UTVÄRDERING 2008-2011. Wag the City en metod för inkludering av unga genom musik i Malmö och Botkyrka

UTVÄRDERING 2008-2011 Wag the City en metod för inkludering av unga genom musik i Malmö och Botkyrka En rättighetsbaserad utvärdering av modellen Wag the City Spiritus Mundi Ellen Gustafsson

Sammanfattning Utvärderingsrapport Wag the City 2008-2011 Wag the City en metod för inkludering av unga genom musik i Malmö och Botkyrka En rättighetsbaserad utvärdering av projektet Wag the City Ellen Gustafsson Syftet med Wag the City var att skapa mötesplatser för främjandet av förståelse och inkludering bland unga. Konceptet grundar sig i UNESCO:s huvudsakliga syfte att genom kulturella uttryck skapa dialog för främjandet av mänskliga rättigheter. I Wag the City fick 278 ungdomar i Malmö stad och Botkyrka kommun möjligheten att tillsammans med professionella musikartister, regissörer, producenter m.fl. skapa en musikal vardera som spelades upp på en välkänd scen. Utvärderingsuppdraget, som ligger till grund för denna rapport, var att utifrån ett rättighetsperspektiv titta på effekter på de deltagande ungdomarna och samhället, samt måluppfyllelse. Därmed utvärderades även huruvida Wag the City som metod kan svara på de åtaganden och rekommendationer som följer av Sveriges ratificerande av FN:s konvention för barnets rättigheter och UNESCO:s konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Till grund för utvärderingen ligger enkäter, intervjuer och litteratur- och dokumentstudier. Rapporten ger initialt en beskrivning av projektets innehåll och en redogörelse kring målgruppen. Därefter presenteras resultatet, som i stor utsträckning visar på positiva effekter på ungdomarna. Effekterna bland de medverkande ungdomarna kan sammanfattas till ökad självkänsla och glädje, större förståelse för människor med andra bakgrunder än sin egen och utvecklade kreativa kunskaper. Vidare har effekter på samverkan mellan offentlig och civil aktör påvisats och att Wag the City som metod kan rekommenderas till de som ämnar satsa på rättighetsimplementering inom området inkludering. Wag the City skedde i samarbete med Malmö stad, Botkyrka kommun och Subtopia med stöd av Arvsfonden.

1. INLEDNING... 4 1.1. Utvärderingsuppdraget... 4 1.2. Disposition... 4 2. TEORETISK ANSATS... 5 2.1. UNESCO... 5 2.2. Barnkonventionen... 6 2.3. Barnrättspolitik... 7 2.3.1. Malmö stad... 7 2.3.2. Botkyrka kommun... 8 2.4. Rättighetsperspektiv... 8 2.4.1. Barnperspektiv, barnets perspektiv, barnrättsperspektiv... 9 2.5. Forskning... 9 3. UTVÄRDERINGENS METOD... 10 3.1. Syfte och funktion... 10 3.2. Material... 10 3.3. Enkät... 10 3.3.1. Svarsfrekvens... 11 3.4. Intervju... 11 3.5. Validitet... 11 3.6. Reliabilitet... 12 4. WAG THE CITY... 12 4.2. Wag the Citys vision... 13 4.3. Tidigare utvärderingar... 13 4.4. Organisation/personal... 15 4.5. Finansiering... 16 4.6. Innehållsbeskrivning... 16 4.6.1. Skapartillfällen... 16 4.6.2. Ideella organisationer... 18 4.6.3. Inspirationsdagar... 18 4.6.4. Produktion... 19 4.6.5. Kommunikation... 19 4.6.6. Workshops för skolpedagoger... 19 4.6.7. Dokumentation... 19 2

4.6.8. Wag the City Editorial Team... 20 4.6.9. Föräldramöten... 20 5. PROJEKTETS MÅLGRUPP... 20 5.1. Skolor och kreativa pedagoger... 20 5.1.1. Unga Kulturambassadörer... 21 5.1.2. Botkyrka är ni med oss?... 21 5.1.3. Wag the City Botkyrka... 22 5.1.4. Jämförelse... 23 5.1.5. Bortfall... 23 5.2. Demografisk jämförelse... 24 6. RESULTATANALYS... 26 6.1. Ungdomarnas självkänsla.... 26 6.2. Kulturdialog... 30 6.3. Delaktighet... 33 6.4. Samverkan... 35 6.5. Sammanfattning resultatanalys... 37 7. ANALYS... 38 7.1. Måluppfyllelse och effekter... 38 8. FORTSATT ARBETE OCH REKOMMENDATIONER... 43 3

1. Inledning Denna rapport är en utvärdering av projektet Wag the City som under åren 2008 2011 drivits av den ideella organisationen Spiritus Mundi och finansierats av Arvsfonden. Wag the City är en metod för inkludering av ungdomar med musik som verktyg. Tillsammans med professionella aktörer, såsom musiker och regissörer, har elever från olika områden i Malmö Stad och Botkyrka kommun skapat ett framträdande i form av en musikal i sin kommun. Målgruppen för projektet var ungdomar i åldern 13-19 år och sammanlagt 19 högstadieskolor och gymnasier har deltagit. 1.1. Utvärderingsuppdraget Utvärderingen har på uppdrag av Spiritus Mundi utförts av Ellen Gustafsson under februari och mars 2011. Utvärderingsuppdraget sammanfattas som följande: Att utifrån ett rättighetsperspektiv utvärdera Wag the Citys koncept och utförande relaterat till: Deltagarnas upplevelse Effekter på samhället Måluppfyllelse 1.2. Disposition Efter den inledande sammanfattningen i kapitel 1 beskrivs utvärderingens teoretiska ansats i kapitel 2. Kapitel 3 redogör för de valda metoderna, följt av en projektbeskrivning för Wag the City i kapitel 4 och målgruppsbeskrivning i kapitel 5. Kapitel 6 innehåller resultatet relaterat till projektets målområden och därefter kommer en analysbeskrivning av måluppfyllelse och effekter i kapitel 7. I kapitel 6 återfinns rekommendationer. 4

