Arbets- och miljömedicin Lund

Rapport nr 31/2013 Arbets- och miljömedicin Lund SYMPTOM FRÅN ÖGON OCH LUFTVÄGAR HOS ARBETARE PÅ EN SKÅNSK KVARN Rapport från Arbets- och Miljömedicin Lund Anabela Stan Ulla Andersson Eva Assarsson Lisa Hård Af Segerstad Håkan Tinnerberg Jörn Nielsen Medicinsk Service Labmedicin Skåne Arbets- och Miljömedicin Lund Datum:2013-12-04

SAMMANFATTNING Bakgrund Luftvägsbesvär i kvarnmiljö är känt sedan länge, men kunskapen om risken i moderna svenska kvarnar är sparsam. Två patienter med luftvägsbesvär från en kvarn utreddes vid Arbets- och Miljömedicin i Lund och mätningar visade dammhalter överstigande det hygieniska gränsvärdet för inhalerbart damm på flera platser. Det blev utgångspunkten för aktuell tvärsnittstudie. Syftet med studien var att kartlägga förekomst av symptom från ögon och luftvägar, lungfunktion och sensibilisering för mjöldamm hos kvarnens anställda. Metod Tjugosex anställda besvarade standardiserade frågor om arbetsrelaterade symptom det senaste året, rökvanor, atopi och arbetsuppgifter. De genomgick en läkarundersökning inkluderande spirometri med reversibilitet, pricktest med standardpanel och aktuella mjölextrakt. Symptomförekomsten i målgruppen jämfördes med den i en referensgrupp av sydsvenska arbetare, utan exponering för damm, irriterande ämnen och allergener, som tidigare har besvarat samma frågor. En atopiker definierades som en person med positiv anamnes på atopi och/eller en person med positiv standard pricktest. Lungfunktionen definierades som normal om statisk vitalkapacitet(svc), forcerad vitalkapacitet(fvc) och forcerad exspiratorisk volym under första sekunden (FEV1) 80 % av referensvärdet(berglund 1963) eller kvoten FEV1/FVC=FEV1 % 70 %. Resultat Nio personer (35 %) angav arbetsrelaterade symptom. Det fanns ingen skillnad beträffande förekomst av symptom mellan atopiker och icke atopiker respektive rökare och aldrig rökare. Arbetsrelaterade symptomförekomst i målgruppen var klart högre än i referensgruppen: ögon 23 % vs 4 %, näsa 35 % vs 6 %, astmaliknande symptom: 15 % vs 2 %, hosta 8 % vs 3 %. Tre personer (12 %) var positiva på pricktest med mjölextrakt. Nedsatt lungfunktion fanns hos tre anställda. En hade arbetsrelaterade astmaliknande symptom och en hade icke arbetsrelaterade astmaliknande symptom. Konklusioner Undersökningsresultatet antyder att det finns en förhöjd risk att utveckla arbetsrelaterade besvär från ögon och luftvägar även i den moderna kvarnindustrin. Rökare och atopiker hade ingen förhöjd risk. Besvären kan inte enbart förklaras genom specifik sensibilisering. Resultatet visar på ett behov av mer djupgående undersökningar i denna miljö med tanke på målgruppens storlek och tvärsnittsundersökningens begränsningar. 2

