Rapport: Granskning av kvalitet och säkerhet inom kommunens demensboenden

Transkript

1 Rapport: Granskning av kvalitet och säkerhet inom kommunens demensboenden Mjölby kommun April 2011 Kerstin Karlstedt Revisionskonsult

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Kontrollmål/granskningsmål... 4 Revisionsmetod... 5 Avgränsningar... 5 Revisionskriterier... 5 Vad säger lagen... 5 Resultat... 8 Kommunens kvalitetssystem... 8 Mål för äldreomsorgen... 8 Mål riktlinjer och rutiner för demensvården... 8 Organisation... 8 Demensboenden i kommunen Utveckling inom demensvården Riktlinjer och rutiner för begränsningsåtgärder Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Bemanning över hela dygnet Bemanning nattetid Begränsande åtgärder of 14

3 Sammanfattning Som en del i sin väsentlighets- och riskanalysen för 2011 har revisorerna bedömt att säkerheten inom kommunens demensboenden bör granskas. Kommun har uppdragit åt Komrev inom PwC att genomföra uppdraget. Nämnden tillämpar balanserad styrning inom äldreomsorgen och följer upp verksamhetens resultat utifrån perspektiven kund, personal, arbetssätt, ekonomi och utveckling/lärande. Kommunens mål är relativt generellt hållna och är till viss del mätbara. För att kunna använda målen på ett mer effektivt sätt som styrmedel, i uppföljningar och jämförelser bör dessa utvecklas ytterligare. Äldreomsorgen har strategiska mål och det finns inom demensvården mål, riktlinjer och rutiner som följs upp på olika sätt under året. Beslutet att upphäva Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad har föranlett att kommunen vidtagit flera åtgärder: I kommunen finns riktlinjer för begränsningsåtgärder inom särskilt boende Ett arbete pågår för att utveckla riktlinjerna till rutiner Personalen har informerats om de nya riktlinjerna Bemanningen, särskilt under natten, ses över På alla demensboenden arbetar man på olika sätt för att det skall finnas en personal på enheten under dygnets alla timmar. Nattbemanningen ses över och förstärkts i syfte att de boende inte skall lämnas utan tillsyn. Det finns dock i dagsläget tillfällen när personalen inte har uppsikt t.ex. när personalen är inne hos en boende som behöver någon typ av insats eller vid behov av dubbelbemanning på en annan enhet. För att kunna ha en total uppsikt över boende behövs naturligtvis en betydligt större bemanning både dagtid och under natten. Den minskade budgeten för äldreomsorgen har skapat frustration och gör att personalen oroar sig för hur de skall kunna klara kravet på god kvalitet och tillsyn över dem som bor på enheten. Inom demensvården handlar mycket om hur lokalerna är utformade, en lugn och trygg miljö och personalens förhållningssätt. Inom Mjölby kommuns demensenheter finns en kunskap om de riktlinjer för begränsande åtgärder som utarbetats i kommunen. Det finns också en medvetenhet om att boende inte får låsas in och hur viktigt det är att en boende som vill gå ut skall få göra det, om det är möjligt. Det finns även en kännedom om vikten av att använda sig av metoder för att på olika sätt avleda en person. Inom Mjölby kommuns pågår olika projekt som har till syfte att utveckla demensvården. Bland dessa kan nämnas Vårdprocessprogram för demens, ett samverkansprojekt i Västra Östergötland.

