Kvalitets-behovs- och resursanalys inom äldreomsorgens särskilda boenden

www.pwc.se Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Lars Näsström Kvalitets-behovs- och resursanalys inom äldreomsorgens särskilda boenden Lysekils kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2. Inledning och uppdrag...2 2.1. Uppdrag och revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsning...3 2.2.1. Kvalitetsenkäten...4 2.2.2. Mätning av behov och resurser...4 3. Resultat av granskningen... 7 3.1.1. Synpunkter och kommentarer... 8 3.2. Produktivitet...8 3.2.1. Synpunkter och kommentarer...9 3.3. Kundnytta...10 3.3.1. Förbättringsområden...14 3.3.2. Synpunkter och kommentarer...14 3.4. Omvårdnadseffektivetet... 15 3.4.1. Synpunkter och kommentarer... 15 Lysekils kommun

1. Sammanfattning och bedömning De förtroendevalda revisorerna i Lysekil kommun har uppdragit till att granska om det finns variationer i omvårdnadseffektviteten mellan likartade verksamheter och vad det i så fall kan bero på. Granskningen har genomförts utifrån revisorernas bedömning av väsentlighet och risk. För att kunna svara på granskningens revisionsfråga har vi genomfört en omsorgstyngdsmätning och två enkätundersökningar i de två granskningsobjekten. Enkäterna finns i bilaga 1. Vilken bemanning en kommun har i sina äldreboenden är en fråga om politiska prioriteringar. Det finns egentligen inte något rätt eller fel. Vår metod att mäta behoven bygger på lång erfarenhet och många jämförelser med andra kommuner. Metodens beräkning av personella resurser ger utrymme för att ge en god omvårdnad som även omfattar en meningsfull vardag. En förutsättning är att arbetet organiseras på ett rationellt sätt, med brukarnas behov i fokus. Den mätning vi genomfört visar att bemanningen varierar mellan de två boendena vi granskat. På Lysekilshemmet är bemanningen oroväckande låg. Till stor del beror på det på de lokala förutsättningarna, med lokaler som inte är ändamålsenliga och stora boendegrupper. På Skärgårdshemmet var bemanningen marginellt över den nivå som vår modell anser vara tillräcklig för en god omvårdnad. Att fördelningen av resurser efter behov mellan de två boendena skiljer sig åt så mycket bedömer vi inte som acceptabelt. Det finns en risk att den vård och omsorg som ges inte är likvärdig, vilket i sin tur strider emot likställdhetsprincipen i Kommunallagen. Enkäterna som visar den upplevda kvaliteten visar ett resultat som sammantaget kan bedömas som tillfredsställande. Det finns dock områden som inte är det, det gäller framförallt de boendes vardag och möjlighet att påverka. De förbättringsområden som identifierats redovisas i bilaga 2. Efter genomförd granskning kan vi besvara revisionsfrågan på följande sätt; Finns variationer i omvårdnadseffektiviteten mellan likartade verksamheter/enheter och vad kan detta bero på? Det finns variationer i omvårdnadseffektiviteten i de två boendena som granskats. Den upplevda kvaliteten är lägre och vårdtyngden är högre på Lysekilshemmet i jämförelse med Skärgårdshemmet. En starkt bidragande är att Lysekilshemmets Lysekils kommun 1 av 16

