VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1

I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet irlid vid Östrnds mssfbrik, smt tidnings- och bestruket ppper vid Ortvikens pppersbruk. SCA Grphic Sundsvll ingår i SCAs ffärsområde Skogsindustriprodukter och omsätter 6 300 miljoner kronor. Östrnds mssfbrik hr 410 nställd och en produktionskpcitet på totlt 502 000 ton per år, motsvrnde för Ortvikens pppersbruk är 930 nställd och 850 000 ton per år. Miljörbetet är en integrerd del i det dglig rbetet och klrt uttlt i vår ffärsidé. Här ingår även vår intern rbetsmiljö med blnd nnt ett omfttnde säkerhetsrbete. Vrje år berättr vi om hur vi gör, vår mål och vilk effekter det får på kort och lång sikt. Välkommen tt läs mer om vårt miljörbete 2006. VÅR AFFÄRSIDÉ Att erbjud mrknden ett konkurrenskrftigt sortiment v högkvlittiv pppers- och mssprodukter, frmställd med god hänsyn till miljön och bserde på vår lokl fiberresurs. VÅRA VÄRDERINGAR DET ÄR INTE VI, utn vår intern och extern kunder, som bedömer kvliteten på vår vror och tjänster. Därför sk vi ll ständigt sträv efter tt t red på vår kunders behov och värderingr. Genom tt med mrginl håll vd vi lovt kn vi tillfredsställ krven och förväntningrn och smtidigt mät oss med den bäste konkurrenten i syfte tt ständigt ligg steget före. Vi sk tillverk vår produkter på ett sådnt sätt tt vi minskr påverkn på miljön och uppfyller krven på produktsäkerhet och de krv som finns i gällnde lgr och bestämmelser. Resurshushållning sk vr en lednde princip i llt vi gör och personlens häls och säkerhet sk prioriters. Arbetet sk bedrivs långsiktigt, en grundförutsättning för det är företgets lönsmhet. Att nå fstställd mål genom ständig förbättringr och kompetensutveckling v medrbetrn är viktig delr. VÅRA PRODUKTER Ortvikens pppersbruk Östrnd mssfbrik Säljbolg GrphoNews Tidningsppper. GrphoBright, GrphoBright Extr, GrphoCrystl Förbättrt tidningsppper, nvänds t ex i dgstidningrns bilgor och reklmtryck. GrphoCote, GrphoLux, GrphoMtt LWC-ppper, nvänds främst till tidskrifter och reklmtryck. Celeste, Celeste Strong, Celeste Tissue Sulftmss, nvänds bl i tillverkningen v tryck- och kontorsppper smt mjukppper och hygienprodukter. CTMP Str, CTMP Str Fluff, CTMP Str Björk CTMP-mss, nvänds för tt tillverk t ex mjukppper och vätskekrtong. Lun Core, Lun Fluff Högkvlittivt bsorptionsmteril som nvänds t ex i tillverkningen v dmbindor. 2

EN TYDLIG MILJÖPROFIL VÅR BÄSTA TILLGÅNG PRODUKTIONSREKORD, effektivre energiutnyttjnde och minskd miljöpåverkn är fcit för SCA Grphic Sundsvll 2006. Totlt uppgick produktionen till 1 328 000 ton, en ökning med dryg fem procent i jämförelse med 2005. Vår medvetn värderingr pekr klrt och tydligt ut vårt nsvr. Ett nsvr vi tr i den dglig verksmheten och som omstt i resultt för miljön är vår bäst tillgång. Under 2006 fick vi också ett br kvitto på de tio senste årens miljöåtgärder; den kemiskbiologisk krktäriseringen som utfördes på vloppsvtten från Östrnd uppvisr det bäst resultt som någonsin uppmätts på ett skogsindustriellt vloppsvtten. Betydnde instser hr gjorts inom miljö- och energiområdet som kommer tt ge positiv effekt nu och i frmtiden. Här märks främst färdigställndet v Östrnds ny sodpnn som producerr ång med högre tryck och tempertur än någon nnn sodpnn i världen. Investeringen är en v de störst i Östrnds histori och den kommer tt få positiv betydelse både för miljöblns och energiprestnd tidvis kommer vi även tt kunn sälj el