2014 DELÅRSRAPPORT
INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING... 9 PERSONALREDOVISNING... 13 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING... 17 BALANSRÄKNING... 18 KASSAFLÖDESANALYS... 19 NOTER... 20 DRIFTSREDOVISNING... 25 INVESTERINGSREDOVISNING... 26 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER... 27 REDOVISNING PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE Kommunledningskontoret... 29 KOMMUNSTYRELSEN Campus Värnamo... 33 ÖVERFÖRMYNDARE... 35 KOMMUNENS REVISORER... 37 UPPHANDLINGSNÄMND... 38 TEKNISK NÄMND... 42 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 45 Miljö- och stadsbyggnadskontoret... 45 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 49 Räddningstjänst... 49 KULTURNÄMND... 52 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND... 54 OMSORGSNÄMND... 59 MEDBORGARNÄMND... 63 FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET... 66 KOMMUNENS BOLAG VÄRNAMO STADSHUS AB... 69 VÄRNAMO ENERGI AB... 71 FINNVEDSBOSTÄDER AB... 72 STUDENTBOSTÄDER AB... 73 VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB... 74 ÖVRIGT ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING... 75 REVISORERNAS BEDÖMNING... 76 Delårsrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsperioden 2014-01-01 till 2014-06-30. Rapporten är producerad av Värnamo kommuns ekonomiavdelning. Frågor om innehåll besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonom Sofia Johansson på Värnamo kommun, 331 83 Värnamo, tfn: 0370-37 70 00, e-post: kommun@varnamo.se. Org.nr:212000-0555. Bilderna i rapporten kommer från Smålandsbilder.
INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Värnamo kommuns ekonomi genomgår som förväntat en försämring även under 2014. Flera nämnder visar relativt stora underskott i den löpande driften och delårsresultatet och prognosen för helåret 2014 visar på ovanligt svaga resultat. Åtgärdsplaner från berörda förvaltningar och positiva effekter av samverkansutredningarna är viktiga och absolut nödvändiga. Trots den negativa utvecklingen av kommunens ekonomi under 2013 och 2014 finns många anledningar att se positivt på Värnamo kommuns utveckling framöver. Flera beslut fattade under 2014 kommer att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av kommunen. Regeringen har meddelat man att man vill satsa 140 miljarder kronor på att bygga ut hela höghastighetsnätet i södra Sverige. Banorna det handlar om är Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping respektive Europabanan från Stockholm via Jönköping till Öresundsregionen. Till den 31/12 2017 ska kommunerna och regeringen ha en samlad bild för genomförande, finansiering samt framtida drift. Byggtiden beräknas till ca 15 år. E4 mellan Helsingborg och Stockholm är ett av Sveriges viktigaste transportstråk. Den enda del av E4 på sträckan mellan Gävle och Helsingborg som saknar motorvägsstandard är de tre milen förbi Ljungby. Trafikverket har nu fått pengar för att starta arbetet med vägplan för E4 förbi Ljungby och för att förbereda för byggstart. Ombyggnaden till motorväg mellan Ljungby och Toftanäs beräknas kosta 950 miljoner kronor och ta cirka 3 år Båda dessa beslut gynnar vårt etableringsområde Sydsvenska Krysset. Under 2014 har en ökad aktivitet skett både vad gäller förfrågningar och försäljningar. Ytterligare ett viktigt beslut fattades under första halvåret 2014. Den 9 juni beslutade kommunfullmäktige att ge Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB i uppdrag att genomföra ombyggnaden av Gummifabriken etapp 2 upp till en maximal investering på 387 miljoner kronor. Också det ett viktigt beslut för Värnamo kommuns attraktivitet och tillväxt. Lägg därtill länets högsta skattekraft, lägsta skattsats samt en ökning av befolkningen med 141 invånare under det första halvåret. Visst finns det skäl att se väldigt positivt på Värnamo kommuns utveckling framöver. Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande Ulf Svensson Kommunchef ~ 1 ~
INLEDNING EKONOMISK SAMMANFATTNING Delårsresultat Resultatet för perioden januari till juni 2014 visar ett underskott med -20,8 Mkr, vilket är 11,5 Mkr sämre än för samma period 2013. Första halvåret har högre kostnaderna än andra halvåret medan intäkterna är relativt jämnt fördelade över året. Prognosresultat för helår 2014 Resultatet för helåret 2014 enligt prognosen uppgår till - 7,6 Mkr, vilket är 27,2 Mkr sämre än budgeterat. Förklaring till detta är i huvudsak att två av de största nämnderna visar stora underskott i förhållande till sin budget till årets slut. Något högre skatteintäkter uppväger delar av detta. AFA Försäkring har tidigare år återbetalat försäkringspremier som förbättrat kommunens ekonomiska utfall avsevärt. Någon sådan återbetalning kommer inte att ske under 2014. Nämndernas ekonomi Helårsprognosen för nämnderna visar tillsammans ett underskott på hela 32,3 Mkr jämfört med budget. De största budgetavvikelserna och de viktigaste förklaringarna till dessa framgår nedan. Omsorgsnämnd -19,9 Mkr Omställningen till ett anpassat antal platser i särskild boende tar tid. Under 2014 återstår att minska motsvarande 4,4 Mkr inom SoL och 2,5 Mkr inom LSSverksamheten. Antalet LSS-timmar, personlig assistans utan ersättning från försäkringskassan, har ökat med 87 %, vilket innebär en ökning på 6,0 Mkr. Medan antalet LASStimmar minskat med 18 %, vilket motsvarar 1,3 Mkr. Nettounderskottet beräknas till -5,0 Mkr. Prognosen för antalet beslutade hemtjänsttimmar överstiger budget motsvarande ca 11,3 årsarbetare. Jämfört med 31 januari 2013 är ökningen 5,8 %. Beräknat underskott är - 5,3 Mkr. Mindre under- och överskott finns i andra delar av verksamheten. Medborgarnämnd -11,0 Mkr Försörjningsstödet har trots åtgärder fortsatt att stiga och ligger högre än tidigare år. Detta tillsammans med ökande kostnader för placeringar av barn och unga förklarar större delen av nämndens underskott. Den ökade arbetsbelastningen inom Individ- och familjeomsorgen har också gjort att det varit nödvändigt att anställa utöver budget, en del vakanta tjänster har fått ersättas med inhyrda konsulter. Fritidsgårdarna och invandrarbyrån beräknas ge ett överskott mot budget på 1,8 Mkr vid årets slut. Personalredovisning Per 2014-06-30 har Värnamo kommun 2 461 tillsvidareanställda årsarbetare, att jämföra med 2 458 per 2013-12-31. Det innebär en ökning med tre årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har under första halvåret 2014 minskat med 0,4 procentenheter till 5,4 % jämfört med motsvarande period 2013. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 5,9 % och för män till 3,8 %. Andelen sjukfrånvaro längre är 60 dagar är oförändrad, 50,4 %. Pensionsrätt intjänad före 1998 De anställdas intjänade pensionsrätt före 1998 redovisas, i enlighet med lag, inte som skuld utan som ansvarsförbindelse. Vid halvårsskiftet 2014 beräknas denna uppgå till 674 Mkr inklusive särskild löneskatt. Efter hand ökar utbetalning från denna ansvarsförbindelse och belastar då årets resultat som kostnad. För att begränsa kostnadsökningen framöver sker inlösen (försäkring) när kommunen bedöms har ekonomiskt utrymme för detta. I helårsprognosen för 2014 har det inte medräknats någon sådan inlösen. Nettoinvesteringar Periodens nettoinvesteringar uppgår till 140,9 Mkr, vilket är hela 63,2 Mkr högre än samma period 2013. Tekniska nämnden står för största andelen av investeringarna (130,2 Mkr). I den avgiftsfinansierade verksamheten (vatten, avlopp och renhållning) uppgår investeringarna hittills i år till 96,3 Mkr. De största investeringar hittills avser ett nytt reningsverk vid Stomsjö och överföringsledningar till detta (85,7 Mkr), bostadsområde Gröndal etapp 2 (6,4 Mkr) och Horda avloppsreningsverk (3,4 Mkr). Investeringar i Gummifabriken sker i det kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB och redovisas därmed inte bland kommunens investeringar. Prognosen för helåret avseende nettoinvesteringar uppgår till 251,1 Mkr, vilket är avsevärt högre än de senaste åren men ändå 124 Mkr lägre än de totala budgetanslagen. Utöver årsbudget finns också en omfattande ombudgetering (tilläggsbudget) av investeringar från tidigare som inte genomförts p g s förseningar. ~ 2 ~
INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Delår Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2014 06 2013 2012 2011 2010 Antal invånare (per 06-30 eller 12-31) 33 296 33 155 33 012 32 934 32 833 Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,12 21,09 20,75 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr 694 074 1 279 470 1 242 459 1 189 114 1 160 092 Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), tkr 1 006 572 2 009 272 1 923 998 1 912 281 1 874 867 Avskrivningar/nedskrivningar, kkr 42 913 83 508 82 110 82 820 78 048 Verksamhetens nettokostnader, kkr 848 405 1 566 983 1 536 143 1 492 414 1 457 846 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr 823 943 1 611 836 1 548 491 1 545 179 1 509 430 Finansnetto, kkr 3 668 3 110 7 033 7 674 15 084 Årets resultat före extraordinära poster, kkr -20 794 47 962 19 381 60 440 66 668 Årets resultat, kkr -20 794 47 962 19 381 60 440 66 668 Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr -21 164 48 952 18 889 61 260 60 382 Nettoinvesteringar, kkr 140 923 214 193 114 607 95 075 141 836 Anläggningstillgångar, kkr 1 538 057 1 439 564 1 292 902 1 243 431 1 234 546 Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr 126 958 111 663 135 434 174 697 135 274 Likvida medel, kkr 193 206 199 776 272 853 268 358 294 048 Eget kapital, kkr 1 250 332 1 271 126 1 223 163 1 203 782 1 143 343 Avsättningar, kkr 148 286 142 831 126 453 142 224 182 715 Långfristiga skulder, kkr 132 304 30 667 28 959 25 029 0 Kortfristiga skulder, kkr 327 300 306 380 322 614 315 451 337 810 Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr 673 816 687 015 656 185 682 739 619 851 Rörelsekapital, kkr -7 136 5 059 85 673 127 604 91 512 Anläggningskapital, kkr 1 257 467 1 266 066 1 137 490 1 076 178 1 051 831 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning och finansnetto 102,5 97,0 98,8 96,1 95,6 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 0,98 1,02 1,27 1,40 1,27 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 67,3 72,6 71,9 71,4 68,7 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 31,0 33,4 33,3 30,9 31,5 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 6,0 0,2 0,3 0,2 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 2,2 6,5 5,3 7,5 7,7 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 13,1 1,5 1,5 1,3 0,0 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 24,7 19,2 20,7 20,2 20,3 Berörda nyckeltal 2008-2010 är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper fr o m 2011. *) Skatteväxling har skett 2013-01-01 med Jönköpings läns Landsting med 0,34 % för överlämning av huvud- mannaskap för hemsjukvården. ~ 3 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens målstyrningsarbete Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 2 300 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en titta-behörighet i Hypergene. Vissa förberedelser har gjorts inför versionsuppdateringen hösten 2014. Från och med årsskiftet 2013/2014 finns ett nytt övergripande mål. = Målet är nästan uppfyllt/uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord under året Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p höst 2012 Målnivå: 65 p höst 2014 (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån till 2014.) Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p höst 2014. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. ~ 4 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: Bokslutsprognos 2014-12-31 innebär -0,5 % för det enskilda året 2014 och +2,0 % för den aktuella perioden 2012-2017 (uppdaterat 2014-08-26). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Bokslutsprognos för år 2014 Bokslutsprognos perioden 2012-2017 Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: Bokslutsprognos 2014-12-31 innebär +120,8 Mkr (uppdaterad 2014-08-29) Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). ~ 5 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 76 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2013. Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2015. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa gång 2015. ~ 6 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 39% nöjda år 2013. Målnivå: 7,0 höst 2014, samt 60% nöjda anställda år 2015. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten 2014. Nästa medarbetarundersökning 2015. Kommunens medborgare Kommunens anställda Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen justeras löpande i takt med att statistik och beräkningsmetoder förbättras. Man räknar då även om åren bakåt i tiden för att nya metoder inte ska medföra trendbrott. Nulägesnivå: Minskat med 21,8% mellan åren 1990-2011. (Uppdaterad 1309) Målnivå: Minskning med minst 40% mellan åren 1990-2020. Uppföljningsintervall: En gång per år. Senaste mätningen gjord år 2011 ~ 7 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Tillväxtmål Övergripande mål: Värnamo kommun skall ha en tillväxt som möjliggör välstånd för invånarna. Tillväxtmålen skall vara tillräckligt höga för att ge förutsättningar för en kommunal service- och tjänsteverksamhet, som möter invånarnas förväntningar och behov. Mätmetod: SCB kommunfakta, SCB Årsbok Sveriges kommuner. Nulägesnivå: Befolkning (2013-12-31) 33 155 invånare. Sysselsättningsgrad (2012) kvinnor 20-64 år 81,7%, män 20-64 år 84,9%. Medelinkomst (2012) 1,06% över rikssnitt. Målnivå: Befolkning (2013) 33 064 invånare, (2014) 33 139 invånare, (2015) 33 239 invånare, (2016) 33 339 invånare, (2017) 33 464 invånare, (2018) 33 589 invånare, (2019) 33 739 invånare. Sysselsättningsgrad (2019) kvinnor/män 20-64 år 90%. Medelinkomst (2019) 2% över rikssnitt. Uppföljningsintervall: I enlighet med den kontinuitet SCB kommunfakta samt SCB Årsbok Sveriges kommuner produceras. Befolkning Sysselsättningsgrad kvinnor 20-64 år Senaste mätningen år 2012, värde 81,7% Sysselsättningsgrad män 20-64 år Medelinkomst över rikssnitt Senaste mätningen år 2012, värde 84,9% Senaste mätningen år 2012, värde 1,06% ~ 8 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING Delårsresultat Kommunen redovisar för första halvåret 2014 ett negativt resultat på -20,8 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +25,9 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +19,6 Mkr. Prognosen för resultat vid årets slut pekar mot ett underskott på -7,6 Mkr. Mkr 70 60 50 40 30 20 10 0-10 Helår 2010 66,7 60,4 Helår 2011 19,4 Helår 2012 Helår 2013 Att årets resultat hittills är negativt (-20,8 Mkr) är mycket oroväckande men till viss del finns förklaringen i att första halvåret är avsevärt dyrare än det andra halvåret. Vid motsvarande tidpunkt 2013 var resultatet - 9,3 Mkr. Den klart största delen av de anställdas uttagna semester sker under juni-augusti månader. Övriga månader ökar den intjänade pensionsrätten (skuld till de anställda) medan den under dessa tre månader minskar avsevärt. Nämnderna visar i sin prognos till årets slut ett underskott mot reviderad budget på sammanlagt hela - 32,3 Mkr. De största underskotten visar omsorgsnämnden med -19,9 Mkr och medborgarnämnden -11 Mkr. Kommunens största nämnd, Barn- och utbildningsnämnden, med en nettobudget på 748 Mkr, prognostiserar ett underskott till årets slut med -2 Mkr. Övriga nämnder prognostiserar mindre underskott eller överskott till årets slut. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet 48,0-7,6 Prognos 2014 Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets prognostiserade resultat -7,6 Mkr blir, efter justering med realisationsvinsterna på -0,4 Mkr sammanlagt -8 Mkr. Det innebär att kommunen under 2014 inte kommer att uppfylla lagens krav om balans i ekonomin. Detta underskott ska återställas inom tre år genom motsvarande överskott i kommande års bokslut. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Belopp i Mkr 2010 2011 2012 2013 P2104 Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +60,4 +61,3 +18,9 +49,0-8,0 Soliditet 68,7 % 71,4 % 71,9 % 72,6 % Förändring av eget kapital +6,2 % +5,3 % +1,6 % +3,9 % -0,6 % Prognos - Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bland annat: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Kommunerna ska också ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 enligt en ny målstyrningsmodell. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2014 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2014: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden (3 år framåt och 3 år bakåt) ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Prognos för årets resultat 2014, med justering för realisationsvinster, uppgår till -8,0 Mkr. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift beräknas uppgå till ~ 9 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER 1 649,1 Mkr. Resultatet blir därmed -0,5 % av intäkterna och målet blir därmed inte uppfyllt för det enskilda året 2014. Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt (2012-2017) uppgår resultatet till +2,0 %. Även ur det tidsperspektivet kommer målet inte att uppfyllas. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden (3 år framåt och 5 år bakåt) inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) beräknas uppgå till 101,1 Mkr. Justerat årsresultat (exkl. realisationsvinster och avskrivningar) beräknas bli 80,5 Mkr. Årets investeringar överstiger därmed årets resultat och avskrivningar med 20,6 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt (2010-2017) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 120,8 Mkr. Målet blir därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning % 8 6 4 2 0 3,3 2,4 Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2013 och 2014 beräknas bli 2,3 %. År 2013 var ökningen hela 4,1 %. Talen påverkas mycket av skatteväxlingar med landstinget för kollektivtrafik, färdtjänst och hemsjukvård. Orsaken till den extremt höga ökningen 2013 är t ex att huvudmannaskapet för hemsjukvården har överförts till kommunerna i Jönköpings län från landstinget. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Från 2014 har en skattehöjning genomförts med 0,18 procentenheter. Trots denna höjning har Värnamo kommun lägst skattesats bland kommunerna i Jönköpings län. Avvikelsen mot budget för år 2014 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas till +5,9 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna 0,2 4,1 2,3 2010 2011 2012 2013 P2014 är i första hand att den rådande lågkonjunkturen påverkat skatteunderlaget något mindre än beräknat men också några fler invånare per 2013-11-01 än beräknat. Utveckling av nettokostnader % 8 6 4 2 0 1,2 2,4 2010 2011 2012 2013 P2014 Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2013 och 2014 beräknas uppgå till hela 6,0 %. Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är, delvis p g a skatteväxlingen begränsas till 2,3 %. Under perioden 2010-2014 beräknas nettokostnaderna öka med 13,9 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift beräknas ökar med 9,3 %. Detta är en alarmerande utveckling som måste brytas. Utveckling av nettokostnadsandelen 2010 2011 2012 2013 P2014 Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 91,4% 91,2% 93,9% 92,0% 95,3% Avskrivningar av skatter+utjämning 5,2% 5,4% 5,3% 5,2% 5,4% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 96,6% 96,6% 99,2% 97,2% 100,7% Finansnetto av skatter+utjämning -1,0% -0,5% -0,5% -0,2% 0,3% Verksamhetens nettokostnadsandel beräknas under femårsperioden att öka med 3,9 procentenheter. Avskrivningsnivån kommer, trots ökad nivå med 10,5 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,2 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. 2,9 2,0 6,0 ~ 10 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Investeringar Pensionsskulden (inkl. löneskatt) 300 250 200 Mkr 150 100 50 0 251 214 142 115 95 2010 2011 2012 2013 P2014 Mkr 700 600 500 400 300 200 100 0 682,7 687,0 656,2 619,9 673,8 32,8 29,1 26,3 28,6 28,3 2010 2011 2012 2013 201406 2010 2011 2012 2013 P2014 Nettoinvesteringar/ nettokostnader 9,7% 6,4% 7,5% 13,7% 15,17% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 98,0% 66,4% 112,9% 162,9% 310,39% Kommunen planeras investera för 251 Mkr under år 2014. År 2013 var investeringarna också höga (214 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2013 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringar med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan har det dock inte varit möjligt att fortsätta med detta under 2014 utan 100 Mkr har upptagits i lån för den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar, framförallt till ett nytt reningsverk. Nästan alla kommunala investeringar i den skattefinansierade verksamheten medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Noteras i sammanhanget bör också göras att investeringarna i Gummifabriken, som ägs av ett kommunalt bolag, inte framgår av kommunens redovisning och nyckeltal men är betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning 2010 2011 2012 2013 201406 Materiella tillgångar 72,8% 72,5% 72,9% 78,3% 79,1% Finansiella tillgångar 1,4% 1,2% 3,1% 3,9% 3,7% Summa anläggningstillgångar 74,2% 73,7% 76,0% 82,2% 82,8% Kortfristiga fordringar 8,1% 10,4% 8,0% 6,4% 6,8% Finansiella placeringar, kassa och bank 17,7% 15,9% 16,0% 11,4% 10,4% Summa omsättningstillgångar 25,8% 26,3% 24,0% 17,8% 17,2% Skuldsättning 2010 2011 2012 2013 201406 Total skuldsättning 31,3% 28,6% 28,1% 27,4% 32,7% varav avsättningar 11,0% 8,4% 7,4% 8,1% 8,0% varav långfr. skulder 0,0% 1,5% 1,7% 1,8% 7,1% varav kortfr. skulder 20,3% 18,7% 19,0% 17,5% 17,6% Avsättning I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2013 gjordes inlösen med 9,9 Mkr (inkl löneskatt). Totalt har motsvarande 141 Mkr lösts in. Under 2014 planeras i nuläget inte någon inlösen. Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstprisbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 2010 2011 2012 2013 201406 665,4 Mkr 1 264,4 Mkr 1 473,7 Mkr 1 600,7 Mkr 1 600,6 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 600,6 Mkr, vilket är avsevärt högre än för några år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en avgift. Denna kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat 1 059 Mkr av en limit på totalt 1.598 Mkr. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,1 Mkr. Befolkningsutveckling Ansvarsförbindelse Efter en mellanperiod på två år (2008-2009) då kommunens invånarantal sjönk har under åren 2010-2014 befolkningsantalet åter ökat, detta år med hittills ~ 11 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER +141 personer. De satsningar som kommunen nu genomför för att bl a stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Antal Utfall invånare Förändring 2006-12-31 32 841 +141 2007-12-31 32 930 +89 2008-12-31 32 823-107 2009-12-31 32 753-70 2010-12-31 32 833 +80 2011-12-31 32 934 +101 2012-12-31 33 012 +78 2013-12-31 33 155 +143 2014-06-30 33 296 +141 Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. Den beslutade förändringen av utjämningssystemet som gjorts medför att utjämningsavgiften från Värnamo kommun ökar med cirka 13 Mkr årligen. Under 2014 erhålls ett införandebidrag för att mildra effekterna men från 2015 slår förändringen igenom till fullo. Konjunkturen har de senast två åren åter vänt uppåt men återhämningen tar tid och resursbehoven i den kommunala verksamheten ökar. Att Omsorgsnämnden och Medborgarnämnden har svårigheter att hålla sina nettokostnader inom den tilldelade budgetramen är mycket oroväckande och innebär tillsammans med förändringarna i utjämningssystemet ett mycket ansträngt läge 2014 men också inför budgetperioden 2015-2017. Att dessa två nämnder har så stora underskott är inte acceptabelt och omfattande åtgärder behöver vidtas för att begränsa dessa underskott till årets slut. Om detta inte är möjligt måste betydande resurstillskott ske under de kommande åren, vilket kommunen får svårt att finansiera utan en skattehöjning. Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan pågår. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. Utöver att bli mer kostnadseffektiv och om möjligt höga kvaliteten är syftet också att minska kommunens nettokostnader. Även detta arbete måste lyckas för att inte försvåra den ekonomiska situationen ytterligare. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur och för att öka attraktiviteten och därmed befolkningsutvecklingen. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. ~ 12 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER PERSONALREDOVISNING Anställda Förvaltning Tills- Årsarbetarvidareanställda ** * 2013-12-31 2014-06-30 Tidsbegr Årsarbetare månadsanställda Tillsvidareanställda * Årsarbetare ** Tidsbegr Årsarbetare månadsanställda Barn- och utbildningsförv. 1 152 1 086 115 93 1 146 1 085 107 89 Kommunlednings-kontoret 72 75 7 7 71 71 7 6 Kulturförv. 23 21 5 3 25 22 3 2 Medborgarförv. 151 146 44 43 156 151 62 60 Miljö- och stadsbyggn. 39 37 1 1 40 39 3 3 Omsorgsförv. 1 038 881 33 25 1 036 882 61 48 Räddningstj. 38 37 0 0 38 37 0 0 Tekniska kontoret 168 164 14 14 167 163 22 22 Upphandlingsförv. 12 11 3 3 12 11 3 3 Totalt 2 693 2 458 222 189 2 691 2 461 268 234 Tabell 1. Personalvolym per förvaltning 30 juni 2014 jämfört med 31 december 2013. *Grundanställning exkl. tillfälliga placeringar. **Aktuella anställningsbeslut. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har ökat med tre och antalet tidsbegränsat månadsanställda har ökat med 45 jämfört med 31 december 2013. Sammantaget en ökning motsvarande 48 årsarbetare. De tidsbegränsat månadsanställda har ökat inom medborgarförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska kontoret. Inom medborgarförvaltningen finns ökningen till största delen inom arbetsmarknadssektionen. Ökningen av tidsbegränsat anställda på tekniska kontoret består av säsongsanställda och ligger i nivå med tidigare år. Pensionsavgångarna uppgick första halvåret till 37, vilket är elva fler än motsvarande period 2013. Övertid och mertid Förvaltning 130101 130630 140101 140630 Övertid Fyllnadslön Totalt Övertid Fyllnadslön Totalt kkr kkr kkr kkr kkr kkr Barn- och utbildningsförv. 478 1 058 1 536 366 713 1 079 Kommunlednings-kontoret 70 77 147 180 41 221 Kulturförv. 50 49 99 90 51 141 Medborgarförv. 164 34 198 363 73 436 Miljö- och stadsbyggn. 61 4 65 67 0 67 Omsorgsförv. 1 126 3 010 4 136 1 277 4 288 5 565 Räddningstj. 106 223 329 86 230 316 Tekniska kontoret 909 44 953 755 29 784 Upphandlingsförv. 4 0 4 6 8 14 Finansiering -16-16 -11 0-11 Totalt 2 952 4 499 7 451 3 179 5 433 8 612 Tabell 2. Kostnader i redovisningen för övertid och mertid (exkl. PO-tillägg) i kkr per förvaltning. De totala kostnaderna för övertid och mertid är 15,6 procent högre 2014 jämfört med 2013. Kostnaderna för övertid är 7,7 procent högre och kostnaderna för fyllnadslön är 20,7 procent högre. Fyllnadslön utgår när en deltidsanställd utför arbete på tid utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete). ~ 13 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Övertid och mertid i timmar Förvaltning 130101 130630 140101 140630 Övertid Fyllnadslön Totalt Övertid Fyllnadslön Totalt tim tim tim tim tim tim Barn- och utbildningsförv. 1 716 6 096 7 812 1 027 4 460 5 487 Kommunlednings-kontoret 138 488 626 422 216 638 Kulturförv. 135 170 305 225 243 468 Medborgarförv. 614 226 840 1 185 417 1 602 Miljö- och stadsbyggn. 136 39 175 145 42 187 Omsorgsförv. 3 482 17 626 21 108 3 842 24 229 28 071 Räddningstj. 659 282 941 653 150 803 Tekniska kontoret 2 234 298 2 532 1 916 164 2 080 Upphandlingsförv. 9 1 10 21 48 69 Totalt 9 123 25 226 34 349 9 436 29 969 39 405 Tabell 3. Antal övertids- och mertidstimmar per förvaltning. Timmar för övertid i ledighet och fyllnad i ledighet ingår. Då övertid och mertid även kan tas ut i ledighet kan enbart kostnaderna inte ge hela bilden av den faktiska övertiden och mertiden. Tabell 3 visar att det totala antalet övertids- och mertidstimmar inklusive uttagna timmar i ledighet är cirka 15 procent fler 2014 än första halvåret 2013. Antalet övertidstimmar är cirka 3 procent fler och antalet timmar för fyllnadslön är cirka 19 procent fler. Timlön 130101 130630 140101 140630 Förvaltning Timlön Timlön Timlön Timlön kkr tim kkr tim Barn- och utbildningsförv. 4 205 37 356 5 196 40 111 Kommunlednings-kontoret 849 3 564 700 5 987 Kulturförv. 68 635 130 1 256 Medborgarförv. 163 4 244 985 10 748 Miljö- och stadsbyggn. 0 200 50 605 Omsorgsförv. 15 655 129 142 17 465 135 179 Räddningstj. 963 209 1 069 1 661 Tekniska kontoret 327 3 323 246 3 517 Upphandlingsförv. 0 0 0 0 Finansiering 1 634 0 1 198 0 Totalt 23 864 178 673 27 039 199 064 Tabell 4. Kostnader i redovisningen för timlön (exkl. PO-tillägg) i kkr samt antal timmar per förvaltning. *Timlön PAN ingår. Kostnaderna för timlön är 13,3 procent högre 2014 jämfört med 2013 och antalet timmar är 11,4 procent fler. ~ 14 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Sysselsättningsgrad Förvaltning 2012-06-30 2012-12-31 2013-06-30 2013-12-31 2014-06-30 Barn- o utb förv. 94,2 94,7 94,4 94,6 94,9 Kommunledn kont 97,2 97,4 97,9 98,1 98,0 Kulturförv 93,8 93,1 94,8 94,9 91,5 Medborgarförv 96,5 96,7 96,7 96,8 96,5 Miljö- och stadsb 96,1 96,1 96,1 96,1 97,0 Omsorgsförv 85,3 85,6 85,7 85,1 85,3 Räddningstj 97,4 97,4 97,4 97,4 98,7 Tekniska kontoret 97,2 97,1 97,3 97,3 97,4 Upphandlingsförv 92,7 94,2 92,1 92,1 92,1 Totalt 91,2 91,6 9,5 91,4 91,6 Tabell 5. Medelsysselsättningsgrad i % per förvaltning. Hänsyn ej tagen till partiella ledigheter. Urval: tillsvidareanställda. Medelsysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda har ökat med 0,2 procentenheter vilket beror på att flera förvaltningar har en högre sysselsättningsgrad vid halvårsskiftet. Totalt 2012-06-30 2012-12-31 2013-06-30 2013-12-31 2014-06-30 Sysselsättningsgrad 100 % 62,5 63,1 63,3 63,6 63,5 Sysselsättningsgrad 75-99 % 26,2 26,1 26,0 25,3 26,0 Sysselsättningsgrad 0-74 % 11,3 10,8 10,7 11,1 10,5 Tabell 6. Andel anställda utifrån sysselsättningsgrad. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Andel anställda (inklusive tidsbegränsat månadsanställda) som har en heltidsanställning är 0,1 procentenhet lägre än vid årsskiftet. Däremot har anställningar som uppgår till 75-99 procent ökat med 0,7 procentenheter. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvarotiden har första halvåret minskat med 0,4 procentenheter från 5,8 procent till 5,4 procent jämfört med motsvarande period 2013. Sjukfrånvaron bland kvinnor har minskat med 0,5 procentenheter till 5,9 procent men ökat bland männen med 0,2 procentenheter till 3,8 procent. Andel sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre uppgår till 50,4 procentenheter, vilket är oförändrat jämfört med motsvarande period 2013. Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid 140101 140630 (%) Andel 60 dagar 140101 140630 (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan 130101 130630 och 1340101 140630 (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan 130101 130630 och 140101 140630 (procentenheter) Kvinnor 00-29 4,0 7,6-1,0-27,6 Män 00-29 4,9 13,0 1,2-11,1 Totalt 00-29 4,2 9,1-0,5-24,2 Kvinnor 30-49 5,9 54,1-0,1 2,3 Män 30-49 3,5 48,9-0,2 15,1 Totalt 30-49 5,5 53,4-0,1 3,8 Kvinnor 50-99 6,2 54,9-0,8-0,2 Män 50-99 3,8 48,6 0,2 4,8 Totalt 50-99 5,6 54,0-0,6 0,4 Totalt kvinnor 5,9 51,5-0,5-0,7 Totalt män 3,8 43,5 0,2 5,6 Totalt 00-99 5,4 50,4-0,4 0 Tabell 7. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel 60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. ~ 15 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Sjukfrånvaron har minskat inom samtliga åldersintervall. Den största minskningen, 0,6 procentenheter, finns inom intervallet 50 år och äldre. Den största minskningen har skett bland kvinnor 29 år och yngre med 1 procentenhet. Den största ökningen finns bland män 29 år och yngre med 1,2 procentenheter. Vid månadsvis jämförelse mellan 2014 och 2013 har den största minskningen skett i perioden januari till mars 2014 men har därefter planat ut eller ökat något. Den långa sjukfrånvaron har minskat inom intervallet 29 år och yngre med 24,2 procentenheter. En smärre ökning kan dock konstateras inom övriga åldersintervall. Den långa sjukfrånvaron har minskat något bland kvinnorna men ökat bland männen. I syfte att minska sjukfrånvaron finns en överenskommelse med Försäkringskassan med bl.a. överenskomna mål. Målen är att minska sjukfrånvaron till 4,2 procent år 2015, varav delmålen 4,4 procent år 2013 och 4,3 procent år 2014. Värnamo kommun arbetar aktivt med främjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Våren 2014 genomfördes hälsoutbildningen för tredje gången tillsammans med Previa. Syftet var att stimulera medarbetare till en livsstil som stärker hälsan samt minskar såväl korttidssjukfrånvaro som risken för längre sjukfrånvaro. Utvärderingen visar bl.a. att antalet sjukfrånvarotillfällen har minskat för deltagarna. Uppföljning av de två tidigare genomförda utbildningarna visar att antalet sjukfrånvarotillfällen minskat avsevärt jämfört med antalet tillfällen innan påbörjat utbildningstillfälle. Planering har påbörjats för två nya omgångar med hälsoutbildning. Den ena med start i januari 2015 och den andra med start i september 2015. Våren 2014 har planering genomförts avseende införande av utredningsplatser hösten 2014. Syftet är att utreda arbetsförmågan och få tillbaka sjukskrivna i ordinarie eller annat arbete och därmed minska sjukfrånvaron. Förvaltning Sjukfrånvarotid 140101 140630 (%) Andel 60 dagar 140101 140630 (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan 130101 130630 och 1340101 140630 (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan 130101 130630 och 140101 140630 (procentenheter) Barn- o utb förv. 4,0 45,8-0,7-0,3 Kommunledn kont 2,2 33,2-1,7-26,9 Kulturförv 3,9 61,0 2,3 61,0 Medborgarförv 7,7 30,7-0,9-22,7 Miljö- och stadsb 4,5 67,7 3,2 67,7 Omsorgsförv 7,3 56,4-0,2 2,7 Räddningstj 2,0 46,8 0,5 46,8 Tekniska kontoret 3,7 56,9-0,7 6,1 Upphandlingsförv 6,8 84,8 3,9 84,8 Totalt 5,4 50,4-0,4 0 Tabell 8. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. För medborgarförvaltningen ingår 64 medarbetare på BEA-avtalet. Den totala sjukfrånvarotiden har minskat inom kommunledningskontoret, medborgarförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, tekniska kontoret och omsorgsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar. Långtidssjukfrånvaron har minskat inom kommunledningskontoret, medborgarförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar. Vid förändringar i de mindre förvaltningarna påverkas sjukfrånvaron märkbart när någon enstaka medarbetare blir sjuk eller återkommer i arbete efter sjukfrånvaro. ~ 16 ~
RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Not Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse Utfall tom 2014-06 Utfall tom 2013-06 Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter 1 182 629 172 499 397 436 Verksamhetens kostnader 2-988 121-950 619-1 880 912 Nettokostnad exkl avskrivningar -1 538 029-1 572 575-34 546-805 492-778 120-1 483 475 Avskrivningar 3-88 000-88 500-500 -42 913-40 378-83 508 Verksamhetens nettokostnad -1 626 029-1 661 075-35 046-848 405-818 498-1 566 983 Skatteintäkter 4 1 346 793 1 355 461 8 668 677 104 653 838 1 301 954 Generella statsbidrag och utjämning 5 296 407 293 679-2 728 146 839 154 559 309 882 Finansiella intäkter 6 6 500 6 526 26 4 205 3 014 5 699 Finansiella kostnader 7-4 062-2 180 1 882-537 -2 196-2 589 Årets resultat 19 609-7 589-27 198-20 794-9 283 47 962 Balanskravsutredning Resultat enligt resultaträkning -7 589-20 794-9 283 47 962 Avgår reavinster vid försäljning -370-370 -965-1 087 Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning (RIPS07) 0 0 2 142 2 076 Justerat resultat enligt balanskrav -7 959-21 164-8 106 48 952 ~ 17 ~
RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING Belopp i kkr TILLGÅNGAR Not Budget 2014 Utfall tom 2014-06 Utfall tom 2013-06 Bokslut 2013 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 713 552 1 363 339 1 186 120 1 263 951 Maskiner och inventarier 9 ingår ovan 105 359 91 460 106 982 Finansiella anläggningstillgångar 10 77 000 69 359 51 888 68 631 Summa anläggningstillgångar 1 790 552 1 538 057 1 329 468 1 439 564 Omsättningstillgångar Förråd ingår nedan 3 801 1 806 2 161 Kortfristiga fordringar 11 ingår nedan 123 157 137 867 109 502 Kassa och bank 12 122 132 193 207 227 033 199 776 Summa omsättningstillgångar 122 132 320 165 366 706 311 439 Summa tillgångar 1 912 684 1 858 222 1 696 174 1 751 003 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 13 1 196 684 1 250 332 1 213 880 1 271 126 Därav årets resultat 19 609-20 794-9 283 47 962 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 14 ingår ovan 28 282 28 859 28 607 Andra avsättningar 15 92 000 120 004 110 305 114 224 Summa avsättningar 92 000 148 286 139 164 142 831 Skulder Långfristiga skulder 16 166 000 132 304 29 505 30 667 Kortfristiga skulder 17 458 000 327 300 313 625 306 380 Summa skulder 624 000 459 604 343 130 337 047 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 912 684 1 858 222 1 696 174 1 751 003 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser 18 a) Pensionsföpliktelser som inte upptagits 673 816 714 016 687 015 bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser 1 600 573 1 600 721 1 600 668 c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 18 ~
RÄKENSKAPER KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kkr Not Budget 2014 Utfall 2014-01 till 2014-06 Utfall 2013-01 till 2013-06 Bokslut 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat 19 609-20 794-9 283 47 962 Justering för ej likviditetspåverkande poster 19 71 500 47 999 52 365 100 761 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 91 109 27 205 43 082 148 723 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0-13 655-5 312 23 053 Ökning/minskning förråd 0-1 640 1 074 718 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 20 920-8 989-16 234 Kassaflöde från den löpande verksamhet 91 109 32 830 29 855 156 260 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -375 186-140 922-77 697-214 193 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 614 1 286 1 409 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0-12 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -375 186-140 308-76 411-212 796 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 137 000 100 000 0 0 Ökning/minskning av långfristiga skulder -3 000 1 637 546 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 0-728 190-16 541 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 134 000 100 909 736-16 541 Årets kassaflöde -150 077-6 569-45 820-73 077 Likvida medel vid årets början 123 000 199 776 272 853 272 853 Likvida medel vid periodens slut -27 077 193 207 227 033 199 776 ~ 19 ~
RÄKENSKAPER NOTER 2014-06-30 2013-06-30 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning, taxor och avgifter 81 166 78 845 Hyror och arrenden 21 916 22 338 Bidrag 45 519 41 116 Försäljning verksamhet och konsulttjänster 30 584 24 409 Förändring skuld flyktingmottagning 1 724 307 Förändring skogskonto 1 000 1 000 Övriga intäkter 720 4 484 Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie till AFA 0 0 Summa intäkter 182 629 172 499 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och pensioner inkl sociala kostnader -694 074-660 374 Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier -38 205-34 242 Lämnade bidrag -36 166-33 096 Köp av huvudverksamhet -62 276-67 588 Diverse köpta tjänster -43 843-40 552 Hyra/lesing av lokaler, mark och anläggningstillgångar -43 904-38 808 Bränsle, energi och vatten -22 118-23 604 Kostnder för transportmedel, transporter och resor -30 275-29 885 Övriga kostnader -11 399-12 297 Förändring fastighetsunderhållsreserv 1 828 339 Förändring deponireserv -2 437-2 295 Förändring VA-investeringsfond -5 252-8 217 Förändring fritidsanläggningar underhållsfond 0 0 Summa kostnader -988 121-950 619 Jämförelse mellan 2013 och 2014 försvåras p g a ny indelning till följd av ny kontoplan 2013. Not 3 Avskrivningar Avskrivning fastigheter & anläggningar enligt plan -26 567-25 757 Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan -16 340-14 621 Nedskrivning anläggningar -6 0 Summa avskrivningar -42 913-40 378 Not 4 Skatteintäkter Preliminärt erhållen allmän kommunalskatt 677 765 657 595 Slutavräkningsdifferens föregående år 2 616 3 651 Preliminär slutavräkning innevarande år (6 månader) -1 254-4 422 Mellankommunal kostnadsutjämning -2 023-2 985 Summa skatteintäkter 677 104 653 838 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 102 264 107 936 Kostnadsutjämningsavgift -6 025-924 Kostnadsutjämningsbidrag, LSS 10 742 12 740 Regleringsbidrag 3 840 7 520 Kommunal fastighetsavgift 27 658 27 287 Strukturbidrag 1 722 0 Införandebidrag 6 638 0 Summa generella statsbidrag och utjämning 146 839 154 559 ~ 20 ~
RÄKENSKAPER 2014-06-30 2013-06-30 Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor 1 075 1 563 Utdelningar på aktier och andelar 1 507 127 Övriga finansiella intäkter 1 623 1 325 Summa finansiella intäkter 4 205 3 014 Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning -263-244 Förändrad RIPS-ränta i beräkning av pensionsavsättning. 0-1 725 Övriga räntekostnader och finansiella kostnader -274-227 Summa finansiella kostnader -537-2 196 Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Ingående bokfört värde 1 263 951 1 143 946 Årets pågående investeringar 125 955 68 255 Årets försäljningar 0-356 Årets nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar -26 567-25 725 Utgående bokfört värde 1 363 339 1 186 120 Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 106 982 96 877 Årets investeringar 14 967 9 441 Årets försäljningar -244-206 Årets nedskrivningar -6 0 Årets avskrivningar -16 340-14 653 Utgående bokfört värde 105 359 91 460 Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 2 355 2 344 Aktier i koncernföretag 4 000 4 000 Utlämnade lån 56 701 38 781 Långfristig fordran 1 206 1 666 Bostadsrätter 5 097 5 097 Summa finansiella anläggningstillgångar 69 359 51 888 Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 22 242 28 753 Fordringar på staten 21 515 20 071 Upplupna skatteintäkter 2 615 18 484 Fordran mervärdeskatt 5 298 7 502 Fordran bolag koncernkonto 20 894 0 Övriga kortfristiga fordringar 50 593 63 057 Summa kortfristiga fordringar 123 157 137 867 ~ 21 ~
RÄKENSKAPER 2014-06-30 2013-06-30 Not 12 Kassa och bank Kommunen har en outnyttjad checkräkningskredit om 25 Mkr (15 Mkr). Hela koncernen har en gemensam outnyttjad checkräkningskredit om 100 Mkr (50 Mkr) Not 13 Eget kapital Anläggningskapital 1 257 467 1 160 799 Rörelsekapital -7 135 53 081 Summa eget kapital 1 250 332 1 213 880 Not 14 och 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Utgående skuld och ansvarsförbindelser per 2014-06-30 baserar sig på en särskild beräkning av pensionsadministratören. Not 15 Andra avsättningar Underhållsreserv 26 073 33 771 Fritidsanläggningar 401 562 Återställning deponi 17 986 12 710 Va-investeringsfond 75 544 63 262 Summa andra avsättningar 120 004 110 305 Not 16 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 100 000 0 VA-anläggningsavgifter 32 304 29 505 Summa långfristiga skulder 132 304 29 505 Av beloppet ovan kommer 338 kkr ytterligare att återföras som intäkt under 2014. Not 17 Kortfristiga skulder Skuld bolag, koncernkonto 24 092 24 405 Leverantörsskulder 69 626 54 847 Preliminär inkomstskatt för anställda 21 250 20 284 Skulder till staten 1 471 1 439 Upplupna löner 15 812 21 755 Upplupna semesterlöner 77 649 73 461 Upplupna sociala avgifter 55 015 52 407 Upplupen löneskatt 9 747 9 587 Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt 20 447 19 795 Återställning efter översvämning 0 4 960 Skogsreserv 1 000 3 000 Flyktingmottagning 4 648 8 325 Övriga kortfristiga skulder 17 235 14 939 Förutbetalda skatteintäkter 9 307 4 422 Summa kortfristiga skulder 327 299 313 625 ~ 22 ~
RÄKENSKAPER 2014-06-30 2013-06-30 Not 18 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland 673 816 714 016 skulder eller avsättningar Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl. särskild löneskatt (24,26%): År 2006: Pensionstagare födda 19420101-19430415 24 335 24 335 År 2007: Pensionstagare födda 19430416-19440331 29 123 29 123 År 2008: Pensionstagare födda 19440401-19440731 9 493 9 493 År 2010: Pensionstagare födda 19460108-19461226 24 408 24 408 År 2010: Pensionstagare födda 19470104-19470316 9 853 9 853 År 2011: Pensionstagare födda 19470317-19470417 4 185 4 185 År 2011: Pensionstagare födda 19370104-19381020 10 133 10 133 År 2012: Pensionstagare födda 19381021-19391230 19 816 19 816 År 2013: Pensionstagare födda 19640110-19640724 3 253 0 År 2013: Pensionstagare födda 19650104-19651130 6 637 0 Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998 141 236 131 346 b) Övriga ansvarsförbindelser Borgen Borgen gentemot Värnamo Stadhus AB, varav utnyttjat 211 500 kkr (213 000 kkr) 216 000 216 000 Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat 245 000 kkr (191 000 kkr) 337 000 337 000 Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat 417 496 kkr (368 627 kkr) 650 000 650 000 Borgen gentemot Värnamo Energi AB, varav utnyttjat 185 000 kkr (145 000 kkr) 395 000 395 000 Kommunalt borgensansvar egnahem, per 2013-12-31 453 536 Övriga borgensförbindelser 1 123 1 183 Summa borgen 1 599 576 1 599 719 Donationer att förvalta 997 1 002 Summa övriga ansvarsförbindelser 1 600 573 1 600 721 c) Medlemskap i Kommuinvest Värnamo kommun har i april 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per 2014-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett ev. ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Värnamo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-06-30 uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 275 mdkr och totala tillgångar till 276 mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 072 Mkr och andelen av de totala tillgångarna till 1 079 Mkr. ~ 23 ~
RÄKENSKAPER 2014-06-30 2013-06-30 Not 19 Övriga ej likvidpåverkande poster Justering för av-och nedskrivningar 42 913 40 378 Pensionsavsättning -325 2 538 Underhållsreserv -1 828-339 Återställning deponi 2 437 2 295 Va-investeringsfond 5 252 8 217 Fritidsanläggningar -80 0 Reavinst(-)/reaförlust(+) vid försäljning av anläggningstillgångar -370-724 Summa övriga ej likvidpåverkande poster 47 999 52 365 ~ 24 ~
RÄKENSKAPER DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Belopp i kkr Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse Utfall tom 2014-06 Utfall tom 2013-06 Bokslut 2013 Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige - Kommunledningskontor 70 506 68 506 2 000 32 938 28 107 59 969 - Campus Värnamo 16 556 16 661-105 8 192 4 449 10 965 Upphandlingsnämnd 7 606 7 456 150 3 787 2 903 6 934 Teknisk nämnd 77 533 81 133-3 600 40 584 38 749 72 172 Miljö-och stadsbyggnadsnämnd - Miljö-och stadsbyggnadskontor 25 656 23 477 2 179 10 711 8 858 19 483 - Räddningstjänst 33 152 33 252-100 16 595 16 828 34 357 Kulturnämnd 24 018 23 968 50 13 762 12 169 23 391 Barn- och utbildningsnämnd 748 396 750 396-2 000 389 873 378 610 726 278 Omsorgsnämnd 514 768 534 668-19 900 267 386 256 320 515 134 Medborgarnämnd 128 026 139 026-11 000 71 382 69 264 131 830 Överförmyndare 1 702 1 702 0 1 019 1 096 1 473 Kommunens revisorer 1 500 1 500 0 779 851 1 503 Summa nämnder och styrelser 1 649 419 1 681 745-32 326 857 008 818 204 1 603 489 Pensioner och andra övergripande kostnader 21 036 23 963-2 927 15 184 23 965 9 011 Fördelade kapitaltjänstkostnader -132 426-133 133 707-66 498-64 104-129 408 Summa nettodriftskostnader exkl. avskrivningar (omvänt tecken) 1 538 029 1 572 575-34 546 805 694 778 065 1 483 092 Avskrivningar -88 000-88 500-500 -42 913-40 378-83 508 Skatteintäkter 1 346 793 1 355 461 8 668 677 104 653 838 1 301 954 Generella statsbidrag och utjämning 296 407 293 679-2 728 146 839 154 559 309 882 Finansiella intäkter (finansiering) 6 500 6 526 26 4 205 3 014 5 699 Finansiella kostnader (finansiering) -4 062-2 180 1 882-334 -2 250-2 972 Årets resultat 19 609-7 589-27 198-20 793-9 282 47 963 Driftredovisning innehåller även interna poster mellan nämnderna i form av kapitaltjänst, hyra och andra tjänster. ~ 25 ~