4 I kommunens organisationsplan finns ingen funktion/person med benämningen verksamhetschef. Enhetscheferna uppfattar att de har ett verksamhetschefsansvar men detta uppdrag är inte tydligt definierat i uppdragsbeskrivningar eller befattningsbeskrivningar. Det är anmärkningsvärt och en viktig fråga för kommunen att åtgärda. Kommunen måste tydligt definiera ansvar, uppgifter och befogenheter för den eller de personer som har verksamhetschefsansvar, i enlighet med HSL 29. Den samlade bedömningen är att nämnden har en väl strukturerad verksamhet som präglas av god kvalitet inom kommunens demensboenden. Förslag till åtgärder: Kommunen måste tydligt definiera vem som har verksamhetschefsansvaret, i enlighet med HSL 29, och vad detta uppdrag innebär när det gäller ansvar, uppgifter och befogenheter. Kommunens mål är relativt generellt hållna och är till viss del mätbara. För att kunna använda målen på ett mer effektivt sätt som styrmedel i uppföljningar och jämförelser bör dessa utvecklas ytterligare. Bakgrund Socialstyrelsens oanmälda granskning som gjordes natten mellan den 8 och 9 november 2010 visade att demenssjuka personer lämnas inlåsta nattetid utan uppsikt vid 6 av 10 demensboenden i Sverige. Bemanning och inlåsning nattetid granskades vid närmare 100 demensboenden runt om i landet. Det är socialnämnden/huvudmannen som är ansvarig för att insatserna har en god kvalitet och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Huvudmannen för en enskild verksamhet ska bl.a. att se till att verksamheten har tillräcklig bemanning, att personalen har rätt kompetens för de arbetsuppgifter de ska utföra och att verksamheten bedrivs i lämpliga lokaler för att leva upp till de krav som ställs i hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen. I Väsentlighets- och riskanalysen för 2011 har revisorerna bedömt att säkerheten inom kommunens demensboenden bör granskas. Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Har nämnden en väl strukturerad verksamhet som präglas av god kvalitet inom kommunens demensboenden. Kontrollmål/granskningsmål Finns mål, riktlinjer och rutiner för demensvården som är kända inom verksamheterna Har verksamheten en bemanning över hela dygnet som innebär att de boende inte lämnas utan tillsyn Bedrivs det i kommunen ett systematiskt kvalitetsarbete med mål, planer, uppföljning och metoder för utveckling av verksamhet 4 of 14

5 Revisionsmetod Granskningen genomförs genom intervjuer med ledning för äldreomsorgen samt med representanter för de olika boendena. Dokumentgranskning av kommunens styrdokument, uppföljningssystem och resultat. Totalt har sex äldreboenden besökts och vi haft gjort korta besök och träffat personal på samtliga demensboenden i kommunen. Avgränsningar Granskningen avgränsas till kommunens demensboenden. Revisionskriterier 2 kap. 8 regeringsformen, RF Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Lag (1976:871). 3 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453), SoL Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596). ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna personalen ges förutsättningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) Ledningen av hälso- och sjukvård och verksamhetschefens ansvar och uppdrag. Vad säger lagen Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad att gälla. Föreskrifterna och de allmänna råden kommer inte att ersättas av nya föreskrifter och allmänna råd. 5 of 14

6 Beslutet att upphäva SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17 innebär att rutiner som kommuner och enskilda verksamheter har fastställt med dessa föreskrifter och allmänna råd som grund inte längre har det stödet. Detsamma gäller också för individuella beslut i den mån dessa fattats med stöd av dessa föreskrifter och allmänna råd. Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen bygger på frivillighet, och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det innebär att den enskildes säkerhet måste tillgodoses utifrån de bestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Verksamheten inom socialtjänsten ska bl.a. bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne. Det är socialnämnden som är ansvarig för att insatserna har en god kvalitet och att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Socialnämnden ska bl.a. att se till att verksamheten har tillräcklig bemanning, att personalen har rätt kompetens för de arbetsuppgifter de ska utföra och att verksamheten bedrivs i lämpliga lokaler för att leva upp till de krav som ställs i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. På många demensboende i hela Sverige har det varit mer regel än undantag att boende på ett eller annat sätt förhindras att själva ta sig ut. Detta har gjorts, och görs än idag, genom att t.ex. använda sig av kodlås. Koden är ofta synlig men de flesta som bor på ett demensboende saknar förmåga att hantera kodlåsen. Det är inte möjligt att generellt ange att särskilda former av lås, t.ex. kodlås eller lås med tvåhandsfattning, är tillåtna eller förbjudna. Det är om den enskilde själv klarar av att öppna ett lås (och/eller en dörr) eller om den enskilde utan dröjsmål kan få hjälp med låset och dörren som avgör om han eller hon är inlåst eller inte. Det är den som ansvarar för en verksamhet som måste ta ställning till vilken form av lås som skall användas i de aktuella lokalerna. Vilka som bor eller vistas i lokalerna, bemanning, arbetssätt och lokalernas utformning är några viktiga faktorer att ha med vid ett sådant ställningstagande. Det är också viktigt att ha kontakt med räddningstjänsten för att försäkra sig om att den lösning man väljer fungerar även vid situationer som kräver utrymning. Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sin reaktion hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall. Att fatta generella beslut om att ta bort åtgärder som exempelvis larm, sänggrindar och bälten utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdlagens krav på god vård. Till exempel kan ett grenbälte eller en sänggrind vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill vara fastspänd. Anhöriga kan inte samtycka till användning av tvångsåtgärder eller kräva att verksamheten ska använda någon sådan åtgärd. 6 of 14

