Inlärningsstigen i Borgå

Transkript

1 Inlärningsstigen i Borgå Läroplan för ordnande av: Elevhandledningen Elevstödet Elevvården

2 1. Inlärningstigen i Borgå 1.1. Vision 1.2. Barnkonventionen i läroplanen 1.3. Utbildningens värdegrund 1.4. En bra skoldag Innehåll 2. Samarbetet mellan hemmet och skolan 2.1. Information 2.2. Frånvaro 2.3. Former för samarbete 2.4. Utvecklingssamtal STÖDMATERIAL 3. Bemötande av eleven god undervisning och handledning 3.1. Varje lärares ansvar för undervisning och handledning 3.2. Metoder 3.3. Differentiering STÖDMATERIAL 3.4. Flexibel gruppering och gruppen som stöd för inlärning STÖDMATERIAL 3.5. Kompanjonundervisning teamundervisning STÖDMATERIAL Mentorverksamhet Tutorverksamhet 3.6. Elevernas möjlighet att påverka Ungdomsfullmäktige STÖDMATERIAL 4. Handledning 4.1. Alla handleder 4.2. Att stöda elevernas personliga uppväxt, utveckling och delaktighet 4.3. Handledning i ett läroämne STÖDMATERIAL Yrken, utbildning och arbetslivet 4.4. Praktisk arbetslivsorientering PRAO Ämnesundervisning och PRAO 4.5. Handledningen i de tre stödstegen 4.6. Handledningen i övergångsfaser Småbarnsfostran Förskoleundervisning Handledning i de lägre årskurserna (åk 1-6) Handledning i de högre årskurserna (åk 7-9) 4.7. Arbetsfördelningen av handledningen i de högre årskurserna 4.8. Övergångsfas till andra stadiet 4.9. Elevbedömning Uppföljning och utvärdering av elevens utveckling och inlärning Bedömning av elever som är i behov av stöd

3 Slutbedömning 5. Stöd för lärande och skolgång 5.1. Principerna som styr ordnandet av stöd Särskilda undervisningsarrangemang 5.2. Tre stödnivåer 5.3. Blanketter och elevspecifika planer STÖDMATERIAL 5.4. Allmänt stöd Plan för elevens lärande inom allmänt stöd Pedagogisk bedömning (STÖD 1) 5.5. Intensifierat stöd Plan för elevens lärande inom intensifierat stöd (STÖD 2) Pedagogisk utredning för särskilt stöd (STÖD 3) Beslut om särskilt stöd 5.6. Särskilt stöd Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP)(STÖD 4) Utvärdering av beslut om särskilt stöd ÖVERSIKT AV STÖDSTIGEN 5.7. Specialundervisning Olika möjligheter för smågruppsundervisning i Borgå 5.8. Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier 5.9. Förlängd läroplikt Studier enligt verksamhetsområde 6. Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang 6.1. Stödundervisning 6.2. Specialundervisning på deltid Deltidsspeciallärare Årsklocka för deltidsspeciallärare Konsultering Om en skola vill ha hjälp 6.3. Ordnandet av tolknings- och biträdestjänster 6.4. Morgon- och eftermiddagsverksamhet och skolornas klubbverksamhet Samarbetspartner Val av klubbdeltagare Skolans klubbverksamhet 7. Elevvårdsarbete 7.1. Lärarens roll i elevvårdsarbetet 7.2. Mångprofessionellt elevvårdsarbete Inom skolan Elevvårdsgruppen Elevvårdsarbete utanför skolan 7.3. Främjande av säkerhet 7.4. Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter

4 1. Inlärningsstigen i Borgå 1.1. Vision Det lärande barnet i Borgå går längs en trygg och enhetlig inlärningsstig. I detta dokument beskrivs verksamhetsmodellerna och verksamhetsformerna för elevhandledningen, elevvården och elevstödet i Borgå. Målet med handledningsverksamheten är att stöda eleven att lära sig själv. Med elevvården strävar man till att garantera det välmående som behövs för inlärning. Man försöker också garantera ett så mångprofessionellt stöd som möjligt för elevens inlärning och uppväxt. Stödet som eleven kan få varierar enligt behov. Det kan vara fråga om allt från allmänt stöd, intensifierat stöd till särskilt stöd. Det viktigaste är att behovet av stöd beaktas tidigt. I detta dokument har samlats en helhet som stöder den enhetliga inlärningsstigen i Borgå. Denna helhet består av gällande lagar och grunder för läroplanen, definitioner och beskrivning av verksamheten. Dokumentet innehåller de delområden som den riksomfattande läroplansreformen 2010 kräver. ELEVHANDLEDNING bemötandet av eleven ELEVVÅRD det välmående som behövs för inlärningen Förskoleundervisning Grundläggande utbildning småbarns- INLÄRNINGSSTIGEN andra stadiet pedagogik STÖDFORMER tidigt ingripande, rätt stöd 4

5 1.2. Barnkonventionen i läroplanen Enligt Finlands grundlag får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Finland har förbundit sig till internationella avtal, program och deklarationer som förutsätter att undervisningen ordnas så, att alla barns och ungas lärande kan tryggas i en gemensam skola. ( Läroplan för grundskolan 2010) Barnkonventionen har inkluderats i läroplaner för den grundläggande och gymnasiala utbildningen i Finland. Utbildningsstyrelsen reformerade skolornas läroplaner genom en särskild bestämmelse i augusti I och med reformen har FN:s Barnkonvention, FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna, Europeiska människorättskonventionen och FN:s verksamhet inkluderats i värdegrunden för den grundläggande och gymnasiala utbildningen och innehållet i historieundervisningen för årskurser Utbildningens värdegrund Varje skede i människans utveckling har ett egenvärde, så även barndoms- och ungdomsåren. Skolan är en del av individens livsmiljö med uppgift att stöda varje elev att ta ansvar, hitta sig själv och sin uppgift i samhället. I skolan ges många tillfällen att även lära sig sociala färdigheter, som är viktiga med tanke på att eleven skall bli en del av samhället. Borgås tvåspråkighet och kulturella mångfald är en tillgång i skolan. Allmänna mål för fostran och utbildning Utbildningens uppgift är att ge eleven grundläggande kunskap för eget arbete, fortsatta studier samt för arbetslivet. I samråd med hemmet fostrar skolan eleven. Då det förekommer skillnader i barnens utveckling och deras olika sätt att lära sig kräver det att undervisningen differentieras. Lärandet skall vara en aktiv och målinriktad verksamhet där läraren genom att beakta elevens sätt att lära sig gör undervisningen och inlärningen motiverande. Inlärningen är situationsbunden och därför skall man fästa speciell vikt vid att skapa en mångsidig pedagogisk miljö för att stöda elevens inlärningsmotivation. Arbetsmetodernas uppgift är att utveckla förmågan till inlärning, tänkande och problemlösning En bra skoldag Rätt till undervisning 5

6 Den som deltar i utbildning har under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. ( Lag om grundläggande utbildning 30 ) Utgångspunkten för ordnandet av undervisning, handledning och stöd är omsorgen om en god och trygg skoldag. Skolarbetet ska ordnas så att förutsättningarna för elevens välbefinnande, utveckling och lärande är så gynnsamma som möjligt. Skolgemenskapen ska vara trygg och präglas av inbördes respekt och vänlig atmosfär. Faktorer som äventyrar tryggheten eller hälsan i inlärningsmiljön ska åtgärdas omedelbart. Skoldagen ska till sin uppbyggnad, sitt innehåll och sina verksamhetsmodeller vara sådan att den skapar möjligheter för att arbeta i lugn och ro, fördjupa sig, lära sig och göra saker tillsammans och för ett lustfyllt lärande och lustfyllda erfarenheter. Den grundläggande utbildningen ska främja stimulerande interaktion, samarbete, gemensamt ansvarstagande och delaktighet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt elevernas möjligheter att påverka sitt eget och skolsamfundets arbete och verksamhetsmiljön. Genom att eleverna blir delaktiga stöds såväl deras lärande och välbefinnande som deras växande till ansvarsfulla människor och samhällsmedlemmar. (Läroplan för grundskolan 2010) "Under en bra skoldag blir jag sedd, hörd och förstådd." En bra skoldag sådan som Borgåelever berättar....att alla skulle vara nöjda och glada. Att man har goda kompisar som hjälper och ej bråkar. När man samarbetar bra. Att man ger arbetsro åt alla i klassen. Got mat. Läraren ska vara lite sträng men endå snäll och glad. Läraren på bra humor. Nya böcker. Bekvemare stolar. En bra skoldag börjar med att någon tittar en i ögönen och säger hej. Får inte hemläxor. Flera lektioner hålls ute. Inte bara teoretiska saker. Film och lekar på lektioner (nog med undervisning så man lär sig). Stämmning i skolan. Mer valfrihet att välja vad man vill lära, det sättet får man planera sin farmtid. Kortare skoldagar, längre raster. Få stöd om det behövs. Att ämnena är medelsvåra och att man förstår vad man läser. Mera praktik!!!! 6

7 vårdnadshavarens möjlighet att delta i samarbetet mellan hemmet och skolan samt främjandet av skolgemenskapen 2. Samarbetet mellan hemmet och skolan Undervisningen ska genomföras i samarbete med hemmet. Utbildning och fostran ska ordnas i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna så att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. Vårdnadshavaren har det primära ansvaret för sitt barns fostran och för att barnet fullgör läroplikten. Skolan stödjer hemmet i den fostrande uppgiften och svarar för sin del för att fostra och undervisa eleven som en medlem av skolsamfundet. ( Lag om grundläggande utbildning 3 3 mom. Statsrådets förordning 4 1 mom. Lag om grundläggande utbildning 26 2 mom. (477/2003) Barnskyddslag (417/2007) 2 1 mom. Lag om grundläggande utbildning 3 2 mom. (477/2003)) Ansvaret för utvecklingen av och förutsättningar för samarbetet mellan hemmet och skolan ligger hos utbildningsanordnaren. Utgångspunkten för samarbetet är parternas ömsesidiga respekt för varandra. I samarbetet beaktas familjernas olikheter, individuella behov samt familjernas språkliga och kulturella bakgrund. Problem- och disciplinsituationer som anknyter till samarbetet bör lösas i växelverkan; genom förhandlingar och genom att utvidga antalet parter som deltar vid behov och gradvis. Problemsituationer mellan elev och lärare försöker man i första hand lösa genom att ta med vårdnadshavaren i situationen. I de svåraste situationerna och i problemsituationer mellan lärare och vårdnadshavare ska skolans rektor eller biträdande rektor tas med när ärendet löses. Vid behov ska situationen behandlas i skolans mångprofessionella elevvårdsgrupp där man sammankallar de parter och sakkunniga som anses ändamålsenligt Information Borgå stad informerar på sina hemsidor om anordnandet av den grundläggande utbildningen. Här finns bl.a. de gällande läroplanerna och olika meddelanden från utbildningsväsendet. Vårdnadshavarna ges information bl.a om stödet för uppväxten, elevvården och deras möjlighet att delta i samarbetet mellan hemmet och skolan. Information ges också skolvis i de årliga läsårsmeddelandena, på skolornas hemsidor och under olika evenemang i skolorna. Skolorna använder ett elektroniskt program, Wilma, där skolans gemensamma meddelanden syns. Även elevens olika lärare kan anteckna elevens frånvaro och annan information i systemet. Vårdnadshavarna ges information bl.a. om läroplanen ordnandet av undervisningen skolans verksamhetskultur bedömningen i samband med studierna Växelverkan elevens med behov hemmet av stöd ökar och lärarens möjligheter kännedom att få om stöd eleven och hjälper i planeringen och genomförandet elevvården av undervisningen. Varje lärare är ansvarig att ge vårdnadshavarna information om ärenden överlämnande som gäller av läroämnen, information undervisningsmetoder och sekretessbestämmelser och verksamhetssätt. angående eleven sina möjligheter att främja säkerheten och välmåendet i skolsamfundet 7

