LÄROPLAN Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKT... 6 1.1 VÄRDEGRUND...6 1.2 SPRÅKSTRATEGI...6 1.3 VERKSAMHETSIDÉ...7 1.4 MÅL FÖR INLÄRNING OCH FOSTRAN...9 KAPITEL 2. UNDERVISNING... 9 2.1 INLÄRNINGS OCH KUNSKAPSSYN...9 2.2 INLÄRNINGSMILJÖ...9 2.3 ARBETSSÄTT... 11 2.4 ELEVMEDVERKAN... 11 KAPITEL 3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG... 12 3.1 TIMFÖRDELNINGEN... 12 Årskurs 1 6... 12 Årskurs 7 9... 12 3.2 SPRÅKPROGRAM... 12 3.3 VÄSTRA DISTRIKTETS BETONINGAR... 13 3.4 ELEVANTAGNING... 13 Antagning i första hand... 13 Antagning i andra hand... 13 Elever från andra kommuner... 14 3.5 VERKSAMHETEN... 15 KAPITEL 4. ELEVHANDLEDNING... 15 KAPITEL 5. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG... 16 5.1 ALLMÄNT STÖD... 17 5.2 INTENSIFIERAT STÖD... 17 Pedagogisk bedömning... 18 Plan för elevens lärande... 18 5.3 SÄRSKILT STÖD... 19 Pedagogisk utredning... 20 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas... 20 5.4 ANORDNANDET AV UNDERVISNINGEN... 21 Gemensamma undervisningsarrangemang... 21 Stödundervisning... 22 Specialundervisning på deltid... 22 Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier... 23 Förlängd läroplikt... 24 Studier enligt verksamhetsområde... 24 5.5 BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER, SEKRETESS OCH UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER... 25 Daghem förskola... 25 Förskola årskurs 1... 26 Årskurs 6 7... 26 Grundläggande utbildning andra stadiet... 26 KAPITEL 6. STÖD FÖR ELEVENS VÄLMÅENDE... 26 6.1 ELEVVÅRD... 26 6.2 FRÄMJANDET AV TRYGGHET OCH SÄKERHET... 28 Vänelevsverksamhet... 29 Antimobbningsarbete... 29 Antirusmedelsplan... 29 Krisplan... 29 KAPITEL 7. SAMARBETE SOM STÖD FÖR UNDERVISNING OCH INLÄRNING.. 29 3
7.1 SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA... 29 7.2 SAMARBETE MED NÄRMILJÖN OCH ANDRA FÖRVALTNINGAR... 30 7.3 SAMARBETE MED ARBETSLIVET... 30 7.4 INTERNATIONELLT SAMARBETE... 30 KAPITEL 8. ELEVBEDÖMNING OCH UTVÄRDERING AV SKOLANS VERKSAMHET... 31 8.1 ELEVBEDÖMNINGENS UPPGIFT OCH PRINCIPER... 31 s självvärdering... 32 Bedömning av arbetet... 32 Bedömning av uppförandet... 32 Bedömning av elev som behöver stöd... 32 Bedömningen av elever med invandrarbakgrund... 33 Invandrarelevens modersmål... 33 Principer för uppflyttande eller kvarstannande i årskurs... 34 Studiegång enligt ett eget studieprogram... 34 Årskursintegrerad undervisning... 34 Principer för slutbedömningen... 34 Betyg som används inom den grundläggande utbildningen... 35 Avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen... 36 KAPITEL 9. UNDERVISNINGENS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL... 37 9.1 INTEGRERING OCH TEMAOMRÅDEN... 37 Att växa som människa... 37 Kulturell identitet och internationalism... 37 Kommunikation och mediekunskap... 38 Deltagande, demokrati och entreprenörskap... 38 Ansvar för miljö, välfärd och en bärkraftig utveckling... 39 Trygghet och trafikkunskap... 39 Människan och teknologin... 40 9.2 MODERSMÅL OCH LITTERATUR... 40 Mål... 41 Åk 1 2... 41 Åk 3 5... 45 Åk 6 9... 52 9.3 FINSKA A1... 60 Åk (3 6)... 60 A finska (7 9)... 63 Modersmålsinriktad finska (3 6)... 66 Modersmålsinriktad finska (7 9)... 69 9.4 FINSKA SOM B SPRÅK... 71 Mål... 71 Centralt innehåll... 71 9.5 FRÄMMANDE SPRÅK... 72 Mål... 73 9.5.1 Engelska... 73 Åk 4... 73 Åk 5... 74 Åk 6... 75 Åk 7... 76 Åk 8... 77 Åk 9... 77 9.5.2 Franska... 79 Åk 4... 79 Åk 5... 79 Åk 6... 80 Åk 7... 80 Åk 8... 81 Åk 9... 82 4
Arbetsmetoder... 82 Utvärdering... 82 9.6 MATEMATIK... 83 Mål... 83 Arbetsmetoder... 84 Bedömning... 84 Innehåll samt bedömningsprofiler... 84 9.7 MILJÖ OCH NATURKUNSKAP... 94 Mål... 95 Centralt innehåll... 95 Profil för goda kunskaper i slutet av åk 4... 97 Utvärdering... 98 9.8 BIOLOGI OCH GEOGRAFI... 98 9.8.1 Biologi och geografi i årskurs 5 6... 98 9.8.2 Biologi i årskurs 7 9... 103 9.8.3 Geografi i årskurs 7 9... 106 Den gemensamma miljön... 108 9.9 FYSIK OCH KEMI... 110 9.9.1 Fysik och kemi i årskurs 5 6... 110 9.9.2 Fysik i årskurs 8 9... 113 9.9.3 Kemi i årskurs 7 9... 117 9.10 HÄLSOKUNSKAP... 120 Bedömning... 124 9.11 RELIGION... 126 9.11.1 Den evangelisk lutherska religionen... 126 9.11.2 Den ortodoxa religionen... 135 Arbetsmetoder... 140 Bedömning... 140 9.12 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP... 141 9.13 HISTORIA... 147 9.14 SAMHÄLLSLÄRA... 151 9.15 MUSIK... 154 9.16 BILDKONST... 160 9.17 SLÖJD... 169 9.17.1 Småslöjd... 170 9.17.2 Textilslöjd... 170 9.17.3 Teknisk slöjd... 175 9.18 GYMNASTIK... 179 9.19 HUSLIG EKONOMI... 185 9.20 VALBARA ÄMNEN... 189 9.20.1 B2 språk... 189 9.20.2 Musik... 196 9.20.3 Bildkonst... 196 9.20.4 Teknisk slöjd... 197 9.20.5 Textilslöjd... 198 9.20.6 Huslig ekonomi... 199 9.20.7 Informationsteknik... 200 9.21 ELEVHANDLEDNING... 204 KAPITEL 10. BILAGOR... 207 10.1 BETYGSBLANKETTERNA... 207 10.2 NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAPER... 207 5
KAPITEL 1. UTGÅNGSPUNKT 1.1 Värdegrund I Västra distriktet följer vi följande principer, gemensamma för Helsingfors skolor och godkända av utbildningsnämndens svenska sektion (27.2.2003): Vi har alla rätt att utveckla vår inlärning och bildning och att växa som människor Elevernas olika utgångslägen och individuella inlärningsstilar beaktas. Skolan prioriterar goda baskunskaper och stöder på så sätt utvecklandet av en sund självkänsla hos eleverna. Vi fungerar demokratiskt så att alla kan växa som ansvarsmedvetna samfundsmedlemmar och påverka gemensamma angelägenheter Vi respekterar varandra, vi arbetar för jämlikhet och tar tillsammans ansvar för en vänlig atmosfär, för trygghet och för varandras välbefinnande Skolans regler gäller alla och genom skolans elevråd bestående av representanter från de olika klasserna, ges eleverna möjlighet att påverka. Detta bidrar till att vi känslan utvecklas och stärks. Vi värdesätter den finlandssvenska och hela den finländska kulturen, vars och ens kulturella bakgrund och växelverkan mellan olika kulturer Utgångspunkten för fostran till internationalism är att eleverna har kunskap om och känner trygghet i sin egen kultur. Vi tillåter inte någon form av våld, diskriminering eller rasism I samarbete med skolans antimobbningsteam arbetar vi för tryggheten i skolan. Vi arbetar för en hållbar utveckling och vi lär oss att ta ansvar för miljön och framtiden Miljöfostran genomsyrar undervisningen och utvecklar elevernas vilja att värna om naturen och miljön. 1.2 Språkstrategi Skolan följer språkstrategin för de svenska skolorna i Helsingfors, godkänd av utbildningsnämndens svenska sektion (27.2.2003). Den svenska skolan är främst avsedd för de svensk och tvåspråkiga barnen. Skolledaren bedömer i samband med antagningen om elevernas språkkunskaper räcker till för skolgång på svenska. 6
