Kvalitetsredovisning

Bildningsförvaltningen Catharina Lindvall-Scharmer 0582-685402 catharina.lindvall-scharmer@edu.hallsberg.se 1(17) Kvalitetsredovisning Stocksätterskolan 2017 2018 Foto: Sara Arnald

2(17) Sammanfattning Under året har elevantalet ökat med ca 30 elever och vi har tagit emot fler nyanlända elever jämfört med tidigare år. Detta innebär också att antalet personer som arbetar på skolan blivit fler. 3 st extratjänster som är anställda via arbetsmarknads- och integrationsenheten (AMI) har varit ett välkommet tillskott i personalgruppen. Ett av målen under detta läsår har varit att samla allt systematiskt kvalitetsarbete i ett digitalt årshjul och vi ser det fyller en viktig funktion. Vi kommer att fortsätta utvecklingen med detta för att ännu mera tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet där utvecklingsplanen är en viktig del. Elevernas delaktighet och inflytande har ökat bl.a genom ett aktivt arbete med våra olika råd: elevråd, matråd och städråd. Elevrådsbloggen, elevrådet.se, har bidragit till att synliggöra elevmedverkan samt elevernas möjligheter till inflytande. Vi har en låg svarsfrekvens på vår föräldraenkät men hög besöksfrekvens på våra bloggar. Tack vare den transparens som bloggarna ger kan den låga svarsfrekvensen vara en förklaring till att enkäten inte anses lika viktigt som på i andra verksamheter. Vi ska dock arbeta medvetet för att höja svarsfrekvensen till nästa år. Delar av elevhälsoteamets kompetenser i form av specialpedagog samt kurator har funnits på plats under året på heltid vilket varit en styrka i elevhälsoarbetet. Vi ser dock ett behov av att strukturera upp detta arbete mer för att tydliggöra elevhälsoteamets uppdrag samt fokusera mer på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i hela verksamheten. De gemensamma insatser som har gjorts under året gällande värdegrundsarbetet har gett goda resultat bl.a i form av ett förbättrat språkbruk. Tryggheten på fritidshemmet har ökat tack vare medvetet värdegrundsarbete. Utifrån läsåret som gått ser vi ett behov av att skapa en likabehandlingsgrupp som arbetar för en ökad samsyn i hela personalgruppen och för elevernas trygghet samt det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Vi kan se att arbetet med tidiga insatser ger ökad måluppfyllelse. Utifrån årets resultat på nationella prov och betyg ser vi att vi behöver utveckla arbetet med tillgängliga lärmiljöer och varierad undervisning som når alla elever. Alla ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt! En utmaning som vi behöver ta oss an är att öka måluppfyllelsen för våra nyanlända elever genom att ge de bästa förutsättningarna för deras lärande. Det finns ett påbörjat arbete med att tydliggöra fritidshemmets verksamhet och arbete utifrån det nya läroplanskapitlet. Detta kommer att fortsätta och utvecklas nästkommande läsår.

3(17) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Beskrivning av verksamheten och organisationen... 4 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete... 6 2.1.1 Analys... 6 2.1.2 Utvecklingsområden... 6 3 Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen... 7 3.1 Normer och värden... 7 3.1.1 Analys... 7 3.1.2 Utvecklingsområden... 8 3.2 Kunskaper... 8 3.2.1 Analys... 10 3.2.2 Analys... 12 3.2.3 Utvecklingsområden... 12 3.3 Elevernas ansvar och inflytande... 13 3.3.1 Analys... 13 3.3.2 Utvecklingsområden... 14 3.4 Skola och hem... 14 3.4.1 Utvecklingsområden... 14 4 Fritidshemmet... 15 4.1.1 Analys... 15 4.1.2 Utvecklingsområden... 15 5 Rektors slutsatser och enhetens nya mål... 16