8 Skolornas verksamhetsmodeller i olika problem-, olycks- och krissituationer finns på skolornas hemsidor och i skolornas säkerhets- och räddningsinstruktioner Frånvaro Vårdnadshavaren ska anmäla elevens plötsliga frånvaro till skolan när skoldagen börjar. Om eleven inte har kommit till skolan och vårdnadshavaren inte har anmält elevens frånvaro, underrättas elevens vårdnadshavare om frånvaron så snart som möjligt. Vårdnadshavaren kan ansöka om befrielse från skolgång för eleven. Befrielsen kan beviljas endast på en godtagbar grund. Klassläraren eller klassföreståndaren kan bevilja befrielsen för högst tre dagar. Befrielse, som är längre än tre dagar, ska skriftligen sökas hos skolans rektor, som fattar beslut i ärendet. Vårdnadshavaren är skyldig att se till att eleven gör sina skoluppgifter Former för samarbete Olika samarbetsformer som stöder dialogen mellan hem och skola ska utvecklas under hela den grundläggande utbildningen och särskilt vid övergången från ett skolstadium till ett annat eller i andra övergångsfaser. Skolorna ordnar gemensamma föräldrakvällar eller enskilda klassträffar. Utvecklingssamtal ordnas där den enskilda elevens ärenden diskuteras med vårdnadshavaren. När ett ärende som gäller stöd till en enskild elev tas upp till behandling inom elevvården ska elevens vårdnadshavare ges information om detta. Vårdnadshavaren bör informeras om frågor beträffande behandlingen av ärendet, tillgången till uppgifter och överlämnandet av uppgifter (sekretessbestämmelser bör följas). Samarbete förekommer också vid olika temadagar och tillställningar. Dessutom sker samarbete via telefon, e-post, klassens hemsidor och t.ex. läxhäfte. I slutfasen av den grundläggande utbildningen ska vårdnadshavaren ges information om och möjlighet att tillsammans med elevhandledaren och olika experter inom elevvården diskutera frågor som gäller elevens fortsatta utbildning och eventuella särbehov. I Borgå hör många skolor till en Hem och Skola-förening. Mer information hittar man på skolornas hemsidor. Endel av de lokala föreningarna hör till den tvåspråkiga föreningen Porvoon vanhempainyhdistykset ry- Föräldraföreningar i Borgå rf. Takförbundet heter Finlands föräldraförbund r.f som på sina hemsidor ger närmare information om samarbete mellan hem och skola. 8

9 I följande tabell presenterats mål och verksamhetsmodeller för samarbetet mellan hemmet och skolan. MÅL Skolan stöder hemmens uppfostringsuppgift. Skolan samarbetar med vårdnadshavaren så att vårdnadshavaren för sin del kan stöda sitt barns målinriktade inlärning och skolgång. För vårdnadshavarna skapas en möjlighet att delta i uppsättningen av målen för skolans uppfostringsuppgift tillsammans med lärarna och eleven. Samarbetet mellan hemmet och skolan ordnas så att elevens skolgång och välmående kan stödas med hjälp av ett yrkesövergripande samarbetsnätverk. Under de första årskurserna fortsätter man det samarbete som börjat under förskoleundervisningen och en grund för vårdnadshavarnas ömsesidiga växelverkan skapas. Olika samarbetsformer med vårdnadshavarna utvecklas under hela den grundläggande utbildningen och särskilt vid övergången från ett skolstadium till ett annat eller i andra övergångsfaser. I slutfasen av den grundläggande utbildningen ska vårdnadshavaren ges information om och möjlighet till att med elevhandledaren och olika experter inom elevvården diskutera frågor som gäller elevens fortsatta utbildning och eventuella särbehov. VERKSAMHETSMODELL möten mellan läraren och vårdnadshavaren och regelbundna kontakter t.ex. med hjälp av meddelanden och per telefon föräldramöten elevens personliga planer (planen för elevens lärande, IP) elevens självvärdering uppföljning av frånvaro föräldramöten i skolan möten mellan vårdnadshavaren och läraren utvecklingssamtal elevens personliga planer (planen för elevens lärande, IP) mellan-, läsårs- och slutbedömningar faser i stödstigen med tre steg regelbundna möten för elevvårdsgruppen stödåtgärder utanför skolan samt ett nära samarbete och konsultation med dem som utför åtgärderna nätverksarbetet i förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen och praxis i övergångsfaserna (se God förskoleundervisning och skolstart) föräldrarnas nätverk/föräldraföreningar och föräldraklubbar klasskommittéer möten som hålls i övergångsfaser föräldramöten meddelanden samtal med elevhandledaren elevvårdsarbetet utbildningsmässor 9

10 2.4. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är en samarbetsform mellan hemmet och skolan som syftar till att stöda elevens utveckling i positiv och uppmuntrande anda. Samtalet stöder planmässigt och målinriktat elevens kunskaper, färdigheter, sociala utveckling och personlighet. Tillsammans med skolan, hemmet och eleven utvärderas den rådande situationen och ställs nya mål. Med utvecklingssamtal avses överenskomna samtal som har bestämts i skolans läsårsplan. Centrala innehåll Inlärningsfärdigheter: Jag som lärande/självaktning Sociala färdigheter: Jag som vän/självkännedom Känslokunskaper: Jag som människa/självförtroende Att förbereda sig för utvecklingssamtalet och hur utvecklingssamtalet fortskrider Man ska förbereda sig för det kommande utvecklingssamtalet i tid enligt den egna skolans praxis. Målen för mötet ska vara klarlagda. Kallelsen innehåller följande uppgifter: a. tid, plats b. frågor som kommer att behandlas c. deltagare Till hemmet sänds eventuellt ett frågeformulär som är avsett för förhandsberedning d. hemmet och eleven förbereder sig för samtalet Hur utvecklingssamtalet fortskrider Positivt bemötande! Aktuell information Frågor som behandlas i blanketten som fyllts i hemma Aktuella frågor gällande utvärdering (utvärdering, självvärdering, eventuell plan för elevens lärande, IP eller någon annan överenskommelse) ärenden i en eventuell förfrågan om mobbning/omsorg om det dyker upp nya stora frågor, ska det avtalas om ett nytt möte för behandlingen av dem man kommer överens om fortsättningen och nästa möte Arrangemangen för utvecklingssamtalet i skolan Klassläraren eller klassföreståndaren är ansvarig för utvecklingssamtalet. I skolan ska det avtalas om tidpunkten/tidpunkterna för utvecklingssamtalet och om de hålls en eller två gånger om året. Ordnandet av utvecklingssamtalen ska skrivas in i skolornas läsårsplan. I samband med den första utvärderingen på hösten är det viktigt att tillsammans med eleven och vårdnadshavaren diskutera frågor som gäller inlärning och skolgång. Elevens skoldag kan inte förkortas med anledning av utvecklingssamtalet men det är möjligt att slå samman delade lektioner. Att anlita ett biträde eller en annan lärare utan ersättning är möjligt. Det rekommenderas att ingen lärare är ensam i skolan och håller utvecklingssamtal, och att de hålls inom tjänstetid. 10

11 STÖDMATERIAL: Principer för professionell växelverkan På attityd-, känslo- och handlingsnivån kan följande principer anses som förutsättning för god professionell växelverkan: 1) Ansvar i växelverkan 2) God vilja att bry sig 3) Respekt för människan 4) Ansvar för egna tankar, känslor och handlingar 5) Att höra rätt att förstå 6) Att säga viktiga saker ärlighet Yrkespersonen bär ansvaret för att växelverkan med föräldrarna lyckas. Den professionella yrkespersonen förväntas behålla sitt lugn och förhålla sig sakligt till situationen. Barnets förälder är en privatperson. Ärligheten är en viktig hörnsten i växelverkan. I växelverkan är det väsentligt att bevara både finkänslighet och äkthet.(rondo Training) Ge positiv respons Rikta responsen till verksamheten och inte till personen Ge den positiva responsen först Var ärlig då du ger respons Anpassa meddelandet till mottagarens känslotillstånd Ge tillräckligt specifik respons, även frågor kan vara bra Se till att mottagaren förstått din respons Ta emot respons Lyssna noggrant Var öppen för information Försvara dig inte, förklara dig inte Ställ preciserande frågor och begär exempel Värdesätt responsen som en möjlighet att lära dig Följ med hur du reagerar då du får respons Tacka för responsen Anvisningar för hur du bemöter vårdnadshavare med annorlunda kulturell bakgrund (gäller även teckenspråk) Vad gör man om vårdnadshavaren inte kan språket? Tala tydligt Var lugn Tala med vårdnadshavaren och lämna inte vårdnadshavaren utanför diskussionen Betona nyckelord Använd dig av miner och gester Underskatta inte vårdnadshavaren p.g.a. bristande språkkunskaper Boka en tolk (t.ex. via Borgå stads invandrartjänster) Anvisningar för användning av tolk Rikta dig till vårdnadshavaren och inte till tolken Prata som om du skulle diskutera med en svensk- eller finskspråkig Håll lämpliga pauser så att tolken har det lättare Låt tolken jobba i lugn och ro Undvik yrkesslang och dialekter Tolkens uppgift är enbart att tolka diskussionen mellan dig och vårdnadshavaren, tolken har tystnadsplikt ANVÄND INTE BARNET SOM TOLK! Det ligger inte i barnets intresse att hon/han tvingas in i en vuxenroll i förhållande till sina föräldrar. Barnet kan tvingas översätta saker som hon/han inte förstår eller ansvara för att budskapet förmedlas rätt (Borgå stads invandrartjänster) 11

12 3. Bemötande av eleven god undervisning och handledning 3.1. Varje lärares ansvar för undervisning och handledning Varje lärare är ansvarig att följa lagen om grundläggande utbildning och den läroplan som godkänts i kommunen. Varje lärare är ansvarig för att de olika utgångspunkterna och behoven i såväl undervisningsgruppen som hos varje elev beaktas i undervisningen. I undervisningen använder man mångsidiga metoder och arbetsätt, som tar i beaktande elevernas förutsättningar och är lämpliga för olika åldersstadier samt lämpar sig för de olika inlärningsuppgifterna och situationerna. Med hjälp av dem stöds och handleds inlärningen hos hela undervisningsgruppen och hos varje enskild elev. Med hjälp av arbetssätten skapas situationer för interaktivt lärande samt situationer för arbete tillsammans och individuellt. Eleverna kan utveckla kunskaper, som är viktiga med tanke på inlärningen och den egna framtiden, bl.a. färdigheter i tänkande och problemlösning, arbete och växelverkan, självkännedom och ansvar, deltagande och medverkan samt uttrycksförmåga Arbetet ska främja mångsidiga kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt kunskaper i att agera på nätet. Metoderna och arbetssätten ska också ge möjligheter till sådan verksamhet, upplevelse och lek som är typisk för olika åldrar Metoder Läraren väljer metoderna och planerar arbetssätten i växelverkan med eleverna. Grunderna för valet av arbetssätten är att metoderna skapar en vilja att lära sig beaktar den målinriktade karaktären av inlärning beaktar utgångspunkterna och målen för de olika läroämnena och läroämneshelheterna aktiverar målinriktat arbete utvecklar kunskaper att skaffa, tillämpa och bedöma information stöder inlärning som sker genom ömsesidig växelverkan mellan eleverna främjar social flexibilitet, kunskaper att verka i konstruktivt samarbete samt att ta ansvar för varandra utvecklar färdigheter att bära ansvar för sitt eget lärande och utvärdera det hjälper eleven att bli medveten om sitt eget lärande och sina möjligheter att påverka inlärningen 3.3. Differentiering Differentiering av undervisningen är den första metoden inom all undervisning där vi tar i beaktande den enskilda elevens och undervisningsgruppens behov. 12

13 Uppmärksamhet fästs vid de enskilda elevernas individuella inlärningssätt och arbetstakt olika färdigheter och intresse för olika saker emotionella behov som anknyter till självkänsla och motivation individuella utvecklingsskillnader Differentieringen påverkar inlärningsmotivationen. Genom differentiering kan man ge eleverna såväl tillräckliga utmaningar som en känsla av att lyckas. Man kan också erbjuda eleverna möjligheter att utveckla sig själva samt att lära sig enligt sina egna förutsättningar. När man differentierar är det viktigt att utnyttja de olika kunskaper och intressen som finns hos eleverna i samma undervisningsgrupp. Differentieringens tre centrala dimensioner anknyter till variation i studiernas omfattning, djup och det tempo de framskrider i. Man kan rikta differentiering till bl.a. innehållet undervisningsmaterialet och de undervisningsmetoder som används arbetssättet mängden av skol- och hemuppgifter tiden som kan användas omarbetandet av inlärningsmiljön och arbetssätten så att de möjliggör o deltagande o valmöjligheter o flexibla grupperingar o inlärningssituationer utanför skolan Eleven handleds att lära sig på det sätt som bäst lämpar sig för honom eller henne. I undervisningen beaktas elevernas intressen genom att man sammankopplar de kunskaper och färdigheter som ska läras med de upplevelser och verksamhetsformer som är betydelsefulla för eleven. Eleverna kan behöva olika sätt att visa sina kunskaper och sin framgång och de drar alltid nytta av individuell respons. Lärarens roll Differentieringen kräver av läraren kännedom om uppväxt- och inlärningsprocesserna, uppföljning av undervisningsgruppens verksamhet, klimat och elevernas utveckling samt utvärdering av inlärningen. Samarbete mellan lärarna, med vårdnadshavarna, annan personal och olika sakkunniga stöder differentieringen. Differentiering och plan för elevens lärande Plan för elevens lärande inom allmänt stöd En plan för elevens lärande kan göras upp för varje elev. Planen för elevens lärande innehåller i tillämpliga delar samma delområden som den plan för elevens lärande som görs upp inom 13