externt. För Ortvikens del får den ny rökgskondenseringen effekter i form v spillvärmetillskott till Sundsvll Energis fjärrvärmenät. Smrbetet innebär tt Sundsvll Energi i sin tur kn leverer värme till Tundls sågverk. Som stor energinvändre och energiproducenter är energi en helt centrl del v vår verksmhet både nu och i frmtiden. De senste tre årens krftig ökningr v elpriset gör tt Ortviken idg betlr mer för el än för virkesråvrn. Prishöjningrn beror främst på de krftig restriktionern för ny elproduktion och hndel med koldioxidutsläpp. Även om kol- och oljebse- rd el är en försumbr del v den svensk elförsörjningen styr den elpriset som i sin tur driver på efterfrågn på biobränslen. Br under 2006 elddes mer än 200 000 kubikmeter virke upp i norr Sverige en femtedel v virkesbehovet för Ortviken. Virke vi behöver nvänds med ndr ord för tt producer el vi inte hr råd tt köp. Ett energidilemm som hr direkt koppling till vår frmtid utveckling. BETYDANDE INSATSER HAR GJORTS INOM MILJÖ- OCH ENERGIOMRÅDET SOM KOMMER ATT GE POSITIV EFFEKT NU OCH I FRAMTIDEN ROINE MORIN miljödirektör, SCA Forest Products ENERGIFAKTA Totlt motsvrr SCA Grphic Sundsvlls överskottsproduktion v energi uppvärmningen v 11 000 villor. Certifieringen mot den svensk stndrden för energiledningssystem innebär tt vi deltr i det sttlig progrmmet för energieffektivisering och får en sänkning v sktten på el. Östrnds ny turbin gör sulftfbriken mer än självförsörjnde på el, överskottet grön el motsvrr uppvärmningen v 6 000 villor per år. Östrnds totl elproduktionen uppgår till 468 GWh per år. Det motsvrr c 25 procent v Ljungns produktion och det finns inget enskilt krftverk i älven som producerr mer. Energin som utvinns ur Ortvikens ny rökgskondensering ger spillvärme till fjärrvärmenätet motsvrnde uppvärmningen v 5 000 villor per år. Investeringen, som hr genomförts tillsmmns med Sundsvll Energi, ger också dem möjlighet tt leverer värme till Tundls sågverk. Ett optimlt energinyttjnde är en viktig del i beslut som rör vår fbriker. Investeringr och förbättringr genomförs ständigt i processern och vi släpper ut mindre koldioxid än vd som tilldelts verksmheten. De trimningsrbeten i den dglig driften som genomförts på Ortviken hr resultert i tt oljeförbrukningen under 2006 vrit den lägst i modern tid. Om vårt stor skogsinnehv i norr Sverige räkns in i koldioxidblnsen binds det idg mer koldioxid i skoglig tillväxt på vår mrker än vd som släpps ut i produktion och trnsport. Det innebär tt vår verksmhet ger ett positivt netto i den globl koldioxidblnsen. 3

ÅRET RUNT MILJÖARBETET ÄR VÅRT DAGLIGA LIV Bkom siffror och fkt döljer sig ett idogt miljörbete som pågår vrje dg, året runt. Vår egn miljökrv är tuffre än de krv som myndighetern ställer på oss, något som är möjligt tck vre enggerd personl, ett ktivt miljöråd smt vår verktyg för styrning v miljö, kvlitet och energi. ÖSTRAND 2006 I KORTHET Vi producerde 484 000 ton mss, produktionsrekord trots byggndet v den ny sodpnnn och turbinen. Sodpnn- och turbinprojektet slutfördes, förutsättningr till ökd frmtid produktion v mss på Östrnd. Den effektiv och modern förbränningstekniken i sodpnnn minskr också utsläppen v stoft, kväveoxider och svvel från fbriken. Den kemisk-biologisk krktäriseringen v vloppsvtten slutfördes och resulttet visr inte upp någr som helst negtiv effekter i de omgivnde vttnen. FRAMGÅNGSRIKT SÄKERHETENS ÅR 2006 vr Säkerhetens År på Östrnd. Hel fbriken hr smlts kring tolv