen blir myndig. HSO bedömer att den unga alltid ska tillfrågas om de vill ha med en anhörig på möten och den unga kan då själv ta ställning till beslutet. Anhöriga är viktiga för personer med funktionsnedsättning som ett stöd för att följa uppgjord planering. Anhöriga kan även spela en viktig roll när det gäller att hitta lämpliga praktik- eller arbetsplatser genom sina nätverk. HSO vill tydligt betona att föräldrar och anhöriga ska ses som en resurs även när den unge har flytt 18 år. HSO anser även att yrkesvägledare och annan personal inom skolan behöver kompetensutveckling om olika funktionshinder och vad det innebär att leva med ett funktionshinder. En kompetenshöjning bland skolans personal skulle medföra att stödet i yrkesvägledningen och i att hitta praktikplatser förbättras. (Dialog med HSO) 6. Unga och hälsa En enkätundersökning bland Uppsala läns skolelever, Liv och hälsa ung 2013, visar att fler ungdomar trivs i skolan. Av undersökningen framgår också att övervikten och fetman minskar och att färre har provat på att röka. Liksom landet i övrigt konstateras också en nedåtgående trend i alkoholkonsumtionen. Samtidigt försämras det psykiska välbefinnandet och fler uppger att de har problem med stress. OECD pekar i rapporten Mental Health and Work 2013: Sweden, på att Sverige bör göra mer för att förhindra och hantera psykisk ohälsa bland personer under 30 år. Detta för att förbättra deras förutsättningar att få jobb och minska statens utgifter för hälso- och sjukvård och arbetslöshetsersättning. Psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland unga som varken arbetar eller går någon form av utbildning. Psykisk ohälsa förvärrar den redan svåra situationen på arbetsmarknaden för elever som inte fullföljer sin utbildning samt för unga arbetstagare och ökar risken för utanförskap. Rapporten Barn och unga 2013 utgiven av Statens folkhälsoinstitut visar att barn och unga har fått bättre förutsättningar för en god hälsa under 2000-talet, men det finns fortfarande tydliga skillnader mellan olika grupper. Utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för en god hälsa och det är därför oroväckande att andelen elever i årskurs 9 som saknar behörighet till gymnasieskolan har ökat under 2000-talet, särskilt i vissa grupper. Andelen elever som slutar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet har främst ökat bland barn till föräldrar med högst grundskoleutbildning, från cirka 30 procent 2006 till 40 procent 2011. Däremot har andelen elever utan behörighet till 8

gymnasiet bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning legat oförändrad kring 5 procent under perioden. 6. 1 Tidiga insatser ger besparingar för framtiden För att alla barn ska få en bra start i livet behövs trygga vuxenrelationer, ett väl fungerande hälsofrämjande- och förebyggande arbete samt tidiga insatser för stöd och vård under barnens hela uppväxt. Redan tidigt i livet behövs ändamålsenliga insatser t ex inom mödra- och barnhälsovården och i förskolan och stöd i föräldraskapet. Särskilt stöd till barn som växer upp i riskmiljöer med ett helhetsperspektiv på barnens alla 24 timmar behöver finnas. EU kommissionen gav i februari 2013 ut en rekommendation till medlemsländerna i genomförandet av EU 2020-strategin att investera i barnen. Särskilt fokus läggs på att minska barnfattigdom och social exkludering och främja barns välbefinnande. Runt om i Sverige har kommuner, landsting och regioner börjat resonera i termer av sociala investeringar för att sätta fokus på att samhället kan spara pengar genom att i ett tidigt skede främja inkludering och motverka utanförskap. Sociala investeringar kan konkretiseras genom att sätta en prislapp på det möjliga framtida utanförskapet. Ingvar Nilsson delar i rapporten Sociala investeringar kring barn och unga in kostnaderna i fyra delar: 1) Produktionsförluster (uppstår till följd av att människor som