BAKGRUND Det är känt sedan länge att exponering för mjöldamm kan orsaka akuta och kroniska luftvägssjukdomar (Meo SA, 2004). Mjöldamm utgör en heterogen exponering som kan vara både sensibiliserande och irriterande (Meo SA, 2004; Awad el Karim MA et al., 1986; Meo SA et al.2005). Exponering för mjöldamm kan orsaka arbetsrelaterad astma (Baur X et al., 1998), ökning av symptomförekomst från luftvägar och ökad förekomst av andningsbesvär (Neghab M et al., 2012) samt andra allergiska besvär (Awad el Karim M A, 1986). Exponeringen i kvarnmiljön kan ge upphov till kroniska och akuta luftvägsbesvär med förekomst av slem och torrhosta samt andra luftvägssymptom (Gimenez et al., 1995). Flera studier har visat att exponering för höga halter av damm i kvarnmiljön medför nedsatt lungfunktion hos kvarnarbetare och att det finns dos-respons samband mellan exponeringstiden och den nedsatta lungfunktionen (Gimenez et al., 1995; Meo SA, 2004;Wagh ND et al., 2006). Cullinan P och medarbetare (2001) fann ett klart samband mellan ökad risk för arbetsrelaterade symptom från ögon, näsa, nedre luftvägar, positiv pricktest och exponering för total damm eller mjöldamm (luftbundna mjölallergener). De hittade vidare att atopiker var mer benägna att utveckla positiv pricktest men inte arbetsrelaterade symptom. Baur X och medarbetare (1998) fann att atopi definierat som positiv standard pricktest eller förhöjd halt av totalt IgE antikroppar i blodet är en riskfaktor för sensibilisering mot mjölallergener samt för utveckling av luftvägssymptom. I samma studie noterades att arbetsrelaterad exponering för mjölallergener resulterar i en ökad frekvens av förhöjd totalt IgE halt hos arbetare utan symptom. Motsatt kom Smith och medarbetare (2000) fram till att veteallergi kunde förklara bara en liten del av arbetarnas respiratoriska symptom. Orsaken till symptomen ansågs vara en icke specifik irritativ effekt kopplat till höga halter av total inhalerbart damm. Två anställda vid en kvarn remitterades till Arbets- och Miljömedicin (=AMM) i Lund under 2012 på grund av andningsbesvär. I samband med deras utredning utfördes en yrkeshygienisk bedömning av dammexponeringen på kvarnen med mätningar av inhalerbart totalt damm vid fem olika arbetsuppgifter. Mätresultaten visade mycket höga halter av damm i luften, i vissa fall betydligt över gällande hygieniska gränsvärden (Tinnerberg H. 2012). Eftersom mycket lite är känt om hälsotillståndet i den moderna svenska kvarnindustrin fattades beslut om att genomföra en medicinsk tvärsnittsundersökning på den aktuella kvarnen. Syftet med studien var att kartlägga förekomst av symptom från ögon och luftvägar, lungfunktionen och förekomsten av allergi mot de aktuella mjölsorterna (s.k. sensibilisering för mjölproteiner) hos kvarnens anställda. Vidare ville man undersöka betydelsen av personliga riskfaktorer såsom rökning och allergibenägenhet, s.k. atopi. MATERIAL OCH METOD Sammanlagt 26 personer deltog i studien. Arbetsuppgifterna är blandade och exponeringen för damm varierar. Samtliga deltagare tackade ja till att delta i den medicinska undersökningen. De indelades i olika exponeringsgrupper (låg intermittent, låg, hög 3

intermittent, hög) på basis av yrkeshygienisk exponeringsbedömning utifrån genomförda exponeringsmätningar(tabell 5). Förekomst av symptom hos de anställda (målgruppen) jämfördes med en referensgrupp bestående av 118 industriarbetare i Sydsverige som inte var exponerade för höga halter av damm, övriga allergener eller irriterande ämnen. Undersökningen utfördes i en av verksamhetens lokaler av två läkare (Anabela Stan, Lisa Hård av Segerstad) och två miljösköterskor (Ulla B. Andersson, Eva Assarsson) från AMM Lund, den 21 och 27 november 2012. Läkarundersökning Läkarundersökning genomfördes som en strukturerad intervju angående symptom från ögon och luftvägar de senaste 12 månader samt förekomst av feber och frossa. Vidare frågades om rökvanor och atopisk syndrom som barn. En allmän medicinsk- och arbetsanamnes upptogs av läkare som också genomförde en fysikalisk undersökning som inkluderade inspektion av ögon, näsa och svalg, lungauskultation, hjärtauskultation och blodtrycksmätning Spirometri med reversibilitet En lungfunktionsundersökning genomfördes enligt klinikens rutiner med mätning av statisk vitalkapacitet (=SVC), forcerad vitalkapacitet(=fvc), forcerad exspiratorisk volym under första sekunden(=fev1) och kvoten FEV1/FVC =FEV% beräknades. Reversibilitettesten innebar ommätning av ovan nämnda parametrar 15 minuter efter inhalation av luftrörsvidgande medicin Bricanyl Turbuhaler, 0,5 mg/dos, två doser med 1 minuts mellanrum. Som referensmaterial vid bedömning av spirometriresultat användes Berglund E.(1963). Nässköljning Nässköljning utfördes enligt AMMs etablerade rutiner. En isoton koksaltlösning spolades försiktigt upp först i höger och sedan i vänster näsborre. Sköljvätskan samlades upp i ett provrör som centrifugerades på plats i en cytocentrifug. Det färdiga centrifugerade materialet har därefter ändrats till ett s.k. cytospin cellpreparat som har frysts och transporterats till kliniken. Samtliga preparat har sparats i fryst vid AMM för senare analys av cellkomponenter och inflammationsmarkörer i samband med kommande forskningsprojekt. Pricktest standard Pricktest med allergenlösningar (björk, timotej, gråbo, katt, hund, häst, kvalster, mögel/svamp) Soluprick ALK Abelló A/S DK prickades på framsidan av underarmen. En positiv hudreaktion på minst halva av den area som framkom vid test med histaminlösning (10mg/ml) har tolkats som positiv standard pricktest. Pricktest med mjölextrakt Mjölextrakt i utspädning 1:10 och 1:1 har upparbetats enlig rutin på AMMs laboratorium. Fullkornsvetemjöl, mannagryn, rågmjöl 450 och oblandad rågsikt har används som material i mjölextraktet. Extraktet tillverkades genom att lösa 400 mg mjöl i 20 ml buffert (lösning 2 %), sterilfiltrera och späda lösningen med glycerol till 50 volym %. 4

