Hållands Folkhögskola Årsredovisning 2013 Den blå färgen i årsredovisningen symboliserar vatten, fjäll och himmel viktiga närheter i Hållands Folkhögskolas arbete.
Hållands Folkhögskola Org. nr: 893202-2661 Styrelsen för föreningen Hållands Folkhögskola avger härmed följande årsredovisning över det 75:e verksamhetsåret; 2013-01-01-2013-12-31. Innehåll sida 1) Förvaltningsberättelse 1 Inledning 1 Syfte och mål 2 Medlemmar 2 Styrelsens sammansättning 2 Styrelsens arbete 3 Verksamheten; kurser, internat, fastighet 4 Personal 6 Ekonomi 7 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 8 Utvecklings- och profileringsarbete 8 Systematiskt kvalitetsarbete 9 Framtid 11 Avslutning 12 2) Ekonomisk redovisning 13 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Revisionsberättelse 19 Budgetsammanställning 21 3) Verksamhetsinformation 2013 23 4) Måldokument - Verksamhetsplan 2014-2016 43 Statens stöd till folkhögskolorna 43 Föreningen Hållands Folkhögskola 43 Huvudmannarörelsen EFS 44 Hållands Folkhögskola 2014-2016 44
1) Förvaltningsberättelse Inledning Att syssla med folkbildning och driva folkhögskola är en spännande upplevelse. Att utveckla densamma är en än mer utmanande situation. Och att dessutom lyckas bibehålla fokus och en framträdande position under 75 år är få förunnat. Nyckelfaktor i en sådan process är inte skrivna dokument utan människor. Finns det varken personal, kursdeltagare eller styrelse som bär upp verksamheten riskerar folkhögskolan att gå samma öde till möte som forntidens dinosaurier. Stora och mäktiga i historiens ljus, men utdöda på grund av oförmågan att anpassa sig till en ny verklighet. Här bör nämnas skolans tre rektorer ( de tre vise männen ) som var för sig under många, långa och bitvis svåra år förmådde leda skolan vidare i riktning mot framtiden. Eftersom Hållands Folkhögskola inte tänker bli en parentes i svensk folkbildning har den fortsatt att bedriva en relevant verksamhet med ambitionen att utveckla alla inblandade och att locka nya samarbetspartners med samma mål och värderingar. Hur väl vi lyckas i de olika aspekterna får framtiden utvisa, men skolan arbetar vidare! Så när skolan under hösten inledde sitt 75:e läsår var det utan typiska, åldersrelaterade krämpor. Den kan anses smidig i rörelserna med god flexibilitet. Dessutom har skolan god syn, både på kort och lång sikt. Därför klarar den både att hantera det som händer här och nu men också förändringar på längre sikt. Flera konkreta exempel på det står längre fram i årsredovisningen, men här några axplock. Två av höstens frågor var förberedelserna inför att köket från årsskiftet skulle drivas av en fristående köksentreprenör samt kommande rektorsrekrytering. Viktiga frågor om marknadsföring och PR förstärktes genom bland annat beslutet om en ny hemsida. Ett beslut som kopplades samman med tankar på ett namnbyte av skolan, en fundering som funnits med under lång tid. Allt eftersom besluten fattades startades olika processer, som även inkluderade kursdeltagarna. Tankar om nya chanser för utökade studiemöjligheter för ungdomar fick en ny möjlighet genom att behandlingsföretaget Cean under hösten flyttade in i ett av skolans hus. Med sin långa erfarenhet av att hjälpa ungdomar till nystart i livet så gav de tydliga signaler om ett önskat framtida samarbete. Skolan är alltså fortsatt vital och arbetet för att göra Hela Hålland hållbart gäller fortfarande. Att det handlar om mer än bara miljöfrågor blev tydligt när Jesper Tottie besökte skolans hållbarhetsdagar i oktober och belyste begreppet utifrån människosyn och värderingar. Då, i samband med en offentlig kvällssamling, höll före detta kommunalrådet och tillika kursdeltagaren Elsa Danielsson ett hyllningstal till skolan för dess första 75 år. Avslutningsvis kan sägas att inom ramen av det spännande samarbetet som funnits under året mellan kursdeltagare, personal och styrelse så fortsätter skolan att erbjuda ett lärande för livet med öppenhet mot världen. Allt under stor personlig frihet. 1