14 intensifierat stöd. Mål och stödåtgärder som övervägts för eleven ska främja elevens lärande och växande. Elevens studier kan även breddas och fördjupas inom ramen för en plan för elevens lärande, då det utgående från elevens förutsättningar är befogat. Läroplan för grundskolan 2010 För all form av differentiering kan man utarbeta en plan. För upprättandet av en sådan plan behövs inget särskilt mångprofessionellt beslut, men det är bra att vid sidan av eleven och vårdnadshavarna eventuellt ta med en speciallärare och/eller andra lärare när planen utarbetas. Planen för elevens lärande ses över och utvärderas regelbundet. Blanketten som används kan vara planen för elevens lärande inom intensifierat stöd eller en plan som man själv har utarbetat. Det är viktigt att notera att kraven i den allmänna läroplanen förblir desamma men att eleven t.ex. av dessa endast behöver uppfylla några för att få godkänt eller att eleven fördjupar sig mer i något mål. Med hjälp av planen för elevens lärande kan lärokursen i ett läroämne ändå inte individualiseras. Individualisering av lärokursen kräver ett beslut om särskilt stöd. Syftet med planen för elevens lärande är att trygga goda förutsättningar för eleven att gå framåt i studierna. Planen ökar lärarens kunskap om elevens situation och underlättar därigenom den enskilda lärarens planering av sitt arbete och samarbetet mellan lärarna, samt det samarbete som ska genomföras med hemmet. Planen ger vårdnadshavaren kunskap som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Syftet med planen är också att eleven småningom ska lära sig att ta ansvar för sina studier och att studera mer målmedvetet. Planen är underlag för utvärdering av elevens framsteg. (Läroplan för grundskolan 2010) När undervisning ges i sammansatta klasser eller tillsammans med en förskoleundervisningsgrupp ska elevernas ålder och utvecklingsstadium samt målen för och särprägeln hos olika årsklasser beaktas. 14

15 STÖDMATERIAL för differentiering Framställningssättet: hur uppgiften ges till eleverna (takt, uppgifternas omfattning, svårighetsgrad, relevans, målen, samband med det som man tidigare har lärt sig, presentation av innehållet, resurser och material) Differentiering av målen - samma eller olika mål - i fråga om olika mål kan utgångspunkten vara omfattningen eller fördjupningen av materialet Handlingssätt: elevernas arbetssätt (grupper, strukturer och klarläggning av uppgifterna, motivering, aktiva metoder, variation i uppgifter och resurser, terminologi, dokumentering och diskussion, flexibelt stöd till enskild elev, eleverna väljer själva en lämplig arbetsmetod och tiden som den tar) Differentiering av tiden - hur mycket tid får eleven använda för utförandet av en uppgift? - stödundervisning Efter verksamheten: Hur visar eleven sina inlärningsresultat? (åhörare och framställningssättet, känslan att lyckas, valet av arbetet och framställningssättet, alternativa framställningssätt) Differentiering i klassen 1. Skissera lektionen på tavlan, utgångspunkten är inlärningsstilar. 2. Lär eleven läsa läroboken. 3. Sammanfatta stycken inom realämnen. 4. Använd olika sinnen och konkretisera på olika sätt. 5. Låt eleverna undervisa varandra. 6. Använd lätta och tydliga verb och redogör för svåra ord. 7. Ge klara anvisningar t.ex. i långa textuppgifter i matematik. 8. Artikulera tydligt och tala tillräckligt långsamt och håll pauser. 9. Utnyttja undervisning i smågrupper också i stora klasser. 10. Använd varierande undervisningsmetoder så att eleven kan använda olika sinnen och inlärningsstilar. Differentiering i proven - Läraren läser uppgifterna högt - Instuderingsfrågor - Ge tillräckligt med tid - Läroboken eller ordboken får tas med vid provtillfället - Muntliga prov - Provet görs tillsammans med skolgångsbiträdet - Eleven gör provet först normalt varefter det görs en muntlig komplettering - Provet görs hos specialläraren - Målen med provet motsvarar med fulla poäng ett lägre vitsord. När du får fulla poäng av detta prov motsvarar det vitsordet 6, Samma prov som för de andra men mera utrymme, större font... Praktiska råd - Lär eleven studieteknik - Diskutera med eleven och fundera tillsammans hur eleven lär sig bäst - Undvik att låta eleverna läsa högt i klassrummet - Stor fontstorlek och korta rader hjälper i undervisningen - Undvik att tala samtidigt som du skriver på tavlan - Tänk på kopiering från tavlan; kopieringsunderlag. Vissa kan få samma text på papper. - Undvik för långa muntliga anvisningar, skriv dem på tavlan - När det är svårt att skriva, kan du berätta huvudpunkterna i förväg - Gör ett sammandrag av det som eleverna redan har lärt sig - Täck in nedre delen av uppgiftspappret så att eleven bara ser de första uppgifterna - Dela ut en fråga i taget Se mera tips på (inklusionshandbok/differentiering) 15

16 3.4. Flexibel gruppering och gruppen som stöd för inlärning För att beakta elevernas individuella behov bör man använda mångsidiga stödåtgärder och former. På stödstigens olika nivåer kan man använda flexibel gruppering enligt varierande behov samt beakta hela guppen som stöd för inlärning. Gruppen stöder inlärningen när den har Flexibel gruppering STÖDMATERIAL FÖR LÄRARE Eleverna lär sig på olika sätt och de behöver olika typer av stöd. Flexibel gruppering av elever enligt varierande behov gör det möjligt att i gruppen beakta individuella behov. Flexibel gruppering innebär att grupper bildas av elever från en eller flera klasser och att gruppbildningen baserar sig på det nuvarande inlärningsbehovet Eleverna Ko grupperas så att varje grupp och varje enhet får en så positiv inlärningsmiljö och inlärningssituation som möjligt t.ex läsgrupper i åk 1. Eleverna kan grupperas utgående från olika grunder. En grupperingsgrund är elevens kunskaps- och färdighetsnivå. Elevens sociala behov, sociala färdigheter, sociala relationer och motivation påverkar grupperingen. De existerande utrymmena, antalet elever och vuxna är väsentliga faktorer med tanke på grupperingen. Med tanke på det intensifierade stödet är det viktigt att grupperingen baserar sig på elevernas behov. Eftersom behovet och situationerna varierar, ändras även grupperingsgrunderna hela tiden. Med flexibel gruppering kan man stöda sociala relationer och sociala nätverk. Eleverna grupperar sig i flera grupper, får kamratstöd och hittar vänner i olika årskurser och klasser. Eleverna lär sig att verka i olika sociala situationer. Inlärningsrollen varierar beroende på gruppen. En är bra i en grupp, någon annan i en annan grupp. Varje elev hittar situationer där han/hon kan vara bra och kan få upplevelser av att lyckas. Flexibel gruppering stöder hela skolans gemenskap. (Källa: Utbildningsverket i Helsingfors stad) Gemensam inlärning Varje lärares uppgift är att leda gruppen så att dess interna växelverkan främjar inlärning, delaktighet, säkerhet och likvärdighet. Teamarbete, kompanjonundervisning och flexibel gruppering gör det möjligt att lära sig tillsammans. Ibland lär man sig bättre tillsammans. Eleverna får jobba tillsammans, kamraten får hjälpa till och man får ta exempel av kamraten. I klassen får man hjälpa andra då man själv gjort sin uppgift klar. Då man hjälper andra elever lär man även själv. Ibland kan en annan elev hjälpa bättre än en vuxen. Då man lär sig tillsammans övar man sina sociala färdigheter, man får ta emot och ge idéer till andra samt bli bättre tillsammans. Även vuxna lär sig av sina kolleger och sina elever. (Källa: Utbildningsverket i Helsingfors stad) Gruppen stöder inlärningen när den har - en struktur, principer, regler - kunskaper i att agera och arbeta i grupp - samarbete - en fungerande intern växelverkan, arbetsro, respekt - sociala kunskaper, accepterande av olikhet - möjlighet till delaktighet och påverkan - kunskap att utnyttja varierande kunnande mellan gruppens medlemmar - möjlighet till flexibel gruppering och flexibla arbetsmöjligheter 16

17 3.5. Kompanjonundervisning teamundervisning Kompanjonundervisning innebär att två eller flera lärare planerar, förverkligar och utvärderar undervisningen tillsammans. Lärarna delar på ansvaret och sitt kunnande. Parterna drar nytta av varandras sätt att undervisa. Syftet med kompanjonundervisning är att identifiera och förutsäga elevens stödbehov samt att ge eleven rätt stöd i rätt tid. STÖDMATERIAL FÖR LÄRARE Kompanjonundervisning kan ordnas på många sätt, men det viktiga är att dela på det gemensamma ansvaret. Man bör hitta tid för planering. Flera ögon- och öronpar observerar elevens behov bättre. Då den ena läraren undervisar, har den andra läraren möjlighet att observera och iaktta elevens starka sidor och stödbehov. Kompanjonundervisning och pararbete ger eleven en samarbetsmodell och betonar gemenskap. Eleven ser att två lärare diskuterar sinsemellan samt förhandlar om saken och har en positiv växelverkan. Då de vuxna jobbar i team och undervisar samtidigt, kan eleven dra nytta av lärarnas olika sätt att undervisa. Då det finns flera bekanta vuxna ökar även elevernas trygghetskänsla. Kompanjonundervisning kan förverkligas med flexibel gruppering, men i första hand är det meningen att eleverna har två eller flera lärare samtidigt i klassen. Syftet med mentorverksamhet är att stöda nya lärare i i induktionsfasen dvs. vid övergången från lärarutbildning till arbetsliv. lärarutbildning Den nyutbildade till arbetsliv. läraren Den nyutbildade erbjuds professionellt läraren erbjuds stöd professionellt med hjälp av stöd gruppmentorskap. med hjälp av Man får möjlighet att diskutera gruppmentorskap. med kollegor Man från får möjlighet andra skolor att diskutera med en lärare med kollegor med lång från yrkeserfarenhet. andra skolor med Tystnadsplikt en lärare med gäller lång i gruppen. yrkeserfarenhet. Tystnadsplikt gäller i gruppen. I Borgå finns det tillgång till en lärare som fungerar som mentor. Kontaktuppgifter fås från utbildningsbyrån, Konstfabriksg.1. I Borgå finns det Intresserade tillgång till en kan lärare anmäla som sig fungerar direkt som till mentorn mentor. inom Kontaktuppgifter september månad. fås från Gruppen utbildningsbyrån, (2-6 deltagare) bestämmer Konstfabriksg.1. när starten Intresserade sker på kan hösten anmäla och sig träffas direkt sedan till mentorn 6-8 gånger inom under september läsåret. månad. Deltagandet Gruppen är avgiftsfritt. (2-6 deltagare) bestämmer när starten sker på hösten och träffas sedan 6-8 gånger under läsåret. Deltagandet Mentorn: är avgiftsfritt. - har tid för gruppen - är en intresserad lyssnare som ställer de rätta frågorna Mentorn: - är har en tid av för samtalsparterna gruppen - är stödjare en intresserad och uppmuntrare lyssnare som ställer de rätta frågorna - är engagerad av samtalsparterna - intar är stödjare en neutral och roll uppmuntrare - har är engagerad gott omdöme - har intar bred en neutral erfarenhet roll och ett stort nätverk - ansvarar har gott omdöme för att processen flyter under året, adepterna ansvarar också för - innehållet har bred erfarenhet under träffarna och ett stort nätverk - ansvarar för att processen flyter under året, adepterna ansvarar också för innehållet under träffarna Handledande lärare är en verksamhet där en kollega handleder en annan lärare (t.ex.nya lärare, vikarier) Handledande lärare är en verksamhet där en kollega handleder en annan lärare (t.ex. nya lärare, vikarier) 17