4(17) 1 Inledning 1.1 Beskrivning av verksamheten och organisationen Stocksätterskolan är en F-6 skola med ca 300 elever fördelade på tre arbetsenheter, Ängen F, Eken 1-3 och Rönnen 4-6. Varje arbetsenhet har ett fritidshem och våra verksamheter har gemensamma lokaler. 115 barn är inskrivna på fritidshemmet. Skolan är belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till naturen, ett naturligt inslag i både fritidsverksamhet och undervisning. I direkt anslutning till vår skolgård finns sedan några år tillbaka en idrottspark vilken vi i skolan utnyttjar för såväl rastverksamhet som olika fysiska aktiviteter under skoldagen. På skolan finns också en förskola. Eleverna kommer både från närliggande villaområden samt det intilliggande hyreshusområdet. Organisation läsåret 17/18 Stocksätterskolan är en interkulturell skola. För närvarande har ca 60% av eleverna annat modersmål än svenska. Till Förberedelseklassen kommer årligen ca 20 elever. Arbetet är organiserat i tre arbetslag, åk F-3, åk 4 6 och fritids. Schemaläggning, planering, elevvård o.s.v. sker på gemensam basis. Skolans tre utvecklingsledare ansvarar för utvecklingsarbetet i resp. arbetslag. Det finns ett aktivt elevråd, matråd och städråd samt en trivselgrupp med representanter från elever och personal på skolan. Skolans hemsida och klassernas bloggar används för att skapa delaktighet och inflytande. Skolan har ett trygghetsteam med representanter från arbetslagen och elevhälsoteamet. Elevhälsoteamets kompetenser i form av kurator samt specialpedagog finns, från och med höstterminen 2017, på heltid i vår verksamhet. Elevhälsoteamets övriga kompetenser finns att tillgå vissa dagar i veckan samt utifrån behov.

5(17) Vi har skapat ett digitalt årshjul för vårt systematiska kvalitetsarbete. I detta ingår verksamhetens och förvaltningens löpande arbete under året. Hjulet byggs ut terminsvis.

6(17) 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Skolans mål Vårt digitala årshjul används som ett naturligt verktyg i hela verksamheten och underlättar pedagogernas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsplanen används som ett stöd i verksamheten och utvärderingar/analyser är viktiga verktyg för att utveckla både skola och fritids. 2.1.1 Analys Implementering av det digitala årshjulet har tagit olika lång tid för de olika arbetslagen och enskilda pedagoger. Trots detta har årshjulet underlättat för arbetslagen i det systematiska kvalitetsarbetet bl.a med tanke på att allt material/underlag finns på ett ställe. Tillgängligheten har dock inte varit lika tydlig för alla. Utvärderingen av utvecklingsplanen behöver systematiseras för att den ska bli ännu mer levande och vara det stöd som den är tänkt att vara. 2.1.2 Utvecklingsområden Förtydligande av innehållet i årshjulet i alla delar samt tillgängligheten. Utvecklingsplanen behöver utformas så att den är mer tillgänglig för pedagogerna med tydligare mål. Utvecklingsplanen ska vara mer levande i arbetslagsarbetet. Utvärdering och analys utifrån ett utvecklingsområde i taget. Utvärderingen av de olika områdena i utvecklingsplanen utvärderas på ett mer systematiskt sätt och alla utvärderingar skrivs in löpande i utvecklingsplanen. Röda tråden-arbetet struktureras upp med utvecklingsplanen i fokus.

