Blododlingsdiagnostik

Relevanta dokument
RAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?

Kvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar. EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi Annika Wistedt

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg

Snabb standardiserad resistensbestämning

ALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK. Erik Eriksson

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö

Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Provtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Antibiotikaresistens i blododlingar

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikaresistens i blododlingar

Röntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg

Välkomna! Camilla Norling Laboratoriemedicin Dalarna

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

MYKOBAKTERIER INFORMATION

MYKOBAKTERIER INDIKATION

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Laboratorienytt. Nr: 2 Mars Innehåll: Laboratoriemedicin VL LabNytt nr Klinisk Mikrobiologi

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Neurokirurgiska CNS infektioner

Antibiotikaresistens i Region Skåne

TAT och KI. Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama

Årsrapport från Endokarditregistret 2015

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA

Gastro och lite annat

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Mikrobiologisk provtagning av patient med misstänkt Brucellainfektion

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 APRIL 2009

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Antibiotikaresistens i blododlingar

Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Årsrapport endokardit-registret 2012

Årsrapport endokarditregistret 2016

Antibiotikaresistens i blododlingar

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Delirium och Komplikationer

Rapport endokardit-registret 2009

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Strama för sjuksköterskor

Årsrapport endokarditregistret 2014

Laboratoriemedicin VL LabNytt nr GDPR - Den nya dataskyddsförordningen

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion

Tänk Sepsis - Tid är liv!

Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Virulenta enterokocker på Visby lasarett. Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Nekrotiserande fasciit

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping

1. Ja 2. Nej 3. Njae, det är väl bara att ta ut katetern och låta patienten kissa själv

Antibiotikaresistens i blododlingar

Giltighetstid: längst t om

Transkript:

Blododlingsdiagnostik Vad kan vi göra bättre med små o stora medel? Anna Åkerlund Överläkare Klinisk mikrobiologi Jönköping/Linköping Doktorand, Linköpings universitet RAF, RAF-enkät, RAST, Rekommenderade metoder blododling

Jönk/Link Jönköping BactAlert (Virtuo) Snabb-art Snabb-res Linköping Bactec Filmarray typ Utlokaliserade inkubatorer Kiestra (full automation)

Våra ledtider (TAT) - Sjuk patient med beslut att blododlas Svårt att påverka - Blododling - Transport till inkubator - Tid till omhändertagande - Art- och resistensbestämning - Svar till kund (skriftligt/muntligt) Jättemycket påverkan!

Vilken faktor (som mikrobiologen kan påverka/utföra) tror du spelar störst roll för den septiske patienten? 1. Tillräcklig blodvolym 2. Steril provtagning (låg nivå kontamination) 3. Inkubatorer nära patienten 4. Täta transporter från inkubator till mikrobiologen 5. Omhändertagande av positiva blododlingar dygnet runt 6. Snabb art- och resistensbestämning (direkt från pos flaska) 7. Muntliga labsvar 8. Skriftliga labsvar 9. Aktiv rådgivning kring antibiotikaval Svara via Mentometer i www.trippus.net/mikro2019

På DITT lab: Vilken ledtid (TAT turn around tid) tror du har mest negativ inverkan på tid till blododlingssvar? 1. Tid till inkubation (Inkubatorer nära patienten) 2. Tid från inkubation (Transporter) 3. Tid då positiva blododlingar ej omhändertas (Öppettider/Hjälp av andra labspecialiteter) 4. Tid från utodling till labsvar (Snabba metoder för art och res) Svara via Mentometer i www.trippus.net/mikro2019

När blododla? - Feber/hypotermi, allmänpåverkan, misstänkt endokardit. Om SIRS 15% positivitet - Odla före AB! (Även om resiner minskad sensitivitet) - Sepsis på IVA: 50.6% (78/154) utan AB vs 27.7% (112/405) m AB. Ffa Grampositiver (CMI mars 2019) - Betalaktam-AB (ej TZP) och metronidazol neutraliseras sämst - Ingen korrelation mellan odlingspositivitet och febertoppar. Däremot är frossa tecken på bakteremi - invänta ej!