prioriterde fokusområden med tillsmmns 40 åtgärdspunkter. Vid årsskiftet vr 29 punkter åtgärdde och 11 på gång ett mycket br resultt. Arbetet hr lett till tt medvetenheten ökt och tt Östrnd numer hr bättre struktur på skyddsrbetet. Dessutom hr vi fått ökde personell resurser som jobbr enbrt med rbetsmiljö och säkerhet. Men tillbudsrpporteringen kn fortfrnde bli bättre och under 2007 sk LISA (loklt informtionssystem om rbetsskdor) som rbetsverktyg fortsätt tt utveckls. Ju fler tillbud som kommer ll till kännedom, desto lättre kn vi förebygg riskern. Under 2006 inträffde fem rbetsskdor med sjukfrånvro, medn tretton skdor inte ledde till någon frånvro. Målet för 2007 är tt fång upp så mång tillbud som möjligt smt tt vi sk genomför intern rbetsmiljöutbildning med lokl vdelningsnknytning för ll nställd som inte genomgått en sådn de senste två åren. SÄKERHETEN PÅ JOBBET ÄR INGET MÅL MAN KOMMER FRAM TILL, UTAN ETT SÄTT ATT RESA MILJÖ- OCH ENERGIMÅL SAMT UPPFÖLJNING 2006 Målet vr tt h färre luktstörningr, dett genom tt: H ett undertryck i flisfickn mer än 99% v tiden utfllet blev 97,2%. Frågn är nu löst genom tt en ångomformre instllerts så tt den svvelhltig ångn inte kommer till tmosfär vid övertryck i flisfickn. Ing utluftningr, dvs utsläpp till luft, sk ske vid plnerde omläggningr v strkgser målet uppnåddes inte pg ett enstk misstg vid ett tillfälle i börjn v året. Mer än 75% v utluftningstiden sk luktreduktion ske vi fckl utfllet blev 95%. Målet vr tt minsk utsläppen v kväveoxider (NO X ) genom tt: Nå 95% tidstillgänglighet på biobränsle till Ångpnn 1 målet uppnåddes inte och intensivt rbete bedrivs för tt komm tillrätt med tillgänglighetsproblemen. Håll en torrhlt på brk till Ångpnn 1 under året på i genomsnitt mer än 40% utfllet blev ett genomsnitt på 43,2%. T frm beslutsunderlg för tt minsk utsläpp v fiber från flingtorkr målet uppnåddes inte. Energimålet tt spr 1,2 miljoner kronor under 2006 hr uppfyllts med råge. MÅL FÖR 2007 Miljöspektvärderingen som görs vrje år är ett verktyg för prioritering och en grund för vår miljömål. Vid 2006 års värdering är luktgser, dmm på bilr, svveldioxid, kemisk- och biologisk syreförbrukning, fossil koldioxid och fossil bränsleförbrukning, kväveoxider, hlogenerde kolväten och extern trnsporter det som påverkr miljön mest. Således blir miljömålet för 2007 färre luktstörningr genom tt håll tillgängligheten på svggssystemet över 95% smt tt slutför utredningen om lterntiv lösningr för minskt fiberutsläpp från flingtorkrn. Energimålet för 2007 är tt spr ytterligre 1,2 miljoner kronor, och mer energi sk kunn ts tillvr genom tt blnser fbriken och ldrig tillverk vrmvtten v ång. HÖGTRYCK I NYA SODAPANNAN I oktober 2006 togs Östrnds ny sodpnn i drift och därmed är en v Sveriges störst industriinvesteringr i hmn. En sodpnn är en kombinerd återvinningsnläggning och värmepnn. Kemiklier och vedrester från sulftfbriken går till sodpnnn där kemikliern återvinns och återgår till processen. Smtidigt elds vedrestern upp och värmeenergin blir till ång. Sodpnnn gör det möjligt tt ök produktionen v sulftmss smtidigt som det extern elbehovet minskr drstiskt och till och med ger ett nettotillskott till elnätet. 4