7(17) 3 Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3.1 Normer och värden Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10 % ska vara 0. Skolans mål Samtliga elever på skolan ska vara trygga och få vara som de vill. Alla ska ha kamrater att vara med på rasterna. 3.1.1 Analys Elever med hög frånvaro har ökat innevarande läsår trots att pedagogerna har ett nära samarbete med elevhälsoteamet och vårdnadshavare. I den kommungemensamma enkäten anger 88% av eleverna i årskurs 3-6 att de känner sig trygga i skolan. Det är en minskning jämfört med förra året. Skolans trivselenkät som alla elever genomför visar att 2,8% av eleverna i årskurs 3-6 inte har någon att vara med på rasterna och motsvarande siffra bland de yngre är 6%. Detta innebär att tryggheten bland de yngre har minskat samtidigt som den ökat bland de äldre. Fritidshemmets trivselenkät visar att samtliga elever med något enskilt undantag är trygga på fritids och sociogrammet som fritidspersonalen genomför två gånger per år visar att majoriteten av eleverna har en kamrat att vara med. I det sociala samspelet behöver vuxna finnas till hands och stötta i leken när elever inte blir valda. En av fritidsavdelningarna har arbetat mer medvetet med värdegrunden vilket gett ett positivt resultat. Vi har arbetat medvetet med olika typer av värdegrundsarbeten i hela verksamheten och dessa har utvärderats i samtliga

8(17) årskurser. Detta har dock inte gett den effekt som vi önskat med tanke på minskad trygghet men språkbruket har blivit bättre på grund av ett medvetet gemensamt arbetet med språket i hela verksamheten. Fritidsarbetslaget har genomfört en internetbaserad utbildning gällande lärmiljöer via SPSM samt fått kompetensutveckling av kommunens psykolog med fokus på hjärnans utveckling. Detta har varit ett led i det påbörjade arbetet med fokus på anpassade och tillgängliga lärmiljöer. 3.1.2 Utvecklingsområden Pedagogerna genomför planerad observation och analys av leken på fritidshemmet som underlag för diskussion i arbetslaget. Utveckla arbetet med rastaktiviteter och involvera mer personal i detta arbete. Utöka närvaron av vuxna under hela skoldagen som möjliggörs genom goda förutsättningar i schemat. Fortsatt gemensamt värdegrundsarbete i personalgruppen mot en ökad samsyn för högre måluppfyllelse tillsammans med elevhälsoteamet. En plan görs för läsårets arbetsplatsträffar och konferenser. Skolans likabehandlingsarbete ska implementeras och utvecklas. Kurator och en förstelärare med specifikt uppdrag ansvarar för att detta genomförs tillsammans med skolans likabehandlingsgrupp. Frånvarorutinen behöver implementeras och följas. Kurator följer upp frånvaron och lyfter den på bollplanken där det behövs samt i elevhälsoteamet. 3.2 Kunskaper Bildningsnämndens mål Alla elever ska kunna läsa i skolår 1. Tidig upptäckt tidig insats Antalet barn som kan läsa de lämnar åk 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100 %. 86% av eleverna kan läsa på svenska vilket är en ökning jämfört med förra året då siffran var 68%. Andelen elever som når ämnesbetyget A i åk 6 och 9 ska årligen öka fram till 2018.

9(17) I år har 33% av eleverna betyget A i minst ett ämne vilket är färre jämfört med förra året då andelen var 40%. Andelen elever med betyget A i minst ett ämne de läser ska årligen öka. Skolans mål Vi ska nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen Nationella ämnesprov Årskurs 3 Matematik 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Klarat kravet för respektive delprov i Matematik delprov A delprov B delprov C delprov D delprov E delprov F1 delprov F2 delprov G1 delprov G2 38% av samtliga elever som genomfört proven har klarat samtliga delprov. Om vi räknar bort elever som missat ett delprov är det 68% som har klarat proven. Svenska/svenska som andraspråk 110,0% 90,0% 70,0% 50,0% Klarat kravet för respektive delprov i Svenska delprov A delprov B delprov C delprov D delprov E delprov F delprov G delprov H

