1 (9) Minnesanteckningar förda vid utbildningsdagarna om ungas delaktighet och inflytande i Älvdalens kommun för ordinarie ledamöter i Älvdalens samverkansråd för ungdomsfrågor/h-u-r-grupp (ledningsgruppen) och den politiska styrgruppen. Tid: 2015-11-05, kl. 12.30-16.00 och 2015-11-06 kl. 09.00-12.30. Plats: Chatarinasalen, Tallbacken, Älvdalen Närvarande: Enligt bif. närvarolista Minnesanteckningar från utbildningsdag 1: Tomas Nord öppnar mötet och hälsar Ove Strand från företaget Trialog välkommen. Ove Strand driver företaget Trialog som är ett företag som bl. a specialiserar sig på skoldemokrati, (elev- och föräldrainflytande) och ungdomspolitik med utgångspunkt i bl. a Barnkonventionen. Ove inleder med en tillbakablick från tidigare utbildningsdagar i Älvdalen och går igenom programmet för dagen. Det barn- och ungdomspolitiska programmet ska diskuteras under eftermiddagen. Viktigt att det arbetas igenom ordentligt för att det ska kunna förverkligas. Ove går igenom de 5 övergripande politiska målområdena i programmet. Ove ber deltagarna ge exempel på hur de unga invånarna fått vara med och påverka de kommunala besluten under de senaste två åren. Exempel från politikerna: Blås grönt är ett exempel där kommunen bidragit med pengar Miljötinget som genomförs varje år anpassning av möjligheten att åka buss hem för elever, så att man inte behöver ta skolbussen om inte tiden passar, utan kan ta en senare ordinär buss med Dalatrafik alla kommunens elever får nu åka gratis i backarna i Idre fjäll/fjätervålen och inte som tidigare enbart Idres ungdomar. Exempel från tjänstemännen: Blås grönt Musik och motor nya skolan missnöje med hur den ser ut uppföljningar av ungdomsenkäten Lupp, med en svarsfrekvens på över 90 % i Älvdalens kommun ALV200 v 1.0 2006-12-13 Postadress: Besöksadress: Telefon: Org nr: 212000-2197 Box 100 Permatsvägen 1 0251-313 00 Plusgiro: 36977-7 kommun@alvdalen.se 796 22 Älvdalen 0251-312 09 (fax) Bankgiro: 991-1942 www.alvdalen.se
ÄLVDALENS KOMMUN 2 (9) ungdomsmottagningen som nu är igång Baureð en lokal som utvecklats till en mötesplats för alla ungdomar Landsbygdsriksdagen med ungdomar som deltagare Unga till arbete utarbetande av den nya politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen, där ungdomsrådet var med i processen hur kommunen rekryterar sina anställda politikerna har tagit beslutet att kommunens ungdomar kan söka utbildningar var som helst i landet. Exempel från ungdomarna: fritidsgårdarna kom tillbaka Blås grönt Miljötinget Övrig kommentar från ungdomarna i denna fråga: Inte alltid vi ungdomar vet vad vi påverkat, att beslutet som tas går tillbaka till vår påverkan. Kommentar från Ove: Viktigt med återkoppling på vad ungdomarna faktiskt gjort. Tjänstemannen är som en brobyggare, Tomas Nord i vårt fall jätteviktig, ska vara centralt placerad i organisationen. Viktigt med en styrgrupp som partner, hela kommunen ska jobba med detta, sektorsövergripande + H-U-R-gruppen. Sektorsövergripande samverkan och förankring är en bra ambition. Utbildning är en framgångsfaktor för utveckling och att många får del av den. Ungdomsforum Dialog Viktigt att det finns ett program/en skrift dit de unga kan gå för att få information om det ungdomspolitiska programmet. Det är också en framgångsfaktor. Ett starkt engagemang är viktigt. Kommentar från Peter Egardt: Viktigt att hitta rutiner för hur de kanalerna ska se ut, de