Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN RÖDLUVAN

Horndals RO, Avesta kommun 2012 Horndals RO: Förskolan Rödluvan Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN RÖDLUVAN Avesta Datum 2012-12-01 Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Likabehandlingsplan 2012/2013... 3 Vår vison... 3 delaktighet... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 4 Kön & könsidentitet eller könsuttryck... 4 Etnisk tillhörighet... 4 Religion eller annan trosuppfattning... 5 Sexuell läggning... 5 Funktionsnedsättning... 6 Ålder... 6 Kränkande behandling... 6 Kartläggning och Förebyggande åtgärder... 7 Kartläggningsmetoder... 7 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen... 7 Hur personalen har involverats i kartläggningen... 7 Resultat och analys... 7 Rutiner för akuta situationer... 8 Policy... 8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 8 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till... 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn... 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal... 9 Rutiner för uppföljning... 9 Rutiner för dokumentation... 10 Ansvarsförhållande... 10 Bilagor... 11 Bilaga 1... 11 Bilaga 2... 13 Bilaga 3... 16 Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 2

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012/2013 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan Rödluvans alla avdelningar. Ansvariga för planen Alexandra Hållén Christina Thorstensson Kerstin Risberg VÅR VISON Vår målsättning är att arbeta för alla barns lika värde genom att skapa en trygg miljö i förskolan, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet på förskolan bedrivs utifrån lagstiftning och FN:s barnkonvention. Planen gäller från 2012-12-01 Planen gäller till 2013-10-01 DELAKTIGHET Barnen Genom barnintervjuer ges barnen möjlighet att berätta hur de upplever sin situation på förskolan och hur de tänker kring sina rättigheter och skyldigheter. Tillsammans med barnen har pedagogerna enkla samtal vid samlingar, måltider där de också pratar om barnens rättigheter och skyldigheter och hur man är mot varandra i en grupp Barnintervjuer Samtal i verksamheten (fortlöpande). Möjlighet att välja pedagogiskt rum/aktivitet i arbetsrummen Vårdnadshavare Vi informerar föräldrarna om att vi upprättar en plan. Vi frågar dem i ett föräldrabrev att kontakta oss om de tycker att det finns något som vi behöver arbeta med. Planen läggs ut på förskolans hemsida samt hänger i hallen på varje avdelning. Från HT13 kommer vårdnadshavare få delta i en enkät om likabehandlings arbetet på vår förskola. Personalens En från varje avdelning arbetar med planen på fokusmöten. All personal är med och och gör kartläggningarna, vilket sker på APT. All personal är med och arbetar med vilka mål som vi ska arbeta emot, detta för att förankra likabehandlingsplanen hos alla personal. Förankring av planen Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 3

All personal är med och arbetar fram målen och kartläger utifrån husmodellen. Detta gör att den blir mer förankrad. All personal får även läsa litteratur som har med ämnet att göra, detta för att få en djupare insikt i varför vi gör detta arbete. När planen är klar får alla läsa den. UTVÄRDERING I kartläggningarna följer all personal i vardera arbetslag upp insatserna utifrån varje kränkningsgrund. Resultatet av detta kan ses i årets kartläggningar. Denna plan kommer att utvärderas senast 2013-10-01 genom att vi genomför kartläggningar och barnintervjuer för att se om vårt arbete gett resultat. Varje arbetslag använder dessa för att utvärdera fjolårets plan. Detta görs med hjälp av husmodellen och frågeställningarna i metod 3. Ansvariga för detta är likabehandlingsansvariga på vardera avdelning. FRÄMJANDE INSATSER KÖN & KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK Mål och uppföljning Att medvetandegöra vårt genustänkande. Att bli mer medvetna på hur vi möter pojkar respektive flickor. Att den verksamhet vi erbjuder barnen ska vara oberoende på vilket kön barnet har. Vi bemöter alla lika oberoende på könsidentitet. Insats All personal tänker på hur de talar till pojkar respektive flickor, samt medvetandegör varandra om hur de talar med barnen. Genusansvarig vidareutbildar all personal kring genustänkande. Ansvariga Alexandra Hållén & Siv Kjersel Datum när det ska vara klart 2013-10-01 ETNISK TILLHÖRIGHET Mål och uppföljning Göra en välkomnande atmosfär för de olika nationaliteter som finns på förskolan. Personalen ska sträva efter att ha ett öppet sinne och lyhördhet för olika etniciteter. Insats Sätta upp lappar där det står välkommen på de språk som finns representerade på förskolan. Sätta upp flaggor från de länder som finns representerade på förskolan. Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 4

Införskaffa en världskarta för att visa var alla kommer ifrån. Tänka på de etniciteter som finns på förskolan när material köps in. Ansvarig Alexandra Hållén Datum när det ska vara klart 2013-10-01 RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Mål och uppföljning Vi ska visa hänsyn för olika trosuppfattningar. Skapa en atmosfär där olika trosuppfattningar är accepterade. Insats Vi uppmärksammar de trosuppfattningar som finns. Vi uppmärksammar även de olika högtider och traditioner som finns representerade i barngruppen. De barn som behöver specialkost av religiösa skäl erbjuds det. Ansvarig Alexandra Hållén Datum när det ska vara klart 2013-10-01 SEXUELL LÄGGNING Mål och uppföljning Vi ska visa hänsyn och acceptans för olika sexuella läggningar. Vi bemöter alla lika oberoende av sexuell läggning. Insats Vi har ett öppet sinne när barnen kommer med olika funderingar kring sexuell läggning. Belysa frågan genom barnböcker. Läsa relevant litteratur. Ansvarig Alexandra Hållén Datum när det ska vara klart 2013-10-01 Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 5