10(17) 67% av eleverna som läser svenska har klarat samtliga delprov och 20% av eleverna som läser svenska som andraspråk har klarat samtliga delprov. 3.2.1 Analys Årskurs 3 I matematikundervisningen behöver vi träna mer på matematiska ord och begrepp och utöka samarbetet med modersmålslärare och studiehandledare för att ge eleverna möjlighet att förstå olika begrepp på sitt modersmål och ge rikliga möjligheter att prata matematik. Vi behöver också fokusera mer på praktisk matematik och även använda uteklassrummet i undervisningen. Skriftliga räknemetoder och problemlösning samt arbete med bråk och division behöver föras in tidigt i undervisningen för en ökad matematisk förståelse samt ge eleverna större möjligheter att befästa sina kunskaper. Elever som läser svenska har missat på delproven som handlar om att de ska skriva en berättande text med handling och innehåll samt läsförståelse av en berättande text. Majoriteten av eleverna som läser svenska som andraspråk klarar att samtala och diskutera elevnära texter. Trots att många av eleverna som läser svenska som andraspråk inte når upp till kraven så är det många som har kommit långt när det gäller att förstå högläsning samt skriva texter med handling och innehåll. I undervisningen behöver vi ge eleverna mer möjligheter att träna på och förstå längre texter samt träna på meningsbyggnad och stavning. Årskurs 6 Matematik, andelen elever per provbetyg 2013-2018 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A 57,7 11,1 6,1 23,3 3,0 3,8 B 15,4 8,3 12,1 36,7 6,1 11,5 C 15,4 36,1 27,3 16,7 21,2 7,7 D 3,8 22,2 18,2 20,0 24,2 23,1 E 0,0 16,7 27,3 3,3 36,4 46,2 F 7,7 5,6 9,1 0,0 9,1 7,7 ej deltagit 3,7 0,0 5,7 3,2 5,7 7,1 92% av eleverna som genomfört proven når en godkänd nivå, andelen elever som når ett högre provbetyg (A eller B) har ökat från 9% till 15% Svenska/svenska som andraspråk, andelen elever per provbetyg 2013-2018 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A 0,0 2,9 0,0 3,3 3,0 0,0 B 3,7 17,1 24,2 13,3 6,1 8,0 C 29,6 17,1 30,3 23,3 18,2 28,0

11(17) D 22,2 40,0 15,2 26,7 12,1 20,0 E 25,9 14,3 30,3 30,0 36,4 12,0 F 18,5 8,6 0,0 3,3 24,2 32,0 ej deltagit 0,0 0,0 5,7 3,2 5,7 10,7 SVA 25,9 28,6 34,3 45,2 37,1 39,3 88% av eleverna som läser svenska når en godkänd nivå 25% av eleverna som läser svenska som andraspråk når en godkänd nivå Engelska, andelen elever per provbetyg 2013-2018 2013 2014 2015 2016 2017 2018 A 19,2 17,1 3,0 16,1 17,6 12,0 B 15,4 17,1 27,3 25,8 26,5 20,0 C 42,3 17,1 18,2 16,1 17,6 12,0 D 3,8 20,0 18,2 12,9 8,8 16,0 E 15,4 22,9 15,2 25,8 23,5 16,0 F 3,8 5,7 18,2 3,2 5,9 24,0 ej deltagit 3,7 0,0 5,7 0,0 2,9 10,7 76% av eleverna som genomfört proven når en godkänd nivå Betyg årskurs 6 vt 2018 Ämne - F E D C B A % % % % % % % Biologi 3.8 30.8 34.6 7.7 19.2 3.8 Bild 37.0 14.8 33.3 14.8 Engelska 22.2 18.5 14.8 14.8 14.8 14.8 Fysik 11.5 23.1 30.8 15.4 7.7 11.5 Geografi 4.2 50.0 12.5 12.5 8.3 12.5 Historia 7.7 38.5 26.9 11.5 3.8 11.5 Hem och 4.0 16.0 20.0 28.0 24.0 8.0 konsumentkunskap Idrott och hälsa 25.0 17.9 14.3 17.9 10.7 14.3 Kemi 8.0 28.0 20.0 16.0 16.0 12.0 Matematik 10.7 46.4 17.9 10.7 3.6 10.7 Musik 12.0 40.0 20.0 20.0 4.0 4.0 Religionskunskap 7.7 46.2 11.5 15.4 19.2 Samhällskunskap 11.5 46.2 7.7 19.2 7.7 7.7 Slöjd 18.5 22.2 25.9 11.1 22.2 Svenska 5.9 17.6 17.6 41.2 17.6 Svenska som andraspråk 45.5 36.4 9.1 9.1 Teknik 46.2 15.4 23.1 7.7 7.7