skulle ha kunnat arbeta inte tas i anspråk), 2) Kostnader för olika välfärdsinsatser i form av prevention, vård eller rehabilitering, 3) Kostnader som uppstår för att försörja människor (sjukpenning, aktivitetsersättning, a-kassa etc) samt 4) De skatteförluster som uppstår till följd av ett utanförskap. Rapporten beskriver också att utanförskapets kostnader växer över tid. Utanförskap tenderar att bli kroniskt och medför ofta följdproblem som psykisk ohälsa, olika former av asocialt (eller normbrytande) beteende, tröstätande som leder till övervikt, missbruk i olika former. Utanförskapet tenderar också att accelerera. Ju längre tid man har stått utanför desto sämre blir självkänslan och förmågan att ta hand om sig själv. Behovet av stödinsatser från olika system ökar. SKL beskriver på sin hemsida att samhällets insatser för barn och unga bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost. En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt. Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. Det kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning. Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer. 9

Extra stöd lönar sig bäst för små barn. Ändå är det i nionde klass som särskilt stöd är allra vanligast. Det finns en vänta och se-mentalitet som gör att skolan inte sätter in de stödinsatser som behövs, säger skolforskaren Anna Sjögren. Ekonomen och nobelpristagaren James Heckman har i sin forskning visat att ju tidigare ett barn får hjälp att rätta upp svårigheter, desto bättre avkastning har insatsen. En satsad hundralapp på ett förskolebarn kan ge sju gånger tillbaka, enligt Heckman. Om samma hundralapp satsas på ett barn i slutet av grundskolan, har avkastningen minskat till mindre än hälften. Tidig hjälp sparar stor möda och känsla av nederlag för både elev och lärare. Men i skolan satsas resurserna på särskilt stöd helt tvärtom. Figuren ovan är gjord av Skolverket och visar hur stor andel elever som får särskilt stöd i olika åldrar: från sex procent av eleverna i första klass, till nästan var femte elev i nian. Ju mer pengar en kommun lägger på skolan, desto fler barn får särskilt stöd. Men nästan ingen kommun i Sverige fördelar resurser mer bland just små barn. När Skolinspektionen kontrollerade 30 kommuners arbete mot segregation i skolan, så var Uppsala den enda kommun som resursfördelade mer bland de yngre barnen än bland de äldre. Jag konstaterar att forskare ofta påpekar att det är bra med tidiga insatser, men i praktiken är det nästan ingen som gör det, säger Roger Niklewski på Skolinspektionen. (Sydsvenskan 29 januari 2014, PM angående samordnade insatser för barn, ungdom och unga vuxna som riskerar att hamna eller redan finns utanför utbildning och arbete) 6.2 Barn i samhällsvård Antalet barn och unga i samhällsvård har stadigt ökat under de senaste åren i Sverige. Enligt Socialstyrelsens beräkningar var 1,1 procent av alla barn och unga, ca 26 000 personer (nationellt), placerade utanför hemmet någon gång under 2011. En uppskattning av antalet nya placeringar varje 10

år, uppgår till ca 300 i länet. Barn och ungdomar som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Som grupp har dessa barn/unga mycket höga risker för en ogynnsam utveckling över tid, när det gäller självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Detta visar Socialstyrelsens rapport Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar (2013). I en rapport från Socialstyrelsen konstaterades att två tredjedelar av 108 placerade barn hade olika hälsoproblem, fysisk och/eller psykiska. Majoriteten av dessa barn hade varit i samhällets vård i tre år eller mer men hälsoproblemen var oftast okända för socialtjänsten. 