2. Teoretisk ansats Följande kapitel redogör för utvärderingens teoretiska ansats, vilken inkluderar de rättighetsdokument som är aktuella för syftet med Wag the City, såväl som för Spiritus Mundi. Därefter beskrivs aktuella beslut och dokument gällande de två samarbetskommunerna Malmö stad och Botkyrka kommun, samt en redogörelse för rättighetsperspektivet. 2.1. UNESCO UNESCO, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 1, är en organisation inom FN som Sverige har varit medlem i sedan 1951. Det främsta syftet med organisationen är att skapa samarbeten och överenskommelser kring utbildning, kultur, forskning och kommunikation för att möta FN:s övergripande ändamål. UNESCO bidrar till FN:s arbete för fred och säkerhet genom att via sina områden stärka respekten för mänskliga rättigheter, rättvisa och icke-diskriminering. En viktig aspekt i UNESCOS:s arbete är att på olika sätt arbeta för ökad mångfald. Genom deras allmänna förklaring om kulturell mångfald vill de skapa möjligheter för ökad dialog mellan kulturer för att på så sätt minska konflikter i världen. Bland annat påtalas vikten av att skapa möjligheter för människor från olika kulturer att leva tillsammans. Genom att främja en rättighetsbaserad politik, som utgår från alla medborgares delaktighet, vill de skapa en kulturell pluralism som främjar kulturutbyte och utvecklandet av skaparförmågor som bär upp samhällslivet. 2 Den allmänna förklaringen trycker särskilt på vikten av att etablera samarbeten mellan den offentliga politiken, den privata sektorn och civilsamhället. 3 En grund för arbetet är att svara upp till rätten till utbildning som bland annat beskrivs i FN:s konvention för barnets rättigheter, barnkonventionen, 4 och där UNESCO ytterligare vill stärka betydelsen av att inom utbildningsväsendet skapa forum/möjligheter att bevara, respektera och utöva kulturella identiteter. 5 2005 antogs konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, även ratificerad av Sverige. I och med konventionens antagande får de anslutna staterna en skyldighet att gemensamt arbeta för internationella kulturella utbyten. 6 I konventionen framgår det även att satsningar för möjliggörande av kulturella uttryck ska ges både på nationell och på lokal nivå och med beaktande av de grundläggande principerna för mänskliga rättigheter såsom delaktighet och friheten att uttrycka sig. 7 Konventionen ger även en definition av innebörden av olika aspekter av kultur. Kulturell mångfald innebär alla de olika sätt människor kommunicerar på i samhället samt mångfalden av kreativa och artistiska uttrycksformer och interkulturalitet innebär främjandet av dialog och ömsesidig respekt för möjliggörandet av interaktion på lika villkor. Konventionen om skydd för främjande av mångfalden av kulturyttringar har en stor betydelse för bevarandet av inhemska kulturella traditioner. Konventionen ger en möjlighet för stater att, utan att bryta internationella handelsavtal som regleras av World Trade Organisation (WTO), tillämpa rätten att till viss del ta ekonomisk suveränitet över det egna kulturarvet. I och med globaliseringen uppmärksammas risken att enbart vissa kulturer överlever gällande liberala handelsavtal och syftet med WTO som är att avveckla handelshinder och motverka protektionism. I nuläget är den kommersiella handelns spridning omfattande vilket medför en risk för urholkning av kulturella värden, identiteter och uttryck. 8 International Music Council, IMC, är det största nätverket av organisationer och individer inom musikbranschen. IMC grundades på inrådan av UNESCO 1949 och bevakar nu barn och vuxnas rätt till musik genom fem formulerade rättigheter. Friheten att få uttrycka sig genom musik och att genom musik 1 UNESCO a, hemsida, http://www.unesco.se/bazment/unesco/sv/om-unesco/om-unesco.aspx (2011.03.02). 2 UNESCO:s Allmänna förklaring om kulturell mångfald, art. 2. 3 UNESCO:s Allmänna förklaring om kulturell mångfald, art. 11. 4 FN:s konvention för barnets rättigheter, art. 28, 29. 5 UNESCO:s Allmänna förklaring om kulturell mångfald, art. 5. 6 UNESCO b, hemsida, http://www.unesco.se/bazment/unesco/sv/kultur/kultur.aspx (2011.03.02). 7 Convention on the Protection and Promotion of the Diversity of Cultural Expression, art. 1 (e), art. 2.1. 8 Music Council of Australia, art. 40, 42, 43, 35. 5

få uppleva och tillgodogöra sig delaktighet, skapande och kunskap är två av dessa rättigheter. 9 För att främja rättigheterna och premiera projekt som riktar sig mot IMC:s fem musikrelaterade rättigheter har nätverkat skapat IMC Musical Awards. Wag the City blev tilldelad ett pris vid första prisceremonin 2009. 10 2.2. Barnkonventionen Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 strax efter att den antagits av FN:s generalförsamling. I dagsläget har alla länder utom två anslutit sig vilket gör dokumentet till ett starkt universellt giltigt folkrättsligt avtal. I Sverige har vi ett transformeringssystem vilket innebär att barnkonventionen finns inskriven i våra svenska författningstexter med hänvisning till både internationell och nationell tolkning. Barnkonventionen är ett viktigt dokument att arbeta kring när det gäller att öka förståelsen för barn och ungdomars behov och livssituation. Konventionens rättigheter ger barnen ett ökat skydd och tydliga riktlinjer för såväl juridiska aspekter som värderingar och faktiska behov. Enligt barnkonventionens artikel 1 definieras barn som varje människa under 18 år. Artikeln är normativ internationellt, men det förekommer nationell lagstiftning som gör barn myndiga vid en tidigare ålder. I Sverige har vi en ungdomspolitik för barn mellan 13 och 25 år som tar utgångspunkt ur mänskliga rättigheter och tillika barnpolitiska mål. Det finns en tydlig samverkansaspekt mellan de båda målområden som i grunden klargör barns och ungas lika värde och lika behov. 11 Barnkonventionen innehåller många olika sakartiklar som alla är beroende av varandra. Konventionen bör läsas i sin helhet, men har identifierat fyra grundläggande principer för att ge innehåll och förståelse för konventionens barnsyn. De grundläggande principerna är även särskilt viktiga i tolkningen av varje enskild rättighet och ger en tydlig vägledning för de som på olika sätt ska använda barnkonventionen som verktyg i beslut eller verksamhet. En av barnkonventionens grundläggande principer är artikel 12 Respekt för barnets åsikter. För att genomföra och tolka barnkonventionen är det väsentligt att låta barnen komma till tals och därmed även ge dem respekten av att vara samhällsmedborgare med lika rättigheter. Det innebär en rätt till medbestämmande som inte ska misstolkas som en rätt till självbestämmande. Här blir det viktigt att skapa forum och miljöer i barnens närhet som bereder dem med denna kunskap, samt medger att barns olika kulturella attityder erkänns av vuxna och andra barn. 12 Vidare säger tolkningen av barnkonventionen att barns delaktighet i formandet av olika projekt leder till att barn och ungas mångfald av behov och intressen synliggörs, vilket kan vara barn med olika sociala, kulturella bakgrunder eller barn med funktionshinder. 13 Barnkonventionens diskrimineringsgrunder som preciseras i artikel 2 är utökade i förhållande till övriga rättighetskonventioner och svensk lagstiftning. Bland annat tillges barn rätten att inte diskrimineras varken utifrån deras föräldrar eller utifrån dem själva. Konventionen medger positiv diskriminering för barn i särskilt utsatta positioner och uppmuntrar satsningar som främjar jämlikhet mellan kön. 14 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling, artikel 6, handlar om barns rätt att uppleva en tillfredsställd självkänsla och att bli bemött där de är just nu. Barn befinner sig i ett sammanhang där hemmet, 9 International Music Council a, hemsida, http://www.imc-cim.org/index.php?option=com_content&task=view&id=201&itemid=216 (2011.03.14). 10 International Music Council b, hemsida, http://www.imccim.org/index.php?option=com_content&task=view&id=330&itemid=1 11 Regeringen, En strategi för ungdomspolitiken, Skr. 2009/10:53, (2009) s. 10. 12 UNICEF, Handbok om barnkonventionen, s. 123-124. 13 UNICEF, s. 128. 14 UNICEF, s. 35. 6