RÄKENSKAPER INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/Styrelse Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse Utfall tom 2014-06 Utfall tom 2013-06 Bokslut 2013 Belopp i kkr Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige - Kommunledningskontor 8 298 7 748 550 3 593 2 869 11 127 - Campus Värnamo 1 183 1 183 0 255 62 2 501 Upphandlingsnämnd 111 111 0 49 76 121 Teknisk nämnd 251 103 200 047 51 056 130 173 69 610 176 302 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd - Miljö- och stadsbyggnadskontor 1 163 1 163 0-2 915-2 717 1 487 - Räddningstjänst 3 697 3 697 0 466 909 1 998 Kulturnämnd 1 288 1 076 212 598 739 1 001 Barn- och utbildningsnämnd 7 810 7 810 0 5 244 2 404 11 630 Omsorgsnämnd 18 839 11 939 6 900 2 851 3 497 7 320 Medborgarnämnd 1 533 1 333 200 609 248 707 Finansiering 80 161 15 000 65 161 0 0 0 Summa nettoinvesteringar 375 186 251 107 124 079 140 923 77 697 214 194 Av periodens nettoinvesteringar på 140,9 Mkr avser 9,7 Mkr erhållna inkomster. Periodens största investeringar Avser Nämnd Utfall 2014 tom 1406 Avloppsreningsverk och pumpstation Teknisk nämnd 82 704 Bostadsområde Gröndal C, etapp 2 Teknisk nämnd 6 371 Horda avloppsreningsverk Teknisk nämnd 3 393 Beläggningar Teknisk nämnd 3 183 Överföring avloppsreningsverk Teknisk nämnd 2 968 Belysning Teknisk nämnd 2 773 Prostsjöv inkl. GC-Väg Ljusseveka Teknisk nämnd 2 128 IT-utrustning elevnätet KS-Kommunledningskontor 2 103 Fördelning investeringar för perioden 1401-1406 Investeringar i skattefinansierad verksamhet 44 670 Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet 96 253 Summa nettoinvesteringar 140 923 ~ 26 ~
RÄKENSKAPER REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Värnamo kommuns årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter föregående och innevarande år baseras på SKL:s augustiprognos. Intäkterna från VA-anläggningsavgifter periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod som är 50 år. Upplysning om kortfristig del görs i samband med detta. Investeringsbidrag och intäkter vid tomtförsäljning bokförs i investeringsredovisningen och reducerar därmed det bokförda värdet, vilket är ett avsteg från rekommendation 18 från Rådet för kommunal redovisning. Kostnader Löner för timanställda och kostnadsersättningar utbetalas månaden efter intjänandemånaden. Utbetalningar som sker i juli och som avser juni belastar respektive nämnd den period kostnaden avser. En periodisering till rätt period sker dock centralt under Finansiering. Lånekostnader I anskaffningsvärdet för tidigare års större investeringar som överstiger 1 Mkr och pågår under minst 6 månader ingår lånekostnader. Fr o m 2011 aktiveras ränta enbart om kommunen har externa lån, vilket inte har varit fallet fram till maj 2014. Från andra halvåret 2014 aktiveras sådan ränta på nytt. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period till vilken de hänför sig. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vissa lånekostnader aktiveras, se avsnitt om lånekostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Avskrivningstiderna följer rekommendationerna från Rådet för Kommunal Redovisning. Avskrivningar påbörjas enligt följande: Inventarier inköpta jan-maj påbörjas från 1/3 Inventarier inköpta jun-aug påbörjas från 1/7 Inventarier inköpta sep-dec påbörjas från 1/10 Investeringar i byggnader och anläggningar under det gångna året påbörjas 1/8 samma år. Ej färdigställda byggnader och anläggningar av större belopp redovisas som pågående investeringar över årsskiftet och några avskrivningar görs därför inte förrän färdigställandet skett. Anläggningstillgångarna redovisas som nettotillgång utan uppdelning på ackumulerade anskaffningar och avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33 och 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t ex verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs inga avskrivningar. En större översyn av anläggningsredovisningen påbörjas under hösten 2014 innefattande bl a avskrivningstiden, komponentavskrivningar, ackumulerade värden och exploateringsredovisning, Inventarier av mindre värde Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till hälften av ett prisbasbelopp. ~ 27 ~
RÄKENSKAPER Omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. I nuläget finns inga sådana i Värnamo kommun. Obetalda kundfordringar med förfallodag före 2016-06- 15 betraktas som osäkra och bokföringsmässigt skrivits av i delårsbokslutet. Avsättningar Avsättningar för sluttäckning av deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen (18 Mkr). Enligt beräkning uppskattas den totala kostnaden för detta till cirka 55 Mkr. Därutöver finns också avsättningar för fastighetsunderhåll som tidigare gjorts i den mån detta inte har genomförts enligt plan. De år underhållsåtgärder utförs utöver plan, ianspråktas medel ur avsättningen. From 2011 görs inga nya avsättningar till underhållsreserven. Enligt beslut av kommunstyrelsen planeras resterande medel användas under 2014. Utöver vad som tidigare har nämnts görs avsättningar för pensionsförpliktelser intjänade från år 1998 enligt gällande rekommendation. Under 2011 påbörjades byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk med därtill hörande överföringsledningar. Detta beräknas vara färdigställt i början av 2015. Under de senaste åren har överskotten från VA-verksamheten avsatts för denna investering. I december 2013 uppgår denna avsättning till sammanlagt 75,5 Mkr Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Leasingavtal Kommunen har 25 leasingavtal som har en längre total löptid än tre år. Dessa är beloppsmässigt förhållandevis små och har inte redovisats som finansiell leasing i enlighet med rekommendation 13.2 från Rådet för kommunal redovisning. Dessa redovisas istället som operationell leasing.. ~ 28 ~
KOMMUNSTYRELSE Kommunledningskontoret Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Kontakter med kommunledningskontorets personal ska kännetecknas av hög tillgänglighet, ett gott bemötande samt professionell service. Tillgänglighet (%) 70% En gång per år Bemötande (%) 77% En gång per år Professionalitet (%) 74% En gång per år Totalindex (%) 74% 75% En gång per år Övriga förvaltningar ska vara nöjda med KLK som den samordnande förvaltningen. (Nytt mål beslutat av KS fr o m 1306) Nöjdhet (%) 71% Ej beslutad En gång per år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Detta har hänt under 2014 Kommunkansliet Under första halvåret genomfördes delinvigning av Gummifabrikens etapp 2 med ett mycket stort besöksantal. Inför kommunfullmäktiges beslut om etapp 2 genomfördes tre olika hearings. Den 9 juni 2014 beslutade kommunfullmäktige att ge VKIAB i uppdrag att genomföra ombyggnaden av Gummifabriken etapp 2 upp till en maximal investering på 387 mkr. Beslut om ny organisation av kommunledningskontoret har fattats. Bl a kommer en utvecklingsavdelning att skapas. Rekrytering av kommunikationsansvarig och kommunarkivarie har genomförts, medan rekrytering av utvecklingschef påbörjats. Bildande av en organisation för en sammanhållen serviceverksamhet pågår. Förslag finns att tillskapa en serviceförvaltning. Rekrytering av en servicechef pågår. En projektplan för ny hemsida har tagits fram. Upphandling av digitala informationsskyltar vid E4:an har påbörjats. Olika riktade informationsinsatser har genomförts om bland annat sotningsverksamhet, gummifabriken, skolskjutsupphandling, EU-valet, Trälleborgsskolan m.m. Personalavdelningen Den senaste omgången av ledarutvecklingsprogrammet med ca 50 chefer, avslutas i mitten av augusti Ett nytt pensionsavtal, AKAP-KL trädde i kraft den 1 januari Nya processer för frånvaro och arbetsförändringar, samt Chefens meny, införs i PA/lönesystemet Heroma E-lönespecifikationer infördes under våren I årets lönekartläggning görs även en arbetsvärdering Utvärderingen av hälsoutbildningen visar att antalet sjukfrånvarotillfällen minskat för deltagarna. Planering har därför påbörjats för två nya omgångar, den ena med start i januari 2015 och den andra med start i september 2015. Ekonomiavdelningen En handlingsplan avseende vissa redovisningsprinciper har upprättats och antagits av kommunstyrelsen. Handlingsplanen syftar till att successivt göra förändringar för att i alla delar uppfylla god redovisningssed för kommuner. Alla förändringar ska vara genomförda senast 2014. Arbete pågår och nästan alla delar kommer att vara klara till årets slut. En teknisk uppgradering av ekonomisystemet har skett under våren 2014 för att bl a möjliggöra snabbare uppdatering av data i Hypergene och andra utdatasystem. ~ 29 ~
Ett större arbete att förbättra den ekonomiska uppföljningen och prognosarbetet är under genomförande. Månadsrapporterna ska under 2014 flyttas till Hypergene och vara ett bättre stöd i förvaltningarnas arbete. En större utbildningsinsats genomförs i anslutning till detta. Ett sammandrag av kommunens årsredovisning i en enklare version har upprättats och distribuerats till kommunens invånare genom tidningen Hemmavid. I syfte att förbättra kunskapen om mervärdesskatt har under våren 2014 en momskurs anordnats för kommunens ekonomer och övriga berörda anställda. IT-avdelningen Under våren har arbetet med samordna växlarna i GGVkommunerna tagit en del tid. Personalen i respektive telefonväxel har arbetet minst en dag var i de övriga två kommunernas växlar för att få en inblick i hur arbetet fungerar. Detta har varit ett led i att kunna svara åt varandra när personalbrist eller särskilda behov uppstår. Målsättningen, som också infriades, var att alla tre kommunerna från och med första maj skulle kunna agera stöd åt varandra. I början av året lades stort fokus på att färdigställa skolprojektet, vilket inneburit att pedagogisk personal fått egna datorer, att många elevdatorer har bytts ut, att vi lanserat programdistribution i Citrix samt att alla har fått tillgång till Office 365. Projektet har tagit mer resurser än vad vi har kunnat förutse och även kostat mer pengar än den ursprungliga kalkylen men resultatet har blivit riktigt bra. Äntligen har förskolan och skolan en teknisk miljö som är uppdaterad. Inom de administrativa delarna har det gjorts ett stort arbete med att byta ut datorer och installera om gamla så att alla ska ha minst Windows 7. Arbetet med detta är i stort sett genomfört förutom inom Omsorgsförvaltningen som på eget bevåg har velat skjuta på migreringen för att säkerställa kopplingarna till NPÖ. natur. Utökning av tjänsterna har godkänts av samverkanskommunerna. Periodens utfall Kommunledningskontorets budget för år 2014 uppgår 70,5 Mkr. Utfallet för första halvåret blev 32,9 Mkr (ca 47 % av totalbudgeten), utfallet är ungefär som vid första halvåret förra året. Kostnader för feriearbete belastar andra halvårets verksamhet. Prognos för helår 2014 Kommunledningskontoret bedömer att det blir ett överskott med ca 2,0 Mkr vid årets slut. Lägre personalkostnader pga. vakanta tjänster som tillsätts senare än beräknat (1.800 kkr) Överskott kommunövergripande utredningar och tillväxtbefrämjande åtgärder (1.100 kkr) Överskott i samband med EU-valet och det allmänna valet (500 kkr) Ökade kostnader för It-verksamheten, extra personal, inköp av konsulttjänster mm (1.200 kkr) Införande av Serviceförvaltning, tillkommande kostnader i slutet av året (200 kkr) Telefonin, kostnaderna osäkra p g a problem med faktureringen från leverantör. Juridik och service Våren har präglats av det omfattande arbetet inför såväl EU-val som de allmänna valen i höst. De redovisade Kostnaderna för EU-valet indikerar ett stort överskott som återlämnas till kommunstyrelsen. Det gemensamma överförmyndarkansliet för GGVVregionen har varit hårt ansträngt av det ökade antal ärenden med många av dem av komplex juridisk ~ 30 ~
Framtida utveckling En ny organisation för ekonomiavdelningen kommer att gå igång under hösten. Ekonomichefen får en mer övergripande roll avseende ekonomiavdelningen och flyttar över till kommunkansliet och får uppdraget att dessutom vara biträdande kommunchef. Såväl personalansvar som ledning och fördelning av det operativa arbetet på ekonomiavdelningen kommer i stället att ledas av två ekonomer på avdelningen som blir s.k. L-chefer. Nuvarande bankavtal och transport av kontanter löper ut i slutet av 2014. En upphandling har påbörjats och kommer att slutföras under hösten. En modul i ekonomisystemet för rationellare hantering av bokföringsorder införs under hösten 2014 bokföringsportalen. Systemstödet för kravverksamhet kommer att uppgraderas. En översyn av de donationer kommunen förvaltar har påbörjats och slutförs 2015. Vissa kommer att registreras som stiftelser, vissa kommer kanske att slås ihop och andra kommer, om möjligt, att avslutas helt. Den information som finns om kommunens ekonomi på hemsidan kommer att omarbetas för att bli mer informativ och lättillgänglig. Nya regler för hantering av avskrivningar gäller framöver (komponentavskrivningar). Detta tillsammans med att kommunen inte i alla delar uppfyller nuvarande krav visar på ett stort behov av en total översyn av hela anläggningsreskontran avseende såväl regelverk, system som tillämpningen. Arbetet påbörjas under hösten och kommer att pågå under större delen av 2015. Under hösten anordnas en lokal föreläsning i presentationsteknik och retorik. Även en lokal utbildning i MS-Powerpoint planeras. En diskussion har påbörjats om upphandling av ekonomisystem. Detta berör, utöver ekonomisystemet Raindance, också andra befintliga system i anslutning till detta. Mentorsprogrammet för chefer startar för första gången i höst. Fyra utredningsplatser startar i höst, med syftet att utreda arbetsförmågan och få tillbaka sjukskrivna i ordinarie eller annat arbete och därmed minska sjukfrånvaron Förutsättning för elektronisk arkivering av personalhandlingar utreds. Funktioner SAM Rehab Arbetsskada Tillbud i PA/lönesystemet Heroma utreds. Pilotgrupp startas för appen Min Tid (frånvaro/ledighet i mobilen) Vi hoppas mycket på det framtida växelsamarbetet även om vi initialt har upplevt en del problem. Vi är fortfarande fullt och fast övertygade om att detta inte bara kommer att öka servicen, då det gäller att svara, utan att det också är ett sätt att hitta andra delar där vi på ett naturligt sätt kan utveckla samarbetet mellan grannkommunerna. Vi konstaterar hela tiden att datorverksamheten ständigt förändras och att vi måste kunna förändra vår verksamhet med kort varsel. Detta ställer dels krav på en väl dimensionerad organisation men också på att arbetssättet ska vara smart och flexibelt. Kommunens verksamhet ställer med kort varsel krav på arbetssätt och tillgänglighet som i och för sig är fullt rimliga men där det tar tid att förändra förutsättningarna. Detta måste vi ständigt bli bättre på. Det är också viktigt att IT är den del i den ständiga verksamhetsutvecklingen och att IT i ett tidigt skede blir involverade i kommande förändringar. IT-verksamhet inkl. televäxel och vaktmästeriet överförs fr.o.m. 2015-01-01 till en nybildad serviceförvaltning om erforderliga beslut fattas. Omfattande planeringsarbete avseende en ny valdistriktsindelning som bör vara genomförd under 2015. Såväl personella som ekonomiska resurser erfordras. Systemet är GIS baserat och hanteras företrädesvis av personal inom miljö- och stadsbyggnadsnämnden som är väl insatta i detta arbete. Överförmyndarorganisationen kommer vid årsskiftet att få ta över det utredningsansvar som tidigare formellt ankommit på tingsrätten. Vidare kommer en del av beslutsfattandet att överlämnas från tingsrätten till överförmyndarna samt att överförmyndaren kommer att kunna åläggas att rekrytera gode män och förvaltare. Detta sistnämnda uppdrag är komplicerat och då det bygger på frivilliga åtaganden från lekman har överförmyndaren inga verktyg att fullfölja denna skyldighet om inte bildande av s.k. förvaltarenheter möjliggörs. ~ 31 ~
Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter -21 660-21 660 0-12 266-11 471-23 405 Kostnader 92 166 90 166 2 000 45 204 39 578 83 373 Nettokostnad 70 506 68 506 2 000 32 938 28 107 59 968 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Kf/Ks och partistöd 6 761 6 761 0 3 181 3 177 6 318 Utredningar, Serviceförvaltning 2 287 1 587 700 426 762 1 360 Kommunledningskontor exkl. It, växel, vaktm 27 655 26 155 1 800 13 518 11 188 22 718 Personalavd.åtg, förvaltn.övergripande 4 610 4 610 0 926 517 3 773 Servicefunktioner (It, växel och vaktmästeri) 12 466 13 366-1 200 7 790 5 989 12 160 Kollektivtrafik 389 389 0 100 89 348 Medlemsavgifter 2 609 2 609 0 1 305 1 244 2 489 Lämnade bidrag 985 985 0 184 167 348 Fackliga företrädare förvaltn.övergr 1 770 1 770 0 797 695 1 562 Överförmyndarorg. GGVV 912 912 0 547 641 744 Tillväxt-, info- och marknadsföringsvht. 2 540 2 340 200 1 152 1 489 3 920 Näringslivs- och turismåtgärder 5 233 5 233 0 2 650 1 989 3 927 Övrig verksamhet 2 289 1 789 500 364 159 301 Nettokostnad 70 506 68 506 2 000 32 938 28 107 59 968 Periodens investeringar Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Belopp i kkr Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Nettoinvesteringar 8 298 7 748 550 3 593 2 869 11 127 Periodens största investeringar: Gemensamt utdatasystem, beslutsstöd 700 700 0 54 266 357 It-utrustning elevnätet -445 2 105-2 550-2 103 1 996 7 908 It-utrustning centralt 2 620 220 2 400 180 37 1 161 Programvara centralt 797 797 0 85 503 503 E-tjänster 500 50 450 20 0 0 PA-system mm 300 200 100 32 0 0 Upprustning Kf & Ks-sal 477 327 150 310 0 0 ~ 32 ~