2008 2010 genomfördes en journalstudie i Malmö som omfattade 121 placerade barn i åldrarna 3-18 år. Den uppvisade stora brister inom områdena fysisk och psykisk hälso- och sjukvård samt inom tandvård. De placerade barnen hade en hög nivå av psykisk ohälsa. (PM angående samordnade insatser för barn, ungdom och unga vuxna som riskerar att hamna eller redan finns utanför utbildning och arbete) 6.3 Barn med föräldrar med kognitiva begräsningar I Uppsala län finns dessutom minst 1 100 barn som har föräldrar med kognitiva begränsningar och som, enligt yrkesverksamma, bedöms vara i behov av stöd. Studier har visat att familjer där föräldrarna har kognitiva svårigheter är en av de mest utsatta grupperna i samhället. 6.4 Barn i missbruksmiljöer Nationell statistik visar en ökning av antalet personer med tungt missbruk av alkohol och narkotika med 20 respektive 15 procent de senaste tio åren, enligt Missbruksutredningen. De sociala problemen är minst lika stora som de medicinska, men har inte fått samma uppmärksamhet. Att antalet vuxna med missbruksproblem ökar bidrar också till att även andelen barn som befinner sig i risk- och missbruksmiljöer ökar. Alkoholmissbruk bland äldre är också ett växande problem, särskilt bland kvinnor, konstaterar Socialstyrelsen i sin lägesrapport 2012 inom vård och omsorg. Enligt Statens folkhälsoinstitut är det ca 385 000 barn som bedöms leva i familjer där det finns en förälder med missbruk eller riskbruk. Uppsala län har 3,5 procent av rikets befolkning, vilket innebär att det skulle kunna handla om drygt 13 000 barn som lever under sådana förhållanden i länet. Barn som växer upp i missbruksmiljöer är en särskilt utsatt grupp som ofta möter problem i sitt vardagsliv och som dessutom befinner sig i riskzonen för att utveckla framtida problem i form av psykisk ohälsa, eget missbruk m.m. Här finns väldokumenterade samband, för vuxna och barn, mellan missbruk och konsekvenser för skolgång, utbildning, utanförskap och även i vissa fall kriminalitet. 7. Resultat från workshop Individens väg till arbete. Genom workshop i de flesta av länets kommuner, Heby, Håbo, Enköping, Östhammar, Knivsta samt Uppsala har förstudien arbetat med att identifiera utmaningar som förhindrar/ försvårar individens väg till arbete. På genomförda workshop har det deltagit personal från kommunerna, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. På några av de genomförda workshop har också HSO och landstinget deltagit. De frågeställningarna som deltagarna arbetat kring var: Vad är individens utmaningar? Verksamheternas utmaningar 11

Förslag på lösningar/ vad behöver vi ändra på, för att verksamheterna på ett bättre sätt ska möte upp behoven. 7.1 Individens och verksamhetens utmaningar. Individens och verksamheternas utmaningar som lyfts i länet angående unga har varit: 7.1.1 Koppling mellan skola och arbetsliv saknad, kunskap om arbetslivet måste in i skolan. Yrkesvägledningen som finns är bra men resurserna för få små för att möta behovet. Många unga har förväntningar på bra jobb direkt. De har inte kunskap om vad som krävs för att få ett bra jobb. De har inte intresse för att arbeta upp sig utan tappar motivationen och ger upp när de inser att de inte kan få det arbete de vill ha. De unga behöver kunskap om arbetsmarknaden och hur arbetsmarknaden fungerar. Tidigare kunde elever hoppa av skolan och få ett arbete. Idag krävs det utbildning för nästan alla arbeten. Det behövs ett motivationsarbete för att flera ska stanna kvar i skolan. Föräldrarna behöver medverka på ett tydligare sätt. Alla föräldrar har dock inte samma förutsättningar att vara ett stöd för sina barn med skolarbetet. 7.1.2 Motivationen hos de unga saknas, ingen framtidstro eller målbild. Det finns olika attityder hos killar och tjejer. Attityden hos killar är att det ordnar sig, de har ingen motivation utan tror att de kommer att klara sig utan utbildning. Tjejer är ofta högpresterande vilket kan leda till stress vilket kan medföra svårigheter att fullfölja sin skolgång. Många unga saknar målbild, de vet inte varför de studerar. Föräldrastöd är viktigt men ju äldre eleverna blir ju mindre stöd får de hemifrån, behovet av stöd är ofta större i de högre klasserna. 