boendemiljö, skolan och kamraterna är forumet för deras utveckling, vilket leder till ett behov av positiv samverkan mellan dessa delar av barns livssituation. 15 Nära samverkande med artikel 6 ovan i främjandet av barn och ungas självkänsla är artikel 27 Barnets rätt till den levnadsstandard som krävs för dess utveckling och artikel 31 Barns rätt till fritid, lek och kultur. I likhet med tolkningen av artikel 6 räcker det inte med livets nödvändligheter såsom mat, bostad och kläder, utan barn behöver även en god social miljö och möjlighet till psykisk, andlig och moralisk utveckling. Här inbegriper att aktörer på nationell nivå och i barnets närhet möjliggör detta genom att exempelvis erbjuda kulturella och fysiska aktiviteter i kommuners verksamheter eller inom skoltid. Här ska inte föräldrarnas resurser eller barnens demografiska hemvist diskriminera barns lika rätt. 2.3. Barnrättspolitik FN:s barnrättskommitté är det organ som utsetts av FN för att övervaka att barnkonventionens rättigheter efterföljs. Kommittén har formulerat allmänna kommentarer (general comments) för tolkningen av rättigheterna och riktlinjer för hur implementeringen ska ske. I den allmänna kommentaren nr 5 16 beskrivs det hur viktigt staters samarbete med civila aktörer är. Deras kompetens och arbetssätt är väsentliga för att stärka barnets rättigheter och bidra till implementeringsprocessen. I regeringens senaste strategi, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop.2009/10:232), godkänd av riksdagen den 1 december 2010, tar även de fasta på vikten av samverkan mellan olika aktörer på samhällsarenan. Det inkluderar alla som på något sätt arbetar med beslut och verksamheter som berör barn, men särskilt på kommunal nivå. Som samhällsaktör - statlig, offentlig eller civil - finns det ett likvärdigt åtagande att beakta den internationella politiken. Det innebär att även ideella organisationer ska uppdatera sig med information kring slutsatser från FN:s övervakningskommittéer. I barnrättskommitténs slutsatser angående Sveriges fjärde rapport framgår det bland annat att kommittén uttrycker oro över de begränsningar i kulturella aktiviteter som barn med funktionshinder stöter på och att de rekommenderar Sverige att vidta åtgärder inom skolan som syftar till att motverka fördomar och mobbing relaterat till nationellt ursprung. Det påtalas dessutom en oro från kommittén att det i Sverige finns en så utbredd rasism mot flyktingbarn och barn med annat nationellt ursprung och/eller annan tillhörighet än svensk. 17 2.3.1. Malmö stad Malmö stads fullmäktige beslutade 2004 att anta Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän. Beslutet vänder sig främst till politiker och tjänstemän för deras beslutsprocess och interna kontroll, men statuerar tydliga intentioner att respektive nämnds verksamheter, som exempelvis skolor, ska utgå från och formas i enlighet med barnkonventionens rättigheter. 18 I Malmö stads budget för 2010 framhålls kommunens mångfald och uttrycker kommunens ambition om att samarbeta med civila aktörer, såsom exempelvis föreningar, för att främja integration. Skolan ses som en viktig aktör i att skapa förutsättningar som bygger på lika villkor och trygghet, men vikten av att alla vuxna i barns närhet samverkar för att öka deras sociala kompetens och sammanhang påtalas. 19 Malmö stad har en åtgärdsplan för att främja integration upprättad 1999. I budgeten för 2010 20 och i Handlingsplan mot diskriminering från 2010 21, redovisas ett påbörjat arbete med att ersätta den med en ny. I åtgärdsplanen för att främja integration framkommer det att en väg att gå för att skapa ett samhälle 15 UNICEF, s. 87. 16 CRC/GC/2003/5, 56-59. 17 CRC, Concluding observations: Sweden, CRC/C/SWE/CO/4, 25, 40, 59. 18 Malmö Stad, Fullmäktige protokoll 61 (25.03.2004), Bihang 28. 19 Malmö Stad a, Budget 2010 Hållbar framtid (2010), s. 16, 19, 24. 20 Malmö Stad a, s. 24. 21 Malmö Stad b, Handlingsplan mot diskriminering (2010), S. 19 7