12(17) 3.2.2 Analys Årskurs 6 Tal och läsförmågan i engelskan är högre jämfört med skrivförmågan och där behöver vi hitta andra sätt att arbeta t.e.x genom att använda det digitala verktyget Read Theory som kan användas redan från årskurs 3. Detta verktyg kan användas av eleverna närsomhelst, även utanför lektionstid vilket medför att lärandet är individanpassat och kan ske kontinuerligt på elevernas villkor. De elever som fått höga resultat i detta verktyg via quiz når även höga resultat på nationella proven. Vi ser att majoriteten av eleverna som inte lyckas klara nationella proven läser enligt kursplanen svenska som andraspråk. Det visar även resultaten i nationella proven i engelska och vi ser sambandet med att eleverna lär sig två nya språk parallellt. Våra nyanlända elever har varierande kunskaper i engelska när de börjar sin skolgång här. Under året har det gjorts försök att ge eleverna möjlighet att lära sig engelska via sitt modersmål men p.g.a att läraren slutade blev insatsen kortvarig och därför svår att utvärdera. Vår bedömning utifrån samlad erfarenhet är att detta skulle kunna bidra till ökad måluppfyllelse för våra nyanlända elever. En väl planerad sommarskola under en längre period skulle ge våra nyanlända elever större möjligheter att inte tappa delar av sina svenska språkkunskaper under sommarlovet. I matematiken ser vi att flera av eleverna behöver förbättra sin förmåga att kommunicera och resonera. Vi behöver involvera studiehandledarna mer i detta så att alla elever får möjlighet att visa dessa förmågor på sitt modersmål. I idrotten är det simningen som gör att eleverna inte får betyg och här behöver vi ge eleverna mer möjligheter att simträna. När det gäller betygen för vissa elever i musik och idrott finns det en utmaning i att nå alla elever och vårdnadshavare oavsett bakgrund. I ämnet slöjd ser vi en ökad måluppfyllelse. En av orsakerna är att dokumentation och utvärdering höjer kvalitén p.g.a den formativa bedömningen som sker kontinuerligt. Elever ges också möjlighet att redovisa/dokumentera på sitt modersmål vilket ger goda förutsättningar för bra resultat. Det finns forskning som påvisar att elever som får använda sitt starkaste språk, parallellt med andraspråket, når högre måluppfyllelse. 3.2.3 Utvecklingsområden Organisera för en riktad undervisning i svenska som andraspråk för att nå en högre måluppfyllelse. Involvera fritids mer i kunskapsuppföljningar för att stötta eleverna i deras lärande. Fokusera mera på undervisningsuppdraget på fritidshemmet för att bli mera involverade i elevernas måluppfyllelse.

13(17) För att nå en högre måluppfyllelse i idrott ge eleverna fler möjligheter att träna simning även utanför skoltid. Tydliga rutiner gällande kunskapsuppföljningar som ett underlag för planering av undervisningen. Sprida goda undervisningsstrategier och exempel mellan kollegor. Utveckla undervisningen i matematik för förskoleklass - årskurs 3 genom bl.a genom att delta i SKL:s satsning styrning och ledning matematik tillsammans med nationellt centrum för matematik (NCM). Inför läsåret 18/19 kommer alla årskurser att få undervisning i matematik i halvklass vid ett tillfälle i veckan för att ge bättre förutsättningar för en individanpassad undervisning. Studiehandledare behöver involveras mer i planeringen av undervisningen bl.a genom att ta del av de pedagogiska planeringarna. Medvetet arbete med att utveckla skolans gemensamma lärmiljöer både ute och inne i ett nära samarbete med elevhälsoteamet. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens mål Elevens upplevelse av inflytande i undervisningen ska årligen öka för att 2018 vara 100 %. Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 86 % av eleverna anger att de har inflytande, till att 2018 vara 100 %. Skolans mål Eleverna upplever att de kan påverka hur de ska arbeta i de olika ämnena och är med och planerar sitt arbete i skolan. 3.3.1 Analys Svaren i den kommungemensamma enkäten för eleverna i årskurs 3-6 visar att en betydligt större andel av eleverna upplever att de får vara med och planera sitt arbete i skolan (73% jämfört med 59% förra året). Upplevelsen