7.1.3 Svårigheter att fullfölja skolan, risk mellan grundskola- gymnasiet. Elever måste förstå varför man går i skolan. Det är viktigt att de blir sedda i skolan, annars är det risk för att de hoppar av. Det finns unga som avbryter skolan, inte sköter kontakten med Arbetsförmedlingen eller kommun. Hur når man de som inte kommer på tider eller svarar i telefon? Hur kan vi undvika att unga blir hemmasittare? Övergången mellan grundskola och gymnasieskolan är en risk där unga hamnar utanför systemet. Det behöver byggas ett team kring eleven. Kontakten med en myndighet får inte vara för personbunden, det ska finnas andra att vända sig till om någon blir föräldraledig eller slutar. Finns det ett team kring eleven blir det mindre sårbart. Även anhöriga bör ingå i teamet, det behöver inte vara en förälder, det kan vara en annan viktig person för eleven. Det finns en okunskap bland de professionella om varandras uppdrag. Olika myndigheter har olika, inte alltid tydliga, uppdrag och ungdomar bollas runt mellan myndigheterna. Vi behöver ha gemensamma mål och göra samma bedömningar. 12

7.1.4 Svårigheter att hitta förstående och förlåtande praktikplatser/ arbetsträningsplatser. Det måste finnas möjlighet till flexibla, snabba lösningar. Är en ungdom motiverad för studier mitt i en termin måste det kunna lösas, ungdomen ska inte behöva vänta till teminstart för då kan motivationen ha försvunnit. Det är svårt att hitta praktik/ arbetsträningsplatser som är rustade att ta emot unga med behov av särkskilt stöd. Det innebär att det ofta tar lång tid innan en sysselsättning kan ordnas. 7.2 Förslag på lösningar/åtgärder för att förhindra utanförskap från arbetsmarknaden för unga. 7.2.1 Tidig upptäck/ tidiga insatser Tidiga insatser är grunden för framtida framgångar. Ju senare insatser sätts in, desto större blir kostnaden för stöd och åtgärder, vilket bland annat nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog påpekat. Det gäller också för insatser vid övergångar liksom vid samordnade insatser mellan kommunerna och externa myndigheter. Kompetensutveckling av personal inom skolan behövs för att kunna identifiera men framförallt få verktyg att hantera elevernas svårigheter. Verktyg att lotsa de unga till rätt insats. Skolan är mycket viktig för att hitta barn med behov av stöd i ett tidigt skede. Vi behöver följa barnet över tid för att säkerställa att insatserna har effekt. Förutsättningen för att en kompetenssatsning ska få utdelning är att satsningen ska vara förankrad hos skolledning och rektor. 7.2.2 Utveckla samverkan mellan vården, skola, socialtjänst m.fl. Olika myndigheter känner inte till varandra uppdrag. Det är en grundförutsättning att vi känner till varandras uppdrag och har tillgång till varandras kontraktuppgifter. Att skapa former för strukturell samverkan är därför nödvändig. Ett övergripande område där grunder för avbrott, skolk, misslyckanden inom skola och arbetsliv återfinns är övergångar mellan olika verksamheter. För att minska de problem som uppstår vid övergångar krävs att åtgärder och insatser planeras i förväg och sätts in vid behov. Dessa insatser och åtgärder kan vara övergripande för alla typer av övergångar, men de kan också vara specifika för vissa typer av övergångar och även rent individuella. Former för strukturell samverkan bör utvecklas. 7.2.3 Insatser för att arbeta med motivation/ självkänsla möjlighet till individuell coachning. Möjlighet att utveckla metoder för att arbeta med de ungas motivation och självkänsla. Kopplingen med arbetslivet behöver stärkas och genom en tydligare koppling till arbetslivet blir målbilden tydligare för de unga och motivationen att fullfölja skolan ökar. Undervisningen ska anpassas, som Skolverket påpekar, genom bredd och variation i metodval efter elevernas förutsättningar och behov. Skolinspektionen lyfter bland annat fram att läraren behöver ha tilltro till elevens förmåga och att det finns en tolerant miljö där det är tillåtet att göra fel. 13

