SÄTRABRUNNS FÖRSKOLA 2013 12 15
INNEHÅLL 3 (28) RÖR EJ!!! BÖRJA SKRIVA PÅ SIDAN 9... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
4 (28) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas.
DEFINITIONER 5 (28) Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av
6 (28) diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.
DISKRIMINERINGSGRUNDER 7 (28) De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets
8 (28) gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.
LEDNINGSDEKLARATION 9 (28) Vårt ansvar är att vara lyhörda, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan, att varje barn respekteras för de individer de är och att de känner trygghet. Den pedagogiska miljön ska ha ett tillåtande klimat och verksamheten en planerad och en balanserad struktur i vilken barnen känner delaktighet i och har inflytande över samt möjlighet att ta egna initiativ. VISION En förskola fri från kränkningar, där alla kan känna tillit till de vuxna. Verksamheten skall präglas av omsorg om varandra och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke utvecklas. Vår önskan är att alla barn i förskolan ska få växa upp och få känna sig trygga, starka och trivas med sig själva.
10 (28) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Toaletten, barnen ska inte känna det jobbigt att gå på toaletten eller byta blöja. Jobbigt att gå på toaletterna och byta blöja. Enligt vår analys tror vi att barnen inte vill avbryta sin lek. Åtgärd, vi förbereder dem en stund innan blöjbyte och toalettbesök. Utvärdering/Resultat Det är fortfarande jobbigt för en del barn att byta blöja i vissa lägen, det går bra när vi byter vid rutinsituationer. Det går bättre vid toalettbesök. Mål föregående år enligt senaste planen Lilla rummet, barnen ska känna att det är roligt att leka i lilla rummet. Enligt analysen kan bråk uppstå när det blir för många barn i lilla rummet. Åtgärd, personalen ser till att det inte blir för många barn i det lilla rummet. Utvärdering/Resultat Lilla rummet har bara använts i planerade sammanhang som pysselrum. Mål föregående år enligt senaste planen Tvätta händerna, barnen ska förstå varför det är viktigt att tvätta händerna. Åtgärd, personalen ska vara mer närvarande vid handtvätten och att vi ska förklara varför det är viktigt att tvätta händerna.
Utvärdering/Resultat Det fungerar vid handtvätten när personalen är med. 11 (28) Mål föregående år enligt senaste planen Sandlådan, minska konflikterna i sandlådan. Åtgärd, en åtgärd kan vara att vi köper fler traktorer eftersom vi har många barn som tycker om traktorer. Vi är och kommer att fortsätta vara nära barnen vid sandlådan. Utvärdering/Resultat Det är fortsatt konflikter i sandlådan. Vi funderar på att vi ska utöka möjligheter till andra aktiviteter på gården. Mål föregående år enligt senaste planen Kullen, minska konflikterna på kullen. Åtgärd, För att minska småkonflikter på kullen kan personalen tänka på att vara nära/på kullen när barnen leker där. Utvärdering/Resultat Konflikterna har minskat på kullen och personalen är mer närvarande där. Mål föregående år enligt senaste planen Förrådet, minska stökigheten när barnen ska ta ut och ställa in leksaker. Åtgärd, en önskan att få ett eget förråd till cyklarna, till dess måste en vuxen vara närvarande i förrådet när barnen plockar in leksakerna. Utvärdering/Resultat Vi har inte fått något cykelförråd så det är fortfarande stökigt när saker ska plockas in och ut ur förrådet, men barnen känner sig inte otrygga där.
12 (28) Mål föregående år enligt senaste planen Lekstugan, minska konflikterna i lekstugan Åtgärd, När det uppstår konflikter i lekstugan kan personalen hjälpa barnen att få komma med och få en roll i den lek som pågår eller om det inte passar föreslår de en annan lek. Personalen måste hjälpa barnen att hantera och förklara hur man kan leka i lekstugan. Utvärdering/Resultat Det är inte lika mycket konflikter nu i lekstugan.
SAMVERKAN MED BARN/ELEVER 13 (28) Genom att arbeta med olika material som anknyter till värdegrunden på olika sätt vill vi få barnen att visa mer respekt, hänsyn och omtanke. Detta gäller både barn/barn, barn/vuxen och även barn/miljö, både inomhus och utomhus.