med lika villkor och ömsesidig respekt är att skapa nya mötesplatser i samverkan med kultur-, samhällsoch föreningslivet. 22 I Plan för barn- och ungdomskulturen i Malmö 23 klargörs kommunens övergripande målsättning att i enlighet med barnkonventionen ge barn möjlighet att uppleva, engagera sig i och påverka inom det kulturella området. Olika diskrimineringsgrunder som ekonomi, kön eller etnicitet ska ej vara ett hinder och nya metoder och kulturella aktörer välkomnas. 2.3.2. Botkyrka kommun I Botkyrka kommuns ettårsplan 2010 framgår det att ett av de övergripande målen i kommunens flerårsplan är medborgarnas lika möjligheter och rättigheter. Mångfald och jämlikhet är ledord där kommunen verkar för mer slagkraft och främjande av satsningar utförda av andra aktörer än de egna verksamheterna. 24 Kommunen har en särskild formulerad princip som statuerar deras intentioner att aktivt samarbeta med den sociala ekonomin. Syftet är att utifrån kompetens, nätverk och samhällsförändring stärka den kommunala verksamheten och samtidigt möjliggöra för politiska beslut och resursfördelning. 25 2010 antog Botkyrka kommun en ny strategi som ersätter tidigare riktlinjer för etnisk mångfald mot etnisk diskriminering. Strategi för ett interkulturellt Botkyrka 26 uppmärksammar behovet av ett strategiskt arbete med att sammanföra invånare med olika könsidentiteter samt sociala, socioekonomiska, etniska och religiösa bakgrunder. Ett led är att skapa nya strukturer och verksamheter i gemenskap med det civila samhället med utgångspunkt ur mänskliga rättigheter. Med fokus på interkulturalitet får de nya handlingsmöjligheter som bygger på interaktion. Interaktion som ska minska fördomar och skapa nya sociala konstellationer, och som med fördel kan visualiseras via kreativa uttrycksformer inom skolan. 27 Till stöd för barn och vuxna kring bemötande, kunskap, beslutsfattande och för ökad delaktighet på det sätt som barnkonventionen statuerar finns en lokalt anställd barnombudsman. Den lokala barnombudsmannens roll är att både vara barnens språkrör i den kommunala beslutsprocessen och att finnas tillgänglig för barn som på något sätt far illa. 28 2.4. Rättighetsperspektiv Ett rättighetsperspektiv innebär att i sitt arbete utgå från allas lika värde och rättigheter och att genomgående ha fokus på icke-diskriminering. Därtill ska deltagande och delaktighet beaktas. Projekt ska utformas med intentionen att deltagarna ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta och för att kunna påverka genomförandet. De ska således beredas med tillräcklig mängd information, samt känna trygghet i situationen för att kunna fullfölja sitt engagemang. 29 I relation till mänskliga rättigheters nationella reglering innebär ett rättighetsperspektiv att de strukturella omständigheterna möjliggör ett fullt tillgodoseende. Alla beslutande instanser ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter samt bidra till att verksamheter införlivar dess praktiska innebörd såväl som normer och värderingar. 30 22 Malmö Stad, Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö Stad (1999), s. 5. 23 Malmö Stad, Plan för barn- och ungdomskulturen i Malmö (2007-2011), s. 1, 3. 24 Botkyrka kommun c, Ettårsplan 2010 med nämndernas åtagande 2010, s. 33. 25 Botkyrka kommun, Principer för samarbete och överenskommelser mellan idéburna organisationer och Botkyrka kommun (2009), s. 1-2. 26 Botkyrka kommun d, Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (2010), 1-2. 27 Botkyrka d, s. 3,7. 28 Botkyrka b, hemsida, http://www.botkyrka.se/kommunochpolitik/hallbarutvecklingochmanskligarattigheter/barnrattsperspektivet (2011.03. 15). 29 HANDISAM, Nationella indikatorer för mänskliga rättigheter (2009), s. 13. 30 HANDISAM, s. 14. 8

2.4.1. Barnperspektiv, barnets perspektiv, barnrättsperspektiv I arbetet med barn och ungdomar är det av vikt att känna till och förhålla sig till skillnaderna i att anta ett barnperspektiv, ett barnrättsperspektiv eller att i sitt arbete utgå från barnets perspektiv. Att anta ett barnperspektiv är att utgå från sin egen bild av barndomen och barndomens värde. Ett samhällsbaserat barnperspektiv innebär att aktörer som på olika sätt verkar i samhällets olika instanser utgår från barnets bästa så som det är reglerat i lag och praxis, samt utifrån sin yrkeskompetens. Ett barnrättsperspektiv innebär att beslut och åtgärder formas efter utförda konsekvensanalyser som utgår från barnkonventionens rättigheter. I verksamhet och organisation finns ett barnrättsperspektiv när barn respekteras utifrån sitt fulla människovärde och när barn inte diskrimineras utifrån någon av barnkonventionens diskrimineringsgrunder. Både barn och vuxna har kännedom om barnkonventionens sammansatta barnsyn och barn får möjlighet att komma till tals. Barnets perspektiv är vad barn förmedlar när de blir hörda och själva får redogöra för vad som är bäst utifrån dem själva. 2.5. Forskning Ett av skolans övergripande mål i samspel med kunskapsuppdraget är att möta alla barns olika behov för en likvärdig utbildning. En värdegrund som ska speglas av de mänskliga rättigheterna och de svenska demokratiska värdena. Barn har olika, och många sämre, förutsättningar vilket speglar deras vardag i skolan. Skolan föreslås hitta och använda alternativa metoder för att ge alla barn möjlighet att utvecklas genom att främja kreativt tänkande, eget initiativ och genomförande av egna idéer. 31 Elevinflytande och demokratisk kompetens är viktiga begrepp att reflektera över i arbete med ungdomar. Det finns en mängd forskning på området som visar på spridda åsikter om huruvida begreppen kan samverka eller inte och vad de i praktiken innebär. Ett exempel på det är att elever får lära sig demokratins grundläggande principer i skolan, men har inte alltid samma möjlighet till att förankra kunskaperna genom till exempel ett öppet klassrumsklimat med rätt att uttrycka sina åsikter. Ett annat exempel är att elevinflytande i grunden handlar om kunskapsgenerering kring ansvar, värderingar och attityder. Ändå blir det ofta lättast att endast koppla elevinflytande som en möjlighet att påverka schema, innehåll och läromedel. Oavsett vilket förhållningssätt som väljs är det dock grundläggande att se på elevinflytande och demokratisk fostran som en mänsklig rättighet. 32 Enligt Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige lever barn lever idag i en samtid med ökade klyftor mellan fattiga och rika. Att inte ha den ekonomiska tillgången eller samma förutsättningar som kamrater och andra i sin närhet spär på utanförskap och medföljande diskriminering. Även om de allra flesta hushåll i dagens Sverige klarar av att finansiera de löpande utgifterna saknas det kontantmarginal som kan betala för barnens fritidsaktiviteter. Hälsa, utbildning och fritid är komponenter som har stor betydelse för barns utveckling och för en god självkänsla. För att förhindra utanförskap, segregation och mobbning som resultat av barnfamiljers ojämlika ekonomiska förhållanden är det av vikt att kommunal verksamhet och ideella organisationer arbetar för att kunna erbjuda kostnadsfria aktiviteter. 33 31 Regeringen, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, Prop. 2009/10:165, 5.4.1. 32 Linda Eriksson, Göran Bostedt, Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag (2010), s.14-16. 33 Rädda Barnen, Barnfattigdomen i Sverige (2010), s. 32-33. 9

