STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:

Relevanta dokument
Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Camilla Bogarve

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning?

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Psykiska funktionshinder i samhället - Kan man utveckla ett rehabiliterande och återhämtningsinriktat arbetssätt? Judi Chamberlain, före detta patient

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering

Om återhämtning begrepp, förekomst och hjälpande faktorer Alain Topor

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtningsinriktat arbetssätt.

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Supported Education. Studier med stöd

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Möjlighetens metoder 2009 Göteborg

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Återhämtning - en introduktion

Programförklaring Återhämtningscenter

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa och funktionshinder - från n utanförskap till delaktighet

Att möta den som inte orkar leva

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Sjukdoms- eller hälsoperspektiv

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter

Återhämtning - en introduktion

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Att mötas i det som förenar

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Gunnel Andersson FoU Södertörn

Institutionen för socialt arbete 1

I-Kraft. För ökad psykisk hälsa och livskvalitét

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

RSMH:s yttrande över delbetänkande av Utredningen om tryggare och effektivare studier Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9).

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Pengar, vänner och psykiska problem

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

-Stöd för styrning och ledning

Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp

Återhämtning från psykisk ohälsa

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Problem: För stor ungdomsarbetslöshet

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Behandlingsplanering

Aktivitet Relation - Identitet

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

Salutogent förhållningssätt

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Det finns inga piller för meningsfullhet.

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Salutogen demensomsorg

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Schema för kursen Socialt arbete i somatisk och psykiatrisk vård

Hälsa historiskt perspektiv

Bättre hälsa: antagande

Schizofreniförbundet

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Transkript:

SFSE 2019 STÖD TILL ÅTERHÄMTNING: DET ÖVERGRIPANDE SYFTET MED INDIVIDUELLT STÖD I UTBILDNING OCH ARBETE.. och alla ska med på tåget! Camilla Bogarve

SAMBAND MELLAN SE - SED OCH ÅTERHÄMTNING: SUPPORTED EMPLOYMENT OCH SUPPORTED EDUCATION HAR GETT HOPP OM MÖJLIGHETEN TILL ÅTERHÄMTNING

LÅNGTIDSTUDIER OM ÅTERHÄMTNING Ledande forskare Huber Plats Bonn, Tyskland Publikation s år Antal individer Antal år Resultat 1975 502 22 57% Ciompi Bleuler Tsausang Harding Lausanne Schweiz Zurich Schweiz Iowa USA Vermont Kanada 1976 289 37 53% 1978 208 23 53-68% 1979 186 35 46% 1987 269 32 62-68% Ogwa Japan 1987 140 23 57% Maneros DeSisto Colonge Tyskland Maine USA 1989 249 25 58% 1995 269 35 49% Harrison 18-site 2001 776 25 56%

INNEBÖRDEN I BEGREPPET ÅTERHÄMTNING? Ett nytt kunskapsområde Subjektiv erfarenhet En individuell process som berör ett helt nätverk, en hel värld Ett fenomen, möjligt att observera och mäta En social rättighetsrörelse som växt fram ur brukares erfarenheter Paradigmskifte

ÅTERHÄMTNING EN MÖJLIGHET FÖR ALLA ELLER BARA FÖR NÅGRA FÅ LYCKLIGT LOTTADE? Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess som kan omfatta nya attityder, värderingar, känslor, mål och roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och konstruktivt liv även inom ramen för de begränsningar som sjukdomen ger. Det innebär att skapa ny mening sitt liv och om att växa förbi den katastrof sjukdomen kan ha åsamkat. Anthony, 1993

MYTER KOPPLADE TILL PSYKISK SJUKDOM Allvarlig psykisk sjukdom är livslång och har ett försämrande förlopp Vård och stöd bör syfta till att skapa ordning i ett kaos Det är viktigt att personer med psykisk sjukdom inte utsätter sig för belastning Sjukdomsinsikt det första steget Diagnos och funktionsnedsättningar ger information om återhämtningspotential

Ett socialpsykiatriskt dilemma Individen går in i väggen Individen söker hjälp Psykiatri Socialpsykiatri Samhällsliv Vi har ambitionen att återföra individen till ett liv i samhället En vägg av negativa attityder Rosenberg, 2009

INLÄRD HJÄLPLÖSHET Stigma och negativa attityder - förstärker sjukdomsidentiteten Förstärkt identitet som hopplös och oduglig nu en självuppfyllande profetia Duktig patient - personen får positiv bekräftelse då den är följsam och anpassar sig till omgivningens förväntningar Professionella tar över Seligman, 1967, Chamberlin, 1978