Vid behov testar skolledaren elevens språkkunskaper. Vi samarbetar med dagvården och förskolan för att kunna stödja barnens skolspråk. Vi kommer överens med föräldrarna om hur vi gemensamt kan bära ansvaret för barnens språkliga utveckling. Det gemensamma ansvaret för barnens språkliga utveckling diskuteras med föräldrarna redan vid det första föräldramötet. En av skolans viktigaste uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de i alla sammanhang kan använda språket på modersmålsnivå. Den svenska skolan är en talande, läsande och skrivande skola. Vi integrerar muntliga och skriftliga aktiviteter i all verksamhet. För att utveckla elevernas skolspråk skapar vi arbetsmiljöer som är språkstödjande i fråga om timfördelning, arbetsmetoder och material. Skolbiblioteket är föremål för särskild omsorg. Vi samarbetar med alla som erbjuder svensk service för skolan. Vi utnyttjar regelbundet det svenska kulturutbud som staden erbjuder. Skolornas bibliotek är tillgängliga hela dagen Invandrarbarn ges möjlighet att utveckla både skolspråket och sitt eget modersmål. Lärarna i den svenska skolan fungerar alltid som språkliga förebilder för eleverna. Vi satsar på lärarnas upprätthållande av kunskaper i korrekt svenska. Vårt språkprogram är ett ställningstagande för att stärka alla barns svenska och både de tvåspråkiga och enspråkigt svenska barnens finska. 1.3 Verksamhetsidé Västra distriktet är en sammanhållen grundskola. Till distriktet hör Haga lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola, Munksnäs lågstadieskola, Sockenbacka lågstadieskola samt Munksnäs högstadieskola. Haga lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, åk 1 6, för eleverna i Södra Haga, Norra Haga och Lassas. Kårböle lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, åk 1 6, för eleverna i Kårböle, Malmgård, Gamlas, Håkansåker och Magnuskärr. Munksnäs lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, förskolan åk 6, för eleverna i Munksnejden, Lillhoplax, Mejlans, Lövö och Granö. Sockenbacka lågstadieskola är en skola för grundläggande utbildning, åk 1 4, för eleverna i Sockenbacka, Kånala och Smedjebacka. Skolornas uppgift är att ge eleverna goda förutsättningar för all inlärning. Vi vill ge positiva erfarenheter av inlärning och en känsla av samhörighet. Eleverna skall få lära genom att själva vara aktiva. Vi ger eleverna kännedom om och tillhörighetskänsla i den nationella kulturen och förstärker hos dem kunskapen om den finlandssvenska kulturen 7
och identiteten. Vi uppmuntrar eleverna att aktivt delta i miljövård och vi lär dem högakta livet i alla dess former. Vi betonar aktning och respekt för medmänniskor, deras arbete och åsikter. All verksamhet bör betona vikten av gott uppförande och goda seder. 8
1.4 Mål för inlärning och fostran Att skapa en trygg och positiv skolmiljö där eleverna tillägnar sig grundkunskaper och färdigheter och lär sig tro på sig själva och ta ansvar för sitt eget lärande. Att stärka och utveckla elevernas språkliga och kulturella identitet och förmåga att mångsidigt uttrycka sig samt lära dem förstå sitt eget beroende av och ansvar för naturen och miljön. Att uppmuntra eleverna till en fysiskt aktiv livsföring och till att ta ansvar för den egna hälsan. Att stöda elevernas utveckling till harmoniska och toleranta samhällsmedlemmar med sund självkänsla som tar hänsyn till andra medmänniskor och som kreativt vågar ta itu med nya uppgifter och utmaningar och kritiskt kan granska den information de blir utsatta för. Att stärka elevernas sociala kompetens genom att betona växelverkan, öppen kommunikation, samarbete och respekt mellan elever, lärare, föräldrar och personal i skolan. KAPITEL 2. UNDERVISNING 2.1 Inlärnings och kunskapssyn Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där (Sören Kierkegaard) Ett målinriktat lärande är utgångspunkten för undervisningen. Eleverna tillägnar sig kunskaper under lärarens handledning och i samverkan med varandra. Undervisningen är problemcentrerad och eleverna lär sig genom att själva vara aktiva och målfokuserade. I undervisningen utgår vi från att alla elever är enskilda individer och vi beaktar deras tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. 2.2 Inlärningsmiljö En god inlärningsmiljö är en viktig förutsättning för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen och uppleva trygghet i skolan. Vi eftersträvar därför en öppen, positiv, trivsam och lugn atmosfär där lärare och elever samverkar samt en arbetsmiljö som stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Inlärningsmiljön skall vara levande och rik på impulser och inspirera till aktivt skolarbete. Elevarbeten görs synliga. Vi värnar om skolbyggnaderna och skolornas utrustning. 9
Skolgårdarna ger eleverna möjlighet till rekreation i en parkaktig stadsmiljö. 10
2.3 Arbetssätt Jag hör och jag glömmer Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. (Konfucius) Mångsidiga arbetsmetoder stöder inlärningen och gör eleverna medvetna om hur de själva lär sig så att de kan påverka sin egen inlärning i positiv riktning. Trots att studierna genomförs i interaktion med läraren och övriga elever bygger varje elev upp sin uppfattning utgående från egna förutsättningar. Elevernas eget utforskande utgår från fenomen och händelser som är nära förbundna med deras omgivning samt från erfarenheter i denna. Mångsidiga arbetsmetoder som främjar elevernas aktivitet utgör grunden för den lärarledda undervisningen. Eleverna ska få möjlighet att lära sig både allmänna och ämnesspecifika inlärningsstrategier och arbetsmetoder. Skolorna strävar till att ha en så mångsidigt upplagd undervisning som möjligt. Vår målsättning är, att våra elever lär sig genom egen aktivitet. Det egna arbete föregås av en teoridel eller handledning av läraren. Klasserna undervisas som hela klasser eller i mindre grupper. Skolans elever har vid behov rätt till stödundervisning och hjälp av speciallärare. I det forskningsarbete kring olika projekt som eleverna gör använder eleven sig av datorer och bibliotek samt gör studiebesök. Individuella skillnader i elevernas utveckling och bakgrund och olika sätt att lära sig förutsätter att undervisningen differentieras. Då undervisningen bedrivs i en sammansatt klass eller integrerad med förskoleundervisningen beaktas de olika årskursernas mål och särprägel. 2.4 Elevmedverkan Vi vill aktivera våra elever i inlärningsprocessen så att de aktivt deltar i sökandet efter kunskap, tillämpar kunskap och att de på ett givande sätt kan dela kunskapen med sina klasskamrater. Vi strävar till att eleven kontinuerligt utvecklas så att hon i ökande omfattning kan planera sin egen studiegång och ta ansvar för sin skolgång. 11