lokaler inte är anpassade för den verksamhet som bedrivs där. Vårdtyngden är också tyngre där. Resurserna fördelas inte efter behov utan det finns andra kriterier för hur budgeten fördelas. Påståendena i revisionskriterierna besvaras nedan: Överensstämmer omsorgstyngd och personella resurser? På Skärgårdshemmet överensstämmer omsorgstyngd och personella resurser i huvudsak, under förutsättning att alla lägenheter är bebodda. På Lysekilshemmet är omsorgstyngden väsentligt högre än de personella resurserna. Finns samband mellan god kvalitet och personella resurser? Eftersom svarsfrekvensen var aningen för låg och skillnaden är ganska liten är det endast möjligt att anta att det finns ett visst samband mellan upplevd god kvalitet och personella resurser. 2. Inledning och uppdrag Äldreomsorgen har sedan 90-talet genomgått omfattande förändringar i både volym och innehåll, vilket ställt krav på att anpassa och effektivisera verksamheterna. Samtidigt med denna utveckling ställer personer som nyttjar äldreomsorgsinsatser rättmätiga krav på kvaliteten i insatserna, bl a rätt till delaktighet och att bli respektfullt bemött. Flera vårdskandaler har uppmärksammats i medierna. Det har oftast varit de privata vårdgivarna som varit i fokus, men även förhållanden hos kommunala utförare har uppmärksammats. Misstag inom vården kommer aldrig att kunna förhindras helt, men genom kontroll på resursfördelning i förhållande till omvårdnadsbehov kan missförhållanden på grund av resursbrist förebyggas. Det är väsentligt att säkerställa att resurserna används effektivt ur ett brukarperspektiv. Att ha ett välfungerande resursfördelningssystem så att resurserna används där de bäst behövs är motiverat även ur perspektivet god ekonomisk hushållning. Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Dessa skulle ha trätt i kraft 1 januari 2014, men är uppskjutna till 1 januari 2015 och kommer då att gälla alla särskilda boenden för äldre. Det innebär ett krav på att bemanningen är tillräcklig utifrån brukarnas behov och att det är säkerställt att den enskilde får de insatser som beviljats. Lysekils kommun 2 av 16

Socialstyrelsen beslutade om detta redan 2012 för att ge kommunerna gott om tid för omställningsarbetet. Den upplevda kvaliteten är svår att mäta då den oftast sker i mötet mellan den enskilde/anhöriga och personalen. En enkät garanterar inte någon absolut sanning, men resultatet är en indikator på den upplevda kvaliteten. 2.1.Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Lysekils kommun har beslutat att genomföra en granskning där personella resurser i förhållande till brukares omsorgstyngd jämförs med den upplevda kvaliteten (subjektiv upplevelse bland anhöriga/närstående och personal) inom två av äldreomsorgens särskilda boenden. Genom att ställa dessa värden mot varandra får vi ett mått på vad vi kallar för omvårdnadseffektivitet. De berörda boendena kan använda resultatet av revisionsgranskningen i sitt utvecklingsarbete. Revisionsfråga: Finns variationer i omvårdnadseffektiviteten mellan likartade verksamheter/enheter och vad kan detta bero på? Revisionskriterier: Överensstämmer personella resurser med omsorgstyngd. Finns samband mellan god kvalitet och personella resurser. 2.2. Metod och avgränsning Uppdraget har genomförts genom en behovs- och resursanalys som omfattade de personer som vid mättillfället bodde på de granskade boendena och som jämförts med faktiska personalresurser. Samt genom två enkätundersökningar riktade till samtliga närstående till berörda brukare samt personal vid aktuella boenden. Socialchefen har inledningsvis informerats om granskningen. De granskade boendena har besökts för en kort intervju med ansvarig enhetschef och behovsmätning av de brukare som bodde där vid mättillfället. Mätningen har gjorts tillsammans med enhetschefen, arbetsterapeut och representanter för personalen. Varje enhetschef har också lämnat uppgifter om boendet, som är grund för bedömning av resursbehov. Kvalitetsenkät avseende närståendes uppfattning har sänts direkt till närstående medan kvalitetsenkäten till personal delats ut samt insamlats inom respektive boende. Samtliga besvarade enkäter har därefter bearbetats och sammanställts av. I denna granskning har vi valt att inte genomföra en brukarenkät, då många av de aktuella personerna har olika former av demenssjukdomar och inte bedömts själva kunna besvara en enkät. Granskningsresultatet har dokumenterats i denna rapport som socialchefen och enhetscheferna på de granskade boendena fått faktakontrollera. För att jämföra effektiviteten mellan de olika äldreboendena har vi använt oss av metoden KRUT, Kvalitets- och Resursutveckling. KRUT är ett analysstöd, som Lysekils kommun 3 av 16