Särskilt stöd ska erbjudas till de elever som har behov av detta. Skollagen ställer tydliga krav på att varje elev ska ges det stöd hen behöver för att nå minst godkänt nivå. Forskningen visar entydigt att vissa grupper är i större behov av stöd än andra, även om inte alla individer i dessa grupper är i behov av stöd. Grupper som ofta lyfts fram är barn och ungdomar med föräldrar med låg utbildningsbakgrund, låg inkomst, ensamstående föräldrar, elever med funktionshinder, vissa elever med invandrarbakgrund, barn och ungdomar med psykiska eller sociala problem, inklusive de som är placerade i fosterhem eller HVB-hem. Ungdomar som har ett stort utlevelsebehov och inte fungerar i vanlig skola eller i praktik i arbetslivet måste också få sina stödbehov tillgodosedda. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer att utvecklas. Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. Studie- och yrkesvägledningen är dock mer än studieoch yrkesväg-ledare. Kunskap om arbetsmarknaden i samverkan med arbetslivet från tidig ålder är en viktig del i varje elevs utveckling och är hela skolans ansvar. Inte minst gäller detta vid val inom grundskolan av till exempel språkkurser. Det är också viktigt att eleverna vid sitt val till gymnasieskolan har dessa arbetsmarknadskunskaper, så att det val som görs blir mera träffsäkert än idag och att antalet avbrott på grund av felval kan minskas. 7.2.2 Utbilda praktikhandledare och erbjud kontinuerlig handledning för arbetsgivare som tar emot unga med komplex problematik. Utveckla metoder och stukturer för att ta hand om unga som inte klarar av skolan, att på ett bättre sätt kunna slussa in unga på arbetsmarknaden. Ett första steg kan vara att utbilda handledare på arbetsplatser för att kunna hantera unga med komplex problematik. På det sättet minskar risken för ännu ett misslyckande och samtidigt ökar förutsättningarna för goda relationer med arbetslivet. 8. Reflektion kring åtgärdsförslagen för att minska utanförskap från arbetsmarknaden för unga. Åtgärdsförslagen går i mångt och mycket i varandra. Kompetens utveckling av personal inom skolan för att kunna identifiera och få verktyg att hantera elevernas svårigheter hänger mycket ihop med att utveckla former för samverkan. När personal på skolan har identifierat svårigheter och andra professionella ska koppas in är strukturella former för samverkan nödvändiga. Likaså hänger möjligheten att få arbeta med motivation och självkänsla ihop med kompetensutveckling för personal inom skolan. För att hindra/ minska utanförskap bland unga är det av yttersta vikt att myndigheter och verksamheter som arbetar med målgruppen hittar former för samverkan och att verksamheters uppdrag tydliggörs. 9. Målen i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) kopplade till unga. Att elever fullföljer gymnasiet och får arbete/ fortsätter studera är viktiga frågor för Uppsala län och flera av målen i den Regionala utvecklingsstrategin berör unga. Fem av målen i den regionsala utvecklingsstrategin kan kopplas till unga. Dessa är: Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 %. (Bas 72,8% 2011) 14

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 %. (Bas 68 % 2011) Andel arbetslösa ungdomar i åldrarna 18-24 år ska understiga 10 % (Bas 13 % 2011) Andelen sysselsatta i åldrarna mellan 20-64 ska överstiga 80 %. (Bas 75,7 % år 2010). Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro (försörjningsmåttet) ska minska till väl under 13 000 kronor/invånare. (Bas 16 017 kr/inv. år 2011). Det är därmed tydligt att ungas väg till arbete är en tydlig målsättning för Uppsala län. 10. Ungas situation kopplat till ESF Unga mellan 15 och 24 år är en prioriterad grupp inom ESF. Det kommer under kommande programperiod finnas möjlighet att söka projektmedel för att utveckla arbetsformer för att minska utanförskap från arbetsmarknaden för unga. Efter denna sammaställning av ungas situation samt det som framkommit i de kommunvisa workshoppar framkommer det tydligt behovet av samordning kring de unga. De unga med svårigheter har ofta kontakt med flera olika verksamheter och myndigheter och de finns behov av samordning och tydliggörande av uppdrag. Rekommendationen inför kommande programperiod är att berörda partner tillsammans fattar beslut om på vilket sätt medel från ESF kan användas på bästa sätt. 15