KAPITEL 3. UNDERVISNINGSARRANGEMANG Årskurs 1 6 3.1 Timfördelningen Mo Fi Ma Mnk Bi/ Ge Fy/ Ke Re Hi Mu/ Bild Sl Gy Fra/ Eng Åk 1 7 4 1 2 3 1 2 20 Åk 2 7 4 2 1 3 1 2 20 Åk 3 6 2 4 3 1 3 2 3 24 Åk 4 5 2 4 3 1 3 2 3 2 25 Åk 5 5 2 4 2 1 1 2 3 2 3 2 27 Åk 6 5 2 4 2 1 2 2 3 2 3 2 28 35 8 24 9 4 2 8 4 18 10 16 6 144 Årskurs 7 9 Mo Fi En Ma Bi Ge Fy Ke Re Hi Sl Eh Mu Bk Hl Hp Tn Gy Val Tot. Fr Lk Ts A1 A2 Åk7 3 1 / 3 3 3 3 1 / 3 1 1 1 1 2 1 1 2 3 1 3 2 31 2 / 3 Åk 8 3 1 / 3 3 3 3 1 / 3 1 1 1 2 1 2 Åk 9 3 1 / 3 2 2 3 1 / 3 2 1 2 1 1 3 1 / 3 1 2 7 31 2 / 3 1 2 6 30 1 / 3 10 8 8 10 4 3 3 4 3 4 3 2 1 2 3 3 3 6 13 93 3.2 Språkprogram Enligt det språkprogram som Helsingfors stad gjort upp börjar alla elever med finska som A1 språk i åk 3. Inför åk 3 väljer eleven antingen traditionell eller modersmålsinriktad finska. Från åk 4 väljs som A2 språk antingen engelska eller franska. läser 2 veckotimmar av det språk hon valt. Under lågstadiet läser eleverna totalt 6 veckotimmar engelska eller franska; 2 veckotimmar per årskurs i åk 4 6. 12
3.3 Västra distriktets betoningar Skolorna betonar trivsel, miljötänkande, rörelsefostran och elevmedverkan i allt skolarbete Skolorna i västra distriktet vill vara skolor för bildning, kreativitet och aktivitet med betoning på miljö och rörelsefostran, vilka genomsyrar undervisningen i sin helhet. Syftet med miljöfostran är att hos eleverna väcka intresse för naturen och vilja att värna om den samt en hållbar utveckling. Syftet med rörelsefostran är att ge eleverna utrymme för fysisk aktivitet i olika former och på så sätt lägga grunden för en sund, aktiv livsföring. 3.4 Elevantagning Elevantagningen följer principerna i Helsingfors stad Antagning i första hand Staden är indelad i elevupptagningsområden och inom varje område finns det en grundskola. En elev har rätt att gå i skola inom det elevupptagningsområde han eller hon bor i. Det är den skolan som är elevens s.k. närskola. En elev har förstahandsrätt till en plats i sin egen närskola en annan lämplig skola för att kunna fortsätta med studierna i ett främmande språk en annan lämplig skola för att få undervisning i ett A språk (franska eller tyska) som inte ordnas i den egna skolan en annan lämplig skola om den egna skolan av hälsoskäl eller andra särskilda orsaker inte är lämplig för eleven. Antagning i andra hand Om det finns plats i skolan efter antagningen i första hand, kan platserna fyllas med elevantagning i andra hand, och då först med Helsingforselever. Enhetliga antagningsgrunder tillämpas i alla skolor. Antagning i andra hand får inte medföra att en ny undervisningsgrupp måste bildas i årskurserna 1 6. Följande principer tillämpas i prioritetsordning. Vid behov används lottdragning för varje kriterium, om det i skolan inte finns rum för alla de elever som söker till skolan och uppfyller ifrågavarande kriterium. har rätt att börja skolan inom det elevupptagningsområde där han eller hon har fått förskoleundervisning. 13
Om en elev har antagits till en lågstadieskola i ett annat elevupptagningsområde än det egna kan han eller hon söka till områdets högstadieskola. har syskon i skolan. Om skolvägens längd, trygghet eller trafikförbindelserna ger belägg för det. Vid behov använder man sig av lottdragning. Elevantagning i andra hand berättigar inte till skolresförmån. Elever som flyttar inom Helsingfors har rätt att fullfölja sin skolgång i den skola de har gått i före flyttningen. Elever som flyttar ut från Helsingfors har rätt att fullfölja läsåret i den skola de har gått i före flyttningen. Efter det kan eleven antas som utsocknes elev till en Helsingforsskola, om det finns plats i skolan. Elever från andra kommuner Svenska elever från finska kommuner, som inte kan erbjuda svensk grundskolundervisning, kan antas till en svensk grundskola i Helsingfors om den kommun där eleven bor har ingått avtal om elevantagning i första hand. I övriga fall kan en elev från en annan kommun antas till en skola i andra hand förutsatt att det finns lediga platser efter antagningen av Helsingforseleverna. Principerna för elevantagning i andra hand för Helsingforselever gäller på samma sätt också utsocknes elever. I första hand sker antagningen till distriktets lågstadieskolor enligt de kommunala kriterierna. Om det finns utrymme i skolan efter förstahandsantagningen kan resterande platser fyllas med tillämpning av enhetliga antagningsgrunder i andra hand. 1. Först antas barn som är bosatta i Helsingfors. 2. En elev som söker till skolan på grund av A2 språk (franska) har rätt att bli antagen till skolan. Om det finns utrymme i skolan efter elevantagning i första och andra hand, följs antagningskriterier i följande ordning: 3. eleven har syskon i skolan 4. eleven har gått i förskola i skolan 5. skolvägen skall vara trygg och så kort som möjlig 6. särskilda skäl på basis av myndigheters eller elevvårdspersonalens utlåtande. 14