Blodprover Venblodsprov togs för bestämning av leukocyter med differentiell räkning, CRP, total IgE och för eventuell senare analys av specifika antikroppar mot sädesslags- och mögelantigen. Definitioner Atopiker är en person med positiv anamnes på böjveckseksem/ atopisk eksem, nässelutslag astma, hösnuva (s.k. atopisk syndrom) före 18 års ålder och/ eller en person som har en total IgE halt i serum som överstiger 122kU/L. Rökare är en person som röker regelbundet minst en cigarett dagligen under minst ett år. Rethosta är hosta utan slemmiga upphostningar. Lungfunktionen definierades som normal om SVC, FVC och FEV1 80 % av referensvärdet (Berglund; 1963) eller kvoten FEV1/FVC=FEV1 % 70 %. Arbetsrelaterade besvär är besvär som utlöses av exponering på arbetsplatsen och/eller blir mindre under lediga dagar eller semester (Ferris, 1978). Ögonsymptom består av kliande, rinnande, svidande ögon. Nässymptom inkluderar rinnsnuva, nästäppa, nysning, klåda, näsblödning. Halssymptom innebär sveda, torrhet/irritation. Astmaliknande symptom består av pip i bröstet och/eller andfåddhet. Organic Dust Toxic Syndrome (ODTS) liknande symptom definieras som attacker med samtidig feber, frossa, muskel/ledvärk i anslutning eller inom 48 timmar från avslutad exponering. Statistisk dataanalys Svaren från frågeformulären analyserades med hjälp av statistiskprogrammet SPSS. Datainmattning utfördes av E. Assarsson och A. Stan, Anna Axmon ansvarade för kvalitetskontroll av analysen. RESULTAT Gruppkarakteristika I studien har 26 personer deltagit, varav 20 (77 %) män och 6 (23 %) kvinnor, med en genomsnittsålder på 42 år. Genomsnittlig exponeringstid i det aktuella arbetet var 8år. Det var12 (46 %) icke rökare och 14 (54 %) rökare och före detta rökare. Symptom Nitton (73 %) personer har haft något symtom från ögon och luftvägar de senaste 12 månaderna. Nio (35 %) personer hade något arbetsrelaterade symptom medan tio (38 %) personer inte kunde koppla symptomen till arbetet. Förekomst av enskilda symptom redovisas i Tabell1. Jämfört med en referensgrupp (Tabell 2) hade de anställda på kvarnen flera arbetsrelaterade symptom från luftvägarna. 5