behöver bli bättre. Vi vill ha ungdomarna med och ungdomarna ska veta att de kan ställa krav, vilket är viktigt från bägge håll. Stödjande strukturer i form av en H-U-R-grupp med kollegor som representerar olika förvaltningar, säkrar att det som är bestämt också görs. Omöjligt uppdrag annars. Målet för 2015är att ta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram. Helst ska det heta barn- och ungdomspolitiskt program. Programmet är en möjliggörare för framtiden. Den första versionen av det Barn- och ungdomspolitiska programmet ska fungera som ett direktiv och möjliggörare för framtiden. Det ska sedan
ÄLVDALENS KOMMUN 3 (9) förankras i chefsledet/styrgruppen. Beslut fattas sedan i aktuellt utskott för att sedan konkretiseras, vilket förutsätter delaktighet av aktuella grupper. Diskussionsuppgift: Hur ska vi jobba för att programmet ska hålla över tid och över maktskiften? Hemsida viktig, där det framgår var som gjorts och vad som ska göras de närmaste åren. Ungdomarna kan själva ansvara för ett sådant forum. Programmet ska revideras årligen. Ungdomarna ska vara med i diskussionerna om kommunens strategiska mål. Intentionerna och andan i programmet ska finnas kvar över tid men måste också ändras över tid eftersom samhället hela tiden förändras. De ska inte gå att bortprioritera detta program (jfr med ett hyreskontrakt). Diskussionsuppgift: Alla beslut ska ha föregåtts av att ungdomsperspektivet beaktats. Vad betyder det och har kommunen gjort det? Vad är barn- och ungdomsperspektiv, man frågar ju inte dem direkt. Hur ska vi kunna fatta ett beslut i utskott/ks utan att först ha tagit till oss barns och ungdomars perspektiv? Lätt att missa det viktiga. Alla beslut, helt ogörligt. Det måste vara praktiskt genomförbart. (Egardt) Man kan tänka sig att man har en dialog med de unga om vilka frågor de vill vara med och diskutera. Hur ska man annars mäkta med? Ska ungdomarna vara med vid rekrytering av t ex lärare? Kanske kan elevrådet delta med någon representant? Viktigt att det ungdomspolitiska programmet nu går mot handling. I programmet finns 9 övergripande mål: Ove har valt 4 av de målen för att diskutera ytterligare:
ÄLVDALENS KOMMUN 4 (9) Diskussionsuppgift: Vilka hinder, risker och farhågor för att nå det angivna målet kan ni se? Vilka orsaker till dessa hinder, risker och farhågor kan ni se? Tänk ut lösningar på dessa hinder och problem. Mål: Förbättra förhållningssätt och bemötande Mål: Mötesplatser för ungdomar i alla tre tätorter Mål: Kommunalt samverkansråd för ungdomsfrågor med tydlig placering i den politiska organisationen
ÄLVDALENS KOMMUN 5 (9) Mål: Inflytandeforum på kommunens mötesplatser för ungdomar Ola tar exempel från sjukvården; Barnkompetensen måste säkras. Barn har rättigheter. Känner jag mig välkommen! Pratade vi om varför jag är här? Tog man hänsyn till hur jag kände? Hur blev avslutet? Formulär/checklista delas ut och fylls i tillsammans med barnet för att de ska känna sig delaktiga i vårdsituationen och det är också ett sätt att säkra bemötandet. Kan kommunen använda sig av en checklista för att få en uppfattning om barns och ungdomars delaktighet i en kommun? Framtagandet av ett strategiskt program är ett sätt att säkra det vi vill jobba fram. Kan vi använda oss av checklistor även här för att se om vi kan nå fram till ungdomsrådet t ex? Viktigt med personer på varje förvaltning som kan säkra att detta kan fungera.