7 Utarbetad rutin bör vara känd av personalen så att den används i det praktiska vardagsarbetet. Verksamheten bör också ha fastställda rutiner för uppsikt av lägenhetsdörrarna, som medför att enskilda som inte på egen hand klarar av att öppna sin dörr, utan dröjsmål får hjälp att göra detta. Ytterdörren till boendet kan vara låst, så som det är brukligt i de flesta människors hem. Detsamma gäller dörrar till och mellan enheter men låset måste vara konstruerat så att den enskilde själv kan låsa upp. Alltför komplicerade lås som förhindrar den enskilde att öppna dörren är att betrakta som inlåsning. Olika typer av tekniska lösningar t ex dörrlarm får aldrig ersätta personal. Det är inte förenligt med kravet på god kvalitet inom socialtjänsten att lämna de boende utan tillsyn. Omvårdnadsbehoven för personer med demenssjukdom kan skifta över tid. Det är därmed verksamhetens ansvar att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag. 7 of 14

8 Resultat Kommunens kvalitetssystem Nämnden tillämpar balanserad styrning inom äldreomsorgen och följer upp verksamhetens resultat utifrån perspektiven: Kund Personal Arbetssätt Ekonomi Utveckling/lärande. Mål för äldreomsorgen Strategiska mål för äldreomsorgen Kommunens invånare får, så långt det är möjligt, sina behov och egna val tillgodosedda Personalen har förståelse för och arbetar för att uppnå visionen. Personalen trivs och är engagerade Nämndens insatser ges så att alla äldre kan åldras i självständighet med möjligheter att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet 1 Ett effektivt resursutnyttjande av nämndens budgeterade medel Kontinuerlig verksamhetsutveckling och lärande är en naturlig del i det vardagliga arbetet Mål riktlinjer och rutiner för demensvården Det finns riktlinjer för demensvården, beslutade av nämnden Dessa riktlinjer omfattar både ordinärt och särskilt boende. I inriktningsmålen anges att Den enskilde ska få hjälp att bibehålla sitt självförtroende och sin identitet Vården ska bidra till en trygg och meningsfull vardag Personer med demenssjukdom ska på ett positivt sätt ges möjlighet att stanna i sin hemmiljö så länge han/hon önskar Kommunen ska eftersträva goda kontakter med anhöriga till personer med demenssjukdom och arbeta för att sociala kontakter och nätverket bibehålls. Kvalitetsmål Alla som gästar dagverksamhet, växelvårds- och korttidsplatser eller bor på gruppboende ska känna sig trygga och få en meningsfull vardag Alla personer med demenssjukdom ska få behålla sin egen identitet Alla anhöriga ska känna sig välkomna, väntade och värdefulla Alla anhöriga ska känna att det är ett jämbördigt möte vid kontakterna med personal. Organisation Inom Omsorgs- och socialförvaltningen ingår fyra programområden som var och en leds av en programchef. Förutom äldreomsorgen ingår även programområde utredningar, barn unga och vuxna 1 Detta är det så kallade trygghetsmålet i SENIOR of 14