FUNKTIONSNEDSÄTTNING Mål och uppföljning Att ha lokaler som tar hänsyn till funktionsnedsättningar. Medvetandegöra barn och personal på att vi alla är olika. Skapa en accepterande atmosfär där alla är värda lika mycket oberoende funktionsnedsättning. Insats Ge stöd till de som är i behov av det. Se till att hjälpmedel finns vid behov. Att i möjligaste mån inte särbehandla någon. Belysa frågan genom sånger och böcker. När den nya förskolan byggs, bör den göras handikappsanpassad. Ansvarig Alexandra Hållén Datum när det ska vara klart 2013-10-01 ÅLDER Mål och uppföljning Ingen ska hindras att utvecklas p.g.a. ålder. Ta hänsyn till individuell utveckling. Insats Att inte vara låsta vid ålder när vi skapar grupper. Vi stöttar och uppmuntrar de barn som är i behov av stöd. Vi arbetar efter principen "det som är bäst för barnet". Ansvarig Alexandra Hållén Datum när det ska vara klart 2013-10-01 KRÄNKANDE BEHANDLING Mål och uppföljning Inget barn, förälder eller personal ska bli utsatt för kränkande behandling. Utveckla barnens känsla för empati och respekt för allas lika värde. Att vara uppmärksamma på barnens beteende mot varandra. Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 6

Insats Träna barnens förmåga till empati och ge dem verktyg för att lösa konflikter. Barnen får hjälpa varandra. Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi i personalen föregår med gott exempel och visar hur man bör bete sig mot varandra. Vi bör aldrig tala illa om någon i synnerhet inte inför barnen. Vi har samlingar som fokuserar på att vara en bra kompis, t.ex. genom rollspel. Vi genomför utbildningen ICDP-vägledande samtal. Ansvarig Alexandra Hållén Datum när det ska vara klart 2013-10-01 KARTLÄGGNING OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER KARTLÄGGNINGSMETODER I vårt kartläggningsarbete har vi använt oss av lappar som vi satt upp i de olika rummen för att skriva upp när något inträffar samt haft barnintervjuer med barnen utifrån vår mall, se bilaga? Dessa har sedan sammanställts utifrån kränkningsgrunderna och husmodellen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder HUR BARN OCH FÖRÄLDRAR HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN Föräldrarna involveras genom information på utvecklingssamtalet. Där ber vi dem kontakta oss om de märker någon diskriminerande handling angående: kränkande behandling, kön, könsidentitet ell könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Barnen involveras genom barnintervjuer med ansvarig pedagog. Vi arbetar med dem utifrån vår målplan för Normer & Värden samt den för Barnsinflytande. HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN All personal har deltagit i kartläggningen. Alla har antecknat på lapparna i rummen. Alla har genomfört barnintervjuer med sina ansvarsbarn. Vi har gemensamt disskuterat på APT möten, använt voss av husmodellen och sett föreläsningar. RESULTAT OCH ANALYS Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 7

Detta är en sammanfattning av våra kartläggningar, själva kartläggningarna kan vara utpekande och därför väljer vi att bara vi på förskolan har tillgång till dem. Våra kartläggningar har visat att kränkningar sker främst på plaster där det ej finns någon vuxen. För att motverka detta kommer vi att eftersträva att alltid ha personal i rum och platser som det vistas barn i. De kränkningar som sker är främst sådant som har med diskrimineringsgrunden Kränkande behandling. Under de andra diskrimineringsgrundera fann vi i stort sett inga kränkningar. Kartläggningarna har även visat att det råder en negativ stämning bland de äldre barnen. Det sägs många fula ord till varandra, och en del barn slåss ibland för att få som de vill. För att förebygga detta kommer vi på förskolan att arbeta med att vara en bra kompis. Barnen kommer få se rollspel, höra sagor samt diskutera detta ämne. Detta för att skapa en positiv stämning i gruppen. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER POLICY Alla barn som kommer till Rödluvan ska känna sig trygga och betydelsefulla. Inget barn ska bli kränkt av varken barn eller personal. Vi ska arbeta för att förankra demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och respekten för alla människors lika värde. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Tecken på detta kan vara: verka ledsen och olycklig, håglös och passiv ha svårigheter att koncentrera sig underprestera sakna vänner ha svårigheter att tala i grupp ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen sova dåligt, ha mardrömmar. vara motvillig att gå till förskolan Personal ska ha god uppsikt över barnen och vara redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Förskolan undersöker regelbundet om det finns barn som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling, genom att titta i pärmen med incidentrapporter. PERSONAL SOM BARN OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 8