KOMMUNSTYRELSEN Campus Värnamo Detta har hänt under 2014 Verksamhetsutveckling Implementering av ny verksamhetsplan och uppföljningssystem Arbete med nyckeltal/jämförelsetal Strategiskt marknadsföringsarbete med gott resultat (höga söksiffror) Lyckad invigning av etapp 1 Arbete med Gummifabrikskonceptet, Gummifabrikens hemsida, upphandling av bokningssystem, reklambyråtjänster Rekrytering av Mötesvärd, Teknikinspiratör Viktig kompetensutvecklingsinsats på JTH LABC för alla anställda Utbildning Genomförande av fyra programutbildningar Genomförande av en fristående kurs med deltagare från näringsliv och kommun Fokus på ökad genomströmning strategiskt arbete med rekrytering, coachning och vägledning Ny yrkeshögskoleutbildning beviljad Kompetensakademi Lyckat Ledarforum (för andra gången) Arbete med ett Mentorsprogram Kompetensutvecklingsresa för lärare (SETT-mässan) Uppdragsutbildningar åt BUN, KLK, Omsorgsförvaltningen Strategiskt arbete för en ny sjuksköterskeutbildning Uppföljande arbete för att säkerställa återstart av Butikschefsprogrammet. Både 2- och 3-årigt hösten 2015. Avsiktsförklaring med Högskolan i Borås om ett forskningsprojekt inom pedagogik samt omstart av Förskollärarutbildningen för pedagogiskt verksamma hösten 2015. Arbete med att starta uppdragsutbildning till stödpedagog inom Omsorgsförvaltningen Övriga projekt Belysningsvecka för olika målgrupper i samarbete med Energimyndigheten och lokala belysningsföretag Genomförande av den egenframtagna högskolekursen inom energieffektiv, god belysning Projektansökan inlämnad till Norhedstiftelsen för medfinansiering av projekt inom industridesign (TED - teknik, ekonomi, design) Förstudie inom KKN tillsammans med Jönköpings kommun 158 barn och ungdomar har besökt Teknikcentret Uppstart av KomTek Periodens utfall Campus Värnamos budget för 2014 uppgår till 16,5 Mkr. Utfallet för första halvåret blev 8,2 Mkr (50 % av totalbudgeten). Prognos för helår 2014 Underskottet för 2014 förväntas bli 105 kkr. Utbildningen Produktionsutveckling delas mellan tre orter men Campus Värnamo ansvarar för totala intäkter och kostnader. Campus Värnamo hade enbart budgeterat med en tredjedel och intäkterna steg därmed med fler antal studenter. Utbildningskostnaderna steg inte i takt med intäkterna. Totala antalet studenter för de tre orterna blev dock lägre än totala antalet utbildningsplatser (35 st) och en större total intäkt hade förväntats. Konsultkostnaderna för utbildningen Fastighetsingenjörs kurser blev högre än tidigare beräknat men sjönk för utbildningen 3D-Teknik. Näringslivssamverkan Arbete med nya yrkeshögskoleansökningar inom restaurang, tillverkningsindustri, IT och sjukvård. Omsökning av Fastighetsingenjör. Samarbetsplaner med Lichron Teknikgymnasium Rekrytering av ny samverkansansvarig ~ 33 ~
Framtida utveckling Faktorer som till stor del påverkar Campus Värnamos vidareutveckling: - Utvecklingen av Gummifabriken - Det politiska uppdraget, uthållighet, långsiktighet - Samarbete med VNAB och andra näringslivsorganisationer - Värnamos attraktivitet - Rätt kompetens hos konsulter, lärare och övrig personal - Fortsatt och utökad samverkan med högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare - Beviljande av nya yrkeshögskoleutbildningar - Politiska beslut på riksnivå avseende såväl högskoleplatser som yrkeshögskoleplatser - De olika lokala, såväl privata som offentliga arbetsgivarnas villighet till att upplåta NFK/LIA/NIP/VFU-platser Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter -4 927-5 168 241-2 624-2 147-4 732 Kostnader 21 483 21 829-346 10 816 6 596 15 697 Nettokostnad 16 556 16 661-105 8 192 4 449 10 965 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Campus Värnamo 15 679 15 808-129 8 079 4 383 10 523 3D 202 123 79-37 -30 92 Produktionsutveckling 713 385 328 154-59 80 Fastighetsingenjör -88 295-383 325 56 125 Övriga utbildningar 85 85 0 21 99 145 Teknikcenter -35-35 0-350 0 0 Nettokostnad 16 556 16 661-105 8 192 4 449 10 965 Periodens investeringar Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Belopp i kkr Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Nettoinvesteringar 1 183 1 183 0 255 62 2 501 Periodens största investeringar: Datorer klassuppsättning 145 145 0 ~ 34 ~
ÖVERFÖRMYNDARE Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av överförmyndaren Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall - Våra anställda medarbetare ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation - Våra frivilliga medarbetare ska känna sig nöjda med sin upplevda arbetssituation som ställföreträdare - Våra huvudmän ska känna sig trygga i att deras ekonomi handläggs korrekt av ställföreträdaren liksom att överförmyndarens tillsyn fungerar - Kompetensutveckling överförmyndare och handläggare - Kompetensutveckling ställföreträdare - Våra huvudmän ska känna sig trygga utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv - Informationsinsatser och personbank - Förkorta handläggningstiden för respektive ärende Ansträngd arbetssituation på grund av ärendemängden Tillfredsställande 200-220 ärenden per handläggare och år Öfm har inte resurser att göra mätningar = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Kommentar ej uppfyllda mål Antalet ärenden per handläggare bör ligga någonstans mellan 200-220. I Värnamo har handläggaren betydligt fler antal ärenden. Saknas en handläggartjänst eller del av tjänst om extern granskningstjänst kan köpas in under den mest ansträngda perioden april juni. - - - - - - - - Detta har hänt under 2014 Kompetensutveckling Januari 8/1, Överförmyndare, handläggare samt verksamhetschef deltog i kursen Överförmyndarnyheter i Alvesta. Mars 29/3, Utbildningsdag för ställföreträdare med Jan Wallgren. Överförmyndarrådet Överförmyndarna i GGVV har haft samråd vid två tillfällen under det första halvåret. Länsträff I april 25, träffades länets överförmyndare samt handläggare på Rådhuset i Jönköping och fick information bl a om IVO (Inspektionen för vård och omsorg), som berättade om inspektion av LSS-boenden. Dagen gav också tips om hur överförmyndarna ska förhålla sig vid kontakt med media, från en kommunikatör i Jönköpings kommun. Ensamkommande barn Medborgarnämnden har flaggat för en utökning av antalet PUT-platser på Bryggan, boendet för ensamkommande barn, vilket kommer att kräva ytterligare gode män. Under våren har två utbildningar för gode män genomförts. Periodens utfall Av årets budget är ca 60% förbrukad. Överförmyndaren har ambitionen att hinna granska årsredovisningar och betala ut arvoden till gode män före halvårsskiftet. Prognos för helår 2014 Verksamheten kommer att klaras inom befintlig budget. Nyckeltal 2014-06-30 Antal ärenden 406 1 Godmanskap enl. FB 11:4 228 Förvaltarskap enl. FB 11:7 34 Framtida utveckling Ny lagstiftning är på gång vid årsskiftet 2014/15. Ett utökat utredningsansvar läggs på överförmyndaren då ansökan om godmanskap eller förvaltarskap görs till tingsrätten. Överförmyndaren blir också ansvarig för utbildning av ställföreträdare. Komplexiteten i flera ärenden ökar, en trend som varit märkbar under lång tid. Överförmyndaren får skriva allt fler yttranden till Tingsrätten samt blir allt oftare inkallad till förhandlingar. 1 Ca 1,2 % av kommuninvånarna har en ställföreträdare i någon form ~ 35 ~
Trycket på kommunerna att ta emot fler ensamkommande barn innebär att fler gode män kommer att behövas. Enligt gällande lagstiftning är kravet att överförmyndaren omgående ska förordna en god man. Detta är en utmaning som kommer kräva ytterligare insatser från överförmyndaren. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter 0 0 0-125 -285 Kostnader 1 702 1 702 0 1 019 1 221 1 758 Nettokostnad 1 702 1 702 0 1 019 1 096 1 473 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Överförmyndare 180 180 0 81 95 174 Arvode Gode män och Förvaltare 1 522 1 522 0 938 1 001 1 299 Nettokostnad 1 702 1 702 0 1 019 1 096 1 473 ~ 36 ~
KOMMUNENS REVISORER Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter 0 0 0 0 0 0 Kostnader 1 500 1 500 0 779 851 1 503 Nettokostnad 1 500 1 500 0 779 851 1 503 ~ 37 ~
UPPHANDLINGSNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Öka effektiviteten i de offentliga utgifterna - Utöka andelen beställare som är utbildade (i Inköp & Faktura) 8 tillfällen per år/10 beställare (Totalt 500 beställare) - Öka andelen leverantörer som skickar e-faktura. Mäta nyttjandegraden av införandet: elektronisk handel-/fakturor. Nyttjandegraden skall öka till 65 % 2014-06-30. Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall 50 % 100 % 2014-12-31 68,7 % 65 % 2014-06-30 Varje upphandling skall ske utifrån affärsmässiga grunder och principer - Utöka andelen elektroniska beställningar 69 % 60 % 2014-12-31 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Kommentar ej uppfyllda mål Pga. bekymmer med fakturahanteringssystem har workshops inte genomförts enligt plan. Detta har hänt under 2014 Ledarskapsutvecklingsprogram Upphandlingsförvaltningen har under maj 2014 deltagit i Värnamo kommuns ledarskapsutvecklingsprogram med en grundläggande genomgång av upphandlingsprocessen, kommunens interna inköpsregler och avtalsdatabas. Ytterligare en omgång av ledarskapsutvecklingsprogrammet kommer att genomföras där vi kommer att delta med start under hösten 2014. Intern kontroll Upphandlingsförvaltningen har genomfört en internkontroll enligt fastställd plan för internkontroll 2013. I internkontrollplanen för 2013 beslutades att förvaltningens logistikenhet i ett första steg ska genomföra en risk- och väsentlighetsanalys, för att sedan kontrollera regler och rutiner inom verksamheten. Förvaltningens nya rutiner bygger på COSO s ramverk för intern kontroll vilket innebär att man utifrån kontrollmiljön genomför en riskanalys över verksamhetens huvudprocesser. Resultatet från riskanalysen gav ett antal kontrollaktiviteter som genomfördes under verksamhetsåret. Resultatet av den genomförda internkontrollen används som en del i förvaltningens verksamhetsutveckling, genom revision av fastställda rutiner. Förvaltningens nya rutiner för internkontroll har utökats till att omfatta samtliga verksamheter för 2014. Arbetet enligt fastställd internkontrollplan har inletts med en första genomgång av metoder under våren 2014. Plan för hållbar upphandling Kommunfullmäktige har beslutat att anta Plan för hållbar upphandling 2014-2016 och överlämnat ärendet till budgetberedningen. Enligt budget har det beslutats att tillföra medel till området livsmedel och prioritera produkterna mjölk (ekologiskt) och bananer (ekologiskt och rättvisemärkt). För områdena fordon och transport anslogs inga budgeterade medel för 2014 då planen inkom för sent till budgetberedningen. MEK grupp (Miljö Energi Klimat) Kommunens miljöstrateg har startat upp en ny arbetsgrupp, där varje förvaltning har en representant. Tanken är att arbete internt i kommunen gällande miljö, energi och klimat ska kunna diskuteras och övergripande åtgärdsförslag etc. skall kunna lyftas till KS/KF. Arbetsgruppen ska bidra till att lyfta vilka krav på miljö/energi/klimat som kan ställas i upphandling. Logistik/Fordonshantering Upphandling av skolskjutsar har skett under våren med ändrade förutsättningar såsom nytt skolskjutsreglemente, ändrade avstånd till hållplatser, ej skolskjuts inom centralorten m m. Upphandlingen är överprövad, vilket innebär att vi i dagsläget planerar för en tillfällig lösning i första hand för hösten 2014 med någon eller några företag i branschen. Förutsättningar för ytterligare bilpooler har undersökts och en utökning av bilpoolflottan kommer att ske hösten 2014 alt vintern 2015. Upphandling av däck och samordning av däckförvaring för personbilar och lastbilar har genomförts och fr.o.m. ~ 38 ~
våren 2014 finns en leverantör som bistår kommunen med denna hantering. Logistikenheten har ansvar för den praktiska hanteringen av personalbilar och i dagsläget finns ett antal personalbilar i kommunen. Förstudie har gjorts i samarbete med MSK och beslut har tagits i KF avseende montering och installation av GPS/Elektronisk körjournal i samtliga personbilar och lätta lastbilar. Vilket kommer ske under hösten 2014. Fakturahantering Upphandlingsförvaltningen har under första kvartalet 2014 genomfört en större uppgradering av Inköp & Faktura, vilket ledde till komplikationer i form av användarvänlighet och funktion. Löpande dialog hålls med leverantören och en Hotfix innehållande lösning på flertalet problem installerades i mitten av juni. Det har konstaterats att leverantören inför den stora uppgraderingen gav kommunen fel förutsättningar. Upphandlingsförvaltningen har för avsikt att påbörja förstudie och upphandling av fakturasystem hösten 2014. Problemen i Inköp & Faktura har lett till att endast två workshops hållits under våren för beställare och attestanter. Upphandlingsförvaltningen ser över våra informationsformer och har för avsikt att uppdatera Nettan. Enkäten som genomfördes hösten 2013 har analyserats och vissa åtgärder är vidtagna. Svarsfrekvensen var endast 27 %. Då enkäten visar att sällan beställare har mer problem, bör antalet beställare och deras beställarkompetens ses över. Information har delgivits ledningsgruppen. Uppföljning kommer att ske under hösten 2014. Värnamo kommun har under första halvåret mottagit 37 453 fakturor t.o.m. 2014-06-30. Av dessa har 68,7% inkommit elektroniskt. Vilket i skrivande stund är en ökning med 4,6 procentenheter jämfört med 2013-12- 31. Arbetet fortlöper med att få in fler leverantörer som skickar e-faktura. En leverantör har under första halvåret kommit igång med Aditros (Inköp & Fakturas) leverantörsportal. Upphandling Upphandlingar för 2014 har ökat. Många nya områden har tillkommit. Både ifrån förvaltningarna som tidigare inte varit upphandlade men också uppdrag från kommunala bolag, främst VKIAB (Gummifabriken). Förvaltningen har fortsatt arbetet med att hålla informationstillfällen och utbildningsinsatser i LOU och inköpsprocessen under våren. Resultatet av utbildningarna har gett ökad förståelse och ökat intresse för upphandlingar i verksamheterna och därigenom minskat risken för otillåtna direktupphandlingar. Vi hoppas vi kan intensifiera detta arbete framöver och lägga en plan för hur vi ska utbilda/informera samtliga beställare i Värnamo kommun men också på vilket sätt vi ska kunna följa upp detta arbete. Kompetensutveckling Upphandlingsförvaltningens upphandlare har under våren genomgått utbildning i pedagogik och kommunaloch förvaltningslagstiftning. Satsningen på kompetenshöjning forsätter med ytterligare en diplomeringsutbildning för upphandlare under hösten 2014. Förvaltningens upphandlingsledare genomgick under hösten 2013 och våren 2014 kommunens ledarskapsutvecklingsprogram. Upphandlingsförvaltningen kommer att delta vid kommande möten i kommunens nystartade kompetensgrupp under hösten 2014. Framtida utbildningsbehov finns med bl.a. satsningar på projektledning, avtalsrätt, affärsjuridik och diplomering av upphandlare. Medarbetare på logistikenheten kommer att utbildas i eko-driving. Prognos för helår 2014 Vi prognostiserar ett resultat på 150kkr under budgeten för helåret vilket är något sämre än tidigare prognoser. Periodens utfall Upphandlingsnämnden ligger 143 kkr under budgeten, vilket till stora delar beror på att Fordonshanteringen och nämnden ger ett plusresultat. Terminalkostnaderna för Distributionscentralen belastar upphandlingsenhetens budget negativt eftersom vi för 2014 inte har full täckning för denna kostnad, nu använder vi överskottet för fordonshanteringen för att täcka denna kostnad. Framtida utveckling Inrättandet av en särskild förvaltning och nämnd för offentlig upphandling med det strategiska och övergripande ansvaret för utvecklingen av offentlig upphandling och konkurrensfrågorna har tydliggjort såväl ansvar som den politiska tyngd som offentlig upphandling rätteligen borde ha. De upphandlingsstödjande insatserna behöver stärkas. Ett centralt placerat expert- och kunskapscentrum för offentlig upphandling med ansvar för alla viktiga stödoch utvecklingsfunktioner blir då en viktig del. Nya direktiv om offentlig upphandling Europeiska kommissionen har presenterat nya förslag till direktiv om offentlig upphandling. Förslagen har två kompletterande mål. Ett mål är att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna när det gäller att få mer värde för pengarna. Det andra målet är att ge upphandlande myndigheter och enheter bättre möjlighet att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma ~ 39 ~