9 samt administrativt stöd som en del i Omsorgs- och socialförvaltningen. Programområde äldreomsorg är organiserad i nio enheter/ansvarsområden som var och en leds av en eller två enhetschef. Ett av dessa är HSL-enheter som organiserar hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunen. I kommunen finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som utifrån sitt ansvarsområde arbetar i hela kommunen. MAS ansvar finns reglerat i 24 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). MAS rapporterar årligen olika typer av avvikelser som fall och benbrott, läkemedelsavvikelser, brister i informationsöverföring mellan vårdgivare m.m. till nämnden. Rapporten innehåller även uppgifter om projekt och åtgärder som gjorts under året. I kommunen finns en demenssjuksköterska med ansvar för samordning av demensvården och fungerar som stöd och samordnare mellan anhöriga, boende, personal i kommunen samt landstingets verksamheter. Hon har ett ansvar för att informera allmänhet men gör även bedömningar i både ordinärt och särskilt boende. Demenssjuksköterskan arbetar även med utveckling och kvalitet inom sitt ansvarsområde. I Mjölby kommuns Riktlinjer för Kommunal Hälso- och sjukvård anges att det skall finnas en verksamhetschef inom hälso- och sjukvården som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) anges att: 28 Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Lag (1996:787). 29 Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. 30 Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Lag (1996:787). I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård anges att: Vårdgivaren bestämmer vilka verksamheter som skall hållas samman under en chef och vilken kompetens denne skall ha. Avgörande för en persons lämplighet att inneha en befattning som verksamhetschef är dennes utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL. Det ingår i den kompetens som verksamhetschefen skall ha att veta när han/hon bör och kan överlåta ledningsuppgifter till annan för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. I intervjuer framkommer att enhetscheferna även har ett verksamhetschefsansvar. I kommunens organisationsplan finns ingen funktion/person med benämningen verksamhetschef och detta uppdrag är inte tydligt definierat i uppdragsbeskrivningar eller befattningsbeskrivningar. Det är anmärkningsvärt 9 of 14

10 och en viktig fråga för kommunen att åtgärda. Kommunen måste tydligt definiera ansvar, uppgifter och befogenheter för den eller de personer som har verksamhetschefsansvar, i enlighet med HSL 29. Demensboenden i kommunen Totalt finns det 79 platser som är avsedda för personer med en demensdiagnos. Dessa platser finns fördelade på 10 enheter. Område Skänninge/Väderstad drivs som intraprenad och Vifolkagårdens äldreboende drivs av privat utförare. Område Skänninge/Väderstad S:ta Ingrids väg Änggården Folkungagården Slomarps Äldreboende Enhet B Enhet F Bokens Äldreboende Vifolkagården Äldreboende 8 platser platser 7 platser platser platser 8 platser 9 platser Demensboenden finns spridda på olika enheter inom kommunen. Lokalernas utformning medger i vissa fall inga samordningsmöjligheter. På Boken och på Vifolkagården finns t.ex. ingen möjlighet att dela nattpersonal med någon annan enhet vilket naturligtvis även innebär mycket ensamarbete. Enligt uppgift kommer det att göras en översyn av behovet av demensplatser och korttidsplatser. Att det finns små demensenheter spridda på ett flertal enheter innebär ett behov av högre bemanning. Därför kommer man även att se över var någonstans demensboenden skall finnas lokaliserade i framtiden. Genom att organisera demensvården till färre enheter är det möjligt att får en ökad samordning/samarbete mellan fler enheter. Utveckling inom demensvården Ett flertal olika typer av åtgärder görs eller planeras ske inom kommunens demensvård. Före sommaren kommer det t.ex. att bildas en hemtjänstgrupp för dementa i Mjölby och det finns planer på att utveckla de individuella genomförandeplanerna till att även omfatta behov som finns under natten. Demenssköterskan genomför olika typer av insatser för personal inom SÄBO och i hemtjänsten bl.a. utbildning i stödjande förhållningssätt. Denna omfattar fyra utbildningstillfällen, kartläggning på individnivå och utveckling av plan för stödjande bemötande. Även nattpersonal får utbildning i stödjande förhållningssätt. Kommunen ingår i ett samarbete med landstinget och kommunerna Ödeshög, Boxholm, Vadstena och Motala där ett Vårdprocessprogram för demens har utvecklats. Genom detta samarbete har det genomförts utbildningsinsatser där all personal har inbjudits. I detta samverkansprojekt har beslut tagits 10 of 14