14 (28) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen är gjord genom att de större barnen intervjuas utifrån en enkät, där de får visa på ledsna och glada munnar samt berätta hur de upplever olika miljöer på förskolan. Genom att observera och samtala med de yngre barnen får vi en bild av i vilka sammanhang de känner sig trygga/otrygga. Vårdnadshavarna fick i slutet av vårterminen svara på en enkät från skolförvaltningen där de bl.a. annat fick svara på frågor om trygghet och hur vi på förskolan arbetar med likabehandling, där framkom att föräldrarna känner stor tillit till vår förskolas arbete kring likabehandlingsfrågor. Vi för kontinuerligt samtal med vårdnadshavare, genom förväntningssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd. Värdegrundsarbetet pågår hela tiden tillsammans med barnen. De vuxnas förhållningssätt påverkar barnen det är därför mycket viktigt att personalen kritiskt granskar sitt eget förhållningssätt och analyserar hur det tar sig uttryck i den pedagogiska verksamheten samt kopplar det till grundläggande värden. Vi arbetar enligt Lpfö s mål: förståelse för att alla människor har lika värde oberoende social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Kränkningar Det förekommer att barnen ex. knuffar varandra. Det förekommer också verbala kränkningar. Vi vuxna finns alltid i barnens närhet och handleder barnen. Det är alltid svårt att dra gränser, då resonerar vi med varandra samt med vår förskolechef. Kön I dagsläget ser vi i kartläggningen inga problem med diskriminering kring kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Det förekommer diskussioner i barngruppen om man är pojke eller flicka, dock inga trakasserier.
Etnisk tillhörighet 15 (28) I dagsläget har vi inga barn med annan etnisk tillhörighet. Det är något som vi i arbetslaget har diskuterat och eftersom vi inte har något barn med annan etnisk tillhörighet behöver vi jobba mer målinriktat med det. Religion och annan trosuppfattning I dagsläget ser vi inte, i vår kartläggning att det finns några problem kring diskrimineringsgrunden, religion och annan trosuppfattning. Funktionshinder I dagsläget ser vi att barn med vissa speciella behov ibland kan ha svårt att på ett naturligt sätt komma med i leken. Vi vuxna ska då, på ett bra sätt, hjälpa barnen in i leken. Sexuell läggning I dagsläget ser vi inte, i vår kartläggning att det finns några problem kring diskrimineringsgrunden, sexuell läggning. Ålder I dagsläget ser vi inga problem kring begreppet ålder. Klimat och miljö/studiemiljö I det stora hela känner våra barn sig trygga. Sedan kan det naturligtvis uppstå situationer och händelser som gör att barnet just då känner sig otrygg. När sådana situationer uppstår går vi personal in och samtalar med de berörda barnen och ev. föräldrar informeras. Efter sin förmåga förstår barnen vilka regler som finns på förskolan och till viss del så följs de. Det förekommer att barnen använder ord och uttryck som inte ingår i ett vårdat språk. Men ofta har inte barnet någon förståelse för vad ordet egentligen innebär, vi i personalen pratar med barnet och ger alternativ till vad man kan säga istället. Stereotypa och normgivande bilder förekommer, mycket av det kan vi inte påverka. Men vid inköp av nytt material och vid lån av böcker försöker vi att göra medvetna val. Vi har inte så stora möjligheter att göra utflykter och resor. Eftersom vår förskola som ligger långt ute på landsbygden är det mycket svårt att komma iväg på resor och utflykter. Kommunikation På senaste föräldramötet redogjorde vår förskolechef innehållet i likabehandlingsplanen och var den finns i sin helhet och läsa. Det finns inget behov i dagsläget av en version på något annat språk. En mer lättläst version är önskvärd.