18 3.6. Elevernas möjlighet att påverka I FN:s Barnkonvention ( 12) och Ungdomslagen (72/2006) konstateras: "Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad" och "de unga skall höras i ärenden som berör dem." Elevkår Skolornas elevkår (elevråd i åk 1-6) är ett sätt att möjliggöra delaktighet bland elever. Elevkårsverksamheten utvecklar elevernas växelverkan och samarbetsfärdigheter. Genom elevkårsverksamheten lär sig eleverna påverka gemensamma ärenden och att besluta om dem samt får information om samhällets funktioner. Elevkårsverksamheten erbjuder eleverna en möjlighet att påverka sina egna levnadsförhållanden: verksamheten utökar elevernas aktivitet, stöder eleven att uppleva livet meningsfullt, förstärker det sociala livet och ansvarsfullheten samt förebygger därmed marginalisering. Elevkårsstyrelsen i åk 7-9 utser en eller flera elever som representanter i skolans föräldraförening. Elevkårernas samarbete med ungdomstjänsterna Att förstärka elevernas delaktighet och låta dem bli hörda är ett gemensamt tema för skolan och ungdomstjänsterna. Som kanal används Borgå stads samarbets- och delaktighetsteam. Med hjälp av teamet länkar sig ungdomstjänsterna till stadens alla elevkårer genom att erbjuda dem lokaliteter och stöd för att arrangera olika evenemang och träffar. Med hjälp av teamet koordineras samarbetet mellan ungdomsfullmäktige och elevkårerna, vilket håller på att utveckla sig till en betydande kanal för diskussionen mellan barn, unga och kommunala beslutsfattare Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktiges syfte och verksamhet: Borgå ungdomsfullmäktige är de ungas officiella representant i Borgå stad. Syftet med ungdomsfullmäktige är att förbättra de ungas ställning i Borgå och föra fram de ungas åsikter. Till ungdomsfullmäktige väljs högst 22 medlemmar och 10 ersättare. Valet är hemligt och direkt, dvs. väljarna röstar direkt på de personer de vill få invalda. Rösträtt har alla sjundeklassister och äldre ungdomar från Borgå, upp till personer som under valåret fyllt eller fyller 19 år. Åttondeklassister och upp till 19-åringar från Borgå kan ställa upp som kandidater under den ungefär en månad långa nomineringsperioden. Kandidatnomineringen sker skriftligen och kandidaten bör ha en två personer stor stödgrupp bakom sig. Ungdomsfullmäktigevalets kampanjskede pågår cirka två veckor. Under kampanjen får man använda hurdana teman eller symboler som helst, dock inte sådana som är förbjudna i statliga val, t.ex. rasistiska åsikter. Valet förrättas under en (1) valdag. Förhandsröstning arrangeras vid behov. Alla röstberättigade förs in i ett register, dit man antecknar fullständigt namn och personbeteckning. Ungdomsfullmäktige har till uppgift att främja de ungas möjligheter att ta del i och påverka ärenden, se till att de unga hörs i ärenden som berör dem samt fungera som budbärare mellan unga och beslutsfattare. I enlighet med kravet i 8 i ungdomslagen fungerar ungdomsfullmäktige som en kanal för unga att delta i behandlingen och bli hörda i ärenden som berör dem. Ungdomsfullmäktige för fram de ungas synvinklar genom att lägga fram förslag, ta initiativ och ge utlåtanden i ärenden som berör unga. Ungdomsfullmäktige främjar för egen del informationen och 18

19 informationsgången angående tjänster för unga, fungerar i aktiv växelverkan med unga och med aktörer som utför ungdomsarbete, förverkligar varierande ungdomsverksamhet samt främjar förverkligandet av nya idéer. Ungdomsfullmäktige utser sina representanter till stadens nämnder och utbildningssektionerna. Tillstånd att utse egna representanter begärs av de kommunala organen alltid i början av verksamhetsperioden. Ungdomstjänster i Borgå stad koordinerar ungdomsfullmäktiges verksamhet. Verksamheten bör vara jämlik, rusmedelsfri, öppen och i mån av möjlighet eftersträva hållbar utveckling. Verksamheten bör vara mångsidig och beakta de ungas delaktighet, deltagande och trivsel. Verksamheten bör eftersträva samarbete. Verksamheten inom Borgå ungdomsfullmäktige är tvåspråkig. (Instruktion för ungdomsfullmäktige) STÖDMATERIAL: Exempel på skolans elevkårsverksamhet Elevkåren Varje elev i skolan hör till skolans elevkår. Klassmöte I klassmötet deltar klassens alla elever och möten hålls enligt skolans egen praxis t.ex. en gång i månaden på klasslärarens, klassföreståndarens eller grupphandledarens lektion. På mötet behandlas ärenden som anknyter till den egna klassens och skolans verksamhet: vad som är bra/dåligt i klassen/skolan/matsalen/skolgården/skolresor? Man strävar efter att gemensamt hitta en lösning till den egna klassens verksamhet. Ärenden som gäller hela skolan styrs till elevkårens styrelse t.ex. via en förtroendeelev, en medlem i elevkårens styrelse eller en initiativlåda. Elevkårens styrelse Elevkårens styrelse samlas enligt skolans egen praxis t.ex. en gång i veckan på en rast eller under ett längre möte ett par gånger i månaden. Medlemmarna i elevkårens styrelse väljs enligt skolans egen praxis, t.ex. en representant från varje klass eller årskurs. I några skolor finns det i elevkårens styrelse representanter bara från vissa klasser (t.ex. 3 6 eller 5 6). I många. skolor har man fått goda erfarenheter av att en mandatperiod för styrelsemedlemmarna är två år: verksamheten kan komma i gång genast på hösten när arbetet är bekant från året innan. Styrelsens medlemmar ges olika uppdrag, t.ex. ordförande, vice ordförande, sekreterare, informationsansvarig, ansvarig för dagsverke eller ansvarig för morgonsamlingar. Styrelsen behandlar ärenden som gäller eleverna och skolan och klassificerar dem i grupper (t.ex. rektor, lärarna, köket, Lokalcentralen, staden, trafikföretaget). Därutöver ska det diskuteras vilka saker man kan och vill åtgärda. Utifrån diskussionen utarbetas en handlingsplan för elevkårens styrelse. Dessutom kan representanterna för elevkåren också delta i lärarmöten och föräldraföreningens möten. Elevkårens handledare Elevkårens handledare sköter om elevkårens verksamhet. Den handledande lärarens roll är att hjälpa eleverna att arbeta tillsammans och föra ärenden vidare. Exempel på att stärka elevernas delaktighet och hörande: I Keskuskoulu i Borgå har elevernas delaktighet i vardagliga skolfunktioner utökats med ett systematiskt samarbete mellan skolans vuxna, ungdomsledare och elever. Delaktigheten förverkligas bl.a. genom elevkårsstyrelsens arbete som elever på årskurs 5-6 ansvarar för tillsammans med den handledande läraren och ungdomsledaren. Styrelsen lyssnar årligen på klassrådens önskemål. Styrelsen väljer själv vilka ärenden som den behandlar och letar efter lösningar tillsammans med skolans vuxna. De förslag som inte berör skolgemenskapen förs in på Initiativkanalen och skickas till skolans fadderledamot i ungdomsfullmäktige. En elevrepresentant från åk 7-9 sitter med i Hem och Skola. I Strömborgska skolan har man Miljöråd. 19

20 4. Handledning 4.1. Alla handleder Alla lärare har som uppgift att handleda eleverna i de olika läroämnena, att hjälpa eleverna att utveckla sina färdigheter i studerandet och lärandet, och att förebygga inlärningssvårigheter. Handledningen innebär också att stödja elevens självförtroende, personliga utveckling och förmåga till delaktighet. Varje elev har enligt lagen rätt att få handledning under skolans arbetstider. I årskurserna 7-9 är det huvudsakligen elevhandledarna som ansvarar för den allmänna handledningen av eleverna. I övergångsfasen till andra stadiet är det likaså elevhandledaren som handleder, stöder och informerar. Innehållet i och målen för elevhandledning som läroämne hittas inom läroämnesdelen för Borgå stads läroplan Att stöda elevernas personliga uppväxt, utveckling och delaktighet Med hjälp av handledningen främjas elevens självständighet, ansvarsfullhet, självkänsla och färdigheter. Eleven känner samhörighet till en grupp Eleven deltar aktivt i att planera och lösa sina egna ärenden Handledningen anknyter till alla undervisningssituationer, läroämnen och all respons som ges till eleven. Responsen används för att uppmuntra och handleda eleverna Handledning i ett läroämne Varje lärares uppgift är att i början av studierna ge eleverna behövlig information om de studiemetoder och innehåll som är karakteristiska för läroämnet. Dessutom ska läraren berätta om grunderna för bedömningen, antingen muntligt eller skriftligt, under studierna och slutbedömningen. Grunderna för läroplanen definierar innehållet och målen i läroämnet. STÖDMATERIAL Lärarens minneslista: Syftet med detta läroämne/denna kurs är... På lektionerna i detta läroämne kommer jag att använda följande metoder... Eleverna kan påverka de metoder som jag använder på lektionerna... På varje lektion behöver du... Jag kommer att bedöma detta ämne... Om provpraxis berättar jag... När du gör läxor i detta ämne är det bra att fästa vikt vid... När du behöver hjälp eller handledning är det bästa sättet att berätta om det till mig... Övriga frågor? Övrigt... 20

21 Yrken, utbildning och arbetslivet Elevhandledningen tar upp ämnen som studiefärdigheter och skolgång, självkännedom, möjligheter till fortsatta studier, yrken, yrkesområden och arbetslivet. Utöver handledningen i klassrum får alla elever vid behov handledning och rådgivning individuellt eller i smågrupper. Dessutom får eleverna lära sig behärska olika verktyg för kunskapssökning och använda de rådgivnings- och handledningstjänster som samhället erbjuder. I de lägre klasserna genomförs handledningen i samband med undervisningen i andra läroämnen eller skolans övriga verksamhet. I grundskolan är handledningen som gäller fortsatt utbildning mer individuell för elever i behov av särskilt stöd än för övriga elever. I handledningen av dessa elever samarbetar elevhandledaren också med sakkunniga inom olika branscher. Handledningen genomförs oftast under de tre sista åren av den grundläggande utbildningen. Elevhandledningen i klass sköts i allmänhet av elevhandledaren. I de högsta klasserna i grundskolan ska det ordnas arbetslivsorientering som ger grund för elevernas val av utbildning och yrke. Oftast bekantar sig eleverna med arbetslivet under en eller två veckor långa s.k. PRAO-perioder. I samband med dem kan eleverna också ges möjligheter att bekanta sig med yrkesutbildningen Praktisk arbetslivsorientering PRAO Målet med samarbetet mellan arbets- och näringslivet och skolan är att eleven skaffar information om yrkesområden, yrken och arbetslivet samt att eleven får inspiration för företagsamhet. För eleven ordnas praktisk arbetslivsorientering för att den ska utgöra en grund för val av utbildning och yrke och för att öka uppskattningen av arbete. Eleven ska kunna skaffa egna erfarenheter av arbetslivet och yrken i äkta arbetsmiljöer. I samband med den praktiska arbetslivsorienteringen ordnas det för eleven en möjlighet att bedöma de uppgifter och erfarenheter som han eller hon har fått. I Borgå används ett PRAOtorg via pedanet. Kommunens elevhandledare samlas regelbundet för att utveckla och bedöma PRAOpraxis. I skolornas egna läroplaner finns arrangemangen för praktisk arbetslivsorientering planerade. På skolornas webbsidor finns det tydlig information för elever och vårdnadshavare. I arrangemangen har det beaktats bl.a. anvisningar för eleven, hemmet och arbetsplatsen elevhandledarens roll klassföreståndarens och ämneslärarnas roller läsordningen under PRAO-veckorna ska planeras i överensstämmelse med de anvisningar som kommunen och skolan har meddelat Ämnesundervisning och PRAO Ämneslärarna är skyldiga att anknyta elevernas arbetslivserfarenheter till sina läroämnen före erfarenheten (beröringspunkter med ämnet, genomgång av förväntningar osv.) efter erfarenheten (upptäckta beröringspunkter med läroämnet, rapportering i olika former, genomgång och uppskattning av erfarenheten) på andra eventuella sätt 21

22 4.5. Handledning i de tre stödstegen Om trestegsmodellen för stödet (allmänt, intensifierat och särskilt stöd) berättas mera i kapitel 5, Stöd för lärande och skolgång. Handledning som del av allmänt stöd Handledningen anknyter till alla undervisningssituationer, läroämnen och all bedömningsrespons som ges till eleven. Mångsidig respons används planmässigt för att uppmuntra och handleda eleverna. Handledning inom intensifierat stöd Handledningen ska beaktas då en elevs behov av intensifierat stöd bedöms. Innan det intensifierade stödet inleds, som en del av den pedagogiska bedömningen, ska man utvärdera tillräckligheten av den handledning som eleven fått inom det allmänna stödet och om handledningen varit ändamålsenlig och motsvarat elevens behov. I den plan för elevens lärande som ska göras upp då det intensifierade stödet inleds ska vid behov också mål och åtgärder i anslutning till handledningen för eleven skrivas in. Uppmärksamhet ska fästas vid eventuella behov av stöd då det gäller elevens studieteknik och studiefärdigheter eller i olika samarbetssituationer, samt vid metoder och studiematerial som utvecklar färdigheterna och ökar studiemotivationen. Genom handledningen stärker man elevens självförtroende och förståelse för studiernas betydelse för den egna framtiden.( Läroplan för grundskolan 2010) Handledning inom särskilt stöd Som en del av den pedagogiska utredningen som görs innan beslut om särskilt stöd fattas bedöms tillräckligheten och inverkan av den handledning som getts under det intensifierade stödet, samt elevens fortsatta behov av handledning. Även målen och åtgärderna i anslutning till handledningen ska skrivas in i den individuella plan som ska göras upp efter beslut om särskilt stöd. Genom handledningen fortsätter arbetet med att förbättra elevens arbets- och samarbetsförmåga, självförtroende, studiemotivation och arbetslivskunskap. I den handledning som ges i slutskedet av den grundläggande utbildningen, är det viktigt att visa på för eleven lämpliga möjligheter till fortsatta studier och att utreda kontinuiteten i det stöd som eleven behöver. Planeringen av handledningen som stöd ska ske i nära samarbete med eleven och vårdnadshavaren och sakkunskapen hos elevvårdspersonal och eventuell övrig biträdande personal ska utnyttjas. (Läroplan för grundskolan 2010) 4.6. Handledning i övergångsfaser Småbarnsfostran Principerna för småbarnsfostran grundar sig på att främja barnets välbefinnande och att stärka beteendeformer och verksamhetssätt som beaktar andra personer. Personalen handleder barnet i positiv ton, tålmodigt, konsekvent och med betoning på barnets starka sidor. I verksamheten ingår individuell verksamhet samt smågrupps- och verksamhet i större grupp. Individuell- och smågruppsverksamhet betonar individens synvinkel och i den större gruppen betonas handlingssätt som beaktar andra personer. (Borgå stads plan för småbarnsfostran 2011) Inom småbarnsfostran skapar man positiva attityder till inlärning. Inlärningen är helhetsinriktad och småbarnsfostran stöder barnets naturliga nyfikenhet, experimentlust och utforskningsdrift. Barnet vill repetera och upprepa de inlärda sakerna. Barnet lär med alla sinnen. Då verksamheten planeras betonar man inlärning genom upplevelser. Då barnets tillvaro är meningsfull upplever han/hon glädjen av att lyckas och lära sig. (Borgå stads plan för småbarnsfostran 2011) 22