11 om att bilda ett team i västra länet för att kunna ge stöd och hjälp till personer med beteendestörningar och psykiska störningar. I teamet kommer det att finnas en läkare med specialistkompetens inom demensvård, sjuksköterska och arbetsterapeut. En undersköterska skall dessutom finnas i varje kommun. Riktlinjer och rutiner för begränsningsåtgärder I kommunen finns riktlinjer för begränsningsåtgärder inom särskilt boende. Dessa innehåller riktlinjer för låsning av dörrar och andra begränsande åtgärder såsom, larm, sänggrindar, bälte/sele/brickbord samt hur samtycke skall inhämtas och dokumenteras. Även ansvaret för olika delar finns beskrivet. Ett arbete pågår för att utveckla riktlinjerna till rutiner. Det utkast som vi tagit del av innehåller alla ovanstående delar men är mer detaljerat och utformat för att kunna användas i det praktiska arbetet inom de särskilda boendena i kommunen. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Kommunens styrdokument d.v.s. mål och riktlinjer skall omsättas i en verksamhetsplan för varje enhet. I verksamhetsplanen skall det framgå vilka åtgärder som planeras för att uppfylla kommunens strategiska mål. Åtgärderna skall genomföras, följas upp och utvärderas samt sammanställas i en rapport. På alla enheter finns verksamhetsplanerna där kommunens mål används som styrmedel. Kommunens mål är relativt generellt hållna och är till viss del mätbara. För att kunna använda målen på ett mer effektivt sätt som styrmedel, i uppföljningar och jämförelser, bör de utvecklas ytterligare. Alla enheter i Mjölby kommun arbetar med kontaktmannaskap, genomförandeplaner för de boende samt levnadsberättelse som hjälpmedel för att förstå och kunna möta den boende på ett bra sätt. I de verksamheter som bedrivs i kommunal regi görs uppföljningar av genomförandeplanerna cirka två gånger per år. Varje enhet har regelbundna personalmöten där en återkommande fråga är bemötande och förhållningssätt. I kommunen görs nu läkemedelsgenomgångar i samverkan med apotekare. Enheten Skänninge/Väderstad Enheten är en intraprenad som leds av två enhetschefer med ett delat ansvar för verksamheten. Inom enheten finns en styrgrupp där det ingår representanter från både ledning och omvårdnadspersonal. På enheten finns en värdegrund som skall prägla mötet med de boende. Denna värdegrund bygger på en humanistisk människosyn och människors lika värde. Värdegrunden diskuteras regelbundet vid personalmöten och är väl förankrad på de enheter som besökts. Som metod för det dagliga arbetet och i bemötandet används ett jagstödjande arbetssätt. Inom enheten finns ett kvalitetsråd med representanter från varje enhet. Det finns också en demensgrupp som arbetar med utveckling inom området. Ett av målen inom verksamheten är att alla boende skall erbjudas möjligheter att få en promenad 2 ggr/vecka. Detta mål har uppnåtts men vädret är en av orsakerna till att boende avstår erbjudandet. 11 of 14