16 (28) Kompetensutveckling Personalen har kunskap i ämnet. Personalen har bland annat varit på föreläsningar av olika slag som tar upp värdegrunds- och likabehandlingsfrågor. Det är något som vi tar upp vid avdelningsmöten och personalmöten samt vid planeringsdagar. Introduktion På vår förskola har vi delvis föräldraaktiv inskolning vilket vi upplever som positivt. Vi har även fått positiva reaktioner från berörda föräldrar. Vi har inga speciella rutiner för att informera våra vikarier i värdegrundsfrågor. Schemaläggning Vi firar och uppmärksammar endast de svenska högtiderna, detta p.g.a. att vi inte har några barn med annan trosuppfattning.
MÅL OCH ÅTGÄRDER 17 (28) Mål baserat på kartläggning Barnen ska känna till att det finns olika kulturer. Åtgärder för att nå målet Vi ska jobba med olika kulturer på våra barns nivå, ex. olika mat och hur man firar olika högtider i andra kulturer. Ansvarig Pedagogerna på förskolan. Mål baserat på kartläggning Barnen ska hålla sams i sandlådan Åtgärder för att nå målet Vara mer närvarande som vuxna. Utöka möjligheter till fler aktiviteter på gården Öppna baksidan så att vi får mer utrymme på gården. Ansvarig Pedagogerna på förskolan Mål baserat på kartläggning En lättläst version av en. Åtgärder för att nå målet Skriva en lättläst version av en.
18 (28) Ansvarig Förskolechef och egruppen. Mål baserat på kartläggning Utveckla rutiner, regler och förhållningssätt på förskolan, skriftligt. Åtgärder för att nå målet Personalen och förskolechef utvecklar rutiner, regler och förhållningssätt på ett personalmöte. Ansvarig Förskolechef
FRÄMJANDE ARBETE 19 (28) Vi kommer att arbeta med att tydliggöra grundläggande värderingar i den dagliga verksamheten, genom att bl.a. se till att alla ska få synas och höras. Utifrån diskrimineringsgrunderna jobbar vi enligt nedanstående: - kön Förskolan har enligt läroplanen i uppgift att skapa en pedagogisk miljö där flickor och pojkar kan utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. - etnisk tillhörighet Vi tar tillvara allas likheter och olikheter och har en tillåtande miljö, där alla kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. - religion och annan trosuppfattning Vi tar tillvara allas likheter och olikheter och har en tillåtande miljö där alla kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. - funktionshinder och sexuell läggning Förskolan främjar lika rättigheter för barn med funktionshinder genom att vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar. - kränkande behandling All personal agerar omgående vid kränkningar som kräver någon form av åtgärd. Vi arbetar med att uppmuntra barn att våga berätta för vuxna om incidenter där de själva eller kamrater behöver hjälp och stöd. - könsöverskridande identitet eller uttryck När situationen uppstår och frågorna kommer svarar vi på frågorna och förklarar efter bästa förmåga. - ålder Vi arbetar aktivt för att inte särbehandla barn p.g.a. deras ålder.
20 (28) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Personalen pratar med de inblandade barnen om vad som hänt och varför informera föräldrarna om hur det ser ut och hur vi försöker lösa det vid upprepningar samtalar förskolechef och personal om vidare åtgärder personal och föräldrar kan få råd och handledning av specialpedagog för att hitta en bra lösning. UPPFÖLJNING Datum för uppföljning bestäms tillsammans med föräldrar vid första samtalet DOKUMENTATION Vi dokumenterar händelser och åtgärder i en särskild bok.
RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR 21 (28) Vid föräldrars oro att deras barn blir kränkt så ska pedagogen informera förskolechefen. Vid kränkningar mot enskilt barn som pedagogen uppmärksammat så informeras förskolechef.
22 (28) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef eller rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.
23 (28) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA Vår förskolechef har presenterat den på vårt föräldramöte och även talat om var den finns i sin helhet på internet. Personalen på förskolan kommer att göra en mer lättläst version. Båda dokumenten ska sedan sättas upp på anslagstavlan i hallen på förskolan. I barngruppen tydliggörs planen genom vårt värdegrundsarbete, genom arbete med olika material och genom samtal.
24 (28) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET en diskuteras på avdelningsmöten/personalmöten. Kartläggningen sker i början av höstterminen. Utvärderingen sker senare under hösten.
25 (28) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET
27 (28) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET
ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: 0224-74 70 00 E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, 733 25 Sala