3. Utvärderingens metod Jag har valt att använda mig av en teoriinriktad modell och en måluppfyllelsemodell i samverkan. Den teoriinriktade modellen bidrar med operationaliseringen av begreppet rättighetsperspektiv. Den ger även en bild av den samhällsstruktur som projektet verkar inom, samt en projektbeskrivning. De framtagna kriterierna utgör sedan grund för hur måluppfyllelse och effekter läses av i enlighet med måluppfyllelsemodellen. Det redovisade resultatet blir summativt. Tillvägagångssättet i den samlade utvärderingen har skett både via kvalitativa metoder såsom intervjuer och textstudier och via kvantitativa undersökningar i form av enkäter. Projektets syfte, mål och innehåll har placerats in i olika målområden, i vilka kriterierna redovisas. Målområden: Ungdomarnas självkänsla Kulturdialog Delaktighet Samverkan 3.1. Syfte och funktion Syftet med utvärderingen är att placera Wag the City i en samhällsteoretisk kontext samt att mäta måluppfyllelse och effekter utifrån ett rättighetsperspektiv. Utvärderingen ska redogöra för projektets effekter dels på dess beröringspunkter i samhället, dels effekter på brukarna. Deltagarnas upplevelse Samhällseffekter Måluppfyllelse Utvärderingens funktion är att ge Spiritus Mundi en utvärderingsmodell för framtiden med exempel på kriterier att använda vid löpande uppföljningar. Rapporten kommer även att fungera som en samlad projektbeskrivning för framtida intressenter och för de samarbetspartners samt sekundära målgrupper som varit del av projektet Wag the City. 3.2. Material Beskrivningen av projektet kommer från projektansökan, tidigare utvärderingar, projektplan, måldokument, prospekt samt löpande frågor till anställda på Spiritus Mundi som varit involverade i projektet. Den teoretiska redogörelsen bygger på rättighetsdokument och tillhörande litteratur. Gällande Malmö stad och Botkyrka kommun har material hämtats från deras hemsidor eller via samtal med anställda. 3.3. Enkät Enkätens syfte var att mäta brukarnas upplevelse av sitt deltagande i projektet, det vill säga en attitydundersökning. Frågorna formulerades som strukturella med svarsalternativet 1 till 10. 1 innebar mycket dåligt/inte alls och 10 mycket bra/mycket. Frågorna har formats speciellt för utvärderingens målgrupper som består av Ungdomar, Skolpedagoger och skolledning, Kreativa pedagoger och Övriga medverkande. I slutet av varje enkät fanns två till tre semistrukturerade frågor där respondenten gavs möjlighet att lämna personliga kommentarer angående sitt deltagande i Wag the City samt en reflektion ställd till projektets anställda. 10

I samband med att enkäten fyllts i har eleverna fått uppge skola och kön. Dessa variabler har valts att inte redovisas på grund av utvärderingens omfattning. Vid behov finns dessa uppgifter att tillgå och kan således ligga till grund för vidare analys. Enkäten delades ut till en medvetet selekterad grupp. Största orsaken var svårigheten att spåra alla ungdomar som slutat eller bytt skola. Även flera i vuxengruppen befanns på nya arbeten och var svåra att nå. En medveten selektion var således ett försök att minska svarsbortfallet. 3.3.1. Svarsfrekvens I Malmö svarade 24 elever och i Botkyrka svarade 30 elever. Enkäterna har distribuerats både som utskriven papperskopia och i from av elektronisk enkät. Tio elever i Malmö svarade elektroniskt och 14 stycken svarade på papper. I Botkyrka svarade alla 30 elever på pappersenkät. Det sammanlagda utskicket var 78 stycken enkäter och 54 svarade. En svarsfrekvens på 69 %. Svarsbortfallet återfanns bland de elektroniskt utskickade enkäterna, vilket gav en svarsfrekvens på 100 % i de utdelade pappersenkäterna, och bland ungdomarna i Botkyrka. 21 stycken inom gruppen Skolledare och skolpedagoger fick enkäten via mejl för att besvara elektroniskt. 14 svarade, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 67 %. Till gruppen Kreativa pedagoger skickades nio elektroniska enkäter ut, och sex svarade. Svarsfrekvensen resulterade i 67 %. Initialt fanns en informantgrupp kallad Övriga. Fem stycken fick en elektronisk enkät och två svarade, varav en hela enkäten och en delvis. Denna grupp redovisas inte i resultatet på grund av dålig tillförlitlighet. 3.4. Intervju Intervjuer gjordes i Botkyrka i anslutning till att utvärderingen började. Två personer från Spiritus Mundi Malmö och en från Spiritus Mundi Botkyrka utförde ostrukturerade intervjuer med tre rektorer, två skolpedagoger, en musikpedagog, fyra elever, samt en person vardera från Kulturskolans ledning och utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Dessa intervjuer har fungerat som förstärkning/komplement till den kvantitativa analysen, men har inte redovisats i resultatet. Detta på grund av att intervjuerna inte bygger på utvärderingens kriterier. I Malmö utförde två personer från Spiritus Mundi Malmö semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt ur de formulerade målområdena och de framtagna kriterierna för denna undersökning. Till viss del blev intervjuerna ostrukturerade då det emellanåt tilläts följdfrågor. Respondenterna var två rektorer, en skolpedagog, tre musikpedagoger och två elever. Löpande frågor ställdes till Spiritus Mundis personal för att samla in information utöver de tillgängliga projektdokumenten. Detta för att få tillgång till information som inte dokumenterats och för att få nedskriven information bekräftad. 3.5. Validitet Utvärderingens validitet, det vill säga att metoden mäter det den ska mäta, säkerställs genom den teoretiska definieringen av kriterierna samt att kvalitativt insamlad data jämförs med det kvantitativa 11

34 resultatet. I förhållande till enkäternas attitydmätning har validitet eftersträvats genom att flera frågor 35 ställts inom samma ämne, vilket faller in under innehållsvaliditet. 3.6. Reliabilitet Reliabiliteten handlar om tillförlitligheten i resultatet från mätningen. Genom att utföra mätningen vid två 36 olika tillfällen och undersöka om resultatet blir detsamma kan reliabiliteten testas. För denna utvärdering fanns det inga sådana möjligheter, men resultatet från enkäterna kan i viss mån ändå styrka tillförlitligheten. Ungdomar i Botkyrka och Malmö fick samma enkät vid olika tillfällen och under olika omständigheter. Några svarade på pappersform och några via internet. De analyserade svaren visade endast en differens på ett medelvärde av 0,69, där de jämförande siffrorna mättes på en skala från 1 till 10. 4. Wag the City I detta kapitel beskrivs visionen och innehållet för de tre delprojekten inom ramen för Wag the City, samt en redogörelse för tidigare utvärderingar. 4.1. Wag the City är ett projekt som drivits av den ideella organisationen Spiritus Mundi mellan 2008-2011 med Arvsfonden som huvudfinansiär. Visionen och syftet med projektet var att tillsammans med Malmös och Botkyrkas kreativa aktörer, ideella organisationer och representanter från utbildning, forskning och näringsliv bygga en plattform för processer som syftar till att höja medvetenheten kring frågor som rör dialog, delaktighet och kulturell förståelse bland ungdomar i åldrarna 13-19 år. Detta skulle ske genom kreativt skapande såsom musik, text, dans och teater, samt genom föreläsningar och workshops av inbjudna ideella organisationer och personer verksamma inom fältet för kulturdialog. Mellan våren 2008 och hösten 2010 har Spiritus Mundi utfört tre delprojekt inom ramen för Wag the City. Botkyrka är ni med oss? Unga Kulturambassadörer Malmö Wag the City Botkyrka Figur 1. Tidslinje Wag the City. En bakomliggande tanke till satsningen var även att skapa en modell för praktisk integration som i regi av kulturskolan, utbildningsförvaltningen eller motsvarande kan förankras till att bli en del av den ordinarie Tim May, Samhällsvetenskaplig forskning (2009), s. 118. Henny Olsson, Stefan Sörensen, Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (2007), s. 76. 36 May, s. 117-118. 34 35 12