Syfte och mål Medlemmar Syfte Föreningen Hållands Folkhögskola har till uppgift att på evangelisk-lutersk grund och i anslutning till EFS i det distrikt där Jämtlands län ingår bedriva folkhögskoleverksamhet. Mål Utöver gemensamma folkbildningsmål vill föreningen arbeta för följande mål: - att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor - att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning - att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar till personlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande - att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället - att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper - att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande Vid årets slut hade vi 77 (83) medlemmar i Föreningen Hållands Folkhögskola, varav 59 (65) är enskilda medlemmar och 14 (16) är EFS-föreningar och 4 (2) är andra föreningar. Ny medlem är KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt 4 privatpersoner. Vid genomgång av medlemsförteckningen hade 10 medlemmar avlidit, en EFS förening upphört och en EFS förening blivit en annan förening. Styrelsens sammansättning Skolföreningens årsmöte ägde rum den 5 maj på Hållands Folkhögskola. Styrelsen fick efter årsmötet följande utseende: EFS Mittnorrland Ordinarie ledamöter Ordf. Johannes Tirén Östersund 2014 Jenny Edström Frösön 2016 Anders Nordvall Östersund 2014 Jan-Olof Hemmingsson Ås 2015 Ersättare vakant 2016 vakant 2014 Anders Jerresand Hålland 2015 Skolföreningen Ordinarie ledamöter Hans Lindström Krokom 2015 Susanne Moänge Hålland 2014 Ersättare Staffan Moberg Laxsjö 2015 Sandra Lund Hålland 2014 Härnösands stift Ordinarie ledamot Ann-Christin Alexius Järpen 2014 Ersättare Hans Mikaelsson Frösön 2014 2
Representanter Ordinarie ledamöter Personal Hans Bolin Elisabeth Öhman Ersättare Beathe Legind Elisabeth Sjölander Kursdeltagare Emmanuel Hellgren Anders Thersthol Åre kommun Elisabeth Rolandsson Ersättare Karl-Erik de Faire Hedersledamot Anders Andersson Revisorer Ordinarie Mattias Eriksson aukt. rev. Camilla Arvidsson Ersättare Krister Pålstam aukt. rev. Eric Jonsson Hålland Undersåker Ottsjö Semlan Hålland Hålland Järpen Undersåker Hålland Östersund Järpen Östersund Järpen Styrelsens arbete Styrelseåret 2013 har innehållit en rad olika saker. Cici Wennberg tjänstgjorde under våren förtjänstfullt som tillförordnande rektor under Erik Sjöbergs sjukskrivningsperiod. Då Erik Sjöberg sedan valde att avsluta sin anställning efter 19 händelserika och betydelsefulla år som rektor kom frågan om rekrytering av ersättare att spela en stor roll. En god lösning för hösten (och våren 2014) kom i och med att Olof Holmgren rekryterades på en halvtidstjänst som verksamhetsledare. Under året har konstskolan fått en ny samarbetspartner - Studieförbundet Vuxenskolan. Vi hoppas på ett gott samarbete under kommande år! Beslut togs under året att varsla samtlig personal i köket. Istället för den tidigare lösningen med kök i egen regi kom vi under hösten att söka reda på en entreprenör som kan ta ansvar för verksamhet i köket. Under året har också ett arbete inletts om att enhetligöra skolans grafiska profil. I samband med detta kom också frågan om skolans namn upp på dagordningen. Ett spännande samarbete som inletts under året är med företaget Cean som med Stockholmsområdet som bas arbetar med ungdomar och vuxna med olika slags problematik. För närvarande hyr Cean en av skolans villor där man har ett antal ungdomar/unga vuxna boende. Styrelsen har haft fem sammanträden och dessutom traditionsenligt ett styrelsedygn utan beslutspunkter för visionsarbete. Styrelsen och AU har sammanträtt i Östersund och på folkhögskolan. 3