11. Arbetsgruppens utveckling av åtgärdsförslagen 11.1 Insatser för att arbeta med motivation/ självkänsla, möjlighet till individuell coachning. Målgruppen Ca 3250 elever avbryter varje år sina gymnasiestudier. Genomförda gymnasiestudier är det bästa skyddet mot arbetslöshet och utanförskap. Genom att personal som arbetar med unga får möjlighet att arbeta med motivation och självkänsla minskar risken för avhopp och i längden även risken för utanförskap. Ansvar och ägarskap Nämnder med ansvar för utbildning, skolorna, kommunerna, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Problembild Skolmisslyckande är en mycket viktig faktor som försvårar individens inträde till högre utbildning och arbete och som ökar risken att hamna i utanförskap. Statistik visar att andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet har minskat något mellan 2005-2010. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har enligt skolverkets statistik minskat mellan 2005-2010. Via workshoppar i länets kommuner med personal från Försäkringskassan, Arbetsförmedling, kommunala verksamheter m.fl. framkommer att möjligheten att arbeta med motivation och självkänsla skulle förhindra avhopp från skolan. Många unga saknar motivation för studierna eftersom de saknar målbild. Att arbeta med att öka kopplingen mellan skola och arbetsliv skulle öka motivationen för de unga att fullfölja sina studier. Personal som arbetar med unga behöver få kompetens i att arbeta med självkänsla samt utveckla verktyg och metoder för att öka kopplingen mellan skola och arbetsliv. Lösning Att personal inom skolan genom kompetensutveckling får möjlighet att utveckla nya metoder och verktyg för att på ett bättre sätt stärka elevernas självkänsla samt öka kopplingarna mellan skola och arbetsliv. Berörda Personal inom skolan, t ex skolledning, elevhälsan, studie och yrkesvägledning. 11.2 Tidig upptäckt/ tidiga insatser (kompetensutveckling av personal inom skolan) Målgruppen Kompetensutveckling av personal inom skolan för att kunna identifiera och få verktyg att hantera elevernas svårigheter, att få verktyg att lotsa de unga till rätt insats. Skolan är mycket viktigt för att hitta barn med behov av stöd i ett tidigt skede. Vi behöver följa barnet över tid för att säkerställa att insatserna har effekt. Genom kompetensutveckling av personal inom skolan ökar förutsättningarna till att barn med behov av särskilt stöd uppmärksammas och kan få rätt stöd. Förutsättningarna att elever med olika svårigheter ska fullfölja skolan ökar och risken för utanförskap minskar. Varje år det ca 11 % av eleverna i Uppsala län som avslutar grundskolan med ofullständiga betyg. Genom att personal inom skolan får resurser att upptäcka, hantera och lotsa elever rätt ökar förutsättningarna till att andelen med godkända grundskolebetyg ökar. I Uppsala län är det ca 3250 16