12 För att analysera i vilken omfattning boende lämnas ensamma görs mätningar på enheterna. Resultaten från dessa mätningar skall ligga till grund för fördelning av personal. På Änggårdens äldreboende i Skänninge och på Folkkungagården i Väderstad finns hundar och katter som en del i vården. Två hundar utbildas nu till vårdhundar och småningom skall detta leda till att det blir möjligt att ordinera hund på recept. Slomarps äldreboende Äldreboendet leds av en enhetschef. Som metod i mötet med de boende används ett jagstödjande arbetssätt och det finns ett bemötandedokument. Enheten arbetar med kvalitetsfrågor och bemötandefrågor i samband med personalmöten, vid medarbetarsamtal och genom demensgruppen. För att förmedla arbetssätt, riktlinjer och rutiner till timvikarier arrangeras särskilda informationsträffar. På Slomarps äldreboende finns en mycket uppskattad restaurang där all mat lagas från grunden. Personalen har arbetat med måltider och miljö i studiecirkelform och det finns ett nära samarbete med ansvarig för restaurangen. Inom dagverksamheten organiseras dagliga promenader. Bokens äldreboende Verksamheten leds av en chef som funnits på plats sedan juni Inom verksamhetsområdet arbetar man med ett Salutogent arbetssätt. I det salutogena perspektivet läggs tonvikten på hälsobringande faktorer och fokus ligger på friskfaktorer och välbefinnande. Det finns en handlingsplan för detta arbete med syfte, mål och en aktivitetsplan. Inom enheten organiseras regelbundna personalmöten och ett kvalitetsnätverk har startats upp. Tid finns avsatt för att kontaktpersonerna skall ges möjlighet att diskutera mål och utveckla de individuella genomförandeplanerna utifrån brukarnas behov. På Bokens demensboende vill vi lyfta fram de välordnade riktlinjerna och rutinerna som finns inom enheten och då särskilt de mycket tydliga riktlinjerna för bemötande. Vifolkagårdens äldreboende Verksamheten bedrivs av en privat utförare, COSMO. På enheten finns en enhetschef och det finns en verksamhetschef med hälso- och sjukvårdskompetens. På Vifolkagården finns en uttalad värdegrund och ett väl utvecklat kontaktmannaskap. Företaget följer Mjölby kommuns riktlinjer men har också ett webbaserat kvalitetssystem. Även lokalt anpassade rutiner finns. Kvalitetsarbetet sker genom s.k. Super 8 grupper vilket innebär att utveckling sker i team med representanter från olika funktioner med fokus på åtta områden bl.a. mat, säkerhet, aktiviteter, läkemedel m.m. 12 of 14

13 Alla boende har en genomförandeplan som följs upp var tredje månad. Med stöd av demenssköterskan genomförs nu utbildning och handledning för personalen som arbetar inom demensvården. En viktig del inom Vifolkagården är kosten och alla med ett BMI > 22 följs särskilt och får extra näring och egentillverkade smothies. Bemanning över hela dygnet Beslutet att upphäva Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad har föranlett att kommunen vidtagit flera åtgärder. Bland dessa åtgärder kan nämnas att det görs en översyn av lokaler och bemanning, och då särskilt under natten. Det är särskilt under nätterna som tillsynen kan brista. Vid den oanmälda granskning, som gjordes en natt i november 2010, visade att demenssjuka personer lämnas inlåsta nattetid utan uppsikt vid 6 av 10 demensboenden i Sverige. Socialstyrelsens oanmälda besök visade även att det är vanligt att den boendes lägenhetsdörr låses, utan att den enskildes samtycke inhämtats. Bemanning och inlåsning nattetid granskades vid närmare 100 demensboenden runt om i landet. I syfte att öka bemanningen har kommunen tillfört extra medel (2,9 milj). Det finns krav på nerdragningar inom kommunens äldreomsorg. Nerdragningarna görs främst under dagtid. Det finns en grundbemanning om normalt 2 personal på varje enhet under den största delen av dagen och kvällen. Under vissa tider finns förstärkning som innebär att en personal betjänar flera enheter. Beslutet om nerdragningar har skapat stress bland personalen och de oroar sig över att inte kunna ha tillräckligt med tid för omvårdnad, aktivering och uppsikt över de boende. Bemanning nattetid På Änggården ligger två demensenheter i anslutning till varandra, avdelning 2 på bottenplanet och avdelning 3 på plan 2. Nattetid finns det för närvarande 2 personal på hela huset Änggården. Dessa 2 är stationerade på demensavdelningarna. Vid larm och tillsyn på avdelning 1, vanligt äldreboende lämnas det ena demensboendet. Vid behov av dubbelbemanning på avdelning 1 lämnas båda demensavdelningarna. Lokalerna på S:ta Ingrids väg är mycket trånga där den enda gemensamma lokalen används som kök, matrum och TV-rum. Detta gör att det inte finns något utrymme där det är lugnt men å andra sidan finns personalen nära de boende under stor del av tiden. Nattetid finns en personal stationerad på demensenheten. Vid behov av dubbelbemanning på äldreboendet lämnas demensboendet. På Folkungagården finns 2 personal i tjänst nattetid varav en personal är stationerad på demensenheten. Vid behov av dubbelbemanning på äldreboendet lämnas demensboendet. Enheten Skänninge/Väderstads budgetram för år 2011 har justerats så att det kommer att finnas resurser för att tillsätta 1 tjänst ytterligare på varje huskropp. Detta kommer att genomföras successivt under senare delen av våren. 13 of 14