14(17) av hur man som elev kan påverka hur man arbetar i de olika ämnena är ungefär lika jämfört med förra året (70% jämfört med 72%). Eleverna har engagerat sig i våra olika råd på skolan. 81 % av eleverna i årskurs 3-6 upplever att klassrådet fungerar bra i den egna klassen. Elevrådet och elevrådsbloggen har tydliggjort arbetet med elevdemokrati och gett pedagogerna vägledning i det pågående arbete i klassrummet. 92 % av eleverna tycker att elevrådet får vara med och påverka saker som är viktiga för eleverna på skolan. 3.3.2 Utvecklingsområden Samtlig personal på skolan behöver utveckla och fördjupa sig i kap 2.3 om elevernas ansvar och inflytande och ha pedagogiska diskussioner om hur vi ska arbeta med elevinflytande i undervisningen. 3.4 Skola och hem Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare och elever ska vara nöjda med våra skolor. Idag uppger 88 % av vårdnadshavarna att de är nöjda med skolans bemötande, 2018 ska det vara 97 %. Jag känner mig välkommen när jag besöker verksamheten Personalen är intresserade av att ha bra kontakt med mig Jag känner mig trygg när mitt barn är i verksamheten Skola Fritidshem 99% Inget resultat 91% Inget resultat 90% Inget resultat Skolans mål Samma som bildningsnämndens mål 3.4.1 Utvecklingsområden Medvetet arbete för en ökad svarsfrekvens på den kommungemensamma enkäten från vårdnadshavare (30% 2018) Implementera handlingsplanen för föräldrasamverkan och arbeta efter den.

15(17) 4 Fritidshemmet Skolans mål Fritidshemmet ska vara ett komplement till skolan för att nå en högre måluppfyllelse. Eleverna ska känna glädje och trygghet i vår verksamhet. Verksamhetens arbete ska utgå från det nya avsnittet i läroplanen. 4.1.1 Analys Samsynen i verksamheten gällande fritidshemmets uppdrag har ökat men vi måste fortsatt arbeta för en högre samsyn och jobba utifrån att vi har en gemensam lärmiljö och tillgänglighet kring våra elever i skolans hela verksamhet. Vi har en fortsatt utmaning i effektivare möten mellan pedagoger i skola och på fritids. Ett medvetet arbete med att utveckla kamratrelationerna har bidragit till en ökad trygghet på fritidshemmet. Arbetet med tydliga planeringar och utvärderingar behöver utvecklas. 4.1.2 Utvecklingsområden Alla barn ska känna sig trygga, fortsatt medvetet arbete med värdegrunden. Mer medvetet arbete med undervisningsbegreppet på fritidshemmet och arbeta mer med tema i verksamheten. Öka samarbetet med föreningslivet och samhället och ge eleverna ökade möjligheter till inflytande i verksamheten. Genom att använda digitala verktyg i arbetet med pedagogiska planeringar och övrig dokumentation synliggör vi verksamheten på ett tydligt sätt.

