Utmaningar vid vård av MRB-bärare på neonatal avdelning

Relevanta dokument
Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning?

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Multiresistenta bakterier

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Multiresistenta bakterier

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Lokal anvisning

PO Sjuka nyfödda barn

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Multiresistenta bakterier

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Lokal anvisning

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Clostridium Difficile

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Innehåll: Inledning sid 1

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Antibiotikaresistens

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

MRB. MAS-dagen 14 december 2015

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

MRB Multiresistenta bakterier

MultiResistenta Bakterier (MRB)

VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 2018, Karlstad. Exemplet Värmland

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar.

Hygienombudsutbildning Välkommen

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

ESBL. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

MRSA Statistik. Smittskydd och vårdhygien, , Boo Jarhall

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Hygienobservatörsträffar hösten /11 Höglandssjukhuset Eksjö 13/11 Värnamo sjukhus 15/11 Länssjukhuset Ryhov

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

BESLUT Dnr: /2009

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler

Personalskydd och smitta

Rådgivningssjuksköterskor

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Transkript:

Utmaningar vid vård av MRB-bärare på neonatal avdelning Lundberg 2018 HKH Kronprincessans Barn- och Ungdomssjukhus Linköping

Hospital stayfor a prematurechild Birth Discharge 23+0 35+0 500g 2500g Ventilator Catheters Cross-contamination Hands Airborne infections Siblings Society

Immune defence Physical barriers in the preterm Skin is less developped Evaporation of water and salts. Susceptible to burns (with desinfectants) and wounds (tape and strapping) No vernix (lactoferrin, lysosyme, cytokeratine

Immune defencein the TERM Physical barriers Impairedby vascular accesses endotracheal tubes nasogastric tubes delayedskin flora umbilicus malformations

Cell-mediated defence in fetal life Zhang Y et al. Nature Rev Immunology2017

Neonatala problem situationer Flera barn vårdas på samma sal av delvis samma personal Platsbrist handlar oftast om personalbrist Flera barn delar samma utrustning Konsulter på avdelningarna Föräldrar och syskon bor på avdelningen under långa tider Föräldrar med okänt bärarskap Hög förbrukning antibiotika

Risk factorsfor cross transmission: Incubator = olika betydelser!

Cross-transmission in the nursery Non compliancetohygienicrutines: - Skin disinfection before and after contact with babies -No rings and watches - Short sleeve policy - Plastic aprons -Glooveswhenin contactwithbodyfluids Skin diseases staff - Infected scars, cuticle inflammation - Eczema Insuffciently cleaned equipment - Stetoscopes - Lights for vascular access - Ultrasound probes Frequent stressful situations and overcrowded nurseries

Överflyttningar Komplikationer som kräver överflyttning till högre vårdnivå (akut) Platsbrist som gör att patient överflyttas till samma eller lägre vårdnivå (akut) Överflyttning till hemortssjukhus (planerat) Bärarskap ej känt vid överföring till annat sjukhus

Information/utbildning Antalet desinfektionstillfällen reducerar

Hygien observationer regelbundet 120 Följsamhet till hygienregler och Rub the Hub Neo-IVA 2017 100 80 % 60 40 basal hyg rub the hub 20 0

Intravenous hubs Clean with clorhexidine alcohol Number of bacterial colonies left on the hub after cleaning 0-15 seconds: 5000 118 28 6

Material policy Engångsmaterial Små förpackningar, inga öppnade storpack Sterila förpackningar Små förpackningar desinfektionsmedel Ultraljudsgelen!!! Inte flytta mellan vårdrum, ta från central lager Ej återföra ej använt material till centrala lager trots ekonomi!!

Antibiotika räddar liv! Begränsa långvarig och profylaktisk använding, finns indikation??? Alexander Fleming

Screening Frekvens: 1/ve 1/mån Vid in/ut skrivn Lokaler: Rektum/perineum (tarmbakt, ESBL) Näsa/Svalg (MRSA) Ljumskar/navel (MRSA & ESBL) Serratia VRE?????? Odlingsbetingelser:?