14 Slomarps äldreboende har 6 personal i tjänst under natten varav en personal finns på demensboende. Inom Bokens äldreboende finns en personal på plats på demensenheten under natten. Även på Vifolkagården finns en personal på demensenheten under natten. Principen är att en personal alltid skall vara på plats på demensenheterna nattetid. Vid behov av hjälp kan personal få assistans från en annan enhet. Det finns tillfällen då personalen inte kan ha uppsikt över enheten och boende kan smita ut om en dörr är olåst. Det finns dock en medvetenhet om och en vilja hos all personal att boende inte skall lämnas utan uppsikt. Begränsande åtgärder På alla enheter känner man till de nya riktlinjerna för begränsningsåtgärder inom kommunens särskilda boenden. Riktlinjerna har diskuterats och på alla enheter pågår arbete för att vidta åtgärder för att följa dessa. På alla enheter finns ett skalskydd som innebär att ytterdörren är låst under kvällar och nätter. Personal och anhöriga har nycklar, koder eller elektroniska nycklar. På demensenheterna används kodlås på alla enheter. Koden finns mer eller mindre synlig. Dörren till lägenheten låses enbart om den boende så önskar eller om de själva låser. Vid behov av bälte, sänggrindar, brickbord gör arbetsterapeuten eller annan hälso- och sjukvårdspersonal en bedömning av behovet och detta dokumenteras i journalen. I enlighet med de nya riktlinjerna måste samtycke inhämtas från varje enskild boende vid alla begränsande åtgärd såsom larm, sänggrindar och bälten. Åtgärderna får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel. Det är viktigt att fortlöpande göra en bedömning av behoven samt att systematiskt inhämta samtycke från de boende. Än så länge har inte samtycke till begränsande åtgärder inhämtats från boende. Ett problem inom demensvården är att det många gånger är problematiskts att inhämta samtycke från de boende. Att inhämta samtycke från anhörig är inte längre tillåtet. Personal som intervjuats är medvetna om denna problematik och när de nya rutinerna är klara kommer åtgärder att vidtas. Att det finns ett kodlås på dörren till enheten kan många gånger vara befogat ur säkerhetssynpunkt, speciellt om det finns personer som har en tendens att smita ut. Samtidigt måste man vara medveten om att ingen person får låsas in. Man kan också fråga sig om det är nödvändigt att ha låsta dörrar på alla enheter hela tiden eftersom behoven ofta skiftar över tid. Inom demensvården handlar mycket om hur lokalerna är utformade, en lugn och trygg miljö och personalens förhållningssätt. Inom Mjölby kommuns demensenheter finns en kunskap om de riktlinjer för begränsande åtgärder som finns i kommunen. Det finns också en medvetenhet om att boende inte får låsas in och hur viktigt det är att en boende som vill gå ut skall få göra det, om det är möjligt. Det finns även en kännedom om vikten av att använda sig av metoder för att på olika sätt avleda en person. 14 of 14