3.5 Verksamheten I distriktets alla lågstadieskolor indelas läsåret i två terminer. I högstadiet indelas läsåret i fem perioder. Varje period omfattar cirka 7 veckor. Ämnena periodiseras och i vissa ämnen kan nollperioder förekomma. Studierna i högstadiet avslutas med ett individuellt specialarbete i åk 9. Elevernas studieprogram uppbyggs på följande sätt: För alla elever gemensamma obligatoriska kurser. De obligatoriska kurserna omfattar 38 timmar (1 åvt). Förutom i modersmål och matematik där kursernas längd är 42 timmar. Valbara kurser i åk 8 och 9. Kurserna bör motsvara 13 åvt. KAPITEL 4. ELEVHANDLEDNING Med elevhandledning avses i åk 1 6 att klassläraren särskilt vid olika valsituationer under skolgången handleder eleven. Elevhandledningens uppgift är att stödja elevens tillväxt och utveckling så att eleven kan främja sina studiefärdigheter och sitt sociala mognande samt utveckla kunskaper och färdigheter som behövs för att planera sin vardag. Med stöd av elevhandledningen gör eleven tillsammans med hemmet beslut om skolarbetet, klubbar och eftisverksamhet vilka grundar sig på elevens egen förmåga och egna intressen. Syftet med elevhandledningen är att främja ett resultatrikt skolarbete, att öka välbefinnandet i skolan samt att förebygga utslagning. Med elevhandledningens hjälp främjas också pedagogisk och etnisk jämställdhet samt jämställdhet mellan könen. s trygga övergång mellan årskurser samt lärarbyten skall stödjas genom samarbete mellan klasslärarna i skolan. Samarbetet skall sträcka sig över gränserna mellan läroanstalter och skolnivåer. MÅL skall lära sig att bli självständig och ansvarskännande samt att utveckla sin självkännedom lära sig samarbets och interaktionsförmåga lära sig att utveckla sina inlärningsfärdigheter och känna igen sina inlärningssvårigheter samt att söka hjälp för dem lära sig att känna igen olika inlärningsstilar lära sig att utveckla sina studiefärdigheter och förmågan att bedöma sin egen verksamhet 15
lära sig att utveckla sin beslutsfattningsförmåga samt att förverkliga och utvärdera sina planer för framtiden lära sig att inhämta information om samhället och om företagsamhet samt fostras till mångkulturalism och internationalism. Elevhandledningens syfte är att främja utvecklingen av elevens studiefärdigheter och att stödja hans eller hennes sociala tillväxt samt att för sin del förhindra uppkomsten av inlärningssvårigheter. För att trygga att studierna förlöper utan störningar skall handledningen stödja eleven i att utveckla inlärningsfärdigheterna. handleds till att förhålla sig ansvarskännande till skolarbete och uppgifter. Med handledningens hjälp lär sig eleven använda mångsidiga arbetssätt och skaffa sig information ur olika informationskällor. Också i åk 7 9 har varje lärare som uppgift att stödja elevens personliga tillväxt, utveckling och delaktighet. Den handledning som skall verkställas skall vid sidan av sin förebyggande verksamhet stödja speciellt sådana elever som har svårigheter i anslutning till studierna och som riskerar att bli utanför utbildning eller arbetsliv efter den grundläggande utbildningen. KAPITEL 5. STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Utgångspunkterna för ordnandet av undervisning och stöd ska vara såväl hela undervisningsgruppens som den enskilda elevens starka sidor samt behoven för lärande och utveckling. Då undervisningen och stödet planeras ska man beakta att behovet av stöd kan variera från tillfälligt till fortlöpande, från mindre till mer omfattande och från behov av en form av stöd till behov av flera former av stöd. Det är särskilt viktigt att i ett tidigt skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för lärandet. Arrangemangen i undervisningen och de stöd som eleven ges ska vara flexibla och långsiktiga och förändras i enlighet med behovet av stöd. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter i övergångsskedet från dagvård till förskoleundervisning och från förskoleundervisning till den övriga grundläggande utbildningen samt från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, eller från en skola till en annan inom den grundläggande utbildningen. Specialläraren har en central roll när det gäller elever med inlärningssvårigheter. Specialläraren träffar alla elever i årskurs 1, i grupp och enskilt, gör tal och språkkontroller i årskurs 1 och utvärderar samtliga elevers läs och skrivfärdigheter. Specialläraren undersöker och kartlägger inlärningssvårigheter hos eleverna under hela grundskoltiden. 16
Läraren samarbetar med specialläraren och elevvårdsteamet och vid behov behandlas elevens inlärningssvårigheter i elevvårdsgruppen. Vårdnadshavaren kontaktas i ett tidigt skede och är medveten om när elevens inlärningssvårigheter behandlas i elevvårdsgruppen. Vi behov kan skolpsykologen eller hälsovårdaren remittera eleven till ytterligare utredningar. 5.1 Allmänt stöd I Helsingfors är allmänt stöd att främja samtliga elevers inlärning och välmåga. Detta betyder att man genom arrangemang gällande inlärningsmiljö och val av mångsidiga och varierande arbetssätt gör det möjligt för eleven att utifrån sina egna förutsättningar få uppleva framgång i lärandet, utvecklas som en lärande individ och växa och bildas som människa. s inlärning och utveckling stöds och säkras genom en högklassig allmänundervisning och fungerande strukturer. Uppmärksamhet fästs vid att utveckla skolans verksamhetskultur och miljö. Centralt är att i skolan skapa och främja en kultur där alla parter är delaktiga i att utveckla skolans verksamhet. Det allmänna stödet kan ges på varierande sätt. Eleverna kan undervisas i mindre grupper under skoltid. Vid behov kan eleverna under en period, få stödundervisning före eller efter skoltid. Specialläraren, klass och ämnesläraren planerar och utvärderar i samarbete behovet av stöd. Både specialundervisning, stödundervisning och kompanjonundervisning i klass kan ges inom det allmänna stödet. 5.2 Intensifierat stöd En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. Intensifierat stöd ges då allmänt stöd inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det intensifierade stödet är mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Det intensifierade stödet stöder elevens lärande, skolgång och utveckling systematiskt, samtidigt som syftet med stödet är att motverka att problemen växer, anhopas och blir komplicerade. För en elev som får intensifierat stöd nedtecknas alltid en plan för elevens lärande. s lärande och växande ska följas upp och utvärderas regelbundet under den tid det intensifierade stödet ges. Då intensifierat stöd ges kan alla former av stöd som tillämpas i den grundläggande utbildningen användas. Inom det intensifierade stödet är det inte möjligt att individualisera lärokurserna i olika läroämnen. Elevvårdens andel i arbetet att främja och upprätthålla elevens välbefinnande stärks. 17