ÄLVDALENS KOMMUN 6 (9) Minnesanteckningar från utbildningsdag 2: Dagen inleds med en presentation av deltagarna och föredragshållarna Ove Strand och Cecilia Malm från Rädda Barnens lokalkontor i Borlänge. Cecilia Malm informerar om Barnkonventionen Konventionen om barns rättigheter Barnkonventionen, gäller barn under 18 år. Vad är det för en överenskommelse? Varför behöver barn egna rättigheter? Barn ska ha rätt att vara barn till fyllda 18 år. Synd att Barnkonventionen behövs. Man har mer makt som vuxen än som barn det blir en maktobalans. Barnen har en unik kunskap som vi vuxna inte har. Barnen är beroende av skydd av vuxenvärlden. Det finns föräldrar som slår sina barn det är inte skydd. Barndomen är ingen förberedelse för livet - den är livet. Barnen besitter i varje ålder en unik kompetens. Alla världens länder har ratificerat Barnkonventionen utom ett; USA. Sverige var det femte landet i världen som skrev under konventionen för 25 år sedan det är ett juridiskt åtagande att jobba långsiktigt med frågan. Vår regering utreder just nu i Barnrättsutredningen hur man kan göra Barnkonventionen till lag i Sverige. Förra regeringen gav detta uppdrag. Rädda Barnen sitter med i utredningsarbetet. Norge gjorde konventionen till lag redan 2003. Barnkonventionen syns i dag i många lagstiftningar bl. a i Socialtjänstlagen och i Föräldrabalken. Norge ser att de fått ett mer rättssäkert system sedan konventionen blev lag jämfört med tidigare. Bättre möjlighet att nå framgång i domstolarna. Frågorna har fått en större status sedan det blev lag. Kompetensen i frågor gällande barn har blivit bättre. Att lagstifta konventionen ger ett symbolvärde och konkreta effekter. I Norge innehåller de utbildningar där eleverna ska arbeta med barn ett block om Barnkonventionen. Vilket inte var fallet före lagstiftningen trädde ikraft. Kommunerna ska arbeta med Barnkonventionen på alla nivåer, kanske skruvas muttrarna åt om det blir lag. Det finns en barnrättskommitté i FN. Vart femte år ska länder rapportera till kommittén hur man efterlever Barnkonventionen. Sverige har nu granskats fem gånger. Rädda barnen brukar göra en egen rapport av läget i Sverige som komplement där de berättar hur det egentligen ser ut i Sverige.
ÄLVDALENS KOMMUN 7 (9) Sverige brister när det gäller barn som faller mellan stolarna, barns rätt vid vårdnadstvister, barn med funktionshinder m m. Exempel på några av FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige: Kommittén är djupt oroad över hur barnets bästa utreds och beaktas i beslut. Förbättringar krävs på alla nivåer kring barnens rätt att komma till tals. Inte bra att det finns kommunala och regionala skillnader i hur barns rättigheter efterlevs. FN rekommenderar Sverige att sätt upp en mekanism som säkerställer lika tillgång till barnrätt i hela landet. Skolgången måste vara likvärdig för alla barn. Särskilt fokuseras på brister för missgynnade grupper av barn. Rasism och diskriminering måste förebyggas. Det finns en oro över mobbning i skolan och på nätet. Elevhälsan måste ges utökade resurser. Det finns en oro över barnens psykiska ohälsa. Ove Strand: Hur blir det med straff om Barnkonventionen blir lag? Kan man anmäla kommunen och det blir ett straff? Cecilia Malm: Vi vet inte hur utfallet i Barnrättsutredningen kommer att se ut men det kan bli så. Lars Lisspers: Älvdalen har nu granskats av Skolinspektionen och jag ska idag skicka vårt svar till dem. Inte likvärdig skolgång för flickor och pojkar idag i Älvdalen. Vi ser att pojkarnas betyg är väsentligt mycket lägre än flickornas. Flickorna lär sig mer på varje lektion än pojkarna. Är pojkarna dummare? Knappast. Det handlar om att skolgången måste vara likvärdig. Nu ska skolan undersöka orsakerna till detta. Tomas Nord föreslår att pojkarna själva får komma till tals i denna fråga. Har de någon idé om varför det ser ut som det gör med skolresultaten? Diskussionsuppgift: Vilka rättigheter befäster Barnkonventionen? Exempel på svar från diskussionerna: Alla barn har rätt till skola och utbildning. Alla barn ha rätt till sjukvård och tandvård. Alla barn har rätt att tycka och säga vad de vill, (yttrandefrihet). Alla barn har rätt att inte bli slagna. Barnarbete får inte förekomma. Barn har rätt till båda sina föräldrar, till en familj. Barn har rätt till trygghet och skydd.