Anmärkningsvärt är att fyra personer av de totalt sju som hade astmaliknande symptom har upplevt symptomen som arbetsrelaterade. Tre personer (12 %) av totalt fyra som hade drabbats av attacker med samtidig feber, frossa, muskelvärk har relaterat attackerna till arbetet (Tabell 1). Symptom (totalt) i relation till aktuell exponering Ögon- och nässymptom samt hosta fördelade sig jämnt mellan exponeringsgrupperna (Tabell 6). Halssymptom och astmaliknande symptom fanns främst i de lågexponerade grupperna. Även beskrivningen av feber och frossa förekom mest i dessa exponeringsgrupper. Betydelse av rökning och atopi Ingen skillnad noterades i förekomst av något arbetsrelaterat symptom hos icke rökare(33 %) vs rökare (36 %). Beträffande enskilda symptom, arbetsrelaterade såväl som icke arbetsrelaterade, konstaterades att rökare hade en tendens till mera symptom från ögon och näsa samt rethosta än icke rökare. Det var endast rökare som hade rethosta. Hals-symptom förekom bara hos icke rökare (Tabell 3). Tolv personer (46 %) av samtliga deltagare var atopiker. Studien fann ingen skillnad avseende förekomst av något arbetsrelaterad symptom hos atopiker (33 %) jämfört med icke atopiker (36 %). När de enskilda symptom totalt studerades hade icke atopikerna en tendens till mer astmaliknande symptom än atopikerna. I övrigt fanns inga skillnader mellan grupperna (Tabell 4). Specifik sensibilisering Tre personer (12 %) av samtliga 26 hade en positiv pricktest för mjölextrakt i utspädning 10mg/ml (1:10) och 1mg/ml(1:1). Fyndet är förenligt med sensibilisering för mjölallergener, s.k. specifik sensibilisering. En person har reagerat för alla sorter mjöl, d.v.s. oblandad rågsikt, fulkornsvetemjöl, mannagryn, rågmjöl 450. Den andra personen visade positiv hudreaktion för oblandad rågsikt medan den tredje personen var positiv för mannagryn, oblandad rågsikt och rågmjöl 450. Två av dessa tre anställda var atopiker. Den tredje var en f.d. rökare, icke atopiker som hade arbetsrelaterade astmaliknande symptom det sista året samt som visade en nedsatt lungfunktion vid undersökning med spirometri. Denna person var högt exponerad för damm i arbetet. Lungfunktion Nedsatt lungfunktion fanns hos tre anställda (12 %), alla tre icke atopiker, två aldrig rökare och en f.d. rökare. En person av dessa tre var sensibiliserad för mjölallergener och visade en positiv pricktest för mjölextrakt. DISKUSSION Undersökningsresultaten visar en förhöjd risk för att utveckla arbetsrelaterade besvär från ögon och luftvägar i målgruppen jämfört med referensgruppen. En tredjedel av de undersökta hade något arbetsrelaterat symptom från ögon och/eller luftvägar. Arbetsrelaterade astmaliknandesymptom förekom hos 15 % av anställda. Ytterliggare 12 % av samtliga deltagare, andra än de som angav arbetsrelaterade astmasymptom, hade arbetsrelaterade attacker med feber och frossa (s.k. ODTS liknande attacker) det senaste året. 6

Fynden angående symptomförekomst är jämförbara med de från tidigare genomförda internationella undersökningar (Awad el Karim MA et al., 1986; Baur X et al., 1998; Cullinan P et al., 2001;Gimenez et al., 1995; Meo SA, 2004; Neghab M et al., 2012;Wagh et al., 2006) som har visat en hög förekomst av luftvägssymptom hos arbetare som exponeras för mjöldamm. I Sydsverige har vi sett en liknande bild i kända riskindustrier som undersökts med samma metodik. I den aktuella studien finns en tendens till en lägre förekomst av symptom i de mest exponerade grupper. Detta kan indikera att sjuka personer har lämnat dessa arbetsplatser och att risken för symptom är ännu högre än som framkommer i denna undersökning. Att en sådan underskattning kan förekomma är välkänd i tvärsnittsundersökningar som denna. Ingen tydlig ökad risk för symptom kunde påvisas som följ av rökning och atopi. Fyndet är dock svårt att värdera eftersom den undersökta gruppen är liten. Det kan noteras att endast rökare rapporterade rethosta. Att de hade en tendens till mindre astma kan förklaras av en selektionsmekanism. Det kan tänkas att rökare som får allvarliga symptom inte kan arbeta i den dammiga miljö och därför slutar. Icke atopikerna tenderar att ha mer astmaliknande besvär och rethosta än atopikerna i denna studie. Det är ett fynd som inte var förväntat men som återigen kan förklaras av selektion, men det kan också bero på slumpen i denna lilla grupp. Endast tre anställda var sensibiliserade för mjölallergener. Sensibilisering för mjöldamm kan således inte förklara den förhöjda symptomförekomsten vilket också är känt från en tidigare studie (Smith et al., 2000). Två av de tre anställda hörde till de två högexponerade grupperna; en av dessa hade arbetsrelaterade symptom i form av astma och nedsatt lungfunktion. Den tredje sensibiliserade personen arbetade i den intermittent låg exponerade gruppen och hade nedsatt lungfunktion. Detta indikerar att det är viktigt med täta medicinska kontroller om mjölsensibiliserade personer fortsätter det exponerade arbetet. Två av de sensibiliserade var atopiker och en icke atopiker. Åtminstone en undersökning tyder på att atopi är en riskfaktor för utveckling av allergi mot mjölallergen (Baur X et al., 1998). Detta material inte är stort nog för att värdera detta. En hög förekomst av ögon och nässymptom noteras i samtliga exponeringsgrupperna. Entreprenadanställda är inhyrd personal som utför heltidsarbete på kvarnen. De arbetar som elektriker och mekaniker och de rör sig i princip överallt för att utföra underhållsarbete men även för att bygga nytt. Dessa anställda tillsammans med chaufförer är placerade i den intermittent lågexponerade gruppen. Det är svårt att göra en korrekt exponeringsbedömning på dessa personer. De kan tidvis utsättas för kortvariga exponeringar av höga halter av damm och detta kan vara förklaringen till att de rapporterar symptom. Det är välkänt att exponering för höga halter av inhalerbart damm, oavsett om det är tillfälligt och återkommande eller långvarig, är en riskfaktor för ökad symptomförekomst från ögon och luftvägar, både totalt och arbetsrelaterade. (Cullinan P et al., 2001; Wagh et al., 2006). Denna undersökning är utförd som en screening av besvärsförekomsten under det senaste året och tillåter inte en analys av hur ofta symptomen kommer. Om en sådan utfördes skulle möjligen de högexponerade arbetarna ha en högre symptomfrekvens. 7