ORTVIKEN 2006 I KORTHET Vi producerde 844 000 ton ppper, en vsevärd ökning från 2005 (790 000 ton). Utsläpp v kväveoxid och koldioxid smt förbrukningen v olj hr ldrig tidigre vrit så låg. Mätningr visr tt bullersitutionen är fortstt br. Mängden vfll till deponi ligger på en låg nivå. Två skorstenr hr blivit tre i och med tt rökgskondenseringen togs i drift som resultert i ökd energieffektivisering. 77 Gwh v fbrikens spillvärme hr levererts till Sundsvlls kommuns fjärrvärmenät (investeringen i rökgskondensering innebär en möjlig fjärrvärmeöverföring motsvrnde uppvärmning v c 5 000 villor). De ny biologisk förstegen på vloppsvttenreningen hr trimmts in och utsläppen hr minskt jämfört med förr året. Den specifik värmeförbrukningen vid pppersmskinern hr reducerts med totlt 13% sedn 2001. Närboende hr notert ett mindre ntl buller- och stoftstörningr smtlig synpunkter utreds. I vnlig ordning hr fbriken hft smråd och fortlöpnde kontkt med tillsynsmyndigheten. BÄTTRE RAPPORTERING AV TILLBUD Att tillbudsrpporteringen nästn dubblerts från 2005 till 2006 (från 240 till 441 rpporterde tillbud) är en stor frmgång. När fler uppmärksmmr små och stor tillbud innebär det tt fler olycksfll och rbetsskdor kn undviks. Vi lär v vd som hr hänt och kn vidt åtgärder för tt förhindr llvrlig olyckor. Under 2006 hr vi gjort ett stort ntl risknlyser v mskinutrustning och rbetsmetoder smt jobbt med ttityder till tt rbet säkert. Det systemtisk rbetsmiljörbetet är ständigt ktuellt och vi ägnr fortstt stor uppmärksmhet åt säkerhetsfrågor. Dock hr målet färre än 12 rbetsskdor med sjukfrånvro inte kunnt hålls utfllet blev 23 rbetsskdor. Under 2007 sk vi t frm en modell för utförnde v risknlyser och en modell med rbetssätt och utbildning för tt skp OLJEFÖRBRUKNINGEN OCH UTSLÄPPEN ÄR DE LÄGSTA I MODERN TID MILJÖ- OCH ENERGIMÅL SAMT UPPFÖLJNING 2006-2008 UTSLÄPPEN DE LÄGSTA I MODERN TID Pppersproduktionen 2006 är den högst i brukets histori, ändock är utsläppen v kväveoxid och koldioxid smt oljeförbrukningen den lägst i modern tid. Tck vre tt vi lgt ned mycket rbete på tt trimm processern hr vi blivit mer energieffektiv. Ett rbete som vrje dg pågår i det lill men som smmntget gör stor skillnd. Vi hr övergripnde miljömål som innefttr hel treårsperioden. Målen härrör från den miljöspektvärdering som görs vrje år. Från bsåret 2005 sk vi: Minsk COD-utsläppen med 10% målet uppnåddes redn under 2006, nu hr vi fortstt fokus på tt säkerställ driftsäkerheten i vloppsvttenreningen. Minsk specifikt processvttenflöde med 5% målet hr ej uppnåtts under 2006 eftersom reduktionen vr 0%, ny hndlingsprogrm hr tgits frm för tt intensifier rbetet. Minsk värmeenergin med 3% utfllet vr något under 3%, vilket innebär tt vi måste fortsätt fokuser på åtgärder under målperioden. I hndlingsprogrmmen för tt uppnå målen ligger åtgärder som tt hnter störningr från pppersmskiner och mssfbrik, stbiliser driften på den biologisk reningen och ök forskning, utveckling och projektering inför frmtiden. En ny säkerhetskultur. Det stödjnde rbetet för rbetsledning och skyddsombud där det gäller fördjupd uppföljning och utredning v llvrlig olyckor och tillbud utöks. Vi sk även rbet med bättre skyddsinformtion till vår entreprenörer. Målet för 2007 är fortfrnde tt h färre än 12 rbetsskdor. 5