samhälleliga mål såsom skyddet för miljön, främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Nytt är att det klargörs att inköpscentralerna får ta på sig inköpsstödverksamhet. Det kommer att bli obligatoriskt att genomföra bestämmelser om dynamiska inköpssystem, vilket är en helt elektronisk process. Nya värden för direktupphandling from 1 juli 2014 För upphandling enligt LOU höjs gränsvärdet till 28 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster, vilket innebär att man kan direktupphandla till ett värde av 505 800 kronor. Det införs krav på riktlinjer för användning av direktupphandling. En upphandlande myndighet eller enhet som använder sig av direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandling, dvs. det införs även en dokumentationsplikt om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det finns ett par områden inom offentlig upphandling som står i fokus. Närproducerat är ett sådant. Många upphandlare brottas med lösningar för att låta små lokala leverantörer få delta i upphandlingen, inte minst inom livsmedelsområdet. Vi måste höja målsättningen för upphandling inom områden som miljö, etiska och sociala hänsyn. upphandlande enheter och dess verksamheter. Det är också nödvändigt att bättre ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som görs tillgängliga genom extern och intern revision. Det är troligt att ökade krav vid upphandling kommer att synas i ökade inköpskostnader. Hur förenas dem med uppdraget att upphandla kostnadseffektivt. En viktig nyckel för att lyckas ligger i uppföljningen. Utveckling fortsätter av tekniska stödverktyg såsom kommunens upphandlingsstöd med funktioner som underlättar uppföljning. En annan viktig del är att fortsätta utveckla metoder och instrument för att mäta effektiviteten inom offentlig upphandling på mera övergripande nivåer, såsom inom ~ 40 ~
Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter -261-5 195 4 934-4 586-4 335-8 113 Kostnader 7 867 12 651-4 784 8 373 7 238 15 047 Nettokostnad 7 606 7 456 150 3 787 2 903 6 934 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Upphandlingsförvaltningen 045 5 798 5 798 0 3 222 2 671 5 357 Fordonshanteringen 046 1 419 1 299 120 402 65 1 231 Upphandlingsnämnd 048 389 359 30 163 167 346 Nettokostnad 7 606 7 456 150 3 787 2 903 6 934 Periodens investeringar Budget Prognos Avvikelse Utfall tom Utfall tom Bokslut Belopp i kkr 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Nettoinvesteringar 111 111 0 49 76 121 Periodens största investeringar: Möbler 51 51 0 29 Datorer 60 60 0 20 ~ 41 ~
TEKNISK NÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Tekniska kontoret ska upprätthålla god tillgänglighet och en säker trafik- och gatumiljö. 20 p, 2013 (24,3p 2011) Tekniska kontoret tillhandahåller en tillförlitlig VAförsörjning. 90 p 80 p Målnivå 25 p Uppföljningsintervall SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd och förväntas offentliggöras under våren. SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd och förväntas offentliggöras under våren. Att kvalitetsförbättra fritidsanläggningar med inriktning på säkerhet, miljö och driftsekonomi, samt ge en hög servicenivå. Någon kundenkät som styrker nivån har inte genomförts under 2013. Tekniska kontoret upprätthåller en påvisbar hög standard avseende kontorets serviceåtaganden och därigenom ökar kommunens attraktivitet. Tekniska kontoret ska hålla en hög kalkylsäkerhet vid anvisning av investeringsmedel och ges optimala möjligheter att nå nämnda mål. Extern analys 1 % Kundenkät En gång årligen, Undersökningen kommer att utföras under 2014. 1 % Nästa mätning 2015 2013 börjar mätningen Förvaltningens medarbetare ska ha en god arbetsmiljö där de känner trygghet, delaktighet och får möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. 76 p, 2013 (74 p, 2011) 3 % ökning Medarbetarenkät vartannat år, nästa mätning 2015 Upprätthålla en framsynt och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning. 82 % 83 % SKL Förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016, jämfört med 2009 års förbrukning. (kwh/m 2 ) Andelen verksamhetslokaler uppvärmda med olja eller el som huvudvärmekälla ska 2014 utgöra max 3,5 % av den totala lokalytan mätt i m 2 BRA. Olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna senast 2015. -2,5 % - 5 % 5,0 % 3,5 % 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren 2015 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2013 Statistik sammanställs våren 2015 3 st. 2 enh/år 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren 2015 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Kommentar Mätningen av målet för god tillgänglighet och säker trafik- och gatumiljö grundar sig till största delen på upplevda händelser och kontakter med kommunen som beror på individens uppfattning just vid detta tillfälle. Målet att upprätthålla en framsyn och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning skiljer sig 1 % mellan målnivå och nulägesnivå. Allmänheten upplever att vi inte har tillräckligt med återvinningsstationer i tätorten. Målet förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016 jämfört med 2009 års förbrukning. Detta är ett långsiktigt mål som vi jobbar med strategiskt. Målet att olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna ~ 42 ~
senast 2015 är också ett mål som vi jobbar långsiktigt med och strategiskt. Detta har hänt under 2014 Tekniska kontoret har för avsikt att under 2012-2014 byta ut samtliga gatljus av kvicksilverarmaturer. Idag jobbar Värnamo Energi på uppdrag av tekniska kontoret med att byta ut 2 500 kvicksilverarmaturer i kommunen. Att byta ut gamla kvicksilverlampor innebär en energibesparing. Uppdraget beräknas till största del vara utfört under 2014. Asfaltomläggning i förhållande till total yta. Målet är att standarden ska bibehållas och att högtrafikerade gator beläggs med ett intervall på 5-10 år, samt övriga ytor i genomsnitt var 35:e år. Ytterligare välbehövliga medel har beviljats och underhållsnivån hamnar därmed på en acceptabel nivå. Det stora projektet för produktionsavdelningen är ett nytt reningsverk med överföringsledningar. Ledningarna mellan P1 och Pålslund är färdiga. Taket finns nu på det nya verket och underdelen på pumpstationen P1 är färdig. Projektet löper på helt enligt den tidplan som är upprättad och ekonomin ligger i fas med upprättad budget. Det nya verket beräknas färdigt och driftssatt i början av 2015. Sverige riskerade ett vitesförelägganden på 260 000 kr/dag av EU. Åtgärder i Värnamos gamla reningsverk har utförts och resulterat i att kväveutsläppet från reningsverket minskat från 30 mg/l till 6-7 mg/l. Redovisning har kontinuerligt skett till EU och EU har t.o.m. dagens datum inte dömt ut något vite. Sanering av tomten Värnamotvätten pågår med tillfredsställande resultat. Ytterligare provtagningar har resulterat i att den förorenade ytan bör utökas. Detta innebär att den biologsiska injekteringen som ska utföras i marken också kommer att utökas. Projektet kommer att pågå under ca 10 år. Utbyggnad pågår av reservvatten och VA till området runt Hindsen. Stora delar av utbyggnaden är utförd och det som återstår är att abonnenterna ska ansluta sig till det kommunala nätet. En vattendomsansökan har beviljats för uttag av reservvatten i sjön Hindsen. Det som återstår är en ledningssträcka samt att bygga en intagspumpstation för vattnet. En samverkansutredning pågår mellan delar av Jönköpingsläns kommuner gällande samarbete inom avfallsverksamheten. Ett förslag till överenskommelse finns att arbeta vidare på. Horda avloppsreningsverk håller på att renoveras och beräknas klart i början av 2015. Skyddsvallar, mur och pumpstationer byggs i Åbroparken för översvämningsskydd. Beräknas klart under senare delen av 2015. En utredning har startats för att beräkna kostnaderna för att försörja Bors samhälle med fjärrvärme och vatten och avlopp från Värnamo centralort, samt att utreda en kostnad för gång- och cykelväg. Projektet drivs i samarbete med Värnamo energi. Lägenheterna inom servicehus Västrabo har omdefinierats till ordinarie lägenheter. Vi har påbörjat upprustning av lägenheterna. Om- och tillbyggnad av Mossleskolans ventilationsanläggning samt matsal handlades upp och arbetena startar vid halvårsskiftet. Forsheda sporthall, Gröndalsskolans sporthall och Aplarinkens värme- och ventilationssystem uppgraderas. Landstinget har sagt upp sina lokaler för naturbruksgymnasiet inom Östboskolan. Trälleborgsskolans fuktskadade C-länga ersätts med temporära paviljonger i Bolaskogen. Arbetet med ny sträckning av elljusspåret i Alandsryd fortsätter och skall vara slutfört under oktober 2014. Periodens utfall Fritid har under 2014 fått hyresökningskompensation på 800 kkr. En del av Fritid/Parks underskott på Finnvedssvallen beror på plantäckning för spel av Superettan, ett krav från Svenska fotbollsförbundet samt att intäkterna i Värnamo simhall är 600 kkr mindre än budgeterat för de första sex månaderna. För hela Tekniska kontoret redovisas en prognos på ett underskott på 3,6 Mkr varav 1,4 Mkr är för extraordinära kostnader gällande Trälleborgsskolan. Prognos för helår 2014 Fastighetsavdelningen bedömer att de kommer ha ett underskott på ca 1,4 Mkr p.g.a. ersättningslokaler och arbete på Trälleborgsskolans C-länga då Trälleborgsskolan renoveras. Minskade hyresintäkter från externa hyresgäster minskar men det hanteras inom drift- och underhållsbudgeten. Produktionsavdelningen bedömer att de kommer att nå budgetbalans. VA-verksamheten kommer att redovisa ett överskott men för att kompensera mot kommande ~ 43 ~
kapitalkostnader kommer taxan att behöva höjas ytterligare. Park bedömer att de kommer överskrida sin verksamhet med 300 kkr. De har haft ökade personalkostnader p.g.a. sjukskrivningar. Fritidsverksamheten kommer att redovisa ett underskott på ca 1,9 Mkr. Mindre besökssiffror för Simhallen samt ej budgeterade kostnader för arenaansvaret för Superettanspelet på Finnvedsvallen är de främsta orsakerna. Framtida utveckling Produktionsavdelningen jobbar aktivt med bl.a. teknikutveckling för att förbättra framförhållning i projekteringsskedet och för det planerade underhållet. Mycket fokus kommer att läggas på planerat underhåll med vatten och avloppsledningsnätet. Fritid/Park jobbar med att bibehålla den kvalité som vi har på anläggningar och våra parker. På fritids anläggningar beräknas ett underskott på intäkterna i Värnamo simhall med ca 800 kkr samt en generellt underfinansierad budget med ca 500 kkr. Underskottet på Finnvedsvallen kommer också att öka. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Utfall tom Utfall tom Bokslut 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter -196 156-195 356-800 -200 751-190 111-401 970 Kostnader 273 689 276 489-2 800 241 335 228 860 474 142 Nettokostnad 77 533 81 133-3 600 40 584 38 749 72 172 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Avvikelse Utfall tom Utfall tom Bokslut 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Tekniska administration 2 264 2 264 0 898 1 145 1 544 Fastighetsförvaltning 0 0 0-1 293 1 595-4 718 Fastighetsprojekt 0 1 400-1 400 2 414 0 0 Övrig fastighetsverksamhet 5 013 5 013 0 2 826 2 200 5 520 Gator och vägar 34 500 34 500 0 13 881 14 610 33 265 Vatten o avlopp 0 0 0 689 250 0 Driftsbidrag 500 500 0 250 500 500 Avfall 0 0 0-768 0 0 Skogsdrift/kalkning -2 771-2 771 0 464-829 -2 882 Parker 8 010 8 310-300 4 874 3 654 7 926 Fritid/Anläggningar 29 816 31 716-1 900 16 331 15 630 30 918 Turism 201 201 0 18-7 99 Nettokostnad 77 533 81 133-3 600 40 584 38 749 72 172 Periodens investeringar Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Belopp i kkr Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Nettoinvesteringar 251 103 200 047 51 056 130 173 69 610 176 302 Total budget Totalt utfall tom 2014-06 Periodens största investeringar: Entrepr Pålslund arv o pumpstation 95 324 90 000 5 324 82 704 3 992 45 527 95 324 128 331 Gröndal C bostadsomr etapp 2 9 949 9 949 0 6 371 15 388 10 000 6 922 Horda avloppsreningsverk 5 478 5 000 478 3 393 1 009 1 468 11 000 4 922 Beläggningar 3 000 3 000 0 3 183 0 0 3 000 Ett anslag/år Överföringar Vmo P1 Pålslund -1 472-1 472 0 2 968 21 733 30 841 45 000 49 440 Belysning 4 758 4 758 0 2 773 187 1 417 1 500 Ett anslag/år Prostsjöv inkl gc-väg Ljusseveka 2 880 2 880 0 2 128 99 120 3 000 2 249 VA NV Hindsen huvudledning 1 815 1 800 15 1 685 1 089 1 917 16 500 18 194 Tingshuset säkerhet -7 0-7 1 628 3 695 9 023 10 700 12 336 Fordon o maskiner 4 077 4 000 77 1 343 1 245 1 524 4 000 Ett anslag/år ~ 44 ~
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadskontoret Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Handläggningstid delegerade bygglov (Handläggningstiden för bygglov är sedan 2011-05- 02 lagreglerad till max 10 veckor.) Handläggningstiden för delegerade bygglov har tidigare minskat från 24 dagar till 14 dagar men sedan ökat till 20 dagar. Handläggningstiden första halvåret 2014 har varit 14 dagar. (För nämndsärenden har handläggningstiden minskat från 27 till 10 dagar). Handläggningstiden ska maximalt vara på nuvarande nivå. Målsättningen har varit att minska handläggningstiden under perioden med ungefär 10 %. Hel- respektive halvår. Utifrån givna resurser genomföra verksamheten enligt tillsynsplaneringen inom områdena miljöoch hälsoskydd samt livsmedel. Tillsynsplanering och behovsbedömning för 2014, Msn 61, samt godkänd uppföljning av tillsynsplanering 2013, Msn 61. Enligt separat dokument tillsynsplanering respektive uppföljning av tillsynsplanering. = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Helår Detta har hänt under 2014 Allmänt En rad lagändringar och andra förändringar har skett, börjat tillämpas och funnit sina former. Ändringarna avser bl.a. strandskydd, livsmedelslokaler, miljöfarlig verksamhet, vindkraft, receptfria läkemedel, bygglov, taxor, lägenhetsregister. Projekt ovårdade tomter och byggnader har startats. Msk har deltagit i en länsarbetsgrupp för att ta fram en plan för tillsyn enligt PBL. Ajourhållning av lägenhetsregister pågår kontinuerligt. Adressättning och namnsättning pågår kontinuerligt. Projektet flygskanning med ortofoto och terrängmodell är avslutat. Arbete pågår med extern GIS-webb och 3Dmodell på extern webb. GIS-tillämpningar pågår tillsammans med Kulturförvaltningen (kulturföreteelser och industriminnen), Barn- och utbildningsförvaltningen (skolskjutsområden) Tekniska förvaltningen (ledningar, trädinventering och parker) samt för närtrafiken. Projektet med scanning av ca 4000 förrättningshandlingar är avslutat 3D-projekt över Bredsten i samarbete med Metria är genomfört under våren. Uppgradering av GIS-systemet till 10.2 är genomfört. Ny internwebb är införd. En omfattande utbildningsinsats i samband med uppgraderingen är genomförd. Nytt kommuntäckande ortofoto finns tillgängligt inom GIS-systemet. Msk samarbetar med Jönköping, Halmstad och Kungsbacka angående extern kartmotor för webben. Plan- och bygglagen förändrades starkt 2011-05-02. Under våren 2014 har nya förändringar beslutats. Dessa trädde i kraft 2 juli 2014. Msk har informerat om förändringarna för att undvika att byggsanktionsavgifter behöver tas ut. Antal bygglov ligger på samma nivå som förra året. Ett par kostnadskrävande bostadsanpassningar är under fortsatt handläggning. Utfallet av taxan för alkoholärenden är under utvärdering. Tillämpningsföreskrifter för alkoholärenden finns och utbildningar har genomförts. Strukturering av arbetet med trafikfrågor pågår. Upplägg för att kunna följa upp frågeställningar har tidigare etablerats. En mängd akuta ärenden har hanterats och klagomålshanteringen är omfattande. ~ 45 ~