KONKLUSION Studieresultaten antyder att det finns en kraftigt förhöjd risk för att utveckla arbetsrelaterade besvär från ögon och luftvägar på den undersökta kvarnen. Besvären kan inte enbart förklaras genom specifik sensibilisering mot mjöldamm. Den tidigare genomförda yrkeshygieniska bedömningen har visat att höga exponeringsnivåer av damm förekommer i kvarnen. Den höga förekomsten av arbetsrelaterade besvär visar betydelsen av att exponeringen kontrolleras. Utifrån studieresultat finns det behov för fortsatt uppföljning via företaghälsovården av alla anställda. Personer som är sensibiliserade för mjölallergener samt de som har en nedsatt lungfunktion bör vara föremål för speciell uppmärksamhet. Resultatet visar på ett behov av mer djupgående undersökningar i kvarnmiljö med tanke på denna undersöknings storlek och tvärsnittsundersökningens begränsningar.. 8

REFERENSER 1. Awad el Karim MA, Gad el Rab MO,Omer AA, el Haimi YA. Respiratory and allergic disorders in workers exposed to grain and flour dusts.arch Environ Health.1986 Sep-Oct;41(5):297-301. 2. Baur X,Chen Z, Liebers V. Exposure-response relationships of occupational inhalative allergens.clin Exp Allergy.1998 May;28(5):537-44. 3. Berglund, E., et al., Spirometric studies in normal subjects. I. Forced expirograms in subjects between 7 and 70 years of age. Acta Med Scand, 1963. 173: p. 185-92. 4. Cullinan P,Cook A,Nieuwenhuijsen MJ,Sandiford C,Tee RD,Venables KM, McDonald JC,Newman Taylor AJ.Allergen and dust exposure as determinants of work-related symptoms and sensitization in a cohort of flour-exposed workers; a case-control analysis. Ann Occup Hyg.2001 mar;45 (2):97-103. 5. Ferris BG. Epidemiology Standardization project.am rev resp dis 1978;118 ;1120. 6. Gimenez C,Fouad K,Choudat D,Laureillard J,Bouscaillou P,Leib E.Chronic and acute respiratory effects among grain mill workers.int Arch Occup Environ Health.1995;67(5): 311-5. 7. Meo SA, al-drees AM.Lung function among non-smoking wheat flour mill workers.int J Occup Med Environ Health.2005;18(3):259-64. 8. Meo SA. Dose response of yeras of exposure on lung functions in flour mill workers.j Occup Health.2004 may;46(3):187-91. 9. Neghab M, Soltanzadeh A, Alipour A, Hasanzadeh J,Alipour H. Respiratory morbidity induced by occupational inhalation exposure to high concentrations of wheat flour dust. Int J Occup Saf Ergon.2012;18(3):563-9. 10. Smith TA, Parker G, Hussain T. Respiratory symptoms and wheat flour exposure: a study of flour millers.occup Med(Lond).2000.Jan;50(1):25-9. 11.Tinnerberg H Rapport Nr.10/2012. Mätning av inhalerbart damm på en kvarn. 2012-11-06. Arbets- och Miljömedicin-Lund. 12. Wagh ND, Pachpande BG, Patel VS, Attarde SB,Ingle ST.The influence of workpalce environment on lung function of flour mill workers in Jalgaon urban center. J.Occup Health.2006 Sep;48(5):396-401. 9