Det är viktigt att det hela tiden förs en dialog med vårdnadshavarna så att de är medvetna om barnets svårigheter och att läraren i god tid informerar föräldrarna om förfarandet vid elevers stöd. Även elevvårdsgruppens medlemmar bör få information om elevens svårigheter. Till gruppen hör skolans biträdande rektor, skolpsykologen, specialläraren, klassläraren och hälsovårdaren. Pedagogisk bedömning Inledandet av det intensifierade stödet ska basera sig på en pedagogisk bedömning. Den pedagogiska bedömningen nedtecknas på blanketten som är gemensam för stadens svenska skolor. Den skriftliga pedagogiska bedömningen ska göras av en eller flera av elevens lärare tillsammans. Vid behov anlitas även andra sakkunniga för att göra bedömningen. Då den pedagogiska bedömningen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp inom det allmänna stödet. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet samt vid behov elevens övergång till det allmänna stödet ska behandlas utgående från den pedagogiska bedömningen i den yrkesövergripande elevvårdsgruppen. I det fall elevvårdsgruppen besluter att eleven skall få intensifierat stöd ska det stöd som ordnas för eleven skrivas in i planen för elevens lärande. Plan för elevens lärande Planen för elevens lärande är en plan för elevens framsteg i studier och skolgång, de undervisningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. Den kan vid behov användas inom det allmänna stödet och gör alltid upp inom det intensifierade stödet. Syftet med planen för elevens lärande är att trygga goda förutsättningar för eleven att gå framåt i studierna. Planen ökar lärarens kunskap om elevens situation och underlättar därigenom den enskilda lärarens planering av sitt arbete och samarbetet mellan lärarna, samt det samarbete som ska genomföras med hemmet. Planen ger vårdnadshavaren kunskap som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Syftet med planen är också att eleven småningom ska lära sig att ta ansvar för sina studier och att studera mer målmedvetet. Planen är underlag för utvärdering av elevens framsteg. Den plan för elevens lärande som ska göras upp i anslutning till intensifierat stöd ska bygga på den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Lärarna ska göra upp planen för elevens lärande i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Vid behov deltar även övriga sakkunniga i uppgörandet av planen. s andel i planeringen ökar vid förflyttningen till de högre årskurserna inom den grundläggande utbildningen. Planen för elevens lärande nedtecknas på den blankett som är gemensam för stadens svenska skolor. Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som 18
eventuellt gjorts upp för eleven som en del av det allmänna stödet, samt den pedagogiska bedömningen och den information som tagits fram i den pedagogiska bedömningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. För elever i årskurs ett kan planen bygga på den plan för barnets lärande som gjorts upp inom förskoleundervisningen. s personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen för elevens lärande. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. I fall en elev studerar enligt ett eget studieprogram i stället för i den årskursindelade lärokursen ska en plan för elevens lärande göras upp. I den ska nämnas vilka studiehelheter som ingår i elevens studieprogram, i vilken ordning de ska studeras, enligt vilken tidtabell och eventuella särskilda mål. En elev i årskurs 7 9 kan väljas till flexibel grundläggande utbildning, och då ska en plan för elevens lärande göras upp. Planen ska i tillämpliga delar innehålla samma delområden som i den plan för elevens lärande som görs upp inom det intensifierade stödet. I planen ska dessutom beskrivas hur den flexibla grundläggande utbildningen ska ordnas i skolan och i andra inlärningsmiljöer. Om eleven flyttar till en annan skola eller läroinrättning krävs vårdnadshavarens tillåtelse för att planen skall överlåtas till den emottagande skolan eller läroinrättningen. För en elev som har fått beslut om särskilt stöd uppgörs istället för en plan för elevens lärande en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas. 5.3 Särskilt stöd I det fall det intensifierade stödet konstateras vara otillräckligt kan eleven ges särskilt stöd. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt av andra former av stöd inom den grundläggande utbildningen. För att ge särskilt stöd ska det fattas ett skriftligt beslut som granskas senast under den vårterminen eleven går i årskurs tre eller årskurs sex, samt då behov föreligger. Innan beslut om särskilt stöd fattas görs en pedagogisk utredning över eleven. Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning utan en föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för lärandet, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven på grund av handikapp, sjukdom försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under den grundläggande utbildningen utan att eleven fått intensifierat stöd, ska beslutet basera sig på en ny bedömning av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom. Individualisering av en lärokurs förutsätter ett beslut om särskilt stöd. 19