Om det gäller kränkning barn/barn vänder sig vårdnadshavare och barn till personalen på avdelningen som barnet går. Antingen vid hämtning/lämning eller genom att ringa till förskolan. Om det önskas kan arbetslaget kontakta specialpedagogen. Om det gäller kränkning vuxen/barn vänder sig vårdnadshavare till utv. ledare/förskolechef: Utvecklingsledare Alexandra Hållén telefonnr: 0226-645615 Förskolechef Jerker Olofsson telefonnr: 0226-645941 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN KRÄNKS AV ANDRA BARN -All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår. Om kränkningen anses vara så pass allvarlig så personalen känt behovet att informera vårdnadshavare så ska detta dokumenteras i en incidentrapport. Dena rapport ska sättas in i en pärm under alla involverade barns efternamn. -Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnet att förstå att de gjort fel, kan se sin egen roll i händelsen och vid behov kunna säga förlåt, allt utifrån sin egen mognadsnivå - Vid den först gemensamma planeringen varje månad går respektive arbetslag igenom pärmen med incidentrapporter, för att kunna se ett samband. -Om det förekommer många rapporter under samma barn ska det upprättas en handlingsplan för hur arbetslaget ska åtgärda och följa upp detta. -All personal är skyldig rapportera upprepade eller grövre kränkningar mellan barn/barn till utvecklingsledare. Detta sker genom att en incidentrapport lämnas till utvecklingsledaren. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN KRÄNKS AV PERSONAL -Det är viktigt att våga ta upp ett felaktigt beteende med sin arbetskamrat direkt, för att kunna utreda och stötta ett bättre förhållningssätt framöver. -All personal har skyldighet att omgående rapportera alla former av kränkningar mellan vuxna/barn till utvecklingsledare/förskolechef genom att lämna en incidentrapport. - Ett samtal med ledning och fackligt ombud sker utifrån händelsen. En utredning påbörjas och beslut om åtgärder, insatser och hur uppföljningen ska ske planeras. Händelsen och handlingsplan ska dokumenteras och finnas hos rektor. -Kontinuerlig uppföljning och stöd ges till berörda barn och parter. - ärendet kan gå vidare till personalenheten och verksamhetschef för samråd och beslut om åtgärder. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 9

På varje incidentrapport fyller den personal som uppmärksammat händelsen i när, var och hur incidenten ska uppföljas. Detta kan ske i samåd med arbetslaget om detta behövs. På första gemensamma planeringen i månaden ska arbetslaget kolla av incidentrapportspärmen. RUTINER FÖR DOKUMENTATION Alla kränkningar som är så pass allvarliga att personalen anser att vårdnadhavare ska informeras vid hämtning, ska dokumenteras med en incidentrapport. - Incidentrapporten skall sättas in i en pärm under alla involverade barns efternamn. -Vid grövre kränkningar ska även denna rapport lämnas till utv. ledare/förskolechef. ANSVARSFÖRHÅLLANDE När ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, inträder handlingsplikten som innebär en skyldighet att utreda omständigheter och att påbörja ett åtgärdsarbete. Handlingsplikten börjar gälla oavsett hur kränkningen kommit till förskolans kännedom. Lagen gäller för alla på förskolan, oavsett det är vuxna eller barn som kränker ett barn. Rektor/Förskolechef: har det yttersta ansvaret för att det finns en känd Likabehandlingsplan i verksamheten, och att det bedrivs ett aktivt arbete på området utifrån lagstiftningen. Personalen: ansvarar för att arbeta utifrån Likabehandlingsplanen och att aktualisera planen på föräldramöten och vid inskolning av nya barn. De ansvarar även för att barnen utifrån ålder och mognad involveras i det förebyggande arbetet och får kännedom om Likabehandlingsplanens innehåll och betydelse. Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 10

BILAGOR BILAGA 1 Begrepp enligt DO-ombudsmannen Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 11

liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 12

BILAGA 2 Diskrimineringsgrunder enligt DO-ombudsmannen Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 13

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 14

David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 15

Styrdokument Det finns två regelverk med bestämmelser när det gäller diskriminering och kränkande behandling, Diskrimineringslagen(2008:567) och Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen 1 Kap BILAGA 3 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 2 kap 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. 3 kap 3 Arbetsgivaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandling Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 16

16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skollagen, kap 6 Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 17

Läroplanen Lpfö-98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag : Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Kap. 2.1 Normer och värden: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 18

samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen AML gäller även i förskolan. Arbetsgivaren har ansvar för att åtgärda problem som kan leda till kränkande särbehandling. (AFS 1002:6, AFS 1993:7) FN:s konvention om barns rättigheter slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Principer: Beslut skall vara för barnens bästa. Vikten av att lyssna till barnet Skydda barns liv och utveckling. Rätt att slippa bli diskriminerad Avesta kommun. Kommunens mål och avsikter finns dokumenterade i Kommunens jämställdhets- och mångfaldspolicy (2009-07-279 Kommunens vision 2015 (2009-04-16) Mål och budget för innevarande period. Bildningsstyrelsens jämställdhetsplan. Horndals förskoleområde, Avesta kommun 2012 Sida 19