REDOVISNING I SIFFROR DEFINITIONER UTSLÄPP TILL LUFT KVÄVEOXIDER - NO X All utsläpp till luft härrör från förbränning. Förbränning v olj ger högre utsläpp v kväveoxider än förbränning v biobränslen. SVAVELDIOXID SO 2 Förbränning v frmför llt olj ger upphov till försurnde utsläpp v svveldioxid. Mindre mängder v ndr svvelföreningr förekommer också, men hr räknts om till svveldioxid. Blnd dess finns de mycket små mängder svvelhltig, orgnisk ämnen som orskr lukten från Östrnds mssfbrik. De är ofrlig, men luktr otrevligt. STOFT Med rökgsern följer också viss mängder sk i form v stoft. FOSSIL KOLDIOXID CO 2 Koldioxid från förbränning v fossil bränslen ger ett nettotillskott v koldioxid till tmosfären. BIOGEN KOLDIOXID CO 2 Koldioxid från biobränslen ger inget nettotillskott v koldioxid. KOLDIOXID CO 2 TOTALT Summn v fossil och biogen koldioxid. UTSLÄPP TILL VATTEN KEMISK SYREFÖRBRUKNING COD COD är ett mått på den syreförbrukning som uppstår när orgnisk ämnen bryts ned på kemisk väg. BIOLOGISK SYREFÖRBRUKNING BOD 7 BOD 7 är ett nnt sätt tt mät syreförbruknde substns, närmre bestämt den mängd syre som förbruks vid biologisk nedbrytning v orgnisk ämnen under en viss tid. SUSPENDERADE ÄMNEN SS Suspenderde ämnen är uppslmmde prtiklr, t ex fiberrester och biologiskt slm. AOX Ett mått på Klorföreningr. FOSFOR P Fosfor är ett näringsämne som växter behöver. För hög hlter kn led till övergödning. KVÄVE N Även kväve är ett näringsämne och ett överskott v kväve kn led till förhöjd biologisk ktivitet. VATTEN Vi nvänder vtten från Indlsälven. PRODUKTION, ENERGI, UTSLÄPP OCH AVFALL 2006 Totlt SCA Ortviken Östrnd Grphic Sundsvll PRODUKTION 2006 2005 2006 2005 2006 2005 Produktion 1 000-tls ton 844 790 484 474 1 328 1 264 ENERGI Elektricitet Mottryckskrft GWh 51 85 245 222 296 307 Från elnätet GWh 1 913 1 800 232 256 2 145 2056 Totlt GWh 1 964 1 884 477 478 2 441 2 362 Bränsle Biobränsle TJ bränsle 2 733 3 084 9 880 9 064 12 313 12 148 Fossil bränslen TJ bränsle 436 497 655 645 1 091 1 142 Elpnnor TJ bränsle 67 156 67 156 Totlt TJ bränsle 3 236 3 738 10 535 9 709 13 771 13 447 v vilken mottryckskrft 225 375 1 032 937 1 257 1 312 UTSLÄPP Till luft NO X ton 210 239 740 700 950 939 SO 2 ton 28 56 342 421 370 477 Stoft ton 22 17 105 99 127 116 CO 2 fossil 1 000-tls ton 31 36 47 47 78 83 CO 2 biogen 1 000-tls ton 254 306 1 077 1 133 1 331 1 439 Totlt CO 2 285 342 1 124 1 181 1 409 1 523 Till vtten COD ton 3 366 2 763 6 930 7 122 10 296 9 885 BOD 7 ton 93 160 660 1 209 753 1 369 SS ton 279 444 201 92 480 536 AOX ton 6 6 6 6 P ton 3,5 4,6 18 15 21,5 19,6 N ton 81 92 122 109 203 201 Vtten Mm 3 12,7 11,8 14,7 14,0 27,4 25,8 AVFALL OCH RESTPRODUKTER Till deponi ton 277 250 32 31 309 281 Till återvinning ton 34 057 35 123 63 777 57 456 97 834 91 579 Frligt vfll ton 92 126 443 622 535 748 6

UNIK KOMBINATION GER UNIK POSITION FSC, TCF, ISO 14001, ISO 9001 och ELS är betydelsefull begrepp. Tillsmmns utgör de en krftfull kombintion eftersom de berättr om vår unik och miljölednde position i Europs pppers- och mssindustri. FSC ÖKAR STADIGT. FSC, Forest Stewrdship Council, är den end miljömärkningen för nsvrsfullt skött skogr som godkänns v världens lednde miljöorgnistioner. SCA är mrkndslednde på FSC-certifiert ppper och de senste åren hr efterfrågn ökt mrknt. Levernsern v FSC-certifiert LWC-ppper hr mer än 50-fldigts på fem år, 2006 är först året då vi även leverert FSC-certifiert tidningsppper. Levernsen v FSC-certifierd pppersmss hr nästn dubblerts från 2005 till 2006. Både Ortvikens pppersbruk och Östrnds mssfbrik hr spårbrhetscertifiering, så klld Chin of Custody. Det innebär tt det är möjligt tt gör en kontroll v råvrns ursprung genom hel kedjn från skog till produkt. ORTVIKEN (ppper) TON 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Efterfrågn på FSC-certifierde produkter ökr stdigt. TON 220 000 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2005 