utvecklat, för mätning av kvalitet och resursanvändning inom äldreomsorg i syfte att kartlägga effektiviteten. KRUT använder följande definitioner: Kvalitet/Kundnytta Upplevd kvalitet av (brukare), anhöriga och omvårdnadspersonal Produktivitet/e-kvot Omsorgstyngdspoäng dividerat med faktisk bemanning Effektivitet Kundnytta i relation till e-kvot 2.2.1. Kvalitetsenkäten Kvaliteten fångades med hjälp av enkäter och resultatet bygger på en subjektiv upplevelse. Mätningen baseras på ett antal kvalitetsområden med tillhörande påståenden. Se bilaga 1. Enkäten bestod av följande kvalitetsområden: Vardagen Personlig omvårdnad Hälso- och sjukvård Rehabilitering och träning Personal Påverkan Information Hjälp kväll och natt Den svarande skulle även ta ställning till hur viktigt de ansåg att frågeområdet var. Enkätens svarsfrekvens Inkommet Utdelat Svarsfrekvens Närstående 60 112 54% Personal 77 100 77% 137 212 Vi bedömer att svarsfrekvensen är inte är tillräcklig för att kunna dra slutsatser, men det ger dock vissa indikationer. 2.2.2. Mätning av behov och resurser Omsorgstyngden/vårdtyngden hos brukare kan variera mellan tid och mellan olika boendeformer. Ibland är sambandet mellan personalresurs och brukarnas omsorgstyngd mycket svagt. Det kan vara ett tecken på att personalresurserna inte används flexibelt vid förändrade förhållanden. Det finns inga exakta vårdtyngdsmätningsmetoder. Lysekils kommun 4 av 16

Den metod vi använder är utvecklad av och utgår från tidsstudier. Metoden har utvecklats kontinuerligt och är digital och anpassad till de krav som Socialstyrelsen ställer på kommunerna från 2015. Vår metod är förhållandevis enkel och kan användas i vardagen av personal och ledning för att få fram behoven och ställa de i relation till resursbehov. Metoden innebär att representanter från personalgruppen får uppge vilket behov av omvårdnad och tillsynsbehov respektive brukare har varje dag. Behoven är indelade i sex olika områden: Personlig omvårdnad och vardagsrehabilitering Kost Förflyttning Delegerad uppgift Meningsfull tillvaro social omsorg Service Övrigt (dokumentation och möten etc) Metoden utgår ifrån att ADL/omvårdnadsarbete inklusive rehabilitering och aktivering utgör ca 30 %, mat/matning och allt därikring ca 40 %, planering, dokumentation och möten ca 20 % och städning och tvätt ca 10 % av arbetstiden. Mätningen av det fysiska omvårdnadsbehovet kompletterades med en uppgift om det fanns något extra tillsynsbehov på grund av stark oro, demens eller omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser som utfördes av omvårdnadspersonalen. Vi besökte de granskade boendeenheterna och genomförde omsorgstyngdsmätningen genom dialog med omvårdnadspersonalen. Efter en kort introduktion i metoden gick vi igenom behoven hos varje brukare. Våra beräkningar tar hänsyn till vissa lokala förutsättningar, metoden utgår från följande: Frånvaro vid behov ersätts med vikarier. Huvudrätter till lunch och middag lagas av andra och levereras till respektive avdelning, viss tillredning sker på avdelningen. Boendepersonalen ansvarar för städning av de boendes rum och det gemensamma köket/allrummet. Lokalerna är avsedda för ändamålet. Det som också kan påverka är politiska utfästelser som kräver resurser, vissa schematekniska lösningar m m. Om inte detta uppfylls korrigeras beräkningarna. I Lysekil fanns vissa avvikelser som vi tagit hänsyn till i våra beräkningar: Lysekils kommun 5 av 16

Lokalerna på Lysekilshemmet bedömer vi inte som ändamålsenliga. Avdelningarna med inriktning mot demens och psykiatri var alltför stora och det var inte möjligt för personalen att ha översikt över de boende. De boende på en enhet på Lysekilshemmet hade omfattande behov av hjälpmedel, såsom taklift. Lokalerna gav inte utrymme för detta utan det fanns olika mer eller mindre provisoriska lösningar. All mat tillreddes av det centrala köket på Skärgårdshemmet. Personalen fick göra beställningar. Det framfördes synpunkter på att maten inte var lämpad för äldre personer och att beställningssystemet inte gav utrymme för flexibilitet utifrån brukarnas önskemål. På Skärgårdshemmet var lokalerna väl anpassade för ändamålet och antalet boende per enhet var i princip anpassat för ändamålet Lysekils kommun 6 av 16