Hur blododla? - Rengör stickställe (klorhexidinsprit) + flaskkork - Proffsblododlare - Blododlings-kit - Perifer venpunktion minst kontamination (även jmfrt med odling från nysatt cvk) - Slaskrör 5 ml till klin kem (desinficera membranet) - Minskad kontaminationsgrad om perifert - Ej lika tydligt från central venkateter Dock antibakteriella lås/utspädning av blododling. Slask eller ej vid DTP? - Aerob flaska först (om slaskrör oviktigt) - Ej i spruta för överföring till flaskor (kontamination fördelas till fler flaskor)

Blodvolym är A & O 2-3 odlingar (aerob + anaerob): 40-60 ml. 50% av patienter med BSI har 0.01-2 CFU/ml i blodet 20 ml: 65.0 75.7% 40 ml: 80.4 89.2% 60ml: 95.7 97.7% Ökad blodvolym ökat antal kliniskt relevanta fynd! Helst ej överfylla. Är lite överfyllnad ok? Optimalt förhållande volym och buljong Tomt utrymme kvar i flaskan för att tillåta optimal tillväxt (blanda/gasutveckling) Överfyllnad fler falskt positiva larm (18% av pos sv lab 2018)

Mäta blodvolym Bactec Beräknad från röda blodkroppars metabolism (därav endast på negativa flaskor) BactAlert (Virtuo) Fotometrisk avläsning av vätskenivå (Etiketter med patient ID skymmer) Tillförlitligt (studier): - mean error: 0.2mL - mean error: 1mL (anemi/påverkad cellmetabolism hemtologiska pat) Endast på batcher (volym/25 flaskor) Kliniknivå Provtagar-nivå Ej utvärderat i studier Mäter/flaska (ej PEDs) Godkänt/icke godkänt intervall Exakt volym/per odling/klinikvis i Myla Inga planer på att utveckla till volym/flaska

Hur bra fyller vi flaskorna? Två sjukhus i Östergyllen 2018 Stor variation! Claes Henning 2015

Varför två? Ett stickställe eller två? Varför ett? - Volym: Blodvolymen var otillräcklig stack en gång till - Kontamination: Lättare att urskilja - Intermittent bakteremi: Ökad chans till positivitet - Större blodvolym ffa pga ökad chans att två odlingar tas 10-33% (Europa) endast 1 odling (USA bättre - kvalitetsprogram samt proffsprovtagare) Ibland svårt att fylla (4)-6 flaskor vid ett stick. Liksom lyckas med ett andra stick Samma sensitivitet om samma volym (multi vs single) Bukfokus? - Färre antal kontaminationer (utgör upp till 50% av pos blododlingar) Kontaminationsgrad 0.5 6% per hudpenetration (signifikant skillnad avseende ffa kontaminanter men även kliniskt relevanta fynd) - Kontamination korrelerar till antalet flaskor med växt PPV för KNS: 1 fl: 3.5% 2 fl: 61.1% 3 fl: 78.9% 4 fl: 100% - Intermittent bakteremi = artefakt av dåligt tagen volym - Intermittenta : Initialt vid pneumoni, utsvämning från abscess - Kontinuerliga: Övriga. Inklusive endokardit, implantat/ protesinfektioner. BLODVOLYM!

Dessutom. Enklare/snabbare för personalen Snabbare till start av AB-beh Minskad kostnad Kontaminationer vårdkostnad, labkostnad, onödig AB-behandling Minskad risk för stickskador. Trevligare för patienten Lägga tid på desinfektion!?

Transport till & från inkubator Lika vård? Ny odling Pos odling Var inkubator? Inne på klin mikro Utanför klin mikro Klin kem Akuten Andra sjukhus i regionen Hur skickas? Rörpost Ordinarie transporttider Extra taxitransporter Annat När starta inkubation? När labbet är öppet 24/7 Nästan 24/7 När skickas? Tidigt på morgonen Sent på kvällen På natten Vem inkuberar? Klin mikro personal Klin kem personal Vem som helst Vem omhändertar? Mikropersonal 8-17 Mikropersonal dygnet runt Utlokalisera mikro personal Klin kem personal

Utlokalisering Östergötland Lång tid till inkubation Risk för falskt neg (bakterietillväxt innan inkub) Mer trögstartad tillväxthastighet väl i inkubatorn Större vinst per h att vara snabb till inkubation än efter Snabbare svar på negativa odlingar (autovalidering) Snabbare svar även på positiva odlingar 2014 : mediantid 32 timmar 2017: mediantid 18 timmar

Dra slutsatser av tid till detektion? Värdera om kontamination eller ej? Terapi-avsmalning om BC ej larmat inom 24 h? Bedöma allvarlighetsgrad och risk för död? Faktorer som påverkar: - Blodvolym/flaska = bacterial load - TAT till inkubation - AB före eller ej! Hjälp att bekräfta/avskriva BSI kopplad till central venös infart? - Tagna samtidigt - Samma blodvolym - Snabbt till inkubation samtidigt - Slask eller ej? - Sens 80-100% Spec 50 90% - Inte en metod för jästsvamp