ATT GE UPP VAR EN STRATEGI Att ge upp var inget problem för mig, det var en lösning. Det skyddade mig från att vilja någonting och inget kunde då tas ifrån mig. Om jag inte försökte då skulle jag inte heller kunna misslyckas. Om jag inte brydde mig skulle ingenting kunna skada mig. Mitt hjärta hårdnade. Deegan, 1996

HOT MOT INDIVIDUELL ÅTERHÄMTNING Lågt ställda förväntningar Andra tar över - överdriven omvårdnad Brist på stöd och konkret hjälp Brist på möjligheter förlorat hopp Självstigma/självhat Identifikation med sjukdomen Förlorad kontakt med naturliga sociala nätverk

ANDRA BESKRIVNINGAR AV BEGREPPETS INNEBÖRD Återhämtning handlar om möjligheten att leva ett hoppfullt och rikt liv, i sin fulla potential som den människa man är, med eller utan begränsningar orsakade av psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, med möjlighet att delta och bidra i det samhälle där man lever och bor, med möjlighet att ha relationer, arbeta, att gå i skola om man så önskar. Återhämtning handlar om att leva det liv man önskar i närvaro eller frånvaro av psykisk ohälsa. Mental Health Foundation of New Zealand Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University

VAD ÄR DET MAN ÅTERHÄMTAR SIG IFRÅN? Förlust av självkänsla och hopp Förlust av makt och kontroll över det egna livet Ensamhet, isolering och förlust av relationer (ex. vänner) Förlust av värderade roller och miljöer (ex. skola eller arbete) Negativa attityder från omgivningen (privat och professionell) Stigma, diskriminering och utanförskap Trauman Självmedicinering och beroende av alkohol och droger Sjukdomen och den medicinska behandlingen

STÖD TILL ÅTERHÄMTNING Ser personen som expert och resurs i sitt liv Fokuserar styrkor och resurser Är samhällsorienterad Styrs av personen själv Utgår ifrån personens livssammanhang Är relationsskapande Tar vara på personens eget nätverk

Jag mötte kärlek i dina ögon när jag inte längre kände kärlek för mig själv. När du älskade mig så kunde jag sakta börja att känna kärlek för mig själv igen. Deegan, 1988

FYRA UPPGIFTER FÖR ANDRA (PERSONAL): Förmedla hopp Skapa kontakt, relation och allians Bekräfta identitet Stödja upptäckandet av mening och mål Stödja eget ansvarstagande Stödja återtagandet av egen makt och kontroll Vad kommer att hända med mig? Vad är möjligt för mig? Möjligheter att växa och utvecklas i trygga relationer. Vem är jag? Vad är viktigt för mig? Vad har hänt? Vad betyder detta för mig? Nya drömmar, nya mål. Vad kan jag? Vad kan jag bidra med? Vad vill jag? Vad vill jag inte? Slade, 2009 Leamy, Bird, Le Boutillier, Williams, Slade, 2011

EN ÖVERGRIPANDE PRINCIP Personhood The recognition that people with mental health illness are people too with needs and wants as everyone else. Anthony, 2004

ÅTERHÄMTNINGSPROCESS Överväldigad av sjukdomen Kämpa med sjukdomen Leva med sjukdomen Leva förbi sjukdomen Hopp och optimism Kontakt Identitet Egenmakt Mening och mål Spaniol, Wewiorski, Gange, Anthony, 2005 Leamy, Bird, Le Boutillier, Williams, Slade, 2011

FÖR PERSONEN SJÄLV HANDLAR DET OM ATT Hitta en orsak att stiga ur sängen Ha tilltro till att livet kan bli bättre Klara att tackla varje dag Upptäcka och lära sig (må bra) strategier Upptäcka att det finns mer i livet än sjukdomen Börja våga drömma om saker igen Skapa tillitsfulla relationer med andra personer Upprätta optimism och sätta mål inför framtiden Bli aktiv - studera och arbeta

RESULTAT AV ÅTERHÄMTNING Symtom mer hanterbara Bättre fysiskt och mentalt Känsla av kontroll och egenmakt Värderad självbild I kontakt med sig själv och andra Tillfredsställelse med livet och hoppfullhet inför framtiden Delaktigt i värderade roller och sammanhang Cheryl Gagne, Center for Psychiatric Rehabilitation, Boston University

Hur ska vi tänka kring metoder, som Supported employment, education? THE HART AND SOUL OF CHANGE, KOMPONENTER I PSYKOTERAPI AVGÖRANDE FÖR RESULTAT. Metod 15 % Individens egna resurser 40 % Positiva förväntningar 15 % Relation 30 % Lambert, M.J. (1992); Hubble m.fl. (1999); Wampold, Hubble, 2010