23 Övergångsfasen: småbarnsfostran förskoleundervisning Målsättningarna i planen för småbarnsfostran står som grund för målsättningarna i läroplanerna för förskoleundervisningen och vidare för den grundläggande undervisningen. Utgångspunkterna och principerna i planen för småbarnsfostran och läroplanen för förskoleundervisningen är liknande. I planen finns dock skillnader som beror på målgruppen. Förskoleundervisningen riktar sig till 6-åringar, medan småbarnsfostran huvudsakligen riktar sig till de yngre barnen. (Borgå stads plan för småbarnsfostran 2011) Informationsförmedling från dagvården och vårdnadshavarna är mycket viktig. Förskoleundervisningen fortsätter ofta på samma daghem men även i de fall då så inte sker ska det säkerställas att information om barnets uppväxt och utveckling samt de faktorer som anknyter till dem finns att få Förskoleundervisning Målet med förskoleundervisningen är att utveckla barnets inlärningsfärdigheter innan skolan börjar och att stöda barnets uppväxt och utveckling. I förskoleundervisningen betonas bl.a. Samarbete med hemmet Gruppdynamik Rehabiliterings- och stödåtgärder för barn som behöver särskilt stöd Mångprofessionellt samarbete Lekfullheten i inlärningen En mer detaljerad beskrivning av innehållet i dagvården och förskolan hittas i Borgå stads Plan för småbarnsfostran ( ) som finns på Övergångsfas: förskoleundervisning nybörjarundervisning(åk 1) I denna övergångsfas poängteras Samarbete med hemmet Åtgärder från elevvårdens sida o tidigt ingripande o säkerställandet av en bra skolstart vid behov ska rätt stödform hittas Informationsförmedling mellan övergångsfaserna o o årsklockan för det kommunala samarbetet skol- och förskolevisa samarbetsmodeller enligt skolans verksamhetsplan och kommunens tyngdpunktsområden Informationsförmedlingspraxis Besök i skolan Föräldramöten Speciallärarnas kartläggning på hösten på första klass Handledning i de lägre årskurserna Årskurserna 1 2 Målen i årskurserna 1 2 fördjupas och fortsätter under alla år i de lägre årskurserna. Målet är att främja utvecklingen av elevernas studiefärdigheter att bekanta eleverna med skolans praxis, värden, regler och verksamhetsmodeller 23

24 att bekanta eleverna med inlärningsmiljön och att lära eleverna vårda den att komma överens om klassens regler att stöda elevernas sociala uppväxt att ta hänsyn till andra att lära sig arbeta i olika sammansättningar att lära sig arbeta under ledning av olika vuxna människor att uppföra sig väl på utflykter, fester, besök att förebygga uppkomsten av inlärningssvårigheter att följa och stöda framskridandet av studier (vid behov stödundervisning eller specialundervisning) att handleda eleverna att förhålla sig ansvarsfullt till skolarbetet och uppgifterna att handleda eleverna att använda mångsidiga arbetssätt och att skaffa information från olika kunskapskällor att öva olika arbetssätt (arbete ensam, i par, i grupper m.m.) och studietekniker att vägleda eleven till olika fritidsverksamheter och till skolans klubbar. Elevhandledning ordnas på årskurserna 1 2 i samband med undervisningen av olika läroämnen och inom skolans övriga verksamhet. Eleven ska få personlig handledning som stöd för sina studier och val samt i olika vardagsfrågor. Övergångsfas: åk 2 3 Beroende på skolornas storlek finns det skillnader i praxis när det gäller övergång från åk 2 till åk 3. Man bör uppmärksamma att studierna på tredje klass är mycket mer krävande. När eleverna går till tredje klassen borde de redan ha klara rutiner förmåga att samarbeta övat på att skriva prov utvecklat sina självbedömningskunskaper Klassläraren ska säkerställa att uppgifter om elevens eventuella inlärningssvårigheter och stödformer för eleven förmedlas till den följande läraren. Exempel på handledningsverksamheten i anslutning till överförande I april eller maj informeras eleverna och vårdnadshavarna på föräldramöte vad övergången till åk 3 innebär. o Eleverna får bekanta sig med den nya läraren, om man redan vet vem som ska vara deras lärare o Eleverna och vårdnadshavarna får information bl.a. om studier och ämnesundervisningen i åk 3. o Eleverna bekantar sig under skoldagen med sin nya klass, lärare och sina klasskamrater Årskurserna 3-6 Syftet med elevhandledningen i åk 3 6 är att stöda eleverna att bli självständiga att ta ansvar i skolarbetet och i utförande av uppgifter att utveckla sina färdigheter att skaffa information att använda mångsidiga arbetsmetoder i samarbetet och beaktandet av andra människor vid val av ämnen under den grundläggande utbildningen och i övergångsfaserna 24

25 Elevhandledningen på åk 3-6 ordnas huvudsakligen i samband med undervisningen av olika läroämnen och inom skolans övriga verksamhet. Också eleverna på årskurserna 3 6 ska få personlig handledning som stöd för sina studier och val samt i olika vardagsfrågor. Övergångsfas: åk 6-7 Denna övergångsfas utförs enligt den skolvisa verksamhetsplanen men övergångsfasen ska åtminstone innehålla följande: Avtal om tidtabeller mellan skolorna Möten mellan lärarna, rektorer/utbildningsdirektör och elevvårdspersonalen från den sändande och mottagande skolan informationsförmedling Informationsförmedling om intensifierat och särskilt stöd, planen för elevens lärande och IP (inom den grundläggande utbildningen behövs inte vårdnadshavarens tillstånd för förmedling av dessa uppgifter. Se sekretess- och arkiveringsbestämmelser) Elevernas besök i den nya skolan Besök av kurator, speciallärare och rektor från åk 7 Föräldramöten Klassindelningar och val Handledning i de högre årskurserna Årskurserna 7-9 Elevhandledningen på åk 7 9 inom den grundläggande utbildningen ska ordnas så att den erbjuder eleven en helhet som består av elevhandledning i klass personlig handledning som fördjupar sig i individuella frågor handledning i smågrupper som bygger på social växelverkan praktisk arbetslivsorientering. För eleven ska det ordnas personlig handledning då eleven har möjlighet att diskutera frågor som gäller hans eller hennes studier, utbildnings- och yrkesval samt levnadssituation. Man kan också ordna handledning i smågrupper. I slutfasen av den grundläggande utbildningen ska eleven få handledning och stöd i val av fortsatta studier. Eleven ska stödas i att använda handlednings-, rådgivnings- och informationstjänster som undervisnings- och arbetsförvaltningen samt samhället erbjuder. Klassföreståndarens lektioner Klassföreståndarens lektioner arrangeras i skolorna på olika sätt, men den gemensamma målsättningen med dem är att skapa en relation mellan klassföreståndaren och enskilda elever samt att utbyta information. Dessa lektioner borde ordnas regelbundet även om det inte finns s.k. klassföreståndarärenden. 25

26 4.7. Arbetsfördelningen av handledningen i de högre årskurserna Rektorn skapar möjligheter/förutsättningar för handledningen stöder planeringen av handledningen och samarbetet mellan olika aktörer ordnar tillräckliga resurser för handledningen och säkerställer att elevernas rätt till personlig handledning är garanterad svarar för utarbetandet av läsordningen och de grupper för valfria ämnen som ordnas årligen ordnar tillsammans med lärarna och elevhandledarna en mässa för valfria ämnen för elever i åk 7 och i åk 8 svarar för klassindelningar och gör vid behov överföringar från en klass till en annan ordnar/möjliggör för vårdnadshavarna den behövliga informationen om ärenden som påverkar slutbedömningen och möjligheten till fortsatta studier samt den gemensam elev antagningen svarar för utdelningen av andra stadiets överföringsblankett samt anvisningar om hur den ska fyllas i deltar vid behov tillsammans med handledningspersonalen och vårdnadshavarna i handledningen av de studerandena som har särskilda svårigheter i inlärningen och svårigheter i att fullgöra den grundläggande utbildningen leder arbetet i elevvårdsgruppen sköter och ordnar i övergångsfaserna inom den grundläggande utbildningen så att den behövliga informationen förmedlas från årskurserna 1 6 till de högre årskurserna, vilket gör det möjligt att ordna samarbetet mellan hemmet och skolan gör det möjligt att ordna perioder för inlärning i arbetet för elever och lärare stöder ingripande i mobbning i skolan informerar lärarkåren om elevvårdsgruppens arbete Elevhandledaren bär det huvudsakliga ansvaret för planeringen och genomförandet av elevhandledningen håller studiehandledningslektioner enligt den gällande läroplanen ger individuell handledning och grupphandledning deltar i skolans elevvårdsarbete följer och vid behov handleder och stöder elevernas skolgång i samarbete med klassföreståndarna, ämneslärarna och personer som hör till elevvården kontaktar elevens vårdnadshavare vid behov deltar tillsammans med rektorn i planeringen av valfria ämnen planerar och ordnar PRAO-perioder samarbetar med andra läroanstalter och företrädare för arbetslivet handleder eleverna i att välja fortsatta studier och yrke handleder och stöder eleverna i övergångsfaserna i utbildningen har en konsulterande roll gentemot ämneslärare och klassföreståndare i handledningsfrågor som anknyter till stödet i tre steg Klassföreståndaren är för sin klass den vuxna som följer skolgången av en enskild elev och hela klassen skapar i sin klass en positiv samarbetsanda och gör skolan och dess verksamhet bekant för sina elever ingriper i problemen och handleder vid behov håller en regelbunden kontakt med vårdnadshavarna bl.a. i form av föräldramöten och utvecklingssamtal när det gäller framskridandet av elevens skolgång samt via Wilma. deltar för sin del i övervakningar enligt skolans praxis 26

27 följer elevens skolframgång tillsammans med ämneslärarna kontrollerar och utreder elevens frånvaro ser till att information om skolans ärenden går till eleverna och vid behov till hemmen ser till att eleverna avtjänar sina straff samarbetar med rektorn, elevhandledaren, specialläraren och annan elevvårdspersonal i problem som gäller klassen eller en enskild elev deltar vid behov i elevvårdsgruppens möten kan ge lov för högst tre dagars frånvaro Ämnesläraren handleder i studieteknik i det egna ämnet och ger mångsidig undervisning, följer sin tid särskilt ur synvinkeln för sitt eget ämne, fortbildar sig utarbetar en Plan för elevens lärande eller IP i samarbete med eleven, vårdnadshavarna, klassföreståndaren, specialläraren och vid behov övriga sakkunniga samarbetar med klassföreståndaren, elevhandledaren, specialläraren och elevvårdsgruppen, träffar föräldrar vid behov som stöd för klassföreståndaren testar regelbundet elevernas studieframgång utvärderar elevens skolframgång i terminsbetyg ser till att en varning om blivande vitsord 4 (där det berättas vad eleven ännu kan göra för att förbättra sin prestation) ges i tid och sänder en kopia till rektorn för underskrift innan varningen sänds till hemmet, varningarna kommer via rektorn centraliserat till elevvårdsgruppen informerar klassföreståndaren och elevhandledaren om ändringar i elevens studieframgång gör frånvaroanteckningar och andra anteckningar i Wilma ser till att klassföreståndaren är medveten om ett straff som tilldelats eleven sköter övervakningar på raster och vid andra tillfällen (t.ex. klassresa, studieresa) samarbetar med intressegrupper som står utanför skolan kan kontaktas av vårdnadshavarna åtminstone under skoltiden Specialläraren ger deltidsspecialundervisning till en elev med lindriga inlärnings-, koncentrations- och/eller anpassningssvårigheter och som behöver särskilt stöd för att förbättra sina studiefärdigheter ger kompanjonundervisning med ämnesläraren i gruppen för allmän undervisning undervisar en elev som har befriats från lärokurser samarbetar med klassföreståndaren om specialarrangemang i undervisningen för eleven följer studiesituationen av elever i behov av stöd, ger personlig handledning och vid behov undervisning deltar i skolans elevvårdsgrupp Kuratorn stöder enligt sin grunduppgift elevens skolgång, stöder och främjar elevens sociala välmående samt förebygger förekomsten av problem och ingriper i upptäckta problem handlar i situationer där det behövs särskild hjälp och stöd till eleven eller elevens familj och när läraren eller andra vuxna i skolan blir bekymrade för hur eleven klarar sig deltar i elevvårdsarbetet och utvecklingen av det Den övriga personalen deltar i skolans interna fostringsarbete informerar de ansvariga personerna om upptäckta missförhållanden som angår arbetsmiljön och elevernas beteende 27