Kvantitativ studie 1 April 2008 1 JULI 2010 30 Sept 2012 BEHOVSSTYRD SCREENING FAST VECKO SCREENING PERIOD 1 PERIOD 2 Jämförelse av två oparade grupper

Grupperna PERIOD 1 PERIOD 2 Antal vårdade barn (n) 2269 2610 Antal screening odlingar (n) 2607 3255 Antal screenade barn (n) 635 1284 Positiva fall av ESBL (n) 16 23 Antal odlingar per vårdat barn (n) 1,1 1,2

Jämnare fördelning Konklusion efter piloten Figur 1: Trenden för ESBL-odlingar

Täckningsgraden ökar 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 28% 49% 1 2 Tot pat Täckn grad Antalet pat ökar + 15% Antalet odl ökar + 25%

Tid innan upptäckt 12 10 12 (6-28) 8 Ant dgr 6 4 4 (4-13) Median vårdtid (dgr) 2 0 Period 1 Period 2

Vi når målet! Sek fall Sepsis ESBL Inga dödsfall Andel sekundärfall (smittspridning) 25 20 Antal barn 15 10 * Totalt antal fall Sekundära fall Antal sepsis Antal mors 5 ** 0 * P = 0.038 **P = 0.039 1 2 Period

Andel där modern är smittkällan 21% 79%

Utbrottsutredning Andra avd, sjukhus, hemma osv MRSAsmittade? Index fallet påvisas Hitta primär-fallet Intervenera epidemiologiskt samband + stamidentitet

Att förstå ett utbrott när det startat! Kräver ett journaldata system: som redovisar beläggningen dag för dag som stödjer redovisning av vem som vårdats intill vem och av vem

Enterobacter (1 patient)/klebsiella pneumoniae med ESBL carba (OXA-48) juli-september 2015 enterobacter Patient 1 avliden Bc klebsiella Patient 2 Hem Patient 3 NÄL Patient 4 TV1 Op/BIVA/Barcardiologen Patient 8 TV2 Hem Patient 5 Kirurgen Patient 6 Patient 7 TV1 Kirurgen B Barnmedicin Patient 9 TV2 Barnmedicin 9 barn (2 tvillingpar) varav 2 med sepsis Gestationsålder 24-30 veckor Vårdhygien SU Ingrid Ekfeldt/vårdhygien, SU

Hantera ett utbrott?! Team arbete Neo avdoch Hygien avd Info/utbildn personal och föräldrar bryta smittvägar Dela in i kohorter: smittade exponerade ännu negativa helt nya patienter Se till att personal ej går mellan kohorterna Mjölkköket särskild personal Kartlägg samvårdade patienter Info till andra avd(överföringar andra sjukhus) Info till och från sjukhusledningen Analys och uppföljning/åtgärder Reducera antalet öppna vårdplatser Intagningsstopp / stänga avdelningen (SANERA)! Vårdhygien SU

Försöka göra det enskilda barnets vård så enkel som det går Reducera antalet riskfaktorer för smitta Infarter, katetrar, slangar, andningsutrustning Utbilda föräldrar och ha enskilda samtal Få föräldrar att sköta så mycket som möjligt runt sitt barn Begränsa tillgång till gemensamma utrymmen(tvättstugor, föräldrakök) Undvik att flytta patienten mellan rum, avdelningar & sjukhus Informera vid flytt ny avd/sjukhus!

Hand desinfektion, hur gör man? Tack jag vet

Patientbunden utrustning Ej glömma föräldrar och syskon på avd Undervisning och enskilda samtal

Spridningsvägar Direkt kontaktsmitta Luftburen smitta Indirekt kontaktsmitta via händer och föremål Livsmedelsburen smitta Blodburen smitta mathantering

Utbrott multiresistenta bakterier (MRB)