SÄRSKILDA KVALITETER I RELATIONER SOM STÖDJER ÅTERHÄMTNING Att vara där för en person, stå vid hennes sida, tro på hennes förmåga och låta sig bli involverad verkar vara det som utgör ett stöd till individen i återhämtning. Topor, Borg, Mezzina, Sells. Marin, Davidson, 2006

FRAMGÅNGSFAKTORER I RELATIONER SOM STÖDJER ÅTERHÄMTNING Vara där - vara tillgänglig Göra mer - mer än det som förväntas Göra annat annat än det som är förväntas Topor, 2004, 2006

SUPPORTED EMPLOYMENT OCH SUPPORTED EDUCTATION REPRESENTERAR EN NY PSYKIATRI, ETT NYTT VÅRDPARADIGM SOM PÅ OLIKA SÄTT UTMANAR VÅRA TRADITIONER

LÄRDOMAR FRÅN FORSKNING en majoritet med diagnosen schizofreni återhämtar sig människor i olika åldrar återhämtar sig, det är aldrig för sent människor i olika kulturer återhämtar sig återhämtning har förekommit i alla tider hos alla professioner och behandlingsinsatser finns faktorer som bidrar till återhämtning det är nödvändigt att fråga den personen själv vad som är hjälp personen själv behöver vara aktiv, en agent för förändring andra kan bidra (Antony, 2002, Drake et al, 1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999,2001, Catty et al 2008) Evidens baserad kunskap att också personer med SMI kan nå förbättrad förmåga att fungera i önskade livsroller och livsdomäner (Pratt, Gill, Barrett & Roberts, 1999).

ÅTERHÄMTNING - INDIVIDENS EGEN PROCESS Återhämtning är det som människor som drabbats av psykisk ohälsa själva gör. Återhämtning innebär ofta en återupptagning av värderade roller och ett lärande av nya attityder och nya färdigheter. Rehabilitering är det professionella gör för att stödja återhämtning. Rehabilitering är den enda insats till personer med psykiska funktionsnedsättningar som syftar till ökad kompetens eller ökad funktionsnivå vilket är viktigt i samband med rollövergångar. Gagne, 2004

Det behövs insatser med olika fokus och gemensammma mål. Fokus på diagnos- och symtomreduktion Fokus på grundläggande trygghet Behandling Socialt stöd Fokus på delaktighet och funktion i önskade roller Rehabilitering Korevaar, 2010

EN TRADITIONELL VÅRDPLAN 1. Medicinering 2. Dygnsrytm 3. Personlig hygien 4. Kost och motion 5. Ekonomi 6. Städa bostad/rum 7. Familj 8. Vänner 9. Skola, arbete eller annan meningsfull aktivitet

EN REHABILITERINGSPLAN 1. Skola, arbete eller annan aktivitet 2. Familj 3. Vänner 4. Medicinering 5. Dygnsrytm 6. Personlig hygien 7. Kost och motion 8. Ekonomi 9. (Städa bostad/rum)

SUPPORTED EMPLOYMENT UTMANAR VÅRA TRADITIONER Inom psykiatrin tänker vi inte jobb, skola Fokus på sjukdom, symtom och andra svårigheter Socialpsykiatrin och psykiatrin har för lite kontakt med arbetsliv och skola Fokus på sysselsättning Inom FK och AF missar vi att värna individens återhämtning Traditionen bygger på trappstegstänkande frisk först Arbetsförmågebedömning gör utan fokus på drömmar, intresse, styrkor, matchning Bristande metoder för att matcha och sälja in klienten till arbetsgivare Brist på tillgång till rehabiliterande stöd och otydlig ansvarsfördelning inom rehabiliteringsområdet

ATT SKAPA ETT SAMHÄLLSBASERAT STÖD TILL ÅTERHÄMTNING KOMMER KRÄVA GENOMGRIPANDE FÖRÄNDRINGAR Att ge stöd till återhämtning kommer att kräva genomgripande förändringar i vårt sätt att tänka, våra grundläggande värderingar och våra arbetsrutiner. Mike Slade, 2009

DET KRÄVS NYA PERSPEKTIV Vi måste ifrågasätta det rådande perspektivet att människor med psykisk sjukdom kan skaffa sig ett liv först efter att man blivit fri sjukdomen. Davidsson, 2009

I DEN FRAMTID SOM KRÄVS GÅR VI FRÅN ATT TÄNKA: patient, klient eller brukare i vår verksamhet till en person i hans eller hennes egna liv.

En vision för ett modernt stöd Återhämtning är en möjlighet för alla. A LIFE IN THE COMMUNITY FOR EVERYONE! The Presidents New Freedom Commission on Mental Health, USA, 2003