2006 INGET KLOR. TCF (Totlly Chlorine Free) betyder tt ing v vår produkter eller råmteril bleks med hjälp v klorinnehållnde kemiklier. CERTIFIERING FÖR MILJÖ OCH KVALITET. ISO 14001-stndrden syftr till tt kontinuerligt minsk verksmhetens totl miljöbelstning. ISO 9001 är en stndrd för kvlitetsledning där ll ktiviteter i en orgnistion påverkr kvliteten på produktern. Båd systemen säkerställs genom återkommnde intern och extern grnskning. ELS. Under förr året certifierdes vi även mot den svensk stndrden 66 77 50 för energiledningssystem. ÖSTRAND (mss) SVANEN. Dessutom uppfyller vår produkter krven för Svnen som är det officiell nordisk miljömärket, instiftt v Nordisk Ministerrådet. De senste tio åren hr Östrnd infört totlt klorfri blekning (TCF), hög slutningsgrd v blekeriets vloppssystem, jobbt med vncerde åtgärder i ll processer smt effektivisert bioreningen v vloppsvttnet. Ett rbete som givit resultt. FRISKT VATTEN UTANFÖR ÖSTRAND Under 2006 fick vi kvitto på de senste tio årens medvetn miljörbete. Efter en kemisk-biologisk krktärisering v Östrnds vloppsvtten kn vi konstter tt resulttet är det bäst som någonsin uppmätts på ett skogsindustriellt vloppsvtten. UNDERSÖKNINGEN är utförd v IVL, Svensk Miljöinstitutets lbortorium och består v två delr; en kemisk nlys v ämnen smt biologisk tester v hur vloppsvttnet påverkr fiskr och kräftdjur. DEN KEMISKA ANALYSEN. Ämnen som kn lgrs i levnde orgnismer mäts i EGOM (extrherbrt gskromtogrferbrt orgniskt mteril) och PBS (potentiell biockumelerbr substns). Risken med dess ämnen är tt de kn vndr uppåt i näringskedjn och slutligen drbb fiskätnde fåglr och även människor. Krktäriseringen visr på mindre än 0,003 kilo per ton mss i Östrnds vloppsvtten. Det betyder tt ingen v substnsern gick tt nlyser, vilket är mycket ovnligt för mssfbriker. BIOLOGISK PÅVERKAN. För tt undersök giftighet, tillväxthstighet, könsfördelning och reproduceringsförmåg genomfördes ett exponeringstest på två genertioner v den vnlig kvriefisken Zebrfisk. Smmntget visr Östrnds vloppsvtten ing som helst effekter på fiskens fysiologi, det innebär tt mn inte heller kn förvänt sig någr negtiv effekter i den hvsmiljö där vloppet rinner ut. 7

DINA SYNPUNKTER ÄR VIKTIGA FÖR OSS! Hr du frågor eller funderingr som rör vårt rbete med miljö, häls, säkerhet och energi? Är det något du inte fått svr på i denn redovisning eller knske vill vet mer om? Vi tr tcksmt emot din synpunkter i vår strävn tt ständigt bli bättre i llt vi gör. 8 Tvek inte tt kontkt oss vi telefon eller e-post. Du hittr också mer informtion om vår verksmhet på vår webbsidor. www.forestproducts.sc.com www.publictionppers.sc.com www.pulp.sc.com Från vänster: Susn Björkqvist, Ctrin Ljungberg, Roine Morin, Solveig Eriksson, Christer Fält, Susnne Holmsten, Chrlott Lindberg och Jn Wluszewski. Du når oss vi 060-16 40 00 (växel Östrnd) eller 060-19 40 00 (växel Ortviken). E-post; fornmn.efternmn@sc.com Tryckt på Reprint, ett FSC-certifiert och TCF (Totl Chlorine Free) ppper. MILJÖMÄRKT 341 304 TRYCKSAK SCA GRAPHIC SUNDSVALL AB Ortvikens pppersbruk Box 846 851 23 SUNDSVALL Tel 060-19 40 00 Fx 060-12 97 08 Östrnds mssfbrik 861 81 Timrå Tel 060-16 40 00 Fx 060-57 43 28 www.forestproducts.sc.com PRODUCERAD AV SCA Grphic Sundsvlls informtionsvdelning i smrbete med Koncepteriet/Mellerstedt Design FOTO Pär Helnder, Leif Milling, Per-Anders Sjöquist, Olle Hedvll TRYCK Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvll, 2007