Verksamheten Kurser - sammanfattning Den statsbidragsberättigade verksamheten uttrycks i deltagarveckar. Denna volym bestämdes av Folkbildningsrådet till 5 580 deltagarveckor (=dv) för 2013. För att erhålla fullt statsbidrag måste vi bland annat genomföra denna volym samt att 15% skall vara allmänna kurser. För att säkerställa volymkravet planerar vi för en något högre volym ifall något förändras som vi inte kan påverka (till exempel en inställd kortkurs). Antalet deltagarveckor fördelar sig på följande sätt under de senaste åren: 2013 2012 2011 2010 2009 Långa kurser - allmänna 1514 1908 2195 2458 2110 Långa kurser - särskilda 3365 3048 2476 2397 2791 Korta kurser 579 556 751 672 936 Kulturarrangemang 54 74 72 64 98 Öppen folkbildning 88 64 99 20 44 Summa 5600 5650 5584 5611 5979 Antal deltagare på de långa kurserna följer nedan. Det är ett sammandrag och avser respektive hösttermin. Kursnamnet är det som gäller hösten 2013. Jämförelsen mot tidigare år avser motsvarande kurs. Allmänna kurser 13/14 12/13 11/12 10/11 09/10 Natur o Samhälle 11 12 12 13 12 Fjäll o friluft 25 23 21 20 24 Textil - - - 5 4 Turism o Service 2 3 3 U-linjen 1 16 13 18 21 Notera att några deltagare går individuella kursupplägg på särskilda kurser som gör att de uppfyller villkoren för allmän kurs. I denna uppställning redovisas de under särskilda kurser. Särskilda kurser Textil 2 11 11 Fjäll o friluft, ledarskap 9 10 10 10 5 Turism o Service - - 9 2 8 U-linjen 6 Bibellinjen 14 21 14 21 20 Pastoralteologisk kurs 9 16 Exodus/Teamträning 16 8 5 10 8 Lärjungaskolan - - - - 7 Ecole d art du Mont Cotton 11 10 13 Konstkurs 23 27 24 20 22 Projekt, tillämpning konst - - 9 9 10 Distanskurser Broderi 17 14 Karibu Tanzania 4 12 14 Norra Indien väntar 20 11 Samtidskonst 5 5 5 Introduktionskurs i Swahili 13 1 1 2 Antal deltagare på dessa distanskurser avser kalenderåret. Kursen kan genomföras både på vår- och/eller höstterminen. Allmänna kurser De allmänna kurserna ska främst vända sig till deltagare som saknar grundläggande behörighet för högskolestudier. Under många år har det funnits tre allmänna kurser på folkhögskolan; Natur och Samhälle, Fjäll och Friluftsluftsliv samt U-linjen. Folkhögskolan 4
uppfyller kravet på att minst 15 % av den totala verksamheten ska utgöras av allmän kurs. Inför läsåret 2013/2014 övergick U-linjen till att bli en särskild kurs. Det finns dock alltid möjlighet för kursdeltagare som studerar på U-linjen, Bibellinjen och Fjäll & Friluftsliv ledarutbildning att göra individuella val bland annat inom de fristående kurserna så att deras studieupplägg motsvarar allmän kurs. Detta möjliggör att dessa kursdeltagare kan begära att få ut ett omdöme och om omfattnings- och innehållskravet uppnås bli behöriga att söka till högskola och universitet. Allmän kurs kan med fördel bli större. Särskilda kurser På folkhögskolan finns det sju särskilda kurser. Den nyaste är Exodus - Team Jesus generation som delvis samläses med Exodus. Konstkurserna genomfördes tidigare i samverkan med Sensus studieförbund. Från och med 1 juli 2013 är ny samverkanspartner studieförbundet Vuxenskolan. Konstskolans lokaler i Östersund blev uppsagda 30 juni 2014 och under 2013/2014 har en plan vuxit fram angående lokaler för kursen. Mest troligt kommer Konstskolan år 1 att flytta till Hålland och år 2 bli kvar i Östersund under läsåret 2014/2015. Ecole fortsätter att vara förlagd till Frankrike. Hög flexibilitet råder kring att forma individuella studieupplägg, vilket bland annat innebär att inom ämnesområdet textil är det möjligt att kombinera distanskurser med fristående kurser och egen fördjupning/projekt och på så sätt få till ett kursupplägg på en högre studietakt. Under 2013 har även nya framtida kurser diskuterats. Distanskurser Folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer för att öka den digitala delaktigheten. Detta möjliggörs bland annat i kurser som ges helt eller delvis på distans i form av nätbaserat lärande. Redovisningen ovan avser det senare alternativet. Efterfrågan på kurser kring Indien gjorde att vi även kunde genomföra en höstkurs i ämnet. Söktrycket på Swahilikursen ökade enormt vilket fick till följd att flera genomförde kursen. Samtidskonst genomfördes efter några års uppehåll. Det ettåriga pilotprojektet inom broderi från 2012 övergick 2013 till att bli en permanent distanskurs. En ny kurs med en annorlunda inriktning planerades vid sista kurstillfället. Kursstart bestämdes till 13 januari 2014. Fler distanskurser är under