TABELLER Tabell 1. Förekomst av arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade symptom samt totala symptom från ögon och luftvägar de senaste 12 månaderna hos 26 arbetare, N ( %) Typ av symptom Arbetsrelaterade Icke arbetsrelaterade Totala symtom N=26 Ögonsymptom 6 (23) 5 (19) 11 (42) Nässymptom 9 (35) 9 (35) 18 (70) Halssymptom 3 (12) 0 3 (12) Astmaliknande symptom 4 (15) 3 (12) 7 (27) Hosta 3 (12) 0 3 (12) Attacker av frossa, feber 3 (12) 1 (3) 4 (15) 10

Tabell 2. Förekomst av totala och arbetsrelaterade symptom de senaste 12 månaderna i en referensgrupp på 118 personer, N ( %) Typ av symptom Totala symptom Arbetsrelaterade Ögonsymptom 26 (22) 5 (4) Rinnsnuva 32 (27) 9 (8) Nästäppa 35 (30) 6 (5) Näsblödning 7 (6) 1 (1) Nysning 52 (44) 12 (10) Astmaliknande symptom 24 (20) 20 (2) Torrhosta 13 (11) 11 (3) 11

Tabell 3. Symptomförekomst (totalt) från ögon och luftvägar de senaste 12 månaderna hos icke rökare och rökare plus f.d. rökare, N ( %) Symptomförekomst Icke rökare N=12 Rökare och f.d. rökare N=14 Ögonsymptom 4 (33) 7 (50) Nässymptom 7 (58) 11 (79) Halssymptom 3 (25) 0 Astmaliknande symptom 4 (33) 3 (21) Hosta 0 3 (21) Attacker av frossa, feber 2 (17) 2 (14) 12

Tabell 4. Symptomförekomst (totalt) från ögon och luftvägar de senaste 12 månaderna hos atopiker och icke atopiker, N ( %) Symptomförekomst Atopiker N=12 Icke atopiker N=14 Ögonsymptom 6 (50) 5 (36) Nässymptom 8 (67) 10 (71) Halssymptom 2 (17) 1 (7) Astmaliknande symptom 2 (17) 5 (36) Hosta 1 (8) 2 (14) Attacker av frossa, feber 2 (17) 2 (14) 13

Tabell 5. Skattat exponeringsnivå för olika arbetsuppgifter i kvarnen, N ( %) Exponeringsnivå Intermittent låg Låg Intermittent hög Hög Entreprenad Chaufförer Labb Kontor Städ Kvarn Silo Säckning 10 (38) 6 (23) 7 (27) 3 (12) 14

Tabell 6. Symptomförekomst (totalt) de senaste 12 månaderna, atopi och rökvannor i förhållande till exponeringsnivån, N ( %) Exponeringsnivån Intermittent låg N=10 Låg N=6 Intermittent hög N=7 Hög N=3 Ögonsymptom 4 (40) 3 (50) 3 (43) 1 (33) Nässymptom 8 (80) 4 (67) 4 (57) 2 (67) Halssymptom 2 (20) 1 (17) 0 0 Astmaliknande symptom 3 (30) 3 (50) 0 1 (33) Hosta 0 1 (17) 1 (14) 1 (33) Attacker med samtidig feber, frossa, muskelvärk 1 (10) 2 (33) 0 1 (33) Atopiker 6 (60) 3 (50) 3 (43) 0 Rökare och f.d. rökare 5 (50) 4 (67) 2 (29) 1 (33) 15

Studieresultaten antyder att det finns en kraftigt förhöjd risk för att utveckla arbetsrelaterade besvär från ögon och luftvägar på denna arbetsplats. Besvären kan inte enbart förklaras genom specifik sensibilisering mot mjöldamm. Den tidigare genomförda yrkeshygieniska bedömningen har visat att höga exponeringsnivåer av damm förekommer i kvarnen. Den höga förekomsten av arbetsrelaterade besvär visar betydelsen av att exponeringen kontrolleras. Utifrån studieresultat finns det behov för fortsatt uppföljning via företaghälsovården av alla anställda. Personer som är sensibiliserade för mjölallergener samt de som har en nedsatt lungfunktion bör vara föremål för speciell uppmärksamhet. Resultatet visar på ett behov av mer djupgående undersökningar i kvarnmiljö med tanke på denna undersöknings storlek och tvärsnittsundersökningens begränsningar. Avdelningen för Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se 16