28 Väneleven (tutor, kompiselev) skapar en glad och uppmuntrande atmosfär bland eleverna verkar som "ögon och öron" bland eleverna och berättar vid behov om sina iakttagelser till de vuxna i skolan stöder sjundeklassisternas anpassning till den nya skolan 4.8. Övergångsfasen till andra stadiet Elevhandledarna inleder i god tid diskussioner med eleverna angående valen på andra stadiet och den gemensamma ansökan. Ett intensivt samarbete med elevvården är viktigt. Skolorna på andra stadiet arrangerar olika presentationstillfällen för elever och vårdnadshavare. Med vårdnadshavarens tillstånd arrangeras övergångsmöten med skolor på andra stadiet. Varje elev som går ut grundskolan får som bilaga till betyget en blankett för frivillig dataöverföring att ta med till sin nya skola. Utbildningslagstiftningen har ändrats för att öka säkerheten inom utbildning och arbetsliv. Man talar om SORA-lagstiftning = soveltumattomuuteen ratkaisuja. Ändringarna träder i kraft i början av år Bakgrunden är de farliga situationer som uppstått inom hälsovården under de senaste åren. Ändringarna gäller indragning och återställande av studierätt samt narkotikatest och disciplin Ändringarna gäller yrkesutbildning, yrkeshögskole- och universitetsstudier. Syftet med de nya bestämmelserna är: att förbättra säkerheten i utbildningen och i arbetslivet efter studierna genom att utöka utbildningsanordnarnas och högskolornas möjligheter att ingripa i situationer som berör studerandes lämplighet och säkerhet. att förbättra patient- och kundsäkerheten, trafiksäkerheten, säkerheten för minderåriga samt den studerandes egen säkerhet och säkerheten och tryggheten i studiemiljön och på arbetsplatsen. Den studerandes rättsskydd: förfarandet baserar sig på lagstiftning (gemensamma och i förväg fastslagna spelregler), likabehandling, skyddsnätverk inbyggda i lagen, möjlighet att söka ändring i beslut. Närmare information: Elevbedömningen Elevbedömning indelas i bedömning under studiernas gång (åk 1-7) och i slutbedömning (åk 8-9), vilka har olika funktioner Uppföljning och utvärdering av elevens utveckling och inlärning Uppföljning av elevens inlärning och utveckling sker genom utvärdering av eleven och genom elevens självvärdering. Dokumentation av studieprestationerna och utvärdering av dessa är väsentliga. Lärarens respons stöder eleven i inlärningsprocessen och hjälper eleven att bilda en realistisk bild av sig själv. När responsen sker i växelverkan, t.ex. vid utvecklingssamtal, får även vårdnadshavarna kunskap om elevens framsteg. Utvärderingen av eleven tar fasta på elevens framsteg, arbete och uppförande. Dessa utvärderas i förhållande till läroplanens mål, profilerna för goda kunskaper i de olika ämnena och till eventuella individuella mål för undervisningen som uppställts för eleven. Utvärderingen skall vara individuell, vilket betyder att eleven inte jämförs med andra elever. På avgångsbetyget skall vitsorden vara nationellt jämförbara. Utvärderingen skall också vara mångsidig och sporrande. 28

29 Läsårsbetyg Eleven får läsårsbetyg. Eleven samt vårdnadshavarna kan också få respons genom mellan/terminsbetyg, meddelanden eller utvecklingssamtal. Om detta bestäms i respektive skolas läroplan. Bedömningen indelas i bedömning under studierna och slutbedömning. Bedömningen under studiernas gång skall, framför allt i den tidiga bedömningen, fokusera på elevens färdigheter och arbete. Man övergår gradvis till att bedöma kunskap. I slutskedet, då ett ämne studeras för sista gången, ges alltid sifferbedömning. Kriterier för elevbedömningen Vid elevbedömningen i de olika läroämnena bedömer läraren elevens kunskaper och färdigheter elevens aktivitet hur eleven utför arbetet självständigt och i grupp prov, förhör eller andra dokument elevens inställning till arbetet hantering av arbetsmaterial Bedömning av uppförande Bedömning av uppförandet baserar sig på hur väl eleven beaktar andra och sin omgivning och följer givna regler. Alla lärare som undervisar eleven deltar i bedömningen. Bedömningen är kontinuerlig, sanningsenlig och mångsidig. I början av läsåret förklarar man för eleven kriterierna för uppförandet och ordningsreglerna. Samtidigt poängterar man betydelsen av ett gott uppförande både i skolsamfundet samt i samhället med tanke på fortsatta studier och arbetsliv. Uppförandet bedöms med ett vitsord (grunderna baseras på grundskollagen 2, 29 och 35, samt skolornas läroplaner och ordningsregler). Uppförandet bedöms inte i skilje- eller avgångsbetyg. Till avgångsbetyget kan man på begäran få, som bilaga, en bedömning av elevens flit och uppförande. Givandet av betyg Vid de svenska grundskolorna i Borgå ges betyg enligt följande bestämmelser: på årskurserna 1-6 ges ett läsårsbetyg, samt ett mellanbetyg åk 1-3 har verbal bedömning åk 4-6 får sifferbetyg på årskurserna 7-9 ges tre betyg per läsår (två mellanbetyg och ett läsårsbetyg). I åk 1 och 2 bedöms modersmål och litteratur samt matematik med bör förbättras, nöjaktig, god eller utmärkt. I åk 3 tillkommer miljö- och naturkunskap samt finska. De övriga ämnena bedöms med godkänt. De modeller som används finns i Primus. Undantag till detta kan utgöras av elever överförda till specialundervisningen, där det finns möjligheter att beskriva hur eleven utvärderas i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas (IP:n). För undantag till detta, som inte grundar sig på rådande lagstiftning eller grunderna för grundskolans läroplan, bör ansökas om lov av bildningsnämndens svenskspråkiga sektion. I åk 4-6 ges sifferbetyg i alla de ämnen eleven läst. Vid byte av skola Om en elev byter skola inom Borgå ges inte skiljebetyg, utom i fall då det finns risk för att eleven blir utan ett betyg. Då är det på den avgående skolans ansvar att ge ett skiljebetyg. Detta grundar 29

30 sig på antagandet att den mottagande skolan kan ha för liten kunskap för att ge betyget och då bör den avgående skolan kunna ge ett skiljebetyg. Exempel på detta är elever som kort innan julen byter från en skola där man ger mellanbetyg vid sportlovet och mottagande skola ger mellanbetyg vid julen Bedömningen av elever som är i behov av stöd Inlärningssvårigheter ska beaktas i bedömningen av eleven. Detta gäller även elever som har lindriga svårigheter och för vilka beslut om särskilt stöd inte har fattats. Dessa elever kan ha Plan för elevens lärande. Vid bedömningen ska sådana metoder användas genom vilka eleven på bästa sätt kan påvisa sina kunskaper. Responsen i anslutning till bedömningen hjälper eleven att iaktta sina egna behov för utveckling. Grunderna för bedömningen av en elev som får särskilt stöd fastställs i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas (IP) som görs upp för eleven. Om eleven studerar i enlighet med allmän lärokurs ska elevens prestationer bedömas i relation till målen för den allmänna lärokursen och till profilerna för goda kunskaper. Om det i beslutet om särskilt stöd bestäms att eleven i ett eller flera läroämnen ska studera enligt en individualiserad lärokurs, ska elevens prestationer bedömas enligt de mål som fastställts för honom eller henne i den individuella planen. I sådana fall bedöms elevens kunskaper inte enligt de profiler för goda kunskaper som fastställts i grunderna för läroplanen. I läroämnen som studeras enligt en individualiserad lärokurs kan verbal bedömning användas i alla årskurser. Bedömningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt grundar sig på den allmänna lärokursen eller på individualiserade lärokurser, enligt vad som bestämts i beslutet om särskilt stöd. Bedömningen av en elev vars undervisning har ordnats enligt verksamhetsområden ska utgå från elevens personliga mål enligt den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. Bedömningen av eleven ska riktas på framstegen enligt verksamhetsområden. Verksamhetsområden som ska bedömas är elevens motorik, språk och kommunikation, sociala färdigheter, dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Bedömningen ska grunda sig på elevens tillväxt- och lärandeprocess samt på processens utgångspunkter och mål. Vid bedömningen av lärandet ska hinder förorsakade av elevens handikapp eller sjukdom beaktas Slutbedömning Med slutbedömning avses hur väl eleven nått målen i de olika ämnena i den grundläggande undervisningen. Bedömningen skall vara nationellt jämförbar och därför följer man anvisningarna om kriterierna för vitsord 8 i de olika ämnena vid bedömningen. Man kan inte bilda slutbedömningens vitsord genom att t.ex. matematiskt räkna ihop vitsord från olika kurser under årens gång. På slutbetyget bedöms: modersmål och litteratur, andra inhemska språket, första främmande språket, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, hälsokunskap, religion eller livsåskådning, historia, samhällslära, musik, bildkonst, handarbete, gymnastik och huslig ekonomi. Tillvalsämnen som eleven läst minst 2h/v bedöms med siffror. Tillvalsämnen som eleven läst mindre än 2h/v bedöms verbalt. Om ämnet stöder ett annat läroämne kan goda prestationer höja vitsordet i ifrågavarande ämne. 30

31 Elevernas betyg är offentliga dokument. Betyg Ifall det på betyget finns beskrivning av elevens egenskaper är betyget till dessa delar sekretessbelagt och det kan ges endast till eleven och dennes vårdnadshavare. Ifall eleven har IP och studerar med individuella mål märks detta ut med en asterisk vid ifrågavarande läroämne. På betygets tilläggsuppgifter bör antecknas att eleven läst individuell kurs. Svenska skolväsendet har gemensamma betygsblanketter på Primus. Avgångsbetyg Ett avgångsbetyg ges åt varje elev som med godkända vitsord avslutar sin grundläggande utbildning. Vårdnadshavare kan skriftligt anhålla om att elevens vitsord i ett valbart språk inte antecknas på betyget. Då antecknas endast Godkänt vid språket. Likaså kan eleven som bilaga få en bedömning av sin flit och sitt uppförande eller en skriftlig bedömning av ett läroämne som studerats mindre än 2 h/v. Man får inte göra en anteckning om dessa bilagor i avgångsbetyget. En elev i åk 9 bör få ett mellanbetyg vid behov för att kunna söka vidare till andra stadiets utbildning. 31

32 5. Stöd för lärande och skolgång 5.1. Principerna som styr ordnandet av stöd Den som deltar i utbildning har rätt att få tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. Utgångspunkterna för ordnandet av undervisning och stöd ska vara såväl hela undervisningsgruppens som den enskilda elevens starka sidor samt behoven för lärande och utveckling. Att stödja lärande och skolgång innebär såväl lösningar som gäller hela skolsamfundet och inlärningsmiljön som bemötandet av enskilda elevers behov. Då undervisningen och stödet planeras ska man beakta att behovet av stöd kan variera från tillfälligt till fortlöpande, från mindre till mer omfattande och från behov av en form av stöd till behov av flera former av stöd. För att trygga elevens lärande och utveckling är det av avgörande betydelse att sätta in rätt nivå och form av stöd vid rätt tidpunkt. Arrangemangen i undervisningen och de stödformer som eleven ges ska vara flexibla och långsiktiga och förändras i enlighet med behovet av stöd. Formerna av stöd kan antingen användas enskilt eller kombineras så att de kompletterar varandra. Stödet och nivån av stöd ges så länge som det är nödvändigt. Den pedagogiska sakkunskapen och lärarnas samarbete i att upptäcka behovet av stöd och att planera och genomföra stödet är viktigt. Vid behov planeras och genomförs stödet i ett yrkesövergripande elevvårdsarbete. Vårdnadshavaren och eleven ska få information om stödåtgärderna samt möjlighet att ge sin syn på att stödet ges. Stödet ges i elevens närskola genom olika flexibla arrangemang om inte genomförandet av stöd nödvändigt förutsätter att eleven flyttas till en annan undervisningsgrupp eller till en annan skola. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter i övergångsskedet från dagvård till förskoleundervisning och från förskoleundervisning till den övriga grundläggande utbildningen samt från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, eller från en skola till en annan inom den grundläggande utbildningen. (Läroplan för grundskolan 2010) Särskilda undervisningsarrangemang Studierna för en elev kan delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, om 1) eleven anses till någon del redan ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs, 2) det med hänsyn till elevens förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven skall genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs, eller 3) detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd. Om elevens vårdnadshavare inte har gjort en framställning om att elevens studier skall ordnas så som avses i 1 mom. eller föreskrivs med stöd av nämnda moment, skall elevens vårdnadshavare ges möjlighet att bli hörd innan ett beslut fattas. I undervisning för andra än läropliktiga skall eleven på motsvarande sätt ges möjlighet att bli hörd. ( /477) 32