undervisningen i högstadium och gymnasier. Konceptet förväntas därmed kunna appliceras i andra kommuner än i de deltagande. 4.2. Wag the Citys vision Visionen för Wag the City är relativt omfattande i sin beskrivning, men kan sammanfattas till områdena spridning, framtiden och förankring. Följande sammanfattning är hämtad från utvärdering av år tre utförd 2010 och projektbeskrivningen från 2008. Ungdomarna som deltagit i Wag the City ska utbildas som kulturambassadörer och arbeta på olika samhällsnivåer, både nationellt och internationellt, med att sprida kunskap inom de tre formulerade fälten; praktisk integration, mänskliga rättigheter och delaktighet genom interkulturell dialog och kulturkommunikation. I framtiden ska kulturdialog vara ett naturligt sätt att mötas i samhället och ska möjliggöra och främja tolerans, förståelse, delaktighet och hållbar demokratisk utveckling. Wag the City ämnar skapa en modell för ett förankrat arbete på nationell, såväl som på europeisk, nivå. 4.3. Tidigare utvärderingar Under de tre projektåren har det utförts fyra interna utvärderingar. Två för Unga Kulturambassadörer, en för Botkyrka är ni med oss?, och en gemensam för Wag the City i Malmö och Botkyrka. Alla utvärderingar har utförts av Spiritus Mundis kommunikationsavdelning. Den första värderingen bygger i huvudsak på semistrukturerade enkätfrågor med fokus på förbättringsområden. Frågorna ställdes till eleverna, de medverkande organisationerna, samt till pedagoger och kontaktpersoner på skolorna. Utvärderingen påtalar en brist i att alla elever inte haft en skolpedagog närvarande vid lektionstillfällena, vilket försämrat kommunikationen mellan Spiritus Mundi och skolorna. Detta har de löst med ett veckobrev per mejl, samt en blogg. I relation till pedagogerna och organisationerna ges förövrigt inga konkreta exempel på förbättringsområden, förutom att Spiritus Mundi tar till sig önskemålet om mer skapande aktiviteter. Utifrån elevernas enkätsvar formuleras sex punkter för förbättringar. Bland annat vill eleverna blandas mer, skapa mer musik och förstå projektets syfte på ett mer konkret sätt. Förbättringar som uppges ska åtgärdas under elevernas andra termin. Utvärderingen för Botkyrka är ni med oss? är av deskriptiv karaktär, och avslutas med ett citat respektive från en samarbetsorganisation, en pedagog och en elev. Två reflektioner framkommer i utvärderingen, där den ena visar på positiva effekter av att skolor medverkar med hela klasser till skillnad mot elever från spridda klasser. Både gällande planering och gällande kommunikation. Den andra är det uppmärksammade behovet av att avlägga tid för inledande möten med ungdomarnas skolpedagoger. Utvärderingen för andra projektåret har utförts via textstudier och semistrukturerade enkätfrågor. Utvärderingen svarar på hur långt Wag the City har kommit i att uppnå de övergripande målsättningarna, samt redovisar hur de konkreta målen för år två (se kap 7.) uppnåtts. Kommunikationen mellan Spiritus Mundi och skolorna kvarstår som förbättringsområde, medan ungdomarnas sex punkter på förbättring från föregående utvärdering uppges vara åtgärdade med nöjda elever som resultat. Ett påvisat resultat utifrån ungdomarnas enkätsvar är citat som visar på positiva effekter på ungdomarnas självbild och en positiv inställning gällande nya möten över gränser. Den sista utvärderingen täcker både Unga Kulturambassadörer och Wag the City Botkyrka och utfördes med semistrukturerade enkäter. Skolpedagoger och kreativa pedagoger fick samma frågor, medan eleverna i de respektive kommunerna fick olika. Utvärderingen gällande Malmö visar på positiva effekter 13

angående införlivade förväntningar, nya sociala nätverk och ökad självkänsla. Kvarstår gör dock en önskan om bättre kommunikation, både för barn och för vuxna. En viktig reflektion presenteras som lyfter frågan om bakomliggande orsaker till elevbortfall. För Botkyrka redovisas i stort endast positiva resultat, inklusive kommunikationen, förutom en liten hint angående problem med närvaro. 14

4.4. Organisation/personal Figur 2. Organisationsbild av Spiritus Mundi. 15

Samhällsförankring Figur 3. Samverkanspartner inom Wag the City. 4.5. Finansiering Wag the City finansierades huvudsakligen av Arvsfonden. Medfinansiering skedde även från Botkyrka kommun, Malmö stad och Subtopia. Stena fastigheter, Hungerprojektet och Musik i Syd var andra aktörer som bidrog med resurser i projektet. Spiritus Mundi egenfinansierade även projektet till viss del i form av personalresurser, lokal och administration. 4.6. Innehållsbeskrivning Nedan följer en beskrivning av innehållet i de tre delprojekten inom ramen för Wag the City. 4.6.1. Skapartillfällen Den bärande verksamheten för Wag the City är utbildnings- och skapartillfällena för ungdomarna. Träffarna har involverat besök och interaktion med olika civila aktörer, undervisning och ledning av Spiritus Mundis personal samt utbildning av för projektet anställda musik-, dans- och dramapedagoger (kreativa pedagoger). Sammanlagt under de tre projektåren i Malmö och i Botkyrka utfördes 196 träffar. 16