utveckling. Korta kurser Vår sommarkursvecka genomfördes i vanlig ordning, denna gång med 77 deltagare. Nya kursinslag var bland annat byggnadsvård och sy kläder. Ledarkurser, livsåskådning, vävning och Jämtland är andra ämnen som samlat kursdeltagare. Vi prövar oss även fram mot bygden inom det vi kallar fristående kurser. Där fick vi några deltagare på kurserna matematik och naturkunskap, snökurs samt kursen Sol, vind o vatten. Genom de korta kurserna når vi en bredare målgrupp; seniorer, deltagare med funktionsnedsättning, deltagare som vill pröva på att studera, andra ungdomsgrupper etcetera. Kurserna synliggör folkhögskolan och gör det också möjligt att samverka med andra organisationer. Vi ser att våra korta kurser ger deltagare till långa kurser och vi önskar att detta kommer att öka. 5
Kulturarrangemang Vi samarbetar mycket med vår huvudman när det gäller utställningar, konserter, med mera under sommaren. Med denna satsning vill vi nå nya personer som besöker länet. Under året har vi även erbjudit föreläsningar inom missionskunskap som medfört flera arrangemang både i bygden och vidare i regionen. Våra deltagare har bjudit in till offentliga redovisningar av sina projekt. Vi har uppmärksammat fjällsäkerhet, samer etcetera. Under några veckor under sommaren genomfördes olika arrangemang i en grannby där vi fanns med. Öppen folkbildning Vi använder denna verksamhetsform för genomförande av samtalsgrupper kring retreat och teologiska frågor, de senare även tillsammans med huvudmannen. Några arrangemang har även handlat om bygdefrågor. Internat Som tidigare år har vi försökt att hyra ut internatet till personer som inte går på skolan i mån av plats och lediga rum. Det är oftast kortare uthyrningar och det har fungerat bra. Underhållet av internaten sköts löpande under året, såsom målning, byte av tvättmaskiner och så vidare. En del möbelinvesteringar har gjorts samt kompletteringar till köken i borgarna efter de boendes önskemål. Som en del av vår hållbarhetsprofil och det växande intresset för återbruk så blir ibland loppisar/second hand-butiker och gåvor bra alternativ till nyinvesteringar på skolan. Miljöavdelningen i kåren har börjat att ha små komposthinkar i internatköken och en utvärdering av detta kommer i slutet av läsåret. En del problem och skadegörelser har förekommit, men det mesta har gått att lösa efter samtal med de berörda kursdeltagarna. Det mesta fungerar bra, och trivseln bland de boende känns bra. Vi har även ett internat i Frankrike för vår konst- och språkkurs. Det omfattar sex rum varav fyra är dubbelrum. Fastighet Två av fyra kompressorer i värmepumpen havererade, vilket resulterade i en högre oljeförbrukning än vanligt. Vid byte utfördes även genomgående service för att få ut lite mer effekt ur pumpen. Villan Renfanan fick ett nytt kök och Smörblomman en nyrenoverad tvättstuga. Elevhemmet Rödbläran fick ett nytt kök och badrum på entréplan på grund av vattenskada. Personal Fyra personalträffar har genomförts där det getts tillfälle att dela information mellan styrelse, samordningsgrupp (idag kallat verksamhetsutskott), olika arbetsenheter och fack. Under 2013 har några ur styrelsen varit särskilt delaktiga vid dessa träffar. Det har uppskattats av personalen. Under våren genomfördes lönesamtal tillsammans med samtliga medarbetare. Åtta nya lönekriterier framtagna i samverkan med de lokala arbetstagarorganisationerna var utgångspunkt för de individuella lönesättande samtalen. 6