33 5.2. Tre stödnivåer I den nya läroplanen indelas det stöd som eleven får i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Man talar inte längre om specialelever, utan om elever som får stöd på den nivå hon eller han behöver. Elever får huvudsakligen stöd enligt en modell med tre nivåer, dvs. från allmänt stöd vidare till intensifierat och särskilt stöd. På motsvarande sätt går man i motsatt riktning då stödbehovet minskar, dvs. från särskilt stöd vidare till intensifierat och allmänt stöd. Bild 1. FSL-broschyr: Lärarnas arbetsbild förändras Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning utan en föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för lärandet, om det av en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven på grund av handikapp, sjukdom försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan därmed jämförbar särskild orsak inte kan ordnas på annat sätt18. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under den grundläggande utbildningen utan att eleven fått intensifierat stöd, ska beslutet basera sig på en ny bedömning av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom. (Läroplan för grundskolan 2010) 33

34 högklassig grundläggande utbildning, en verksamhetskultur som stöder växande och utveckling, gemenskap, samarbete mellan hem och skola, säkerhet... Allmänt stöd Intensifierat stöd Särskilt stöd STÖDFORMER differentiering differentiering differentiering elevhandledning elevhandledning elevhandledning elevvårdsstöd elevvårdsstöd elevvårdsstöd stödundervisning specialundervisning på deltid stödundervisning specialundervisning på deltid stödundervisning specialundervisning på deltid hjälpmedel etc. hjälpmedel etc. specialundervisning på heltid assistentjänster assistentjänster hjälpmedel etc. handlednings- och stödtjänster handlednings- och stödtjänster assistentjänster handlednings- och stödtjänster flexibel gruppering, gruppstorlek, kompanjonundervisning, teamundervisning, stöd som del av klubbverksamheten samt morgon- och eftermiddagsverksamheten 5.3. Blanketter och elevspecifika planer De blanketter som används för de tre stödnivåerna i Borgå finns som bilaga till detta dokument samt på utbildningsväsendets Pedanet-sidor. Blankettkoderna STÖD1, STÖD2, STÖD3 och STÖD4 används. Pedagogisk bedömning STÖD1 Plan för elevens lärande (allmänt, intensifierat) STÖD2 Pedagogisk utredning STÖD3 Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) STÖD4 Ansvarsfördelning: Elevens klasslärare/klassföreståndare är i första hand ansvarig för att fylla i blanketter och planer. Den lärare som undervisar eleven i ämnet ställer upp målen. Planerna upprättas tillsammans med eleven och vårdnadshavaren. Vid behov ifylls blanketter och planer som berör eleven i samarbete med specialläraren, elevens övriga lärare, elevvårdspersonalen och eventuellt eftisledaren (för detta samarbete krävs ett skriftligt tillstånd av vårdnadshavaren). Det nödvändiga multiprofessionella samarbetet beskrivs separat på respektive blankett. Vid upprättandet av planer utnyttjas eventuella tidigare planer för elevens lärande. Ifall eleven har en rehabiliteringsplan, kan även den utnyttjas med tillstånd av vårdnadshavaren. Planen för elevens lärande på årskurs 1 kan basera sig på elevens eventuella plan från förskoleundervisningen. 34

35 I planen för elevens lärande beskrivs inte elevens personliga egenskaper. En plan inom intensifierat stöd (STÖD2) kan inte ändras genom besvärsprocess eller andra besvärsmetoder. Den individuella planen (STÖD 4) kan ändras genom besvärsprocess. Till IP-dokumentet kan man bifoga detaljerade tillstånd för informationsöverföring som vårdnadshavaren ger. Dessa tillstånd berör information som ges av någon annan än skolans elevvårdspersonal (t.ex.ungdomsväsendet, barn- och ungdomspsykiatriska polikliniken o.s.v.). Beslutet om individuell plan fattas av utbildningsdirektören. Utvärdering av planer: Elevplanerna utvärderas minst en gång per läsår. Det rekommenderas att utvärderingsdiskussionerna förs i samband med utvecklingssamtalen. I samband med den lagstadgade granskningen av särskilt stöd på årskurs 2 och 5 bör man i tid ta upp ärendet med vårdnadshavarna. Arkivering: Blanketterna och planerna förvaras i ett låsbart skåp. Utan tillstånd bör man inte ta kopior av utlåtanden i original. Blanketterna är arbetsredskap för läraren och under läsåret ansvarar läraren för att dokumenten förvaras tryggt. Senast på våren arkiveras de dokumentversioner där den nödvändiga informationen framkommer. Dessa blanketter bör förvaras i ett låsbart skåp. Blanketterna arkiveras under elevens läropliktsålder samt i ytterligare 10 år. Blanketten förvaras i den skola som gjort upp planen. Överflyttningspraxis: Då eleven övergår från förskoleundervisningen till nybörjarundervisningen eller från de lägre årskurserna till de högre årskurserna inom den grundläggande undervisningen i den egna kommunen, bör överflyttningspraxisen granskas. STÖDMATERIAL TILL LÄRAREN Lapsilähtöisen kirjoittamisen ja suunnittelun perusteista (Tanja Vehkakoski 2011) Man har konstaterat att deltagandet i IP-processen förstärker elevens självsäkerhet, att eleven bättre förbinder sig till målsättningar och klarar sig akademiskt sett bättre Hur beaktar du den barninriktade verksamheten i planens motiveringstexter? Hur blir eleven delaktig? Idealet är konkreta målsättningar som kan bedömas och indelas i hanterliga delar (Är målet att förstärka modersmålets olika delområden ELLER att Anne klarar av att läsa ord med 2-3 stavelser, övar sig att skriva med stora bokstäver o.s.v.) Använder du alltför många negationer? Säger du att Gustav inte pratar ELLER att Gustav använder sig av tio bilder då han kommunicerar? - Är eleven alltid våldsam ELLER har Ville svårt vid övergångsfaser, skuffas i kön o.s.v.? - Är eleven långsam ELLER måste läraren ge eleven mer tid? 35

36 5.4. Allmänt stöd Den som deltar i undervisningen har under arbetsdagen rätt att få undervisning i enlighet med läroplanen, elevhandledning samt tillräckligt stöd med inlärningen och skolgången genast då stödbehovet uppstår Läraren ansvarar för att undervisningsgruppens och varje enskild elevs varierande utgångsläge och behov beaktas i undervisningen Allmänt stöd ges i enlighet med individuella behov Dokumentering - Enbart deltagande i deltidsspecialundervisning en gång i veckan innebär inte att man övergår till intensifierat stöd. Varje lektion i samma läroämne från period till period fyller redan kriterierna för intensifierat stöd. - Stödundervisning en gång i veckan vid en viss tidpunkt eller en gång i veckan under en längre tid fyller inte ensamt kriterierna för intensifierat stöd I detta skede inga andra anvisningar än lärarens och den övriga personalens egna anteckningar vid behov ska man kunna bekräfta uppgifterna Plan för elevens lärande inom allmänt stöd En plan för elevens lärande kan göras upp för varje elev. Planen för elevens lärande innehåller i tillämpliga delar samma delområden som den plan för elevens lärande som görs upp inom intensifierat stöd. Mål och stödåtgärder som övervägts för eleven ska främja elevens lärande och växande. Elevens studier kan även breddas och fördjupas inom ramen för en plan för elevens lärande, då det utgående från elevens förutsättningar är befogat. (Läroplan för grundskolan 2010) Planen för elevens lärande inom allmänt stöd kan upprättas på samma blankett (STÖD 2) som planen för elevens lärande inom intensifierat stöd. När övergår man till intensifierat stöd? En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning (STÖD1) ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande (STÖD2). Från allmänt till intensifierat stöd Läraren bör alltid i första hand diskutera om sina observationer och sin oro med eleven. Läraren bör samarbeta med hemmet och vid behov eller i mån av möjlighet kalla vårdnadshavarna till möte. Vid regelbundna utvecklingssamtal (utvecklings- och inlärningsdiskussioner) bör man ta oron till tals. Läraren kan konsultera en kollega eller skolans elevvårdspersonal utan att föra ärendet vidare. Tillräcklig oro: Läraren börjar fylla i en pedagogisk bedömning (STÖD1). Elevens lärare sammanställer tillsammans en skriftlig pedagogisk bedömning. Vid behov och i synnerhet då problemen berör elevens välmående och helhetsutveckling används även andra experter vid upprättandet av bedömningen. Samarbetet med eleven och vårdnadshavaren är viktigt med tanke på behovsutredningen samt stödplaneringen och - förverkligandet. 36

37 Behandling och beslut: Om man kommer fram till att det behövs ett beslut om övergång till intensifierat stöd, ska beslutet fattas mångprofessionellt. Detta beslut är en elevvårdsåtgärd, inte ett förvaltningsbeslut, och ska registreras på EVK-blanketten. Med mångprofessionell avses i detta sammanhang läraren samt representanter för åtminstone en eller i mån av möjlighet två eller flera yrkesgrupper. Definition av mångprofessionell i samband med beslut om intensifierat stöd: lärare + lärare/ämneslärare/klassföreståndare = motsvarar inte definitionen lärare + speciallärare = godkänns lärare + speciallärare + skolkurator = rekommenderat antal yrkesgrupper Senast nu måste man kontakta hemmet. Ärendet behandlas även vid elevvårdsgruppens följande möte. Det rekommenderas att man börjar fylla i den pedagogiska bedömningen innan ärendet förs till elevvårdsgruppen. Om elevvårdsgruppen fattar beslut om åtgärder, bör EVK-blanketten ifyllas. Eleven får allmänt stöd men lärarens oro väcks Samarbete med eleven och hemmet Läraren börjar fylla i pedagogisk bedömning (STÖD1) - Färdig eller halvfärdig; för vidare Konsultering av kollega, spec.lärare EV-personal. Det räcker med de åtgärder man har gjort. Eleven stannar inom allmänt stöd Saken tas till EVM (mångprofessionellt elevvårdsarbete) bestämmer att eleven skall få intensifierat stöd. Dokumentering (EVK1) och tillbaka till allmänt stöd eller läraren börjar använda plan för elevens lärande (STÖD2) Saken tas upp som anmälningsärende på EVK Saken kan tas till EVK, men inte nödvändigt. Där bestämmer man att eleven ska få intensifierat stöd. Dokumentering (EVK1) och läraren börjar använda plan för elevens lärande (STÖD2) Vi samarbetar kontinuerligt med vårdnadshavarna. 37

38 Pedagogisk bedömning (STÖD 1) Bör fyllas i då: det används flera former av allmänt stöd oron är tillräckligt stor och de nuvarande stödformerna är otillräckliga då det behövs mer systematisk och planenlig registrering bör åtminstone vara påbörjad innan ärendet förs till elevvårdsgruppen Kan fyllas i då: man behöver ett arbetsredskap det finns oro, men ingen klarhet hur ärendet ska föras vidare man behöver stöd för att pröva eller vidta olika åtgärder som stöd för att föra ärendet vidare Pedagogisk bedömning för intensifierat stöd Påbörjandet av intensifierat stöd baserar sig på en pedagogisk bedömning. I den skriftliga pedagogiska bedömningen beskrivs: elevens inlärnings- och skolgångssituation som en helhet allmänt stöd som eleven fått och bedömning av dess verkningar elevens inlärningsförutsättningar samt specialbehov som berör inlärning och skolgång bedömning av vilka stödarrangemang som borde användas (pedagogiska arrangemang, förändrad inlärningsmiljö, elevvårdsåtgärder eller andra arrangemang) 5.5. Intensifierat stöd Elever som för sin inlärning eller skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska ges intensifierat stöd i enlighet med en plan för elevens lärande. En sådan plan ska tas fram, om det inte finns ett uppenbart hinder för det, i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare. ( Lag om grundläggande utbildning 16a ) Intensifierat stöd ges då det allmänna stödet inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det intensifierade stödet är djupare och mer långsiktigt än allmänt stöd. Med intensifierat stöd stöder man systematiskt elevens inlärning och skolgång och dess uppgift är att förhindra att problem uppstår, blir mångformade och hopar sig. I samband med intensifierat stöd kan man använda den grundläggande utbildningens samtliga stödformer, med undantag för specialundervisning som ges på basis av beslut om särskilt stöd. Då man ger intensifierat stöd kan man inte individualisera lärokurser i olika läroämnen. Däremot betonas betydelsen av specialundervisning på deltid, individuell elevhandledning, användningen av flexibla undervisningsgrupper samt samarbetet mellan hem och skola. Dessutom förstärks elevvårdens roll i främjandet och upprätthållandet av elevens välmående. Stödet bör till sin kvalitet och omfattning motsvara elevens utvecklingsnivå och individuella behov. Det är viktigt att se till elevens möjligheter att få erfarenheter av att lyckas både med inlärningen och som en gruppmedlem samt att stöda elevens positiva uppfattning av sig själv och skolarbetet. Elevens inlärning och skolgång bör följas upp och utvärderas regelbundet då intensifierat stöd ges. Ifall det sker förändringar i elevens situation, granskas planen för elevens lärande så att den motsvarar elevens stödbehov. 38