3. Resultat av granskningen Granskningen omfattar två boenden som presenteras nedan. Alla enheterna uppger att personalomsättningen är låg och att medarbetarna har undersköterskeutbildning eller lång erfarenhet av yrket. Skärgårdshemmet är ett boende med 5 enheter, två har inriktningen demens, en enhet har inriktning mot somatik och psykiatri och två ska ha inriktningen somatik. Det finns totalt 61 antal platser. Det finns dock personer med demensproblematik på alla enheter. På Skärgårdshemmet finns två enhetschefer. Skärgårdshemmet byggdes om för ett par år sedan och lokalerna är trevliga och ändamålsenliga. Det finns en vinterträdgård och en kringbyggd trädgård där de boende har möjlighet att vistas då vädret tillåter. Byggnaden inrymmer också centralkök och en vårdcentral. Skärgårdshemmet är beläget på två våningsplan. Målsättningen är att det ska vara två gemensamma aktiviteter på vardagarna, flera av de boende har också individuellt utformade aktiviteter som utgår från genomförandeplanen och bygger på den enskildes önskemål och förmåga. En av omvårdnadspersonalen är aktivitetsansvarig och samordnar gruppaktiviteterna i huset. Enheterna är hanterbara vad avser storlek, det är mellan 8 och 12 boende per enhet. Nattbemanningen består av fem personer på hela huset, det är två personer på varje plan och den femte personen går emellan våningarna. Vid mättillfället fanns 2 tomma lägenheter dessa hade alldeles nyligen blivit lediga. Två personer var tillfälligt inlagda på sjukhuset. Lysekilshemmet är ett boende med 5 enheter, två har inriktning mot demens, en med inriktningen demens och psykiatri och två enheter ska ha somatisk inriktning. På Lysekilshemmet finns totalt 73 platser. Det bor dementa personer på alla avdelningar. Lysekilshemmet är beläget i tre plan. Det är slitet och inte anpassad för ändamålet. Boendegrupperna, speciellt för dementa är alltför stora och lokalernas utformning försvårar ytterligare genom att personalen inte kan ha överblick och tillsyn i den utsträckning som behövs. På en avdelning hade de boende förutom demensproblematik också stora fysiska omvårdnadsbehov. Lokalerna är inte anpassade för de hjälpmedel som behövs, vilket får negativa effekter både för personal och de boende. Lysekils kommun 7 av 16

Sociala aktiviteter utförs i form av små vardagsaktiviteter och utevistelser då vädret tillåter såsom promenader i närområdet eller på balkongerna. Nattbemanningen består av fem personer på hela huset. Vid mättillfället fanns 2 tomma lägenheter. 3.1.1. Synpunkter och kommentarer Standarden på Skärgårdshemmet är mycket bra, ändamålsenlig och trevlig. Standarden på Lysekilshemmet är varken ändamålsenlig eller trevlig. Det är tungarbetat för personalen. Det saknas förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet där. Nattbemanningen uppfyller inte Socialstyrelsens kommande krav på att boendet ska vara bemannat så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp. Det är samma nattbemanning på båda boendena trots att det är fler boende på Lysekilshemmet och att lokalerna där är betydligt svårare att ha uppsikt över. Vi rekommenderar en översyn av säkerheten för de boende nattetid. 3.2. Produktivitet Omsorgstyngden har beräknats med hänsyn till den tid det tar att utföra alla olika omvårdnads- och serviceinsatser. Omvårdnadsinsatserna har beräknats utifrån tidsåtgång beträffande det fysiska omvårdnadsbehovet. Vi har även kompenserat för personalens insatser till brukarna som behöver extra tillsyn på grund av stor oro eller omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta har gjorts genom att vi inventerat den enskildes behov av extra tillsyn och tagit hänsyn till det i bedömningarna. E-kvoten, produktiviteten som redovisas nedan är omsorgstyngdspoäng dividerat med faktisk bemanning. Lysekils kommun 8 av 16