Då behovet av särskilt stöd ska granskas görs en ny pedagogisk utredning över eleven. Ett nytt beslut om särskilt stöd ska fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. övergår då till att få intensifierat stöd. Beslut i anknytning till särskilt stöd fattas av undervisningschefen. Pedagogisk utredning Innan beslut om särskilt stöd fattas ska utbildningsanordnaren höra eleven och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare och göra en pedagogisk utredning om eleven. Den pedagogiska utredningen görs på den blankett som är gemensam för stadens svenska skolor. För den pedagogiska utredningen görs av de lärare som ansvarar för undervisning av eleven en utredning om elevens framsteg i studierna, en utredning om det intensifierade stöd som eleven fått och om elevens helhetssituation. Den pedagogiska utredningen sammanställs inom ett yrkesövergripande samarbete, till exempel i skolans elevvårdsgrupp. För beredningen av beslutet om särskilt stöd ska utöver den pedagogiska utredningen, också vid behov andra utlåtanden införskaffas, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska man utnyttja den pedagogiska bedömningen och planen för elevens lärande som tidigare gjorts upp. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp för eleven. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas är ett pedagogiskt dokument, och om den fattas inget förvaltningsbeslut. Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp för eleven som en del av det intensifierade stödet, samt den pedagogiska utredningen och den information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den. Den individuella planen för elevens lärande nedtecknas på blanketten som är gemensam för stadens svenska skolor. Planen ska utarbetas av flere av elevens lärare och i samarbete med eleven och vårdnadshavaren, om det inte föreligger uppenbart hinder för det. Till behövliga delar ska planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete. Syftet med den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är att på lång sikt stödja elevens individuella process för växande och lärande. Den individuella planen är en plan med målsättningar för elevens lärande och skolgång och en plan över undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. s personliga 20
egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen. Vårdnadshavarens specifika samtycke till överlåtande av information kan bifogas. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. Planen ska granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Den individuella planen för hur undervisningen ska anordnas ska ändras alltid då det sker förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Ifall eleven övergår till intensifierat stöd ska en plan för elevens lärande göras upp. Om eleven flyttar till en annan skola eller läroinrättning krävs vårdnadshavarens tillåtelse för att planen skall överlåtas till den mottagande skolan eller läroinrättningen. Den information som ingår i planen kan utgöra utgångspunkten för att förverkliga undervisningen för eleven i den nya skolan. 5.4 Anordnandet av undervisningen Det väsentliga ur lärandets synvinkel är att resurserna planeras och tillämpas på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt och att man använder varierande arbetssätt och metoder. Gemensamma undervisningsarrangemang Med gemensamma undervisningsarrangemang avses en kvalitativ grundundervisning m.a.o. god inlärningsmiljö, engagerande verksamhetskultur, varierande och mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt, kompanjonundervisning, flexibla undervisningsarrangemang, stödundervisning och specialundervisning på deltid. Samtliga elever har rätt att vid behov ta del av undervisningsarrangemangen. De centrala verksamhetsmodellerna för kollektivt lärande är kompanjonundervisning och flexibla grupperingar. Kompanjonundervisning baserar sig på gemensamma målsättningar och delat ansvar. Undervisningen planeras, förverkligas och utvärderas gemensamt. Det centrala är att utveckla samarbets och kommunikationsfärdigheter mot ett mer kollektivt arbetssätt. Elevernas sätt att lära sig varierar och de behöver olika undervisningsarrangemang för sin inlärning. En flexibel gruppering möjliggör att elevernas olika och individuella behov beaktas inom gruppen. Sålunda har varje elev möjlighet till en god inlärningsmiljö och positiva erfarenheter. Med hjälp av flexibla grupperingar kan man stöda sociala relationer och samhörighet i skolan. I skolorna i Västra Distriktet ordnas prov och utvärderingar i olika ämnen, regelbundet under läsåret. Specialläraren testar årligen elevernas läsförståelse och rättskrivning. Test i ordkunskap och läshastighet kan göras vid behov. I årskurserna 7 och 9 ligger tyngdpunkten på rättskrivning, läsförståelse och läshastighet, medan eleverna i årskurs 8 testas i ordförståelse. Elevvårdsgruppen följer upp elevernas framsteg i skolarbetet. Utvecklingssamtal tillsammans med elever och vårdnadshavare hålls på vårterminen. 21
Lärarna samarbetar och planerar olika temahelheter tillsammans och eleverna utvärderar själva sitt arbete på varierande sätt. Inom nybörjarundervisningen deltar eleverna i flexibel nybörjarundervisning, där årskurskurserna delas i åldersblandande grupper. Stödundervisning En elev som tillfälligt har blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Den baserar sig på lärarens bedömning av elevens inlärning och behov av stöd. Stödundervisningen ska inledas genast då inlärningssvårigheterna har upptäckts. Stödundervisning ska ordnas så ofta och i sådan utsträckning som eleven behöver den för att göra framsteg i studierna. Stödundervisning kan ges på alla nivåer av stöd. Initiativet till stödundervisning för en elev ska i första hand tas av elevens lärare. Initiativet kan även komma från eleven själv eller dennes vårdnadshavare. Målet för stödundervisningen är att befästa basfärdigheter, uppnå mål för lärandet, förebygga inlärningssvårigheter, att stöda lärandet och utveckla en positiv självbild. Stödundervisning är en form av differentiering och den karakteriseras av individuella uppgifter, individuell tidsanvändning och handledning. I stödundervisningen ska mångsidiga metoder och olika material användas, med vilka eleven kan hitta nya sätt att närma sig det som han eller hon ska lära sig. Den kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i en smågrupp eller individuellt. Stödundervisningen kan också ges under lektionerna genom olika slags flexibla grupparrangemang. Stödundervisningens mål, omfattning och resultat kan dokumenteras i en pedagogisk bedömning, plan för lärande, pedagogisk utredning och/eller i elevens IP. och vårdnadshavaren ska informeras om hur stödundervisningen genomförs och om den nytta och betydelse stödundervisningen har för elevens lärande och skolgång. Då behov av stödundervisning konstaterats informeras vårdnadshavarna och man kommer överens om målen och förfaringssättet för undervisningen. Vårdnadshavarna får även tips och råd om hur eleven hemma kan stödas i sitt arbete. Stödundervisning kan ordnas på olika sätt, men ordnas oftast före eller efter skoltid. Specialundervisning på deltid En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Specialundervisning på deltid, som ges av skolans speciallärare, kan ges inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Specialundervisning på deltid ges som kompanjonundervisning, i smågrupp eller som individuell undervisning. Målen och innehållet i specialundervisningen på deltid ska integreras i den övriga undervisning och ska utveckla elevens inlärnings och 22