Unga Kulturambassadörer Från och med hösten 2008 och fram till och med våren 2010 genomförde Unga Kulturambassadörer 98 stycken träffar i Spiritus Mundis lokaler i Malmö. Träffarna som redovisas nedan utfördes per stadium, vilket innebär att summan dupliceras i tabelluppställningen (figur 4) nedan. Den första terminen, hösten 2008, fick ungdomarna under tre tillfällen arbeta med gruppdynamik och samarbetsövningar. Därtill fick de möta åtta stycken ideella organisationer (se kap. 4.6.2.) som utvecklade workshops i ämnena rasism och makten i samhället, fördomar, religion, värderingar och normer, funktionshinder, miljö, HIV och AIDS, samarbete och värderingar, samt mänskliga rättigheter. I samband med de olika organisationernas workshops skedde även interaktiva övningar kring de berörda ämnena. Terminen avslutades med en lektion i att skriva text till musik. Sammanlagt utfördes elva lektioner den första terminen samt en terminsavslutning. Våren 2009 utfördes elva lektioner som alla innehöll arbete med textskrivande i grupp tillsammans med projektets kreativa pedagoger. På två av lektionstillfällena deltog tre av de åtta ideella organisationerna som ungdomarna lärde känna den första terminen. Två av träffarna besöktes av en artist vardera som stöttade ungdomarna i deras arbete med texterna. Hösten 2009 innehöll 13 stycken lektionstillfällen. Terminens träffar bestod främst av workshops kring ungdomarnas kreativa process. Två tillfällen gav dem utbildning i scenisk gestaltning och två musikartister gästade två lektioner vardera. Sista terminen, våren 2010, träffades ungdomarna och de kreativa pedagogerna 14 gånger. Vid åtta tillfällen utfördes workshops och sex tillfällen bestod av repetitioner inför den avslutande musikalen S:t Barbros korridor. Termin HT 2008 VT2009 HT2009 VT2010 Träffar 22 22 26 28 Figur 4. Antal skapartillfällen i Unga Kulturambassadörer. Botkyrka är ni med oss? Ungdomarna i Botkyrka är ni med oss? träffades 16 gånger under våren 2008. De fick initialt arbeta med gruppdynamik och att tala inför publik. Fokus var hela tiden att stärka ungdomarnas självkänsla och identitet. Parallellt skedde låt- och textskrivande som utgick från de situationer och frågeställningar som uppstod under träffarna, diskussionerna och workshopsövningarna. Termin VT 2008 Träffar 16 Figur 5. Antal skapar tillfällen i Botkyrka är ni med oss? Wag the City Botkyrka Delprojektet Wag the City Botkyrka genomförde sammanlagt 82 träffar. Under hösten 2009 genomfördes 13 träffar och under våren 2010 genomfördes det tolv träffar per stadium. Hösten 2010 träffades högstadiet 15 gånger och gymnasiet 17 gånger. Wag the City Botkyrka har inte haft en egen lokal utan har bedrivit sin verksamhet på kulturskolan Rutan i Alby, på Kulturskolan i Tumba, samt i Subtopias lokaler i Alby. Höstterminen 2009 började med dramaövningar, danslektioner, textförfattande och idégenerering inför manusarbetet. 17

Våren 2010 innehöll lära känna-övningar, drama, manusarbete och arbete med låtarna till musikalen. Träffarna hösten 2010 innehöll arbete kring musikalen i form av dansträning, drama och repetitioner. 30 ungdomar fick våren 2010 åka till Malmö för att titta på deras slutproduktion S:t Barbros Korridor. Termin HT2009 VT 2010 HT 2010 Träffar 26 24 32 Figur 6. Antal skapartillfällen i Wag the City Botkyrka. 4.6.2. Ideella organisationer Åtta stycken ideella organisationer bidrog till delprojektet Unga Kulturambassadörer i Malmö med sin kompetens inom olika viktiga perspektiv. Hungerprojektet utförde en presentation för ungdomarna som utgick från hunger och globala rättvisefrågor. Amnesty International hade fokus på kränkningar av mänskliga rättigheter och deltog aktivt i text- och musikskapandet. PeaceQuest är en organisation som arbetar för fred genom ökat samförstånd mellan människor. Deras bidrag till Wag the City var att presentera konflikthanteringsmetoder, både teoretiskt och praktiskt. Ungdom Mot Rasism har för Unga Kulturambassadörer både praktiskt och teoretiskt arbetat med ungdomarna kring rasism, fördomar, civilkurage och identitet. FIFH (föreningen Idrott För Handikappade) lät ungdomarna prova på rullstolsbasket som ett led i ökad förståelse för människans mångfald, samt höll en föreläsning i ämnet. Sensus bidrog med workshops i religionsdialog. SHAI (Svensk HIV & AIDS Info) presenterade sexuell hälsa, sexuell identitet och hbt-frågor. Sea-U lät ungdomarna undersöka marina miljöer, bland annat genom ett besök vid Malmös havsstrand. 4.6.3. Inspirationsdagar För ungdomarna i Unga Kulturambassadörer ordnades tre inspirationsdagar. Vid dessa tillfällen fick ungdomarna möta personer med yrken som på olika sätt berörde ungdomarnas framtida roller som kulturambassadörer, i förhållande till en lokal, en nationell och en internationell aspekt. Till dessa tillfällen bjöds även övriga elever på ungdomarnas skolor in, vilket resulterade i en publik på 50 60 ungdomar vid de två första tillfällena och 80 90 vid det tredje tillfället. Hans Lepp, kulturråd vid Svenska institutet, och Henrik Landerholm, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin, talade utifrån deras yrken om internationella kultursamarbeten och internationellt freds- och konfliktarbete. Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan, och Petra Brylander, teaterchef på Malmö Stadsteater, talade främst om att kämpa för att nå dit man vill relaterat till ungdomarnas textskrivande och kommande uppträde. 18