ÄLVDALENS KOMMUN 8 (9) Alla barn har lika värde. Alla barn har rätt att tro på vilken gud de vill, religionsfrihet. Barnkonventionens 4 grundprinciper: Artikel 2 Ingen får diskrimineras Artikel 3 Barns bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt till liv och utveckling Artikel 12 Rätt till inflytande Det finns ett material från Rädda Barnen som heter Sänk blicken med syfte att få fart på arbetet med Barnkonventionen. Framgångsfaktorer är identifierade för att kunna arbeta med frågorna i kommunen: Samarbete med barn och unga det absolut viktigaste framgångsfaktorn. Barnen är experterna! Deras åsikter ska beaktas men det är inte barnens ansvar att resultat nås. Exempel på övriga framgångsfaktorer: Gör en långsiktig plan beslut ska fattas i kommunstyrelsen att man jobbar utifrån Barnkonventionen. Utbilda och medvetandegör man måste ha kunskap. Bedriv arbetet ur ett barnrättsperspektiv. Förstå barnens villkor för dialog med barnen och ungdomarna. Gör barnen synliga i budgeten. Koordinera själva genomförandet/ansvaret utse en nyckelperson med ett tydligt mandat och resurser. Involvera civilsamhället och föreningslivet. Gör man detta kommer man att höja resultatet! Sveriges Kommuner och Landsting har ett uppdrag att stödja kommunerna i detta arbete. Ove Strand: Viktigt med ett dokument så att något blir gjort medskick: Gör handlingsprogrammet utifrån Barnkonventionen! Ove beskriver arbetet med s.k. BUFF-grupper i Strängnäs. Det står för Barns och ungdomars framtidsfrågor. Barnen togs t ex med i diskussionen om en ny vägdragning. Det fanns en lärare utsedd på varje skola med ansvar att stötta BUFF- gruppen, 13 barn kom på skoltid för att diskutera denna fråga. Vid ett annat tillfälle deltog 50 barn i diskussionen om en fråga som rörde Sörmlands bästa lekplats. Oerhört välbesökt. Hur ska leken se ut när den är som roligast? En utställning togs fram. En arbetsgrupp med barn och vuxna bildades. Sedan tog man fram ett förslag. De mesta av förslagen gick att genomföra även om en del saker fick strykas av säkerhetsskäl.
ÄLVDALENS KOMMUN 9 (9) Viktigt att tydliggöra vad man gör; BUFF-nytt till lärare, ungdomar och allmänheten. Vad händer och sker? Det är viktigt att aktiviteter ligger i kalendarium precis som kommunstyrelsens möten t ex. Jönköping är den mest framgångsrika kommunen i landet när det gäller att involvera barn och ungdomar. Barnens deltagande förbereds i skolan. Politikerna är faddrar och har unga mentorer. De lär av varandras villkor. Kalmar kommun arbetar med barnpaneler som handlar om att barn och politiker ska mötas. Vad göra i verkligheten? exempel: Avvikelserapportering någon har uppdraget att se till att Barnkonventionen följs går att bygga in i systemet. Barnchecklista. Kan innehålla frågor som: Har barn och unga fått uttrycka sin mening? Har hänsyn tagits till de synpunkter som barn och ungdomar framfört? Barnkonsekvensanalyser Barn- och ungdomsbokslut Ärendelista för möten - ha en kolumn med barnkonventionen Diskussionsfrågor: Hur skulle det kunna se ut när vi jobbar fram barnens Älvdalen? Fantisera fram en vision/dröm utifrån artikel 12 i Barnkonventionen, Rätt till inflytande : Vad kan barnen påverka i Älvdalen? Hur kan de påverka? Vilka forum finns? Stödjande strukturer finns det? Utbildningsdagarna avslutades med en utvärdering som kommer att delges alla deltagare. Tomas Nord tackade alla deltagare för visat intresse och engagemang. Ett speciellt tack till Ove Strand och Cecilia Malm. Peter Egardt tackar arrangörerna för bra dagar. Lena Dahlquist Sekreterare