elever varje år som i förtur avbryter sina gymnasiestudier. Många uppger som skäl till avhopp bristande stöd i skolan, bristande stöd hemifrån m.m. Genom att få resurser att utveckla nya verktyg att identifiera barn i behov av extra stöd tidigt ökar förutsättningarna att fler unga fullföljer sin utbildning. Ansvar och ägarskap Nämnder med ansvar för utbildning, skolorna. Problembild Skolmisslyckande är en mycket viktig faktor som försvårar individens inträde till högre utbildning och arbete och som ökar risken att hamna i utanförskap. Statistik visar att andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet har minskat något mellan 2005-2010. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har enligt skolverkets statistik minskat mellan 2005-2010. Via workshoppar i länets kommuner med personal från försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunala verksamheter m.fl. framkommer det att den viktigaste åtgärden för att minska risken för utanförskap från arbetsmarknaden för unga är tidig upptäckt och möjlighet till tidiga insatser. Unga med olika svårigheter bör erbjudas ett korrekt och långvarigt stöd för få försättningar att avsluta skolan med godkänt betyg. Forskning visar ett extra stöd lönar sig bäst för små barn. Ekonomen och nobelpristagaren James Hackman har i sin forskning visat att ju tidigare ett barn får rätt hjälp att rätta upp sina svårigheter, desto bättre avkastning har insatsen. En satsad hundralapp på ett förskolebarn kan ge sju gånger tillbaka, enligt Heckman. Om samma hundralapp satsas på ett barn i slutet av grundskolan, har avkastningen minskat till mindre än hälften. Tidig hjälp spar stor möda och känsla av nederlag för både elev och lärare. I skolan satsas resurserna på särskilt stöd helt tvärtom. (PM angående samordnade insatser för barn, ungdom och unga vuxna som riskerar att hamna eller redan finns utanför utbildning och arbete) Det finns därmed ett behov att utveckla metoder och stukturer för att kunna identifiera och erbjuda stöd tidigt. Personal inom skolan kan ofta tidigt se om ett barn har behov av särskilt stöd men resurser finns inte till det efterfrågade stödet. Det kan även vara så att kompetens saknas om vilket stöd barnet har behov av. Inom skolan finns det en vänta- och se mentalitet som går ut på att barnet ska mogna av sig själv och skolan väljer därmed att inte sätta in stödinsatser som behövs. (Anna Sjögren, IFAU) Personal inom skolan behöver få kompetens i att upptäcka elevers behov av stöd, kompetens att ge eleverna de stöd de har behov samt kompetens att lotsa barn med komplexa behov vidare till rätt insats. Lösning Program med kompetensutveckling för personal inom skolan. Utbildningen bör ske inom skolan. Innehållet i utbildningen bör utvecklas av personal inom skolan. Berörda Personal inom skolan som träffar barnen dagligen. 11.3 Utveckla samverkan mellan vården, skola, socialtjänst, föräldrarna mfl. Målgruppen 17

Olika myndigheter känner inte till varandras uppdrag. Det är en grundförutsättning att vi känner till varandras uppdrag och har tillgång till varandras kontaktuppgifter. Skapa strukturella former för samverkan är därmed nödvändigt. Målgruppen för insatsen är handläggare och annan personal inom skolan, socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landstinget m.fl. Ansvar och ägarskap Socialnämnden, skolnämnden, landstinget samt arbetsförmedlingen. Insatsen ska nå handläggare på operativ nivå. Problembild Via workshoppar i länets kommuner framkommer det att många verksamheter inte har kännedom om vad andra verksamheter har för ansvar och uppdrag. Det verkar också finnas olika uppfattningar vad samverkan innebär. Det behövs kompetensutveckling kring begreppet samverkan, vad innebär begreppet och hur ska samverkan kunna bli en naturlig del av ordinarie verksamhet. Många verksamheter är idag mycket slimmade och det förutsätts att resurser används effektivt och på rätt sätt. Därför behövs det byggas strukturella strukturer för samverkan. Det ska vara klart för alla inblandade vem som har vilket uppdrag och vem som bör kontaktas i respektive fråga. En fungerande samverkan innebär att resurser används på rätt sätt och att individen får de stöd den har behov av Problemet uppstår i stora slimmade organisationer. Personalen får inte tillräcklig introduktion om verksamhetens egna uppdrag samt om samverkans partner och deras uppdrag. Det