Snabbt o bra väl på lab Snabb art- o resbestämning Maldi-TOF på pellet, Molekylära metoder Molekylära/Fenotypiska snabbmetoder för resistenspåvisning EUCAST RAST-metod 4h 6h 8h E. coli K. pneumoniae P. aeruginosa x S. aureus E. faecalis E. faecium S. pneumoniae QC, följ metod och läs endast när zon går att läsa Inkubationstids-beroende brytpunkter! Kategorisering till S/R och ATU ATU = läs om efter ytterligare inkubering eller gör standard res

Enkät till mikrobiologen 2013 och 2018 (RAF) 2013 Till alla svenska lab 26/28 (93%) svarade 2018 Till alla nordiska lab 49/76 (64%) svarade 22/27 (81%) av de svenska Manus pågår

Tillgänglighet då och nu (Sv) 2013 2018

Tillgänglighet då och nu (Sv) 2013 2018 Kan andra än mikrobiologens personal starta inkubering? 12 lab kan starta 24/7 16 lab kan starta 24/7

Tillgänglighet då och nu (Sv) 2013 2018

Tillgänglighet då och nu 2013 2018

Tillgänglighet nu (norden) 7 - Gramfärgar/mikroskoperar - Odlar ut - Multiplex-PCR (knappt 3) - Ringer kliniker

Diagnostiken 2013 2018 (Norden) Metod för artbestämning? (Två fick anges) 47/49 använde Maldi-TOF i rutin 6 direkt 3 direkt o 2: Vitek/Phoenix + traditional phenotypic or NAAT/sequencing methods. 19/49 rutinmässig direkt-art o o 16 Maldi-TOF 3 NAAT Övriga 30 lab o o Maldi <6 h koloni (25 lab) Maldi >6h koloni (5 lab) Multiplex-PCR (Filmarray) ~ tre lab RAST (Rapid-AST) med avläsning efter 6-8 h? 11 Diskdiffusion 3 gradienttest 3 Vitek

Muntlig kommunikation 2013 2018 6 direkt 3 direkt Vem ringer? BMA = ingen AB-rådgivning Läk = Uppmärksammar om inadekvat, rekommenderar kontakt med infektion (Ffa Sv o Fin) Ger konkreta råd (Ffa Norge o Dk) Till vem? Vanligt att ansv sjuksköterska rings 2019 Ny Bp-tabellen!

Kvalitetsindikatorer 2013 2018 Tid från provtagning till inkubering? Nej: 16 lab. Ja: 10 lab. Grov uppskattning om i rätt miljö inom 24h Tid från provtagning till inkubering? o Knappt hälften anger 17 anger att de har en max-gräns för transporttid (1=6h, 9=24h, 5=48h, 2=unknown) 5 odlar ut om detta överstigs

Kvalitetsindikatorer 2018 Tid från positiv signal till första prelsvar Knappt hälften anger högst osäkra data Höftat Oftast endast räknat på flaska som larmar dagtid. Andra kvalitetsdata som enstaka lab följer: Andel kontaminationer Andel positiva larm under stängningstid Andel falskt positiva Blodvolym/odling

Kvalitetsindikatorer Varför så svårt?! För dålig integration mellan våra mjukvaru-system Undermåligt IT-stöd (samverkan leverantör - användare) Volymmätning/flaska har inte varit prioriterat av leverantörerna

Om vi inte mäter hur ska vi veta att vi gör rätt insatser? Hur säkrar vi kvalitet? Hur vet vi att våra förändringar leder till bättre service? Lägger vi resurser på rätt saker? Vilka åtgärder ger störst skillnad?

Vilka kvalitetsindikatorer? Tid till inkubation ( X% i inkubator inom 2h?) Blodvolym per flaska?! ( 80 % av provtagningsomgångarna fyllts med 30 ml?) Kontaminationsfrekvens (<3%?) Förenklat: Vilka arter o hur många flaskor. Detaljerat: kräver journalgranskning

På DITT lab: Vilken faktor skulle du först vilja lägga mest krut på för att göra skillnad? 1. Kampanja för tillräcklig blodvolym 2. Utlokalisera inkubatorer 3. Effektivisera transporter till lab 4. Utlokalisera omhändertagandet av pos blododlingar 5. Utöka arbetstiderna 6. Införa snabb artbestämning 7. Införa snabb resistensbestämning Svara via Mentometer i www.trippus.net/mikro2019

Tack för er uppmärksamhet