39 Plan för elevens lärande inom intensifierat stöd (STÖD 2) En plan för lärandet görs alltid upp för en elev som får intensifierat stöd. Planen för elevens lärande ska göras upp i samarbete med eleven och vårdnadshavaren samt vid behov med elevens övriga lagliga företrädare, om det inte finns ett uppenbart hinder för det. (Läroplan för grundskolan 2010) Klassläraren/klassföreståndare bär huvudansvaret för kontakten med hemmet Vårdnadshavarna bör vara medvetna om situationen, men det behövs nödvändigtvis inte ett separat möte Elevens andel i planeringen ökar vid förflyttningen till de högre årskurserna inom den grundläggande utbildningen. Det stöder elevens inlärning, tillväxt och utveckling att få vara med och planera studiegången och stödåtgärderna. I läroplanen kan bestämmas att eleven kan studera enligt ett eget studieprogram i stället för i den årskursindelade lärokursen. Om ett sådant förvaltningsbeslut fattas i fråga om en enskild elev, ska en plan för elevens lärande göras upp. I den ska nämnas vilka studiehelheter som ingår i elevens studieprogram, i vilken ordning de ska studeras, enligt vilken tidtabell och eventuella särskilda mål. (Läroplan för grundskolan 2010) Hur länge ges intensifierat stöd? Hur gå vidare från intensifierat stöd? Med hjälp av planen för elevens lärande bedömer man regelbundet om stödet är tillräckligt och hur stödet fungerar. Detta görs tillsammans med eleven, hemmet och övriga lärare, specialläraren och/eller övrig elevvårdspersonal. Till följd av den regelbundna granskningen av planen för elevens lärande kan eleven fortsättningsvis få intensifierat stöd eller vid behov återgå till allmänt stöd. En återgång till allmänt stöd behandlas mångprofessionellt på samma sätt som beslutet om att ge intensifierat stöd. Även detta beslut registreras på EVK-blanketten. Utvärdering av det intensifierade stödet och vad sedan? Plan för lärande skall utvärderas kontinuerligt Behöver inte intensifierat stöd mera Intensifierat stöd är tillräckligt Intensifierat stöd räcker inte till Saken tas till EVM (mångprofessionellt elevvårdsarbete) bestämmer att eleven ska överföras tillbaka till allmänt stöd Dokumentering (EVK1) Saken tas upp som anmälningsärende på EVK. Saken kan tas till EVK, men inte nödvändigt. Man bestämmer där att eleven skall få allmänt stöd. Dokumentering (EVK1) Saken tas till EVK som bestämmer att en pedagogisk utredning (STÖD3) görs. Dokumentering (EVK1) Vi samarbetar kontinuerligt med vårdnadshavarna. 39

40 Från intensifierat till särskilt stöd Då man funderar på om eleven behöver särskilt stöd ska ärendet alltid föras till elevvårdsgruppen. I elevvårdsgruppen fattas beslut (inte ett förvaltningsbeslut) om att upprätta en pedagogisk utredning (STÖD3). Ärendet registreras på EVK-blanketten. I samband med beslutet om pedagogisk utredning kommer man överens om arbetsfördelningen. Enligt lag måste man höra eleven och vårdnadshavaren På blanketten finns egna avsnitt för lärare, mångprofessionellt samarbete och elevvårdspersonal Blankettens sista sida är en sammanfattning, som man ber vårdnadshavaren underteckna Pedagogisk utredning för särskilt stöd (STÖD 3) I den skriftliga pedagogiska utredningen beskrivs: elevens inlärnings- och skolgångssituation som en helhet allmänt stöd som eleven fått och bedömning av dess verkningar elevens inlärningsförutsättningar samt specialbehov som berör inlärning och skolgång bedömning av vilka stödarrangemang som borde användas (pedagogiska arrangemang, förändrad inlärningsmiljö, elevvårdsåtgärder eller andra arrangemang) motiverad bedömning av elevens behov av individuell lärokurs i ett eller flera läroämnen Stödarrangemangen kan innehålla faktorer som berör t.ex. undervisnings- och handledningspersonal, elevvård, skolgångsbiträden och andra nödvändiga tjänster, undervisningsmetoder samt material och redskap. Utöver en pedagogisk utredning bör man vid behov skaffa övriga utlåtanden då man bereder ärendet, t.ex. ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller motsvarande social utredning. Vid upprättandet av en pedagogisk utredning utnyttjas tidigare pedagogiska bedömningar och planen för elevens lärande. Ifall eleven har en rehabiliteringsplan, kan även den utnyttjas med tillstånd av vårdnadshavaren Beslut om särskilt stöd För att ge särskilt stöd ska utbildningsanordnaren fatta ett skriftligt beslut som granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. Beslutet ska fattas i enlighet med förvaltningslagen. (Lag om grundläggande utbildning 17 2 mom. (642/2010), Förvaltningslag (2003/434)) Den pedagogiska utredningen skickas till utbildningsdirektören. Kopia av den pedagogiska utredningen samt bilagor i original stannar kvar på skolan. Om vårdnadshavaren har utlåtanden som har betydelse för undervisningsarrangemangen, kan skolan be att få en kopia av dem. På basis av den pedagogiska utredningen gör utbildningsdirektören en bedömning av elevens behov av särskilt stöd och fattar vid behov beslut om att ge särskilt stöd. Detta beslut fattas i enlighet med förvaltningslagen och kan därmed överklagas. 40

41 Beslutet bör innehålla: I beslutet om särskilt stöd bestäms om frågor som är betydelsefulla för elevens rättsskydd och för hur undervisningen ordnas. I beslutet om särskilt stöd bestäms vilken elevens huvudsakliga undervisningsgrupp är, vilka eventuella tolknings- och biträdestjänster och andra tjänster som eleven behöver, samt vid behov om undantagsarrangemang i undervisningen. Individualisering av en lärokurs förutsätter ett beslut om särskilt stöd.(läroplan för grundskolan 2010) Individualiseringen av ett nytt läroämne föregås i regel av intensifierat stöd och en plan för elevens lärande samt av en pedagogisk utredning som elevvårdsgruppen fattat beslut om. Efter det fattas beslut om att eleven får särskilt stöd i det aktuella läroämnet Särskilt stöd Särskilt stöd ska ges elever som inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots andra former av stöd. Särskilt stöd ordnas inom ramen för allmän eller förlängd läroplikt. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt av andra former av stöd inom den grundläggande utbildningen. Alla inom den grundläggande utbildningen tillgängliga former av stöd kan användas. Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven helhetsmässigt och systematiskt stöd så att eleven kan fullgöra sin läroplikt och får en grund också för att fortsätta studierna efter den grundläggande utbildningen. Elevens självkänsla och studiemotivation ska stärkas och eleven ska uppmuntras att ta ansvar för sina studier inom ramarna för sina förutsättningar.(17 1 mom. Lag om grundläggande utbildning (642/2010) Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP)(STÖD 4) För verkställandet av ett beslut om särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) göras upp för eleven. Den undervisning och det övriga stöd som ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd ska framgå av planen. (Läroplan för grundskolan 2010) En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på den fastställda läroplanen. Planen innehåller målsättningar för elevens inlärning och skolgång samt planer för undervisningsinnehåll, pedagogiska metoder och andra nödvändiga stödåtgärder. Syftet med planen är att långsiktigt stöda elevens individuella inlärnings- och utvecklingsprocess. Den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas granskas alltid då elevens stödbehov eller undervisningsmålsättningar ändras. Erfarenheterna av undervisningsarrangemang, verksamhetssätt och stödtjänster kan antecknas i IP och utnyttjas då man utvärderar hur planen förverkligats. Om eleven övergår till intensifierat stöd upprättas en plan för elevens lärande Utvärdering av beslut om särskilt stöd Behovet av särskilt stöd ska granskas i enlighet med vad som förutsätts i lag och alltid då elevens behov av stöd förändras. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om eleven. Ett nytt beslut om särskilt stöd ska fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd kvarstår. Om 41

42 man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Eleven övergår då till att få intensifierat stöd. (Läroplan för grundskolan 2010) Inom svenskspråkiga utbildningsväsendet i Borgå granskas besluten åtminstone i årskurs 2 (våren) inför årskurs 3 samt i åk 5 (våren), senast i årskurs 6, inför årskurs 7. I Borgå ska processen börja redan i årskurs 5 för att hinna pröva stödformer före årskurs 7. Elevvårdspersonalen i åk 7-9 bör få ta del i granskningen i årskurs 6 för att stödformerna ska bli lämpliga. 42

43 SVENSKA UTBILDNINGSTJÄNSTERNA I BORGÅ Handlingsplan för elev i behov av stöd åk 1 9 STÖDSTIG ansvarsfördelning och åtgärdsplan Förebyggande stöd för inlärning och skolgång tidigt ingripande förebyggande elevvård t.ex. KiVa-skola Speciallärarens testningar/kartläggningar Elevernas delaktighet - klass och elevråd Bemöta eleven i varje situation En bra skoldag Vardagssamarbete Stödform: Ansvar: Åtgärder: 1. Allmänt stöd Klasslärare/ - samarbete med hemmet ämneslärare/ - differentiering klassföreståndare. - handledning - stödundervisning - kompanjonundervisning - spec.und. på deltid - flexibla grupperingar regelbundet och naturligt samarbete med hemmet - stöda föräldraskapet föräldrakvarter/utvecklingssamtal - blankett/gemensam praxis stöd för självbedömning (plan för elevens lärande, IP) regelbundna träffar med elevvårdsgruppen angående klassens ärenden -kompanjonundervisning, konsultering Allmänt stöd dokumenteras (egna anteckningar) och utvärderas. Då eleven behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt görs en pedagogisk bedömning. 2. Intensifierat stöd Stödet ges i första hand - samarbete med hemmet av undervisande lärare - differentiering och planeras av - individuell handledning klasslärare/ämneslärare - stödundervisning i samarbete med - kompanjonundervisning klassföreståndare/spec.l - spec.und. på deltid är - flexibla grupparrangemang - klubbar och/eller ev. eftisverksamhet - ingen individuell läroplan På basen av en pedagogisk bedömning (STÖD 1) av elevens behov fattas ett mångprofessionellt beslut om intensifierat stöd och en plan för elevens lärande (STÖD 2) uppgörs. Beslutet är en elevvårdsåtgärd och dokumenteras på EVK1- blanketten Planen uppgörs i samråd med vårdnadshavarna och vid behov med andra sakkunniga. Intensifierat stöd dokumenteras och utvärderas. När eleven inte når målen för tillväxt, utveckling och lärande trots tillräckliga andra former av stöd görs en pedagogisk utredning. 3. Särskilt stöd Stöd ges enligt IP:n. Stödformer kan ges integrerat i allmän undervisning eller i smågrupp/individuellt. Eleven har rätt att få alla tidigare former av stöd. -förlängd läroplikt -individualisering -studier enligt verksamhetsområden/läroämnesblock ORON ta oron till tals Elevvårdsteamet besluter om att en pedagogisk utredning (STÖD 3) görs. Den undervisande läraren uppgör IP:n i samråd med andra lärare, sakkunniga och vårdnadshavare. På basen av en pedagogisk utredning (STÖD 3) av elevens behov fattar utbildningsdirektör ett förvaltningsbeslut om att överföra eleven till särskilt stöd. Efter beslutet görs individuell plan (STÖD 4) för eleven. Beslutet ska utvärderas under åk 2 och innan åk 7; i åk 5 men senast i åk 6. IP:n utvärderas och uppdateras minst en gång per läsår. Elev kan överföras direkt till särskilt stöd, se lagen. 43