Försäljning av 8,8 ha industrimark samt en villatomt har skett. Ett antal kontakter med tilltänkta intressenter på Sydsvenska krysset fortgår. Marktilldelningsbeslut har tagits för kv. Bautastenen. Planarbete pågår. 19 av 35 villatomter inom etapp 2 på Gröndal har släppts. Samtliga tomter har fördelats. Arbete pågår med tre detaljplan inom Värnamo centralort med sammantaget 250 lägenheter. Arbete med markåtkomst för VA-ledning utmed väg 27 från nya reningsverket mot Kärda-Forsheda-Bredaryd har pågått. Huvuddelen är nu klar. Förprojektering för bostadsområde inom Nöbbele 7:18 och 7:19 samt för industrimarksplanläggning inom Vitarör pågår. Ett antal markregleringar och avtal har genomförts i Åminne utifrån pågående detaljplaneläggning. Program för ny kommuntäckande översiktsplan har godkänts. Arbete med planeringsunderlag och webbupplägg pågår. Avslutning av arbetet med fördjupade översiktsplaner för kranstätorterna pågår. Grönstrukturprogram för kranstätorterna har arbetats fram. Stadsdelsstudie för centrum pågår. Förberedelser inför planering av Laganstråket som helhet pågår. En utredning för området kring Lagmansgatan och Apladalens entré pågår. Förberedelser för en medborgardialog pågår. Arbete pågår med framtagande av planeringsunderlag för LIS-områden. Boverket har beviljat projektstöd. Arbete med parkeringsutredning och förslag till ny parkeringsnorm pågår. Arbete med inrättande av nytt vattenskyddsområde för Bolmen pågår. Msk deltar. Arbete med hållbar stadsbyggnad för Prostsjöområdet pågår. Delegationen för Hållbara städer har beviljat projektstöd. Arbetet med fokusgrupper för trafik, bebyggelse och grönstruktur pågår. Arbete med utveckling av kultur- och naturleder har påbörjats, tillsammans med kulturförvaltningen och tekniska kontoret. Miljöprogram för byggnader har antagits. Samarbete med Finnvedens gymnasium, adekvata högskolor samt Sommardesignkontoret pågår kontinuerligt med projekt, övningsuppgifter, examensarbeten etc. Arbete med åtta detaljplaner har pågått. Inventering och sammanställning utifrån det nya begreppet sammanhållen bebyggelse har genomförts. Kriterier har fastställts. Materialet ska ligga till grund för bedömning av behovet av bygglov på landsbygden. Tillämpningen behöver definieras vidare. Ett antal marksaneringar pågår och är i olika faser. Incitament för energisnålt byggande är under införande. Miljöstrategiarbetet har omstrukturerats. Samordning pågår. Miljöprogrammet har reviderats. LOVA-projekt (lokala vattenvårdsprojekt) Lillån-Lantbruk pågår och ska slutredovisas i slutet på året. Två LONA-projekt (lokala naturvårdsprojekt)har slutförts under våren och slutredovisningen är inlämnad till länsstyrelsen. Ett nytt LONA-projekt har startats och kommer att pågå under 2014. Arbete med projekten skolans energiförbrukning, Wernamaten, laddinfrastruktur/laddstolpar, livsmedelsdelen i plan för hållbar upphandling, Earth Hour samt cykla cykla har skett. Solenergibidrag har införts. Ärendeflödena redovisas i separat dokument till nämnden. Periodens utfall Utfallet första halvåret 2014 är ett överskott. Det beror på att intäkterna blivit högre än budgeterade, vakanser i personalstyrkan, tillförda projektmedel samt inte ännu förbrukade projektmedel. Vissa intäkter kommer därutöver inte jämt fördelat över året. Prognos för helår 2014 Prognosen redovisar ett överskott för helåret. Fortsatt osäkerhet råder dock beträffande det ekonomiska utfallet efter alla förändringar nya verksamheter, ekonomiska regleringar, utfallet av nya taxor med justeringsfaktorer, ärendeflödet varav en del är starkt ~ 46 ~
konjunkturberoende, den nya Plan- och bygglagen med långt fler arbetsuppgifter än tidigare, annat kostnadsläge efter rekryteringar osv. Osäkerheten har föranlett stor försiktighet med utgifter. PBL-taxan är under förnyad omprövning. Det ekonomiska utfallet av alla förenklingar i Plan- och bygglagen är osäkert. Ett antal sanktionsärenden kan även komma att påverka utfallet. Förvaltningen är starkt beroende av externa intäkter. Planärenden tar ibland längre tid att hantera än ett år. Ett antal kostnadskrävande projekt pågår. Kostnader för bostadsanpassning går endast att påverka i mindre omfattning. Budget är justerad och ligger nu närmare normalt utfall än tidigare. Ett visst tidsglapp vid tillsättningar påverkar också det ekonomiska utfallet. Framtida utveckling Lagändringar har genomförts som innebär större omfattning på kommunens verksamhet. Fler ändringar av Plan- och bygglagen förutses. Utvärderingar av Miljöbalkens bestämmelser angående strandskydd pågår. Lagkrav på sänkta effektbehov för byggnader samt resultat av processen att utforma ett lokalt miljöprogram för byggnader kommer att ställa ändrade krav på handläggning. Deltagande i LOVA- och LONA-projekten kommer på olika sätt att leda vidare. Lagkrav på sänkta radonhalter inomhus innebär behov av utökad kontroll. Ärenden som hanterar förorenad mark kommer att öka. Riktlinjerna för hantering av alkoholärenden inklusive tillämpningen av den nya taxan följs upp kontinuerligt. Arbetet med översiktsplanen är en stor och omfattande uppgift. En ny avfallsplan och en ny VA-plan behöver upprättas. Arbetet med vattenplanering utifrån alla adekvata aspekter pågår. Vattenskyddsområden behöver ses över. Implementeringen av miljöstrategifrågorna ska fortsättas i samarbete med övriga förvaltningar. Arbetet med trafikplaneringsfrågor är fortsatt omfattande. Behov av planering för infrastrukturprojekt kommer. Arbetet med att utveckla GIS-verksamheten fortsätter. Översyn av mark-, exploaterings- och etableringsfrågor och fortsätter vilket innebär att nya projekt kommer att behandlas under hösten 2014. Arbetet med översyn av bostadsförsörjningsprogrammet för kommunen kommer att påbörjas. Detta innebär att materialet samordnas den nya översiktsplanen. Här är det angeläget att all gällande befolkningsstatistik finns tillgänglig inom kommunen. Målarbetet avseende planberedskap samt handläggningstider har nu gett resultat och nuvarande målskrivningar bearbetas vidare. Strukturen i personalgruppen innebär att rekrytering och kunskapsöverföring är angelägna frågor. Svårigheter föreligger att rekrytera kvalificerad personal inom vissa grupper. Kostnadsläget förändras vid nyrekryteringar. Förvaltningen står inför nyrekrytering för ett par nyckelfunktioner. Översyn av formerna för samarbetet med andra förvaltningar med näraliggande verksamhet fortgår. De långsiktigt strategiska frågorna behöver diskuteras vidare. Arbetet med kvalitetssäkring ska fortsätta. ~ 47 ~
Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter -8 252-9 200 948-5 121-5 790-10 139 Kostnader 33 908 32 677 1 231 15 832 14 648 29 622 Nettokostnad 25 656 23 477 2 179 10 711 8 858 19 483 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 032 Kommunövergripande utredning 350 350 0 0 0 0 070 Nämnd 619 619 0 307 270 496 071 Administration 4 694 4 000 694 1 580 1 985 3 889 072 Mbk-Gis avdelning 5 997 4 920 1 077 2 294 1 910 4 485 073 Planavdelning 2 924 3 500-576 2 096 1 476 3 113 074 Bygglovsavdelning 108 108 0 422-893 -1 126 075 Markavdelning 2 486 1 900 586 583 644 1 817 1112 Exploatering/industri/bostad 50 50 0 0 0 12 210 Lantegendomar 0 0 0-1 212 Obebyggda fastigheter 0-300 300-284 0-12 225 Energirådgivning 796 796 0-452 -314 89 231 Bostadsområde 0-10 10-9 -25-47 284 Bostadsanpassning 3 286 3 286 0 1 886 1 661 3 450 3314 Allmänna vägar 700 700 0 0 35 35 812 Hälsoskydd 1 872 1 872 0 941 677 1 428 813 Försurningsbidrag 208 120 88 18 25 49 821 Miljöskydd 1 366 1 366 0 1 215 1 345 1 601 822 Miljöfunktion 70 70 0 15 47 89 823 Miljöundersökning 130 130 0 100 15 115 Nettokostnad 25 656 23 477 2 179 10 711 8 858 19 483 Periodens investeringar Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Belopp i kkr Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Nettoinvesteringar 1 163 1 163 0-2 915-2 717 1 487 Periodens största investeringar: 2725 Inventarier 106 106 49 58 82 2726 It-Utrustning 391 391 398 194 274 2819 Tomtlikvider -3 000-3 000-2 798-3 072-1 398 2822 Grovplanering -3 000-3 000-718 0 2 096 2885 E Wibeck 282 282 140 0 277 2887 Exploatering gemensam 1 000 1 000 14 0 54 ~ 48 ~
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Räddningstjänst Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Förebyggande Tillsyner 80 130 Jul/Dec 2014 Externutbildning (utbildade personer) 1 100 * 3 200 Jul/Dec 2014 Extern information 450 3 800 Jul/Dec 2014 Fixaretjänsten 162 300 Jul/Dec 2014 Utlåning av hjärtstartare 8 30 Jul/Dec 2014 Utlåning av flytvästar 230 * 600 Jul/Dec 2014 Ispaket 2 - Operativt Intern övning och utbildning/person. Heltid 75h/pers 150h/pers Jul/Dec 2014 Intern övning och utbildning/person. Deltid 30h/pers 50h/pers Jul/Dec 2014 Kompetensutvecklings behov 2014 Befälskompetens 1 1 Jul/Dec 2014 Krisberedskap Övning 0 0 Jul/Dec 2014 Miljö El-Cykel Jul/Dec 2014 El-bil Jul/Dec 2014 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Detta har hänt under 2014 Sotning Efter upphandling valde Värnamo kommun från årsskiftet en ny entreprenör för sotning och brandskyddskontroll. Detta entreprenörsbyte har medfört en stor arbetsbelastning för Räddningstjänsten då tidigare entreprenör har uppmanat fastighetsägare att ansöka om egen sotning samt framställt synpunkter på kommunens hantering genom juridiskt ombud. Ett målinriktat arbete har genomförts för att handlägga inkomna ärenden. Hjälp och stöd har förvaltningen fått från en enad nämnd, juridisk sakkunnig samt erfarenheter från andra kommuner i liknande situationer. Målsättningen var att klara alla ansökningar, som var utan anmärkningar, före vecka 24, vilket också gjordes. Vidare är bedömningen att samtliga ärenden ska vara handlagda eller under handläggning senast den sista augusti 2014. Samverkansutredning, område 38 Före årsskiftet påbörjade Räddningstjänsten fas 2 i samverkansutredningen. Denna fas har genomförts med stöd av extern utredare som redovisade sina slutsatser och förslag i april till förvaltningen, nämnden och kommunstyrelsen. Det fortsatta arbetet innebär att förvaltningen kommer att bereda utredarens förslag vidare i samverkan med berörda förvaltningar och på bredden i organisationen. Värdegrund och ledareutveckling Värdegrundsarbetet är en viktig del i förvaltningens kvalitetsutveckling. Det interna arbetet fortsätter i syfte att skapa rutiner och att göra värdegrunden vardaglig i förvaltningens verksamhet. I detta arbete utgör Räddningstjänstens symbol den åttauddiga stjärnan en grund för dialogen. En avdelningschef har genomgått kommunens ledarutveckling. Målstyrning Räddningstjänstens ledningsgrupp har under första halvåret påbörjat ett arbete med att ta fram nya relevanta mål för verksamheten. Inom ramen för detta arbete finns också en ambition att väva samman målstyrningsarbetet med förvaltningens system för avvikelserapportering, förslagsverksamhet mm. I detta arbete ser förvaltningen fram emot den utlovade nystarten av målstyrningsarbetet. Internkontroll Under januari månad fastställde Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014 års plan för Intern kontroll för räddningstjänsten. Under första halvåret har ~ 49 ~
räddningstjänsten påbörjat analys och till viss del åtgärder av de detaljområden som planen beskriver. Detta arbete kommer att fortskrida under andra halvåret 2014. En del av åtgärderna presenteras även som aktiviteter i målstyrningsarbetet. Kvalitet Inom ramen för RäddSamF fortskrider arbetet med att kvalitetssäkra de olika taktiska enheternas operativa förmåga. Månatligen kvalitetssäkras och återkopplas lärdomar från utförda räddningsinsatser till berörda. Tolv olycksförloppsundersökningar har utförts. I dessa har förslag till åtgärd lämnats till de operativa och förebyggande avdelningarna. Med anledning av svaren på enkäten Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) har räddningstjänsten tagit fram ett åtgärdsprogram för hur räddningstjänsten ska bemöta medborgaren när denne ställer frågor till räddningstjänsten. Åtgärdsprogrammet syftar till att medborgaren får tag i rätt handläggare med sina frågor. Även här presenteras en del av åtgärderna som aktiviteter i målstyrningsarbetet. Arbetsmiljöarbetet Ett omfattande arbete pågår med att både inventera och uppdatera gällande arbetsmiljöregler och kompetens för räddningstjänstverksamheten. Detta arbete sker både lokalt och inom RäddsamF i syfte att likställa nivåer och utvinna synergier mellan räddningstjänsterna. Insatser Räddningstjänsten har under första halvåret 2014 larmats ut vid totalt 286 tillfällen. Detta är lika mycket som toppåret 2013. Ingen larmkategori utmärker sig i antal jämfört med 2013, mer än singelolycka på motorvägen vilket verkar öka. Vid 27 av räddningstjänstens larm har räddningstjänsten biträtt grannkommunerna. De flesta har varit inom ramen för samverkan inom RäddSamF 2. Även i år är antalet automatlarm som orsakats av brand högt jämfört med riket i övrigt. Antalet IVPA-larm (i väntan på ambulans där räddningstjänsten bistått kommuninvånare med hjärt-lungräddning och övrig sjukvård) är också fortsatt högt. Periodens utfall Utfallet för första halvåret hamnar i stort inom förvaltningens budgetram. För perioden finns anledning att kommentera följande områden: Förvaltning har med anledning av tidigare sotningsentreprenörs agerande gentemot kommunen och fastighetsägare belastats med oförutsedda kostnader för personal, juridiskt stöd, porto och utskick. Kostnaderna för deltidspersonal är högre än budget och är en fortsatt effekt av det positiva rekryteringsutfallet under 2012 och 2013. En ökad efterfrågan av externutbildningen medför att verksamheten i stort når sitt budgetmål för halvårsresultatet. Antalet utryckningar ligger fortfarande på en hög nivå, dock har inga större kostnadskrävande räddningsinsatser genomförts under det första halvåret. Prognos för helår 2014 Personal och kompetens Det positiva tillskottet på deltidsbrandmän under 2012 och 13 innebär också ökade kostnader för utrustning och kompetensutbildning för att uppnå operativ duglighet. Prognosen är att kostnaderna för deltid blir högre än budgeterat med bedöms hanteras inom förvaltningens ram. Sotningshandläggning Personella resurser, juridiskt stöd och utskick till fastighetsägare har genererat en merkostnad på ca140 Kkr. För denna merkostnad finns inga budgeterade medel för 2014. Externutbildning Verksamheten redovisar vid halvårsavstämningen en bättre prognos än föregående år med endast ett mindre underskott om ca 50 kkr. Efterfrågan på utbildning har ökat och höstens verksamhet är fullbokad var på uppsatta budgetmål för helåret bedöms nås. Framtida utveckling Kompetens Vid deltidskåren finns ett stort behov av operativ grund- och fortbildningskompetens med anledning av den positiva nyrekrytering som skett. Denna kompetenssatsning kommer att fortsätta under hösten och vidare under 2015. Kommunutbildning Under våren har förvaltningen arbetat med planering och förberedelse för grundläggande utbildning inom brand och sjukvård för anställda inom kommunen. Utbildningen syftar till att öka kunskapen och förmågan hos den enskilde till gagn för tryggheten såväl i arbetet och som på fritiden. Utbildningen planeras starta i januari 2015. 2 Räddningstjänstsamverkan Jönköpings län ~ 50 ~
Samverkansutredning, område 38Förvaltningen kommer att bereda förslagen vidare ur kostnads- och konsekvensperspektiv, i dialog med nämnden och med berörda förvaltningar samt utarbeta ett beslutsförslag. Krisberedskap Handläggningsprojekt för kommunens beredskapshandläggning har gett ett mycket positivt resultat för verksamhetsområdet. Projektet kommer att förlängas fram till årsskiftet med inriktning att permanenta denna befattning i kombination med brandmannaroll. Befattningen skall motsvara en tjänst om ca 50 %. Risk- och sårbarhetsanalys Fokus för kommunens beredskapshandläggning har varit risk- och sårbarhetsanalysen. Slutsatserna från detta arbete kommer att lägga grunden för de kommande handlingsprogrammen i kommunen. Handlingsprogrammen kommer att antas under 2015. Behov av utbildning och åtgärder inom kommunen kommer att identifieras. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter -5 283-5 283 0-2 716-3 019-6 467 Kostnader 38 435 38 535-100 19 311 19 847 40 824 Nettokostnad 33 152 33 252-100 16 595 16 828 34 357 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Räddningstjänst heltid 29 262 29 262 0 14 575 15 222 29 860 Räddningstjänst deltid 7 392 7 392 0 3 747 3 781 8 463 Förebyggande -211-111 -100-45 -97-155 Ambulanssjukvård -276-276 0-184 -515-773 Uppdragsverksamhet -2 886-2 886 0-1 348-1 413-2 876 Krisberedskap -129-129 0-150 -150-163 Nettokostnad 33 152 33 252-100 16 595 16 828 34 357 Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Nettoinvesteringar 3 697 3 697 0 466 909 1 998 0 Periodens största investeringar: Kommunikationsutrustning 0 242 ~ 51 ~
KULTURNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden 1. Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. NMI (Nöjd Medborgar Index), SCB:s medborgarundersökning, hösten 2012. 2. Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Antal arr i samverkan med andra/totala antalet arr. 3. Att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Antal arr med kulturarvsinriktning/totala antalet arr. 4. Att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Antal arr med internationellt och interkulturellt innehåll/totala antalet arr. 5. Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Antal arr riktade till unga 13-19 år/totala antalet arr. Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall 71 74 Vartannat år 82% 50% Varje år 8% 3% Varje år 15% 9% Varje år 14% 10% Varje år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Detta har hänt under 2014 Mål för möjlighet till kulturupplevelse Under våren 2014 har ett stort antal föreläsningar genomförts. En nyhet är Hälsomötesplats för seniorer i samarbete med Apladalens vårdcentral. Filosofiska caféer är fortsatt populära och har berört till exempel Andlighet på egna villkor och Finns det något besjälat i musiken som berör?. Tisdagskvällar februari-april har stadsbiblioteket haft meröppet till 21, ofta kombinerat med arrangemang som filmklubb och föreläsningar om arkeologi och astronomi. Exempel på författare som besökt Värnamo under våren är Bea Uusma, Dan Josefsson, Anna Jansson och Ingmar Karlsson. I början av mars medverkade kulturförvaltningen vid delinvigningen av Gummifabriken som lockade fler än 3000 besökare. Musikcafé-serien har bjudit på ett varierat program. En mycket välbesökt konsert med Isabella Lundgren och Carl Bagges trio förlades till Gummifabriken. Mål för kvalitet och konstnärlig förnyelse AnnLis Krüger, Peter Lundström, Diane Ahnstedt och Solbritt Eriksson är exempel på konstnärer som under våren ställt ut i Blickfånget. En utställning med inriktning barn var den om Bröderna Grimm med illustrationer av Andrea Räder där förskolor och skolor bjöds in för berättande och kreativ verkstad. En av vårens utställningar har skett i samverkan med FiGy:s estetprogram. En annan utställning med interkulturell inriktning genomfördes tillsammans med Renfanans förskola. Ann Jansson har ställt ut glaskonst på Gummifabriken. Mål för ett levande kulturarv Möbelprojektet har gått in i sin slutfas. Skyltar med information om möbelhistoria runt om i kommunen sattes upp i början av juni. Upplevelsedagarna i Nydala, ett samarbetsprojekt mellan barn- och utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen genomfördes för år 4 i maj. Lundsbo bokskog och torpstuga invigdes i maj och är nu tillgänglig för alla att besöka. Arbetet med förstudien Möbelvägen, för att undersöka samverkan kring möbelhistoria i flera kommuner, fortsatte under våren. Mål för internationellt och interkulturellt utbyte Gloria Ray Karlmark föreläste på stadsbiblioteket och FiGy om sin uppväxt på 50- och 60-talet i den amerikanska södern präglad av rasism. Språkcaféet i Rydaholm är välbesökt och har hittat sin form. I Bredaryd har man haft inledande träffar om språkcaféverksamhet på biblioteket. I Värnamo har Café Global genomförts fyra söndagar under våren i samverkan med Värnamo Internationella Vänner och Röda korset. Robert Hannah föreläste i februari om hur det är att komma ut som homosexuell i en hederskultur. Bibliotekets roll som mötesplats och ingång till det svenska samhället blir tydlig genom väl utnyttjade funktioner som Library Press Display, lärcentrum, satsning på LL-medier, SFI-samarbete och en uttalad satsning på livslångt lärande. Mål för barns och ungas rätt till kultur Hungerspelskväll med quiz och film lockade ett tjugotal unga. Skrivarverkstad med Katarina von Bredow och Thomas Halling, familjelördagar, sagostunder, påskbio, sagotisdagar i juni, bokprat, BVC-besök, barnteater och Onsdagar på bibblan är andra exempel på verksamhet för barn och unga. En välbesökt familjelördag med tema fordon genomfördes i Dannäs med mobila biblioteket. Under våren har Pojkar läser-projektet gått in på sin sista termin med läsinspirerande aktiviteter i de sju ~ 52 ~
fokusklasser som är med i projektet. Anne-Marie Körling föreläste för lärare och bibliotekspersonal. På stadsbibliotek och filialer har man under våren haft som mål att under skollov ha minst en upplevelseinriktad aktivitet, som till exempel teater, och därutöver minst en skapande aktivitet. Periodens utfall Kulturnämndens budget för 2014 uppgår till 24 Mkr, 13,8 Mkr (57,3%) av dessa har förbrukats. Under första halvåret har bidrag till studieförbund samt årsbidrag till föreningar och Vandalorum betalats ut till en summa av 4,3 Mkr vilket utgör 96% av bidragsutbetalningarna under året. Prognos för helår 2014 Driftskostnaderna förväntas följa budget 24 Mkr. Mellan verksamheterna kan det uppstå en del avvikelser främst gällande personalkostnader (vakans). Intäkterna blir lägre än förväntat pga minskad uthyrning av teaterlokalen. Investeringskostnaden beräknas till 1076 kkr, avvikelsen på 212 kkr beror på ovisshet kring Tekniska kontorets investeringar. Medel för utsmyckning Gummifabriken är totalt 3,58 Mkr varav 3 Mkr hos KF. I år kommer 900 kkr att rekvireras från KF. Prognosen är osäker då etapp 2 är försenad. Framtida utveckling Kulturförvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla och förbereda verksamheten inför flytten till Gummifabriken. Under hösten 2014 kommer övergången till det internationella klassifikationssystemet Dewey slutföras. Värnamo bibliotek kommer också förbereda medverkan i den nationella katalogen Libris. Strategiska verksamhetsplaner har tagits fram för att underlätta samverkan med övriga aktörer i Gummifabriken. Som ett resultat av detta kommer sättet att arbeta i förvaltningen att förändras. Mer och mer verksamhet kommer successivt att förläggas till Gummifabriken. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Intäkter -1 432-1 382-50 -1 218-1 483-2 061 Kostnader 25 450 25 350 100 14 980 13 652 25 452 Nettokostnad 24 018 23 968 50 13 762 12 169 23 391 Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Utfall tom Utfall tom Bokslut Avvikelse 2014 2014 2014-06 2013-06 2013 Kulturnämnd 344 344 0 170 159 294 Kulturförvaltning 5 771 5 821-50 2 944 2 402 4 825 Stöd kulturverksamhet 4 481 4 481 0 4 299 2 844 4 613 Programverksamhet 617 667-50 321 275 701 Bibliotek 12 805 12 655 150 6 028 6 489 12 958 Nettokostnad 24 018 23 968 50 13 762 12 169 23 391 Periodens investeringar Belopp i kkr Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Utfall tom 2014-06 Utfall tom 2013-06 Bokslut 2013 Nettoinvesteringar 1 288 1 076 212 598 739 1 001 0 Total budget Totalt utfall tom 2014-06 Periodens största investeringar: Konst Gummifabriken 398 1 243-845 310 567 549 3 580 1 541 Konst Tingshuset 117 117 0 117 ~ 53 ~
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall 1. Alla barn och elever ska känna sig trygga. 87% 100% Årligen 2. Andelen barn och elever som upplever att de får utveckla sin kreativitet, ta egna initiativ och fatta egna beslut ska öka Öka från år Årligen årligen. 3. Verksamheten ska säkerställa att andelen elever som klarar samtliga delprov på nationella proven i matematik ska öka Öka från år 2014 Årligen 4. Verksamheten ska säkerställa att andel elever som når den högsta nivån på nationella proven i matematik ska öka 5. Verksamheten ska säkerställa att skillnaden mellan kommunens skolor avseende resultaten på nationella proven i matematik ska minska 6. Verksamheterna ska säkerställa att alla elever som lämnar årskurs 1 ska ha en fungerande avkodningsförmåga vad gäller läsning. Öka från år 2014 Minska från år 2014 Årligen Årligen 100% Årligen 7. Elever med utländsk bakgrund ska nå samma skolresultat som elever med svensk bakgrund 2016. 100% 2016 8. Andel elever i Värnamo kommun som upplever sig delaktiga i skolan genom aktiva elevråd som arbetar med frågor som berör eleverna ska öka årligen 9. Figy ska årligen öka andelen elever som går ut med slutbetyg/gymnasieexamen från de nationella programmen inom tre år. 10. Andelen elever som upplever att Vux Värnamo har en utbildning som möter varje enskild elevs individuella behov av utbildning ska öka årligen. 11. Antal elever som behåller eller förbättrar sitt betyg vid övergången från grundskolan till gymnasiet ska vara minst 95 %. 12. Andelen barn och elever som ägnar sig åt estetisk verksamhet inom ramen för kulturskolan ska öka. Öka från år 2014 Öka från år 2014 Öka från år 2014 Årligen Årligen Årligen 95% Årligen Öka från år 2014 årligen 13. Inget skolområde och ingen intraprenad ska ha ett negativt budgetresultat. 65% 100% Månatligen 14. Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. NMI 77 15. Minst fem enheter ska ha erhållit utmärkelsen Skola för hållbar utveckling 2015. 5 2015 16. Andelen prioriterade livsmedel* ska vara minst 20 % 2014 och 30 % 2016 av förvaltningens totala livsmedelsinköp. 20% resp 30% Vartannat år, nästa mätning 2015 2015 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Kommentar ej uppfyllda mål Mål nr 2, 6, 8, 11, 12, 15 och 16 är nya mål som inte mätts läsåret 2013/14 utan kommer att mätas läsåret 2014/15. Mål nr 7, 15 och 16 ska inte mätas 2014. Mål nr 3-5 och 9-10 har som målsättning att de ska öka. Målen är nya för detta verksamhetsår och utgångspunkten för ökningen är år 2014. Vi har alltså en mätning för år 2014, men den ökning som målet avser kan inte mätas förrän 2015. Mål nr 1 utvärderas via barn- och elevenkäter. Siffran som redovisas här är ett snitt för de frågor som gäller trygghet i förskolan samt grundskolans årskurs 2, 5 och 8. Vi når inte full måluppfyllelse, men anser att vi har ett aktivt arbete för att förebygga kränkningar och arbeta för trygga skolenheter. ~ 54 ~
Mål nr 14 mättes 2013 och under 2014 arbetar vi med att förbättra medarbetarsamtalen och APT, för att öka måluppfyllelsen till 2015 då nästa mättillfälle är. Ny gemensam bokningsenhet för personalpool och Detta har hänt under 2014 timvikarier Under våren 2014 har beslut tagits om att skapa en ny gemensam bokningsenhet för timvikarier. De nuvarande personalpoolerna på barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen kommer att administreras av denna bokningsenhet. Enheten för flerspråkighet Från den 1 januari 2014 har enheten för flerspråkighet startat sin verksamhet. Det innebär att nyanlända elever med annat modersmål än svenska idag kan tas emot på ett bättre sätt än tidigare, främst genom en noggrann kartläggning av elevernas tidigare skolgång och kunskaper. Lokaler Trälleborgsskolan I slutet av 2013 stod det klart att den så kallade C-längan på Trälleborgsskolan har så stora problem att den måste ersättas av nya skollokaler. För att lösa skolsituationen tillfälligt har Västra skolan kunnat disponeras under våren 2014 och fram till dess att paviljonger i Bolaskogen står klara under hösten 2014. Dessa kommer fungera som skollokaler fram till dess C-längan ersättningslokaler är klara, i dagsläget förmodligen inte förrän 2018. Flytt av Vux till Gummifabriken Som ett led i de pågående effektiviseringsutredningarna genomförde barn- och utbildningsnämnden under 2013 en utredning som undersökte möjligheter till och vinster med en flytt av Vux Värnamo till eller till närheten av Gummifabriken. Bakgrunden är möjligheten att skapa ett gemensamt fortbildningscentrum för kommunens postgymnasiala utbildningar, med vinster ur både ett elev och ur ett verksamhetsperspektiv. Under våren 2014 tog kommunstyrelsen ett principbeslut om en sådan flytt, dock med betoningen att lokaliseringen ska vara i Gummifabrikens närhet, inte i själva Gummifabriken. Ny skolområdeschef har anställts Från den 1 augusti har skolområde Finnvedens gymnasium och Vux Värnamo en ny skolområdeschef. Han heter Magnus Flink och efterträder Bernt Ralfnert som gick i pension den 1 juli 2014. Beslut kopplade till samordnings och effektiviseringsutredningar Skolskjutsar Under hösten 2013 antog kommunfullmäktige ett nytt skolskjutsreglemente, som bland annat innebär att skolskjutsar i Värnamo tätort avskaffas från hösten 2014. För att förbereda för denna förändring har ett arbete genomförts i samverkan med tekniska förvaltningen kring att göra skolvägarna säkrare. Parallellt med detta har arbetet med en ny skolskjutsupphandling pågått. Då kommunens beslut kring en ny skolskjutsentreprenör har överklagats, kommer förvaltningen teckna ett tillfälligt avtal under hösten 2014 med Finnvedens skoltransporter för att säkra skolskjutsar också under denna period. En ny kostorganisation Under våren 2014 har beslut tagits som innebär att en ny gemensam kostorganisation bildas i Värnamo kommun från den 1 januari 2015 och placeras i en framtida nybildad serviceförvaltning. Ny kostchef för den gemensamma kostorganisationen är barn- och utbildningsförvaltningens kostchef Kristin Emilsson. Pågående utredningar Vid sidan om de områden som nämns nedan under rubriken Framtida utveckling kan följande pågående utredningar nämnas: Förvaltningens framtida SYV-organisation Förskolans resursfördelningssystem Ett elevbaserat resursfördelningssystem till gymnasiet Grundskolans framtida skolstruktur Karriärtjänster Under våren 2014 inrättade barn- och utbildningsnämnden ytterligare 33 tjänster som förstelärare i Värnamo kommun. Avsiktsförklaring Värnamo kommun och Högskolan i Borås och Göteborgsuniversitet. Under juni månad 2014 undertecknade Värnamo kommun, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet en gemensam avsiktsförklaring kring samverkan om ett preliminärt forskningsprojekt med titeln Defining and developing literacies for sustainable citizenship/professions. Samverkan har koppling till den pågående förskollärarutbildningen som genomförs på Campus Värnamo i Högskolan i Borås regi. Som ett stöd i arbetet med en gemensam kostorganisation har en måltidspolicy arbetats fram. ~ 55 ~
Periodens utfall Driftsbudget Hittills i år har förvaltningen förbrukat ca 390 mkr eller ca 52 % av driftsbudgeten. Detta visar på att något för mycket resurser redan förbrukats i förhållande till den tilldelade budgeten. Under hösten kommer anpassningar att göras för att försöka få en budget i balans. Att få budgeten i balans hade varit lättare om inte samtidigt behoven ökar. Inom de flesta av förvaltningens verksamheter finns ett tryck från vårdnadshavarna om önskemål av extra stöd till barn/elever. Ansvariga chefer gör sitt yttersta för att möta dessa önskemål. Att behoven ökar beror också på inflyttningen. Alla vill att kommunen skall växa och att inflyttningen skall öka. Barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag är att möta denna inflyttning så att barnen kan få en förskoleplats och plats på skolan. Nedan finns statistik från SCB som visar antalet barn/elever som bor i Värnamo kommun. För knappt ett år sedan, 2013-08-31 bodde det 4 181 personer i kommunen som var födda mellan åren 1996 till 2012. Nu knappt ett år senare, 2014-05-31 uppgår siffran till 4 226 st. En inflyttning till kommunen på knappt ett år med 45 personer i förskole-/skolåldern. Som framgår av tabellen är det i de yngre åldrarna som inflyttningen är som störst. Totalt i kommunen har det skett en invånarökning med 172 invånare under samma tid (2013-08-31 33 072 invånare, 2014-05-31 33 244 invånare) Denna ökning, främst för barn i förskoleåldern, märks på många sätt, bland annat är barngrupperna stora och personalen känner av att arbetssituationen ibland är tuff. Det är viktigt att förvaltningen följer utvecklingen av inflyttningen noggrant. Detta för se till att det finns plats för alla barn/elever som skall ha sin skolgång inom våra verksamheter. Detta kommer att aktualiseras i samband med arbetet med investeringsbudgeten. Investeringsbudget Förvaltningen har under året hittills investerat för 5 244 kkr av en budget på 7 810 kkr. Under läsåret 13/14 har kommunens stora satsning på datorer till barn/elever och personal märkts. 800 barn/elevdatorer har köpts in, 500 personaldatorer, och 150 Ipads. Dessutom har IT-avdelningen ominstallerat ca 600 datorer. Allt var klart i början av april. ~ 56 ~