studiefärdigheter. Specialundervisning på deltid planeras och elevens framsteg utvärderas i samarbete mellan lärarna och vid behov även av elevvårdspersonalen. Specialläraren kan fungera som konsult för elever, föräldrar och lärare då det gäller elevers läs, skriv, språkeller andra inlärningssvårigheter. I de lägre årskurserna fokuserar specialundervisningen på de grundläggande färdigheterna i läsning, skrivning och matematik, i de högre årskurserna kan det även handla om studieteknik Mål, omfattning och resultat med anknytning till specialundervisning på deltid kan dokumenteras i en pedagogisk bedömning, plan för elevens lärande, pedagogisk utredning och/eller i elevens IP. Vårdnadshavaren ska informeras om hur specialundervisning på deltid förverkligas och om den nytta och betydelse den har för elevens lärande och skolgång. Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier Det primära målet är att stödja elevens studier så att målen för den allmänna lärokursen kan nås i alla läroämnen. Om eleven trots stöd inte klarar av att nå minimimålen i ett ämne kan man överväga att individualisera målen för lärokursen ifråga. s studier kan till exempel stödjas genom differentiering så att man koncentrerar sig på kärninnehållet i läroämnet. Dessa stödformer måste användas tillräckligt länge för att resultaten skall kunna ses. Ifall det trots stöd inte är möjligt för eleven att med godkänt resultat nå målen i kärninnehållet, kan man individualisera målen i ett eller flera läroämnen. Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på motivation eller till exempel bristande studieteknik kan inte som sådana utgöra grund för att individualisera målen. Både i förberedande undervisning samt då det finns psykiska orsaker måste det finnas mycket vägande skäl för att man skall få individualiserad undervisning. I beslutet om särskilt stöd bestäms om individualisering av lärokursen. Ett psykologutlåtande behövs alltid för ett sådant beslut. Beslutet om särskilt stöd föregås av en pedagogisk utredning, som innehåller en bedömning av det särskilda stöd som eleven behöver och eventuella individuella mål i undervisningen. Individualisering av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från studier i en lärokurs. Det ska finnas särskilt vägande skäl för befrielse från studier i en lärokurs. Om sådan befrielse fattas ett förvaltningsbeslut i enlighet med 18 i lagen om grundläggande utbildning. En elev med förlängd läroplikt kan befrias från en lärokurs enligt beslut om särskilt stöd. För en elev, som annat än tillfälligt har befriats från studier i ett läroämne, ska annan motsvarande undervisning eller handledd verksamhet ordnas. Efter att beslutet om särskilt stöd är fattat uppgörs för varje läroämne en individuell plan för hur undervisningen ordnas så att målen kan uppnås enligt individualiserad lärokurs. I skolan kan man definiera lärokurshelheter. 23
Förlängd läroplikt Om ett handikapp eller en sjukdom hos ett barn medför att de mål som uppställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås på nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11 år (Lag om grundläggande utbildning 25 2 mom.). Förlängd läroplikt behövs då den kognitiva utvecklingen är betydligt långsammare än normalt (utvecklingsstörning) eller då det finns en sinnesavvikelse, ett rörelsehinder eller en kontaktstörning som är så svår att eleven inte av den orsaken klarar av sin läroplikt på nio år. Också en svår sjukdom kan vara orsak till förlängd läroplikt. Elever i Helsingfors med svåra språkstörningar går oftast i klasser för elever med förlängd läroplikt. Undervisningen för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt kan ordnas på följande alternativa sätt: Barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år barnet fyller fem år, fortsätter följande år inom den läropliktsenliga förskoleundervisningen och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år, deltar i förskoleundervisningen ett år och inleder därefter den grundläggande utbildningen. Barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet fyller sex år och deltar i förskoleundervisningen två år. Inledandet av den grundläggande utbildningen skjuts då upp med ett år och barnet inleder den grundläggande utbildningen det år då barnet fyller åtta år. Om detta ska separat förvaltningsbeslut göras. För en elev med förlängd läroplikt görs ett beslut om särskilt stöd, där det besluts om eleven studerar enligt allmän eller individuell läroplan, läroämnesvis eller enligt verksamhetsområde, eller om eleven befrias från ett eller flere läroämnen. Efter beslut om särskilt stöd nedtecknas en individuell plan för hur undervisningen ordnas. I den beskrivs målen per läroämne eller verksamhetsområde. Verksamhetsområden kan definieras skolvis. Studier enligt verksamhetsområde För de gravast utvecklingsstörda eleverna, eller elever med annat funktionshinder eller allvarlig sjukdom kan undervisningen ordnas utgående från verksamhetsområden i stället för läroämnesvis. I beslutet om särskilt stöd bestäms om studier enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. De verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Målsättningar, innehåll, uppföljning och bedömning för studier enligt verksamhetsområde ska definieras i elevens individuella plan för hur undervisningen skall ordnas. 24