När vi redovisar personalresurser ingår inte nattpersonal. Antal lägen heter Tom lägen het Genoms nittl behov Extra tillsy n E- kvot Bedöm t Behov Diff bema nning Person altäthe t/plats Årsarbet ar Skärgårdshemmet 48 4 31,2 30 7,87 28,2 +3 0,63 Bryggan, D 8-7,2 6,3 8 7,0 6,1 +1,1 0,9 Piren 10 1 5,8 5,0 4 7,76 4,9 +0,9 0,58 Vågen 12-5,8 5,2 6 10,76 6,7-0,9 0,48 Bojen, D 10 2 1 7,1 6,5 8 7,32 6,2 +0,9 0,71 Skäret 8 1 2 5,3 5,1 4 6,74 4,3 +1,0 0,66 Lysekilshemmet 73 2 49 62 8,84 57-8 0,67 Enhet 1, D 20 1 14,3 6,6 19 8,77 17,1-2,8 0,72 Enhet 2, D 16 1 11,4 6,5 15 8,55 13,3-2,2 0,71 Enhet 3, D 12-8,7 6,5 12 8,97 10,3-1,6 0,72 Enhet 4 12-7,3 6,0 5 9,04 7,8-0,5 0,61 Enhet 5 13-7,3 5,1 11 9,08 8,5-1,2 0,56 En hög E-kvot indikerar en lägre total bemanning i förhållande till mängden arbete som ska utföras. Det kan uttryckas som att en hög E-kvot är tecken på en hög produktivitet/effektivitet. Tidigare har man ofta mätt personaltäthet/plats, det måttet säger egentligen inget om faktiska förhållanden. Det är också vanligt med politiska mål med personaltäthet/plats. Därför anges även dessa uppgifter, där har inte hänsyn tagits till tomma platser eller faktiskt omvårdnads- eller tillsynsbehov. 3.2.1. Synpunkter och kommentarer Vilken personaltäthet det är i en kommun kan vara en politisk ambition, men inte nödvändigtvis. Det kan också bero på att verksamheten inte är effektiv eller att kontrollen inte är tillräcklig. Det kan också bero på gammal vana. Viktigt att också framhålla är att även om man har rätt bemanning, måste man arbeta genomtänkt, ha ett schema som fungerar så att det är flest personal då brukarna har behov av det. Det måste också fungera för personalen och för arbetstidslagar mm. De genomsnittliga behoven indikerar på rimliga omvårdnadsbehov för personer på särskilt boende. Det är påfallande många brukare med behov av särskild tillsyn. Lysekilshemmet är tungarbetat och vi har tagit hänsyn till detta då vi gjort beräkningarna. Mätningen visar att det finns en brist på personalresurser, trots att det finns två tomma lägenheter. 1 Varav en person är inlagd på sjukhus 2 Personen är för tillfälligt inlagd på sjukhus Lysekils kommun 9 av 16

På Skärgårdshemmet är personalresurserna tillräckliga, men de är snett fördelade. Vid mättillfället var det en viss överkapacitet, men det fanns också 4 tomma lägenheter. 3.3. Kundnytta Kundnyttan/kvaliteten fångades med en enkätundersökning, ställd till personal och anhöriga. Av de cirka 100 enkäterna som delades ut till personalen svarade 77 och från de anhöriga/närstående fick vi in 60 enkäter av 112 utskickade. Det ger en 77% resp 54% svarsfrekvens. Det anser vi är i underkant för att ge en tillförlitlig bild, men vi anser dock att det ger vissa indikationer. Kvalitetsvärdet fångades med positivt formulerade påståenden. Respondenterna, de som svarat på enkäten, skulle kring dessa påståenden ta ställning till hur mycket de instämde i dessa. Respondenten svarade på en skala mellan 1-4, där 1 innebär att respondenten inte alls instämde med påståendet och 4 innebär att respondenten helt instämde med påståendet. Detta utgör värdet på kvalitet. Efter varje kvalitetsområde fick respondenterna ta ställning till hur viktigt kvalitetsområdet och dess påståenden är för dem på skala 10-30. Respondenten kunde välja mellan mindre viktigt (10), viktigt (20) eller mycket viktigt (30). Detta utgör värdet av vikt. I diagrammet nedan presenteras kvalitets- och viktvärdet per frågeområde och per svarandekategori. Kvalitetsvärdet utgörs av staplarna och läses av mot den vänstra skalan 1-4. Viktvärdet utgörs av linjerna och läses av mot den högra skalan 10-30. Lysekils kommun 10 av 16

Kvalitet 4,0 Kvalitetsvärde och viktvärde - Närstående Vikt 30 3,5 3,0 2,5 20 2,0 1,5 1,0 10 LYSEKI LSHEM MET SKÄRG ÅRDSH EMMET 0 Kvalitet 4,0 Kvalitetsvärde och viktvärde - Omvårdnadspersonal Vikt 30 3,5 3,0 2,5 20 2,0 1,5 1,0 10 LYSEKI LSHEM MET SKÄRG ÅRDSH EMMET 0 Lysekils kommun 11 av 16