Förhandlingar med fack har genomförts i olika frågor som berört kökets organisation och det som tidigare kallades för beredskap. Även här har styrelsen funnits med utifrån sina specialkompetenser. Personaldagarna omarbetades och fick ett lite nytt upplägg under totalt tre dagar. En dag i juni tog programmet utgångspunkt i kultur, statens fjärde syfte för folkbildningen. Dagen tillbringades på Jamtli och berörde kultur och utbildning. Sommaren kom att innehålla en del planering inför det kommande läsåret eftersom det då stod klart att Erik Sjöberg skulle avsluta sin anställning efter 19 år som rektor. Istället för att inleda en snabb rekryteringsprocess efter en ny rektor valde styrelsen en annan lösning för läsåret som innebar visstidsanställning av Olof Holmgren som verksamhetsledare på 50% och Cici Wennberg som studieledare med huvudansvar för det pedagogiska arbetet. Dessa har tillsammans med Torsten Halvarsson och Ingegärd Hägglund (vikarierande husfru) kommit att utgöra VU (verksamhetsutskottet), en form av ledningsgrupp. När all personal var på plats inför det nya läsåret hölls två personaldagar bestående av olika workshops: "Livsbalans" med Hilmar Hilmarsson som föreläste om hälsa och arbetsmiljö, "Brand, räddning och säkerhet" med Niklas Brissman, "Ta till vara och förädla på olika sätt" med AnneMarie Somberg, "Lära, dela och informera hållbart" med Helena Bourges Schmidt samt "L-ABC och akuta sjukdomstillstånd" med Niclas Brissman. Det senaste anslaget fick sin uppföljare i juletid genom att all personal som julklapp fick en andningsmask med nyckelring. På grund av den tidigare bestämda inriktningen att uppmuntra individuell kompetensutveckling har det omfördelats en del tid från gemensamma fortbildningsdagar till förmån för enskilda studier utifrån egna önskemål. Skolans övertygelse är att denna inriktning i kombination med gemensam kompetensutveckling gynnar verksamheten i det långa loppet. På personaldagen i juni 2014 kommer återkopplingar att göras till de individuella studierna. När lugnet lägrat sig efter sista skolveckan hölls ett avslutande fika och ett speciellt tack till kökspersonalen som avslutade sina tjänster vid årsskiftet eftersom köket från 1 januari 2014 drivs av en fristående entreprenör. I detta sammanhang bör Karin Jonsson omnämnas för sina smått otroliga 39 år i skolans tjänst, främst inom köket. En annan av skolans trotjänare Ulf Göransson, avslutade sin anställning under hösten efter 38 år på skolan. Även Odd Larsson avslutade sin anställning efter 28 år vid Konstskolan men fortsätter delvis som timlärare en tid framöver. För övrigt har kortare och längre vikariat funnits på grund av sjukskrivningar med mera. Ekonomi Ekonomin speglar det som hänt under året och finns beskrivet på flera andra ställen, till exempel nya hyresavtal för konstskolan, värmepumpen som havererade, personalförändringar med mera. Det positiva är att vi kan redovisa ett litet plusresultat när prognosen i höstas pekade mot minus. Talesättet många bäckar små kan sägas få gälla i år varav intäkter på hushållet var den största bäcken. Styrelsen beslöt också att sälja de aktier vi haft. På kostnadssidan blev fastighetskostnaden den stora ökningen. Personalkostnaderna blev lite mer än budget och vad prognoserna visade. Jämförelsen med tidigare år inom respektive kategori är inte riktigt jämförbara då vi haft olika 7
lösningar för att klara personalförändringar. Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen är följande (för 2012 räknas ej ersättningen från försäkringsbolaget med) 2008: 61% 2009: 64% 2010: 67% 2011: 66% 2012: 62,2% 2013: 63,1% Energikostnaderna forsätter vi att följa. Beloppen är i kkr och absoluta tal (ingen prisomräkning är gjort). Ökningen för 2013 beror på värmepumpen som gick sönder under första halvåret. 2008: 961 2009: 749 2010: 897 2011: 703 2012: 758 2013: 872 Styrelsen föreslår årsmötet att: - Fastställa balansräkningen och resultaträkningen - Överskottet på 68 005 kronor överföres till kapitalbehållningen Fonder mm (not 13 o 18 i balansräkningen) Elly o Ante Karlssons-Stigs minnesfond gav 11 008 kronor i avkastning. Vi har placerat det mesta hos Akelius. Från avkastningen tas stipendiet på 7 000 kronor samt en administrativ avgift hos Akelius på 175 kronor. Styrelsen beslöt under året att överföra Westlunds Minnesfond på 10 000 kronor till Stigfonden. Kapitalet vid årets slut är 208 000 kronor. Styrelsen för Hållands Folkhögskola beslutar om hur många och vilka som får ett stipendium. Enligt villkoren så skall stipendiaten gått en långkurs (cirka 34 veckor) och gjort en kulturell gärning i vid mening, till exempel inom musik och konst, för ungdomar, engagemang i bygd och kultur eller liknande. Stipendiet delades ut till Jörgen Kjellman, Undersåker, vid skolans årsmöte. Kiosken/receptionen säljer lite förbrukningsmaterial och kioskvaror. I noten framgår intäkter och kostnader. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Folkbildningsrådet har beslutat att vi får 9 379 500 kronor i statsbidrag för 2014 under förutsättning att vi bland annat genomför 5 580 deltagarveckor. Vi har även fått medel på 100 000 kronor för läsfrämjande åtgärder. Förstärkningsbidrag tillkommer via beslut från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Statsbidraget innebär en ökning med 76 900 kronor (exklusive förstärkningsbidrag och bidrag till läsfrämjande åtgärder) eller 0,8% (för 2013 var det 0,6%). Rekrytering av ny rektor har slutförts. Ingemar Forss, Östersund, är anställd som rektor från och med 4 aug 2014. Lokaler för konstskolan blev uppsagda under sommaren och olika scenarier har diskuterats. Nu pekar allt på att utbildningen årskurs 1 förläggs i Hålland och årskurs 2 i Östersund, där vi eventuellt använder Vuxenskolans lokaler. Utvecklings- och profileringsarbete Detta område delar vi upp i följande delar: - Faktakunskap - Nätverksbyggande - Profilarbete - Långsiktigt - Riktade satsningar 8
Med faktakunskap menar vi till exempel lönekurs, datakurs, språkkurs. Denna del finns inte med för det riktade bidrag vi får för utvecklings- och profilarbete. Nätverksbyggande gör vi på olika sätt. Samverkan sker på olika sätt, till exempel genom träffar med andra folkhögskolor, organisationer, föreningar och kommuner. Profilarbetet har fortsatt på samma sätt som tidigare år. Vi vill finnas nära huvudmannen och vara med på deras mötesplatser. Samarbetet med SALT (barn- och ungdomsverksamhet inom EFS) och KRIK (Kristen Idrottskontakt) samt Johannelunds Teologiska Högskola fortsätter. Diskussioner fortsätter med EFS; vad vill EFS med sina folkhögskolor? Vi är även med i ett eventuellt bildande av föreningen Svenskkyrkliga folkhögskolor för att vara en sammanhållande länk mellan Svenska kyrkan och folkbildningens organ. En ny hemsida är under utvecklande. Detta utifrån särskilt två behov, marknadsföring och information samt utifrån att skapa nya pedagogiska möjligheter, se Flexibelt lärande nedan. Långsiktigt blir kompetensutveckling och att ha personal med "rätt" kompetens allt viktigare. Gemensam kompetensutveckling har tidigare prioriterats. En kompetensutvecklingsplan har skapats under 2013 och i den har även individuell kompetensutveckling prioriterats och genomförts bland undervisande personal. Speciella satsningar har gjorts utifrån uppdraget att utveckla Flexibelt lärande som står för varierade lärformer där ny teknik används bland annat för att överbrygga digitala klyftor och utveckla digital delaktighet, en femte basfärdighet 1 samt en demokratifråga. En handlingsplan för att utveckla Flexibelt lärande finns. Den innehåller elva mål, bland annat: skapa ökad kunskap kring digital teknik, göra utbildningarna mer varierade i metod och arbetssätt, ökad kompetensutveckling bland all personal, skapa nya utbildningar/nya möjligheter/nå ut till fler kursdeltagare, utveckla ny hemsida, prioritera utvecklingsresurser för flex-lär samt behålla/utveckla särarten - det folkbildningsmässiga. Handlingsplanen följs och flera av målen har iscensatts. I dagsläget har vi bra förutsättningar utifrån teknik och kompetens. Tiden är vårt största bekymmer. Det tar tid att förändra i vardagsarbetet inom de fysiska kurserna och i distanskurserna. Tid för att öva, testa, misslyckas, lyckas och som bottnar bland annat i prioriteringar, engagemang och vilja. Vi arbetar vidare med att skapa pedagogiska planer tillsammans med samtliga kursdeltagare utifrån deras bakgrund, behov, förutsättningar och framtid. Genom dessa och ett särskilt "hälsapapper" hoppas vi även att tidigt kunna lokalisera kursdeltagare som har behov av och är berättigade till särskilt stöd. Under året har även en pedagogisk plan för särskilt stöd både utifrån grupp och individ prövats. Den berör behov, funktionsnedsättning och särskilda pedagogiska insatser. Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med kvalitetsarbetet på folkhögskolan är att utveckla en kultur där systematiskt kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig process i det vardagliga arbetet för att skapa kvalitet och utveckling. Målet med kvalitetsarbetet och dokumentationen är att skapa en större delaktighet och förståelse i och med att alla parter har insyn i verksamhetens olika delar och därigenom 1 Den digitala kompetensen är idag den femte basfärdigheten. Läsa, skriva, räkna och tala är de andra. 9
också en möjlighet för varje individ att ta sitt personliga ansvar för det egna men också för det gemensamma. Angreppssättet/modellen för folkhögskolans kvalitetsutveckling inom samtliga arbetsenheter bygger på PDCA-cykeln (planera, genomföra, utvärdera och lära) samt en dokumentation med gemensam struktur för områdena organisation, utbildning/projekt, service/administration och övrigt. Utvärderingar och kollegiala samtal är de vanligaste metoderna som vi använder för att under året samla in underlag till kvalitetsarbetet. Materialet systematiseras i VIS (verksamhetsinformationssystem). Från VIS kan förslag hämtas utifrån olika syften eller frågeställningar för att diskuteras och bearbetas för beslut vid Lilla kollegiet, pedagogiska möten, arbetsenhetsträffar eller styrelsemöten. Skolans måldokument, verksamhetsplanen, har sin utgångspunkt i VIS. Resultatet av flera års arbete är nu att nästan alla skolans arbetsenheter deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Förutom det lokala kvalitetsarbetet har skolan deltagit i Folkbildningens (FB) kvalitetsutvärdering. Läsåret 2013-2014 valde skolan att inte delta. Dels på grund av att vi i vårt egna kvalitetsarbete och utifrån FB kvalitet 2012 väl kände till vilka frågor som behövde utvecklas samt att frågeställningarna i FB kvalitet ibland inte riktigt synkade med de processer vi stod i vår verksamhet. Vi var också oroliga för att en utvärderingströtthet skulle infinna sig bland kursdeltagarna. Några exempel på områden som under 2013 särskilt utvecklats som en följd av kvalitetsarbetet är Utbildning: Skapat tydligare individuella upplägg för de som är i särskilt behov av extra stöd, öppnat för individuella studieupplägg och personliga planer för kursdeltagare som vill och har behov av det för att nå sina mål, genomfört förändringar i kursplaner där det behövts på grund av den nya gymnasiereformen och nya tillträdesregler till högskola och universitet, aktualiserat behovet av varierade examinationsformer inom olika kurser, satt oss in i och bearbetat de nya omdömeskriterierna, följt handlingsplanen för flexibelt lärande och fastställt en ny plan för 2014 samt infört individuell kompetensutveckling för undervisande personal. Samverkan: Samverkan har skett med arbetsförmedlingen i Järpen angående SMF-kurser, Navigator/Plug in i Östersund och Krokom, SFI/integration i Järpen, Gymnasiesärskolan i Östersund, behandlingsföretaget Cean Stockholm, Regionförbundet, EFS, föreningar och organisationer, Åre kommun med flera. Organisation: Översyn av organisation, delegation, ledning och arbetsroller i köket, ny köksverksamhet utlagd på entreprenad, ny hemsida och ny grafisk profil, varumärkes och namnbytesdiskussioner för folkhögskolan, fortsatta profildiskussioner, utökat fiberkapaciteten samt ordnat trådlösa uppkopplingar för nästan samtliga kursdeltagare. Administration: Skapat en individuell och gemensam kompetensutvecklingsplan, utvecklat nya lönekriterier, ersatt tidigare beredskap med socialpedagogisk tid och andra rutiner för låsning, översyn och förtydliganden av tjänster/anställningar samt utvecklat principen för fördelning av resurs till de olika linjerna. 10
