Tentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 5 juni

Relevanta dokument
Tentamen IF1330 Ellära torsdagen den 4 juni

Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 18 augusti

Omtentamen i IF1330 Ellära torsdagen den 22 augusti

Omtentamen med lösningar i IF1330 Ellära tisdagen den 15 augusti

Tentamen med lösningar i IF1330 Ellära måndagen den 29 maj

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 15 augusti

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 15 augusti

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Tentamen med lösningar i IE1206 Inbyggd elektronik måndagen den 29 maj

Omtentamen med lösningar IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

7 Elektricitet. Laddning

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

Datum: Tid:

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen med lösningar i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

1 Grundläggande Ellära

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

IE1206 Inbyggd Elektronik

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Växelström i frekvensdomän [5.2]

IE1206 Inbyggd Elektronik

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Omtentamen IF1330 Ellära fredagen den 8 januari

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelström och reaktans

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik onsdagen den 17 augusti

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

IE1206 Inbyggd Elektronik

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Temperaturmätning med resistansgivare

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

Tentamen i El- och vågrörelselära,

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

14. Potentialer och fält

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Omtentamen IF1330 Ellära onsdagen den 17 augusti

Motorprincipen. William Sandqvist

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

Kontrollskrivning Mekanik

Förra föreläsningen. Reglerteknik AK F6. Repetition frekvensanalys. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar.

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

Transkript:

entamen i IF33 Elläa tosdagen den 5 juni 4 9.-3. Samtidigt gå en liknande tentamen fö IE6 välj ätt tentamen! Allmän infomation Examinato: William Sandqvist. Ansvaig läae: William Sandqvist, tel 8-79 4487 (Campus Kista), entamensuppgiftena behöve inte åtelämnas nä du lämna in din skivning. Hjälpmedel: äknae/gafäknae. Kusens fomelblad ha bifogats tentamen. Infomation om ättning och betyg Motivea alla sva. abelle och beäkninga som använts ska finnas med i lösningana i läsba fom. Om svaet på en fåga ä "4" så måste du också tala om vafö. Ofullständigt motiveade sva ge inte full poäng! entamen kan ge maximalt 3 p, godkändgänsen gå vid 5 p. 5 8 4 7 F E D C B A esultatet meddelas senast tosdag den 6 juni.

. p 33Ω, 54Ω, 3 33Ω, 4 Ω, 5 3Ω. Ställ upp ett uttyck fö ES. Beäkna esättningsesistansen ES. ES? [Ω]. p Använd Kichhoffs laga fö att ställa upp och beäkna de te stömmanas belopp och iktning (tecken). ( ppgiften kan ge delpoäng även om ekvationssystemet inte lösts ). E 5V E 8V E 3 6V E 4 V Ω Ω 3 3Ω I? I? I 3? 3. 6p a) a fam en ekvivalent hévenin-tvåpol, E (även tecken), till nätet med spänningskällan (V) och stömkällan (6,5 ma). E? [V]? [kω] b) a fam den ekvivalenta oton-tvåpolen, I (även tecken). I? [ma]? [kω]

4. 4p E ä en likspänningskälla 4V. Kondensaton C µf. Stömställaen ha vait sluten lång tid föe t då den öppnas. a) Vilken tidkonstant ha uppladdningen av kondensaton efte t. τ? b) Vilket väde ha kondensatospänningen u C efte lång tid, t. u C? c) Beäkna hu lång tid (efte t ) det ta det tills kondensatospänningen nå 3V. t?, u C 3. 5. 4p En växelspänning med fekvensen f 5 Hz mata ett nät med en spole 5 mh i paallell med en esisto B 4 Ω via en seieesisto Ω. Man mäte spänningen 5 V. a) Beäkna I B b) Beäkna I c) Beäkna I d) Beäkna 6. p Man mäte den effekt som en enfasmoto da med hjälp av en Wattmete. P 5 W, 37 V och I 6,75 A. ätfekvensen f ä 5 Hz. a) ita motons effekttiangel P,, S, (cosϕ), ϕ. b) Man fundea på att faskompensea moton. Vilken kapacitans ska en kondensato C ha, fö att leveea lika sto eaktiv effekt som moton föbuka? (Kondensaton anslutes diekt till spänningen 37 V vid moton, och ha det väde Du beäknat unde a). 3