Kvalitets- och viktvärden Närstående Personal Kvalitet Vikt Kvalitet Vikt Lysekilshemmet 3,1 25,7 3,0 27,1 Skärgårdshemmet 3,2 25,4 3,1 27,1 Totalt 3,1 25,61 3,0 27,1 Enkäten visar att de anhöriga, sammantaget är mer nöjda än personalen. Detta är ett vanligt resultat och visar att personalen har en hög ambitionsnivå. Vilket också kan utläsas av att personalen har viktat påståendena som viktigare än de närstående. Enkäten gav också möjlighet att lämna kommentarer. Flera anhöriga uttrycker sin uppskattning av personalen, men att utevistelse och aktivering efterfrågas. Likaså finns flera negativa synpunkter avseende maten. Bland personalens kommentarer kan utläsas en frustration över att inte räcka till och att aktivering och utevistelse inte hinns med. Även här finns synpunkter på kosten. Några exempel på kommentarer från anhöriga: Vi är mycket nöjda med boendet på Lysekilshemmet. Pappa känner sig trygg. Personalen gör alltid sitt yttersta för alla boende och deras anhöriga. Städningen av min anhöriges rum fungerar mindre bra Lägenheten är liten och svår att möblera. Utevistelse är sparsam=sällan De gamla måste ha en meningsfull sysselsättning samt få frisk luft varje dag. Detta saknas! Det måste finnas normala radio- och tv-kanaler. Det finns inget fungerande kabelnät för radio FM. SvT 24 och Kunskapskanalen saknas. Placera de personer som är klara i huvudet på samma ställe så att de kan prata med varandra. Sätt inte upp lappar med besked om att personalen inte kan hjälpa till med småsaker varken på arbetstid eller fritid. Detta är oförskämt och tyder på bristande kompetens. Det är självklart att de gamla ska få lite hjälp om tid finns. Min anhörige kan ej tala eller göra sig förstådd. Personalen har lärt sig förstå hans kropps- språk mycket bra och vet när han mår bra eller är orolig eller har ont o dyl. Detta är mycket viktigt för min anhörige och mig. Att det finns speciellt utbildad personal som klarar av denna svåra situation. Den mat som serveras är inte värdig våra äldre. Jag tycker personalen är mycket tillmötesgående och hjälpsam. Jag är sällan och hälsar på min mor. Hon ser ut att må bra på avdelning Bojen är ett mycket trevligt ställe som förtjänar en stor eloge och ett stort beröm till personalen. Min anhöriga trivs mycket bra på Bryggan. Hon tycker att personalen är fantastisk. Det tycker jag också. Aktiviteter saknas i hög grad. Stimulans är viktigt. För dyrt kvadratmeterpris i hyra. Lysekils kommun 12 av 16