leder till att kunskap saknas om andra verksamheters uppdrag och felaktiga förväntningar om vad andra ska göra uppstår. Felaktiga förväntningar innebär både att verksamheter får svårt att samarbeta men främst att klienter/ kunder/ brukar får felaktig information om vad andra myndigeter/ verksamheter kan erbjuda. Det i sin tur innebär att individen inte får rätt hjälp och stöd och tiden i utanförskap förlängs/ permanentas. Det behöver utvecklas strukturer för att förmedla kunskap om varandras uppdrag och ansvar. Det behöver även utvecklas former för möten över verksamhetsgränserna för att diskutera ärenden som riskerar att hamna mellan stolarna. Viktigt att hitta former för detta så att det inte blir personbundet. Lösning Kompetensutveckling och möjlighet till flerpartsmöten för att få gemensam uppfattning om vad samverkan innebär att på vilket sätt samverkan kan blir en naturlig dela av ordinarieverksamhet. Inom ramen för kompetensutveckling bör det utvecklas strukturer för samverkan på strategisk nivå. Samverkan får inte blir för personbundet, utan ska vara ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet. En lösning kan vara att utveckla någon form av samverkansplattformer i länet. Berörda Lösningen måste finnas på alla nivåer, från chefsnivå till handläggare på lokal nivå. 11.4 Utbilda praktikhandledare och erbjud handledning. Målgruppen 18

Unga som har behov av extra stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. Det behöver utvecklas metoder och strukturer för att ta hand om ungdomar som inte klarar av skolan, att på ett bra sätt kunna slussa in unga på arbetsmarknaden. Ett första steg kan vara att utbilda handledare på arbetsplatsen för att kunna hantera ungdomar med komplex problematik. På det sätt minskar risken för ännu ett misslyckande för den unga och samtidigt ökar förutsättningarna för goda relationer med arbetslivet. Det är ca 3250 elever varje år som avbryter sina gymnasiestudier i förtid, uppskattningsvis är det 10 % som har behov av praktik med utbildad handledare, d.v.s. ca 300 personer. Ansvar och ägarskap Socialnämnden, skolnämnden, landstinget, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Problembild Unga, (16-25) som varken arbetar eller studerar: 3537 personer, 7,2 % Arb. lösa 19-24 år: 13,8 % Antal unga med aktivitetsersättning:1000 Unga som 2013 ej fullföljt gymnasiet: 3250 2013 var det 3250 elever i Uppsala län som av olika anledningar avbryter skolan i förtid. Många av dessa är skoltrötta och behöver få en paus från skolan. Att istället för studera har praktik blivit vanligt för den här gruppen. Många unga som hoppar av skolan har stora svårigheter och en komplex problematik. Det har varit svårt att hitta arbetsplatser som vill ta emot dessa unga och risken är dessutom stor att de inte klarar av kraven på praktikplatsen och avbryter platser. Detta leder till ett ytterligare misslyckande för den unga men även att relationen med arbetslivet riskeras. Genom att utbilda praktikhandledare som finns med som en stöd på praktikplatsen, ett stöd som riktar sig både till den unga och till arbetsplatsen, ökar förutsättningarna att praktiken blir en positiv upplevelse både för den unga och för arbetsgivaren. Lösning Lösningen är att utbilda ett antal praktikhandledare som finns med som ett stöd i starten av praktiken. Idén med att utbilda praktikhandledare kommer från metoden Supported Employment. Supported Employment riktar sig generellt till personer med funktionshinder men är en framgångsrik metod att lotsa personer med olika svårigheter ut i arbetslivet. Utbildade handledare bör finnas att tillgång för skolelever som avbrytit skolan, för unga med funktionsnedsättning med behov av särskilt stöd samt långtidsarbetslösa ungdomar som har behov av stöd för en återgång till arbetslivet. Berörda Personal som arbetar med praktikanskaffning för unga, skola, arbetsförmedling, försäkringskassan, kommunen. 19