Jan Henningsson, tidigare chef för Svenska institutet i Alexandria, och Veronica Wand- Danielsson, Sveriges ambassadör för Nato, gav ungdomarna en bild av, och en möjlighet till, diskussion kring arbete inom EU. 4.6.4. Produktion Botkyrka är ni med oss? avslutades med en konsert i Kungsträdgården i Stockholm våren 2008. Sju låtar framfördes. Unga Kulturambassadörer utförde ett första event vid namn Gunga Malmö i Folkets park våren 2009. Eventet föregicks av ett genrep inför sina skolkamrater på Spiritus Mundis scen. Delprojektet avslutades sedan efter fyra terminer med en musikal vid namn S:t Barbros Korridor på Malmö Opera. Musikalen bestod av 16 låtar med fokus på skolan, kompisar, ensamhet och beslut. Wag the City Botkyrkas final resulterade i två föreställningar med framträdandet Nina Glitter Show på scenkonstarenan Hangaren i Botkyrka efter ett genrep på Subtopia. Med nio låtar bjöd ungdomarna på en föreställning om normalitet och identitet. 4.6.5. Kommunikation Spiritus Mundi har kommunicerat Wag the City på flertalet sätt. Framförallt har en anställd på organisationen varit kommunikationsansvarig, vilket inneburit samordning och praktiskt utförande av kommunikationen med skolor, pedagoger och elever. Inför varje termin har det skickats ut prospekt som redogjort för terminens innehåll, deltagande skolor, vilka kreativa pedagoger som ska arbeta med ungdomarna, samt översiktlig information om de kommande musikalerna. Därtill har det gått ut informationsbrev via mejl ca 1-2 gånger per månad till kontaktpersonerna på skolan. Internet har varit en viktig källa för information för alla parter. Projektets fortskridande och ungdomarnas arbete har kunnat följas via en blogg och på Facebook. Wag the City har haft en egen hemsida med uppdaterad information. Projektets produktion har kommunicerats ut till allmänheten via flyers, affischer, pressmeddelanden, artiklar och inbjudningar. Därtill har viss dokumentation (se kap 4.6.7.nedan) även kommunicerats utåt. 4.6.6. Workshops för skolpedagoger Det utfördes i Botkyrka en workshop som förberedning för pedagogernas och elevernas medverkan i Wag the City Botkyrka. 4.6.7. Dokumentation Under projektets gång har medverkande och aktiviteter dokumenterats. Ungdomarna har filmats och fotograferats under processen och uppträdanden. Materialet har resulterat i filmer som distribuerats till deltagande ungdomar och vuxna. För uppdraget har Spiritus Mundi haft en redigerare och en filmfotograf kopplad till teamet. Ett tv-team från UR följde delprojektet Botkyrka är ni med oss? och resultatet, tv-serien Norra till Södra, visades i SVT under hösten 2008 och i en förlängd version, avsedd att användas i skolor som undervisningsmaterial, under hösten 2009. Wag the City har också uppmärksammats i internationell media med en artikel i den brittiska dagstidningen The Guardian i februari 2010. Inför projektstarten i Malmö i september 2010 publicerades också en större artikel i Skånska Dagbladet. 19

4.6.8. Wag the City Editorial Team I Malmö och inom ramen för Unga Kulturambassadörer bildades ett kommunikationsteam bestående av tio ungdomar från Mediegymnasiet i Malmö och en handledare från Spiritus Mundi. De praktiserade sammanlagt 14 veckor under två terminer. Därefter avlöstes de av en ny grupp på tio stycken, som även de praktiserade 14 veckor under två terminer. Syftet var att ungdomarna skulle förberedas för det vuxna arbetslivet och få utöva inflytande. De hade hand om och utvecklade kommunikationen inom Wag the City bland annat genom att skapa en blogg, filma och fotografera. De fick även prova på att idégenerera för konceptutveckling, skapa målgruppsanalyser och marknadsplaner utifrån dem själva. 4.6.9. Föräldramöten Inför starten av alla tre delprojekt genomfördes ett föräldramöte, där föräldrar till deltagande elever informerades om projektet. 5. Projektets målgrupp Målgruppen för Wag the City är i huvudsak ungdomar i åldern 13-19 år i de båda kommunerna Malmö stad och Botkyrka kommun. Ungdomarnas koppling och möjlighet till att delta i Wag the City har enbart utgjorts av samverkan och avtal med skolor. Här har det dock funnits en flexibilitet och en växelverkan som medgett ungdomar att ta första kontakten med en önskan att delta. Exempelvis har elever, vars medverkan initierats från skolan, tagit med kompisar och vid ett tillfälle har kontakt skapats mellan Spiritus Mundi och eleven via en annan lokal civilaktör. Dessa tillfällen har efterföljts av avtal med respektive skola. 5.1. Skolor och kreativa pedagoger I följande tabeller redovisas antalet ungdomar i de tre delprojekten inom ramen för Wag the City, samt de olika yrkesprofessioner som verkat närmast ungdomarna. De vuxna har delats in i de två grupperna Kreativa pedagoger och Skolledare & skolpedagoger. Därefter visas tabeller för samlat resultat. Tabellerna visar antalet ungdomar och vuxna som deltagit i någon omfattning, vilket innebär att eventuella bortfall inte redovisas initialt. Dessutom har det tillkommit ett icke redogjort antal ungdomar under projektets gång, varpå de beskrivande summorna över antalet utexaminerade kontra totala mängden deltagande ungdomar inte stämmer överens. Ungdomarna och de medverkande skolorna har valts ut efter flera olika kriterier. Dessa har utgjorts av geografisk och sociokulturell spridning, Spiritus Mundis kontaktnät, skolornas profil samt intresse. 20

5.1.1. Unga Kulturambassadörer Unga Kulturambassadörer i Malmö varade i fyra terminer med start höstterminen 2008. Delprojektet avslutades med föreställningen St. Barbros Korridor på Malmö Opera den 3 maj 2010. I delprojektet deltog ungdomar både från högstadiet och från gymnasiet. De deltagande skolorna från högstadiet var Linnéskolan, Sofielundskolan och Nya Stenkulaskolan, Humfryskolan och Västra Skolan. Från gymnasiet deltog Mediegymnasiet, Heleneholms Gymnasium, Bladins Gymnasium, Latinskolan samt Bryggeriets Gymnasium. Högstadium Flickor Pojkar Antal Linnéskolan 7 9 16 Sofielundskolan 18 1 19 Nya Stenkulaskolan 7 0 4 Humfryskolan 10 0 10 Västra Skolan 1 0 1 Figur 7. Antal deltagande elever per högstadium i Unga Kulturambassadörer. Totalt högstadium 40 10 50 Figur 8. Totala antalet deltagande elever från högstadiet i Unga Kulturambassadörer. Gymnasium Flickor Pojkar Antal Mediegymnasiet 10 10 20 Heleneholms Gymnasium 7 0 7 Bladins Gymnasium 7 6 13 Bryggeriets Gymnasium 3 0 3 Latinskolan 8 8 16 Figur 9. Antal deltagande elever per gymnasium i Unga kulturambassadörer. Totalt gymnasium 35 24 59 Figur 10. Totala antalet deltagande elever från gymnasiet i Unga Kulturambassadörer. Pedagoger 9 Skolledning 9 Kreativa pedagoger 12 Figur 11. Antal vuxna som arbetat med eleverna i Unga Kulturambassadörer. Det sammanlagda antalet deltagare i Unga Kulturambassadörer utgjordes av 109 elever, 34 pojkar och 85 flickor samt 30 vuxna. Vilket resulterar i ett totalt deltagarantal av 139 stycken. 5.1.2. Botkyrka är ni med oss? I delprojekt Botkyrka är ni med oss?, som ägde rum våren 2008, deltog ungdomar från skolorna Kärsbyskolan i Norsborg, Falkbergsskolan i Tullinge, Borgskolan i Hallunda och Broängskolan i Tumba. 21