16(17) 5 Rektors slutsatser och enhetens nya mål Vi ser framför oss ett läsår med många nya utmaningar. Vi måste arbeta för att få till en effektivare organisation som möter våra nyanlända elever och elever som läser svenska som andraspråk på ett mer optimalt sätt. Undervisningen måste utvecklas och anpassas för alla elever. Ett led i detta blir att vi kommer att avveckla förberedelseklassen och direktintegrera våra nyanlända elever med språkligt stöd i klass när de börjar hos oss. Vi kommer också att ha riktad undervisning i svenska som andraspråk för de elever som har rätt till detta. Under läsåret har flera pedagoger samt skolledning deltagit i en universitetsutbildning kring nyanländas lärande vilket har ökat medvetenheten kring nyanländas skolframgång och utvecklingen av det arbetet på vår skola. Nästa steg i vårt arbete med digitaliseringen blir att ansöka om att bli en Apple Distinguished School. Detta arbete kommer att starta med en utbildning för samtlig personal vid skolstart och under höstterminen är målet att 75% av undervisande lärare ska bli Apple Teachers. Med tanke på att vi under flera års tid arbetat med att utveckla vårt digitala kunnande och användande av digitala undervisningsstrategier, genom att bland annat ha workshops kollegor emellan, känner vi oss väl rustade att möta de nya skrivningarna i läroplanen. Vi har fått ytterligare kvitto på att vi ligger i framkant när det gäller arbetet med våra bloggar genom att två av dem, elevrådet.se och slojd.ikt.se tog fina priser i webbstjärnans tävling. Detta bidrar till en stark gemenskap och stolthet i hela verksamheten. Vi kommer att delta i ett projekt tillsammans med SKL och NCM som innebär att matematiklärarna som undervisar mot de yngre åldrarna kommer att få kompetensutveckling i en undervisningsmodell som ska användas i matematikundervisningen för ökad måluppfyllelse. Projektet innebär också att skolan deltar på nätverkskonferenser tillsammans med andra skolor från fyra olika kommuner för att sprida goda erfarenheter sinsemellan. Denna satsning pågår under två år. Värdegrundsarbetet är ett arbete som kommer att fortlöpa under nästa läsår och vi kommer att skapa en likabehandlingsgrupp som arbetar för att levandegöra arbetet med likabehandling i verksamheten och stötta arbetslagen i det främjande likabehandlingsarbetet. Det kollegiala lärandet kommer att tydliggöras och utvecklas bl.a genom att utveckla arbetet i ämnesgrupperna för en ökad måluppfyllelse. Vi kommer att ha kontinuerliga kollegiala diskussioner gällande bedömning, extra anpassningar, kunskapsuppföljningar etc föra att nå en ökad samsyn i hela verksamheten kring dessa saker. Kunskapsuppföljningarna kommer att struktureras och tydliggöras. Specialpedagoglyftet, som merparten av

17(17) pedagogerna deltagit i, har ökat medvetenheten kring bland annat anpassad undervisning och arbetet kring detta. Utvecklingsledarens ansvar i att leda arbetslagsarbetet mot ökad måluppfyllelse behöver synliggöras och arbetet kommer att utgå från tydliga gemensamma dagordningar med fokus på målen i vår gemensamma utvecklingsplan. Denna kommer att utvärderas med jämna mellanrum så att innehållet hålls levande och aktualiseras vid flera tillfällen under terminen. Årets medarbetarenkät visar att vi har en ökad nöjdhet hos medarbetarna i samtliga delar som undersökts jämfört med förra enkäten som genomfördes för två år sedan. Alla anser att arbetet är meningsfullt och att det finns en stor möjlighet att utvecklas, lära sig nya saker och att allas kompetens används på bästa sätt. Tydligt är att det hör samman med tydliga mål och förväntningar i verksamheten. Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats vilket beror bl.a på skolans ombyggnation och satsningen på digitala verktyg. Det finns fortsatt stort förtroende för ledningen på skolan. Vi ser fram emot fortsatt arbete med att göra en bra skola ännu bättre med våra ledord KUNSKAP, GLÄDJE och TRYGGHET i fokus! Hallsberg 2018-06-25 Catharina Lindvall-Scharmer Rektor Veronie Lejonord Biträdande rektor