7. 4p FID-tag nyckelbicko används i stället fö pottelefon fö att ge tilltäde till flebostadshus. Kommunikationen ske med adiofekvens. yckelbickan innehålle en tyckt spole med och en kondensato C, som bilda en esonanskets fö kommunikationsfekvensen. esonansketsen ä dessutom belastad med en pocesso PIC.,43 mh? Ω C 3,77 nf PIC 3 kω a) Vilken esonansfekvens ha nyckelbickan? f? [khz] b) Vilket -väde ska esonansketsen ha fö att den ska ha bandbedden BW,5 khz vid denna esonansfekvens?? [gg] c) Föutom pocessons paallellesistans PIC så bida även spolens seieesistans till - vädet. Vilket väde ska ha?? [Ω] 8. 6p Figuen visa ett enkelt filte med (+) och ett. a) Häled filtets komplexa öveföingsfunktion /. a + jb Svaa på fomen c + jd b) Vad bli öveföingsfunktionens belopp vid mycket låga fekvense, ω, vilket väde ha öveföingsfunktionens fas vid mycket låga fekvense? c) Vilket väde ha öveföingsfunktionens belopp vid mycket höga fekvense, ω, vilket väde ha öveföingsfunktionens fas vid mycket höga fekvense? d) Vilket väde ha fasfunktionen nä ω? a)? d) ω b) ω ag?? [ ] ag? c) ω? ag? ycka till! 4

Fomelblad vid tentamen i Elläa IF33 esistans l ρ a + α( t t ) esistans, esistivitet ρ (obs! [Ωmm /m]) esistansens tempeatubeoende. vam esistans, kall esistans α tempeatukoefficient Ketsanalys I I G ES + + 3 + + + +... ES + I od 3 OHM s lag. esistans G konduktans. Seiekets. Paallellkets. Specialfall två esistoe i paallell. Kichoffs stömlag. En nod ä en knutpunkt. Stömma in till noden tas positiva och stömma ut fån noden negativa. Kichoffs spänningslag. En slinga ä en sluten stömkets. esistons plustecken ä dä stömmen gå in. Slinga Spänningsdelningsfomeln. Delspänningen öve. E + Stömgeningsfomeln. Delstömmen genom. I I + ikstömseffekt i esisto. P I P P I Elektiska fält F k E k a C ε ε ε d E C d C W e ε Coulombs lag kaftvekan F mellan laddninga. Elektiskt fält E kaft på enhetsladdning. Konstanten k 9 9. Plattkondensato. ε kapacitivitet (polaisebahet). ε fö luft/vacuum. Kondensatons spänning laddning och elektiskt fält E. Elektostatisk enegi. 5

Magnetiska fält B Φ Flöde Φ (antal kaftlinje) flödestäthet B. a F m I mmk Magnetomotoisk kaft, magnetiseing. l eluktans m µ µ µ m magnetiskt motstånd. µ pemabilitet, µ a µ 4π -7 fö vacuum. ( µ kallas även k m ) F m Φ m OHM s lag fö magnetiska ketsen. I Fältstykan H. H l B f(h) B µ H BH-kuvan. F B I l Motopincipen. dφ Induktionslagen. (enz lag, e ä motvekande). e di Självinduktion. Induktans. u I Elektomagnetisk enegi. W m ansiente x t) x ( x x ) e ( "hela" t τ ln "esten" t τ Kondensato: τ C Spole: τ Snabbfomel. x stohetens begynnelseväde x stohetens väde efte lång tid τ föloppets tidkonstant hela swinget genom esten idkonstant τ. Peiodiska funktione x( t) Xˆ sin( ω t + ϕ) ω π f Sinusfunktion med fasvinkel ϕ. X med X x( t) sinusfunktione ha medelvädet. X MS X x ( t) Effektivväde. Fö sinus gälle: ˆX X jω-äkning Z + jx Impedans Z, esistans och eaktans X. Admittans Y, konduktans G och suceptans B. Y G + jb Z X jω X ω Induktiv eaktans. Kapacitiv eaktans. X C X C jωc ωc 6

Växelstömseffekt P I cos ϕ I sinϕ S I Aktiv effekt P, eaktiv effekt och skemba effekt S. S P + S ( P) + ( ) Effekt-tiangel. fån kondensatoe summeas med negativt tecken. I I cosϕ I I sinϕ Aktiv I P och eaktiv I stömkomposant. P I ( I P ) + ( I ) I tan I fån kondensatoe summeas med negativt ϕ tecken. I P esonansketsa f esonansfekvens. π C πf Definition av spolens -väde med πf seieesistans, samt altenativ definition med paallellesistans. Omäkning mellan seieesistans och paallellesistans. ( > ) f Bandbedd BW, f. f Effektanpassning Effektanpassning. ikspänning. I * Z Z I Effektanpassning komplex last. Z I Effektanpassning. Komplex tvåpol med esistiv last. Ideal tansfomato P P Fölustfi tansfomato. Spänningsomsättning. I Stömomsättning. I Öveäkning av impedans. Z Z Induktiv koppling I + jω I + jωmi I + jω I + jωmi M k SE + ± M PA M + ± M Ekvationssystem med M Kopplingsfakto k ömsinduktans M k % koppling k obeoende Seiekoppling ( - fö motvekande) Paallellkoppling ( + fö antipaallella). 7