5.5 Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Utgångspunkten för behandlingen av personuppgifter är ett förtroendefullt samarbete med eleven och vårdnadshavaren. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom elevvårdsarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. De som deltar i elevvårdsarbetet har, utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra få och till varandra samt till elevens lärare och den myndighet som enligt lagen om grundläggande utbildning ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för eleven. Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom hos eleven som ska beaktas i undervisningssituationen. Även om det för utlämnandet av en uppgift finns en sådan i lagen nämnd grund som avses ovan, är det alltid i första hand skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens samtycke till att lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett gott samarbete och förtroende. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen. För att kunna ordna undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social och hälsovårdsmyndigheten, andra tjänsteproducenter inom socialservice och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom hälsovården. Om en elev övergår till utbildning eller morgon och eftermiddagsverksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar, ska den tidigare utbildningsanordnaren utan hinder av bestämmelserna om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya utbildningsanordnaren. Sekretessbelagda uppgifter kan inte utan vårdnadshavarens samtycke ges ut då eleven övergår till annan undervisningen än undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. I Västra Distriktets skolor ordnas överlåtelsemöten på följande sätt vid övergång mellan stadierna. Daghem förskola Överlåtelsemöten ordnas under våren det år då barnet börjar i förskolan. Vid dessa möten kan även experter som t.ex. talterapeut, ergoterapeut och specialbarnträdgårdslärare närvara. 25
Förskola årskurs 1 Överlåtelsemöten ordnas under vårterminen inför inledandet av årskurs 1. Vid dessa möten kan även experter t.ex. talterapeut, ergoterapeut och specialbarnträdgårdslärare närvara. Då lågstadieelever byter skola inom distriktet ordnas överlåtelsemöten vid behov. Årskurs 6 7 Elevvårdsgrupperna i alla distriktets skolor samlas minst två gånger under läsåret för att diskutera olika elevvårdsfrågor. Utöver dessa hålls överlåtelsemöten med distriktets lågstadieskolor under vårterminen. Alla elever i årskurs 6 diskuteras. Närvarande är sexornas klasslärare och högstadiets elevvårdsgrupp. Kurator och speciallärare står vid behov i kontakt med lågstadierna så att all relevant information finns att tillgå. Grundläggande utbildning andra stadiet Överlåtelsemöten ordnas vid behov KAPITEL 6. STÖD FÖR ELEVENS VÄLMÅENDE 6.1 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Elevvårdens uppgift är att som en del av verksamhetskulturen i skolan utveckla en inlärningsmiljö som stödjer välbefinnandet och stärker skolgemenskapen. Målet är att skapa en sund, trygg och säker inlärnings och uppväxtmiljö, att värna om den mentala hälsan samt förebygga utslagning och främja välbefinnandet i skolgemenskapen. Inom elevvården i Helsingfors utvecklar man, följer upp och utvärderar välbefinnandet i hela skolgemenskapen, i enskilda klasser och grupper, samt sörjer för att behov i anslutning till elevens individuella växande, utveckling och hälsa beaktas i skolans vardag. Strävan är att i så tidigt skede som möjligt förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder för växande och lärande, inlärningssvårigheter och andra problem. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att trygga elevens mentala hälsa. Förebyggande barnskydd enligt barnskyddslagen och främjande av hälsan som genomförs inom skolhälsovården, hälsorådgivningen och hälsoundersökningar stärker tidigt stöd och förebyggande av problem. I samarbetet och i anvisningarna för verksamheten ska faktorer i uppväxtmiljön som eventuellt kan äventyra elevens sunda uppväxt och utveckling beaktas. Även barnskyddslagens anmälningsskyldighet för utredning av barnskyddsbehov ska beaktas. 26
Arbetet inom elevvården präglas av tillit, respektfullt förhållningssätt till eleven och vårdnadshavaren samt av att deras delaktighet stöds. I arbetet inom elevvården ska man försäkra sig om att lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och vårdnadshavaren ska informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten. Vårdnadshavarna ska informeras om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds och bereds. Elevvårdsarbetet koordineras och utvecklas genom ett yrkesövergripande samarbete i elevvårdsgruppen. I elevvården ingår elevvård i enlighet med den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen samt elevvårdstjänster, vilka är sådan skolhälsovård som nämns i folkhälsolagen och sådant stöd för skolgång som nämns i barnskyddslagen. I varje skola verkar en elevvårdsgrupp, som koordinerar elevvårdsarbetet. Elevvårdens tjänster inbegriper skolkurators och psykologtjänster samt skolhälsovård. Elevvårdsarbetet förverkligas i samarbete med andra förvaltningsområden och är en del av såväl allmänt, intensifierat som särskilt stöd. Då elevvårdsarbetet planeras kommer man skilt överens om principer och förfaringssätt både för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolgemenskapen och för stödjandet av en enskild elev och hantering av hans eller hennes ärenden. I samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter som hör till genomförandet av social och hälsovården i Helsingfors avtalas om de allmänna principerna för samarbetet och hur samarbetet struktureras, om ordnandet av den praktiska verksamheten, och om den inbördes fördelningen av arbete och ansvar. I skolans verksamhetsplan beskrivs processen för hur en elev blir kund hos skolpsykolog eller kurator samt hur eleven vid behov leds vidare till tjänster utanför skolan. Skolorna i Västra Distriktet har följande principer för uppföljning och utvärdering av elevernas hälsa, säkerhet och välmående Skolhälsovårdens uppgift är att stöda elevernas utveckling och motivera och lära dem att vårda sin hälsa. Skolpsykologen och skolkuratorn samarbetar med andra enheter inom det psykosociala nätverket för barn och unga, som t.ex. familjerådgivningen, barnpsykiatriska polikliniken, ungdomspsykiatriska polikliniken, Folkhälsans enheter, barnskyddet, specialbarnträdgårdslärarna och talterapeuterna inom staden. Vårdnadshavarna informeras skriftligen, i god tid om tidpunkten för elevvårdsmötet och får veta om deras barn behandlas på mötet. På elevvårdsmötet fattas beslut om de ovan nämnda myndigheterna eller övriga instanser skall kontaktas. 27