Saknar att personal kunde sitta ner några minuter för en pratstund. Trevlig innergård som tyvärr används alldeles för lite. Maten är under all kritik. Min anhörige önskar mer husmanskost. Helst tillagad på hemmet. Det ska finnas mat i kylskåpet t ex risifrutti som kan hämtas på kvällen. Vi anhöriga ska inte behöva köpa detta flera gånger i veckan. Kontrollera gärna hur mycket mat som slängs av olika sorter, är någon rätt överrepresenterad, byt ut denna!!! Våra anhöriga betalar för sig ge dem värdig kost sådan som ni själva vill ha. Även personalen har lämnat synpunkter: Jag ser att de trivs så bra så de känner sig hemma, får den hjälp de behöver. Vi i personalen upplever att de boende trivs på enheten och med oss. Personalstyrkan är bra sammansvetsad och trivs med att arbeta för brukarna samt vill att de ska må så bra som möjligt. Bra anda på enheten smittar av sig. Vi är ofta ute på promenad med de boende. Vi har gymnastik, läser för dem, lyssnar på vad de vill delge oss. Vi fikar tillsammans, spelar musik, tittar på film ibland m m. Vi försöker ha en enhetlig syn på hur vården ska vara och om det blir problem försöker vi lösa dem tillsammans. Jag tycker det borde finnas fler aktiviteter till de som är pigga, såsom utflykter och andra liknande saker då de får lämna hemmet. Vissa ser inte så bra och har väldigt svårt att röra sig, till dem borde finnas t ex lera som de får jobba med händerna, möjligheter till att få lyssna på ljudbok och flera saker där de känner sig aktiverade. Många blir deppiga när de inte känner att de kan göra något. De boende borde få ha tillgång till massage då många är stela och ofta har ont. Mera: pussel, spel, lera, ljudböcker, pennor och ritblock. Garn till de som kan virka. Roligare fikabröd istället för tråkiga kex. Ägg borde kunna erbjudas alla dagar i veckan istället för en dag. Äldreomsorgen ska inte gå med vinst. Om det blir vinst ska det gå till de äldre, det är det minsta vi kan göra för dem!! Ägg till frukost och en kanelbulle till kaffet ska vara en självklarhet. Tycker det är svårt att få en riktigt bra verksamhet då det är en sådan blandning t ex psyk, demens, alkoholproblematik, äldre och yngre blandat. Lokalerna lämpar sig inte för demensboende. Vårdtyngden mycket stor. Behövs mer personal. Avdelningen är tungarbetad. Behövs mer aktiviteter men det hinns inte med men vi har lite pratstunder varje dag med de som vill. Tycker ändå utifrån de förutsättningar som vi har och de resurser som vi har gör så gott vi kan. Lokalerna är inte anpassade till boendes behov. Personaltätheten är inte anpassad till vårdtyngden och behoven som finns. Att bo på plan 3 med 10 rullstolar är det svårt att ge alla en daglig utevistelse, bland grönska och inte bara en vistelse på balkongen. Vi har endast en hiss att tillgå. Varje vårdtagare behöver mer egentid för stimulans och aktiviteter. Lysekils kommun 13 av 16

Man önskar alltid att man ska kunna ge mer, göra mer, men personaltäthet och kommunens dåliga ekonomi sätter käppar i hjulet. De boende uppskattar att sitta ute i vår trädgård och dricka kaffe men i år så gick våra trädgårdsmöbler sönder! Så vi hoppas att vi får nytt till nästa sommar för det är verkligen uppskattat att sitta ute. Boende tycker att vi är lite personal på helgen. Vi hinner inte som de vill. 3.3.1. Förbättringsområden Systemet identifierar olika områden som har behov av förbättring, det baseras på en kombination på den upplevda kvaliteten och hur viktigt respondenterna anser det vara. Detta redovisas detaljerat i bilaga 2. Det område som både personal och närstående anser ha låg kvalitet och vara viktigt är Vardagen. Personalen mer än de närstående. Både personal och närstående anser att området Påverkan behöver förbättras. De anhöriga anser också att området Rehabilitering och träning bör utvecklas, vilket inte omvårdnadspersonalen anser, de tycker att det fungerar tillfredsställande. 3.3.2. Synpunkter och kommentarer Betyget 3,0, dvs att man instämmer i påståendet i huvudsak, bedömer vi som godtagbart. Sammantaget är resultatet godtagbart, men det finns områden som behöver åtgärdas, det gäller främst de boendes vardag och möjlighet att påverka. Detta återspeglas också i de kommentarer som lämnats på enkäterna. Den upplevda kvaliteteten variera något dels mellan de olika boendena och mellan grupperna anhöriga och personal. Vi rekommenderar att detta resultat analyseras och används som en utgångspunkt i kvalitetsarbetet. Lysekils kommun 14 av 16

3.4. Omvårdnadseffektivetet I nedanstående tabell redovisas omvårdnadseffektiviteten, definierad som kombinationen av den upplevda kvalitet och E-kvot (omsorgstyngdspoäng per årsarbetare). Kvalitet, Kvalitet, E-kvot närstående personal Skärgårdshemmet 3,2 3,1 7,9 Lysekilshemmet 3,1 3,0 8,8 3.4.1. Synpunkter och kommentarer. I praktiken visar skillnaden i E-kvoten på att det är betydligt högre arbetsbelastning på Lysekilshemmet än på Skärgårdshemmet. Skillnaden i utfall på enkäten avseende upplevd kvalitet är marginell, men indikerar på att det här finns ett samband mellan kvalitet och personella resurser. Lysekils kommun 15 av 16

Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare Lysekils kommun 16 av 16