Miljö: Fortsatt tänka och agera hållbart inom alla arbetsenheter och genomfört fortbildning inom Hälsa, L-ABC, Brand, räddning och säkerhet, Ta till vara och förädla samt Lära, dela och informera hållbart. Hållbarhetsdagar med fokus på värdegrund, mänskliga rättigheter, mathantering, odling, ekonomi, minskat resande, nätbaserade mötesforum med mera. Kvalitetsarbete: Fortsatt arbeta utifrån modellen. Planera,genomföra, utvärdera och lära, inom samtliga verksamhetsområden. Enskilda arbetsenheter beskriver sina verksamheter i punkt 3/Verksamhetsinformation. Inför 2014 ser vi ett stort behov av att komma ikapp med den gemensamma dokumentationen av verksamheten samt att hålla fast vid ovanstående beskrivna processer för skolans systematiska kvalitetsarbete. Framtid Som tidigare påpekats är det av yttersta vikt för skolan att vara uppdaterad på vad som händer både i det omgivande samhället och det som rör skol- och utbildningsfrågor. Eftersom vår spelplan är folkbildning måste stort fokus läggas på att säkerställa den skolformens pedagogiska fördelar och möjligheter. Samtidigt får dock arbetet med att bevara och på samma gång utveckla skolans vision, dess värdegrund och profilering aldrig ta paus utan måste alltid ges högsta prioritet. Skolans kärnverksamhet är undervisning och lärande. För att lyckas väl med det uppdraget behöver vi jobba med olika parametrar, inte minst kombinationen av praktik/erfarenhetsbaserad kunskap och de resultat som aktuell forskning uppvisar. Här finns troligtvis stora, oupptäckta områden som skolan gör klokt i att bevaka vidare. Till detta hör också att den demografiska utmaningen i samhället blir allt större och med det erfarenheten av och önskemålen om stora variationer i upplägg och flexibilitet. Uttrycket Det flexibla lärandet, som ofta hörs numera, kan komma att bli en av de viktigaste framgångsfaktorerna för skolan framöver. Detta gäller inte minst den ökande tillströmningen av människor som kommer från andra kulturer för att finna ett nytt hem i Västjämtland. Ju mer skolan tränar på flera olika former av lärande, desto större möjligheter har vi att lyckas innesluta och ta del av dessa människors berättelser, gåvor och talanger. Flexibilitet är ordet också för det generationsskifte som skolans personalstab är på god väg in i. Troligtvis kommer beteenden, attityder och förhållningssätt som innefattar både praktisk och teoretisk kompetens samt förmågan att välja tillvägagångssätt inför varje enskild situation att väga tungt i framtida rekryteringar. Detta gäller även förmågan att hålla fast vid det goda samtidigt som både enskilda personer och organisationen som helhet vågar utsätta sig för intern och extern bedömning, feedback. Att som anställd jobba på en egen isolerad ö kommer troligtvis inte att vara möjligt framöver. Här bör skolans ledning och styrelse gå före för att aktivt skapa en god arbetsmiljö som byggs på öppenhet och återkoppling. 11
Avslutning Om skolan som hel organisation förmår att leva som den lär ökar möjligheten att vi alla, personal och kursdeltagare, som finns här längre eller kortare tid, än mer blir ansvarstagande människor. Inte bara för sitt eget liv och sin närmiljö, utan även i ett större perspektiv vår hela omvärld. Skolans Måldokument - Verksamhetsplan för 2014-2016 ger än tydligare bild av skolans olika framtidsfrågor utifrån ledorden utbildning, samverkan, organisation, administration, miljö, kvalitetsarbete och marknadsföring. Ytterligare ett händelserikt och spännande år ska läggas till handlingarna. Många är de organisationer och stödfunktioner som genom sina olika bidrag gett skolan med sin styrelse och personal möjligheten att fullfölja ännu ett verksamhetsår. Var och en är värda ett stort tack. Några av dessa värdefulla sammanhang finns listade längst ner i fotnoten på denna sida. Förra årets redovisning avslutades med uppmaningen Låt vinden fylla seglen. Vi fortsätter utifrån den bilden med följande ord: En seglare ber inte om medvind, utan lär sig att segla. Så oavsett om förutsättningarna är optimala eller kännetecknas av motvind och oklar sikt så kommer vi att försöka hålla rätt kurs. Allt för att uppdraget ska uppfyllas och människorna som påverkas av skolans verksamhet ska kunna växa och utvecklas. För Hållands Folkhögskola, Olof Holmgren Verksamhetsledare 12
2) Ekonomisk redovisning 13
14
15
16